En tillgänglig utbildning. tips och idéer

Transkript

1 En tillgänglig utbildning tips och idéer 2015

2 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: MYH 2015/3 ISBN: Omslagsbild: Copyright Johnér Bildbyrå AB/ PhotoAlto

3 Innehållsförteckning En tillgänglig utbildning... 4 Att undervisa tillgängligt... 6 Inkludering... 6 En tillgänglig undervisningsmiljö... 7 Vad är särskilt pedagogiskt stöd?... 8 Före utbildningen... 9 Att informera om särskilt pedagogiskt stöd Urvalet Efter antagning Under utbildningen Tips för en inkluderande utbildning Kurslitteratur Föreläsningsmaterial i förväg Presentationsmaterial Föreläsningar Skrivtavla Seminarier Grupparbete och praktiska moment Distansstudier Examinationer Övrigt Hänvisningar Information om olika funktionsnedsättningar Specialpedagogiska skolmyndigheten Testa en kognitionssimulator Tips på användbara appar Tillgängliga lokaler Litteraturtips Kontakt

4 En tillgänglig utbildning 4

5 En tillgänglig utbildning Detta material är tänkt för dig som är undervisande personal hos en utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan. Det ska fungera som en idébank för de yrkeshögskoleutbildningar som Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) har hand om. Vissa delar av materialet kan även användas av utbildningsanordnare, lärare och andra intressenter i andra utbildningsformer. Materialet är uppdelat i följande delar: Stöd och tips för en tillgänglig utbildning information om vad särskilt pedagogiskt stöd innefattar inom yrkeshögskolan information om en tillgänglig undervisningsmiljö generella råd och tips om hur utbildningen och undervisningen kan göras tillgänglig Hänvisningar I denna del finns hänvisningar till: webbadresser till olika funktionshindersorganisationer där man bland annat kan hitta information om olika funktionsnedsättningar andra myndigheter som har användbart material och information att ta del av webbsidor med ytterligare information 5

6 Att undervisa tillgängligt Att undervisa tillgängligt innebär att i sin undervisning ta hänsyn till studerandes olika behov med utgångspunkt att alla individer är olika med olika förutsättningar. Ett bemötande präglat av öppenhet och respekt i en anpassad fysisk och virtuell miljö medför färre krav på individuella lösningar. Det är en pedagogisk utmaning att utforma lärandemiljön så att alla studerande ges möjlighet att studera under liknande förutsättningar. Anpassningar som kan vara helt nödvändiga för personer med funktionsnedsättning hjälper oftast alla studerande och leder till pedagogisk utveckling. Alla studerande kommer till utbildningen med de specifika förutsättningar och erfarenheter de har. De har blivit antagna på sina meriter, enligt utbildningens krav. De bör alla mötas av en god arbetsmiljö där god tillgänglighet, likvärdig behandling och goda möten står i fokus. Nedan definieras två begrepp som kan vara bra att känna till när man pratar om en tillgänglig undervisning, nämligen inkludering och en tillgänglig undervisningsmiljö. Inkludering Ett ord som ofta förekommer när man pratar om tillgänglighet är inkludering. Att inkludera betyder att medräkna och kan ses som ett förhållningssätt snarare än som en metod. Det innebär att respektera människors olikheter och att anpassa i alla riktningar. Inkludering i lärandet går ut på att alltid sträva efter att ge alla möjlighet att utvecklas genom att undervisningen anpassas efter alla studerandes förutsättningar och behov. Inkludering betyder dock inte att alla alltid gör samma sak, utan kan innebära att undervisningen ibland organiseras i olika grupper utifrån de studerandes olika behov och förutsättningar, eller att studerande ges olika typer av uppgifter eller examination för att nå kursmålen. Examensmålen ska vara desamma för alla studerande oavsett hur vägen dit ser ut. 6

7 En tillgänglig undervisningsmiljö Utbildningar inom yrkeshögskolan ska vara öppna för alla som uppfyller behörighetsvillkoren, enligt 15 lagen (2009:128) om yrkeshögskolan. Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen ska, om det behövs, vara tillgängliga för och kunna användas även av arbetstagare med funktionsnedsättning, enligt 6 i Arbetsmiljöverkets författningssamling (2009:2). Med arbetstagare likställs de som genomgår utbildning. Det innebär att ni som utbildningsanordnare kan behöva anpassa era lokaler för att göra dem mer tillgängliga. Mer information om vad fysisk tillgänglighet kan innebära finns att läsa i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning: arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/arbetsplatsens-utformning-afs foreskrifter. I januari 2015 ändrades Diskrimineringslagen (2008:567) genom att bristande tillgänglighet blev en av diskrimineringsgrunderna. Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som är ansvarig för en verksamhet är skyldig att genomföra skäliga åtgärder för att verksamheten ska vara tillgänglig för en person med funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan komma att göra sig skyldig till diskriminering. Underlåtenhet kan både vara att den som är ansvarig för en verksamhet inte gör något alls eller att de åtgärder som genomförts inte är tillräckliga. Åtgärderna är tillräckliga om de leder till att en person med en funktionsnedsättning kommer i jämförbar situation med en person utan denna funktionsnedsättning. Detta kan du läsa mer om på Diskrimineringsombudsmannens webbsida: (klicka på länken Bristande tillgänglighet). Det går inte att ge ett generellt svar på vilka åtgärder en utbildningsanordnare är skyldig att vidta. Det beror på omständigheterna i det enskilda fallet. 7

8 Vad är särskilt pedagogiskt stöd? Inom yrkeshögskolan benämner vi insatser som studerande med eller utan funktionsnedsättning kan behöva för särskilt pedagogiskt stöd. Det innebär olika former av insatser och åtgärder för att kompensera svårigheter i studiesituationen. Exempel Anpassad examination (exempelvis enskild examination, muntlig i stället för skriftlig examination eller förlängd examinationstid) Anteckningsstöd Inläsning av litteratur Kompensatoriska hjälpmedel (till exempel rättstavningsprogram eller talsyntes) Mentorstöd Teckenspråkstolkning Utökad lärartid Att stödet ska vara pedagogiskt innebär att det ska användas för den studerandes lärande. Insatserna ska också utan svårigheter kunna anpassas till andra studerande med liknande behov. En studerande som har behov av särskilt pedagogiskt stöd i utbildningen ska få det stöd han eller hon behöver. Rätten är reglerad i 2 kap. 3 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan. Bestämmelsen anger att det är utbildningsanordnarens ansvar och skyldighet att tillgodose studerandes behov av stöd. Skyldigheten motsvaras av en rättighet för den studerande. Rätten är inte kopplad till något krav på att den studerande ska ha en konstaterad funktionsnedsättning, och den studerande ska därför inte behöva visa ett sådant underlag för att ni som utbildningsanordnare ska erbjuda stödinsatser. Om en studerande med behov av särskilt pedagogiskt stöd har en varaktig funktionsnedsättning kan ni ansöka om att få utökat statsbidrag/särskilda medel för kostnaderna i samband med detta. Detta gäller dock endast de yrkeshögskoleutbildningar som får statsbidrag för att bedrivas. Begreppet varaktigt ska tolkas i relation till begreppen tillfälligt och bestående. Det behöver inte röra sig om bestående tillstånd, men tillfälliga och snart övergående skador eller tillstånd omfattas inte. En varaktig funktionsnedsättning kan till exempel vara dyslexi, olika neuropsykiatriska tillstånd, dokumenterade psykiska besvär, hörselnedsättning, synnedsättning, rörelsehinder eller kroniska sjukdomar. 8

9 Före utbildningen Checklista: q Informera om möjligheten till särskilt pedagogiskt stöd på er webbsida. q Använd gärna MYH:s informationsblad när ni informerar om särskilt pedagogiskt stöd för presumtiva studerande. q Se gärna till att det finns en kryssruta i ansökningsformuläret till er utbildning som sökande med behov av särskilt pedagogiskt stöd kan kryssa i. q Vid urval: Det är bra om ni kan erbjuda stöd till sökande som behöver det under provtillfället om urvalsgrunden består av särskilt prov. q Informera om möjligheten till särskilt pedagogiskt stöd när antagnings beskeden skickas ut. q Personer med samma funktionsnedsättning kan ha olika behov gör därför individuella bedömningar. 9

10 Före utbildningen Här följer några tips som kan vara bra att tänka på innan utbildningen startar. Att informera om särskilt pedagogiskt stöd När presumtiva studerande ska söka till en utbildning är det ofta utbildningsanordnarens webbsida som de först kommer i kontakt med. Därför är det viktigt att ni som anordnare informerar på er egen webbsida om pedagogiskt stöd och tillgänglighet. Myndigheten har tagit fram informationsblad riktade till de studerande som ni gärna får använda er av. Detta hittar ni här: Använd också gärna den film som myndigheten har tagit fram om att studera med funktionsnedsättning: Ett sätt att tidigt fånga upp studerande som har behov av särskilt pedagogiskt stöd är att ansökningsformuläret till utbildningen, oavsett om det är digitalt eller i pappersform, är försett med en ruta att kryssa i om den presumtiva studerande har behov av särskilt pedagogiskt stöd. Urvalet Om urvalsgrunden består av ett särskilt prov bör ni som utbildningsanordnare erbjuda stöd under provtillfället för sökande som kan styrka att de har behov av det. Stödet kan till exempel bestå av att sitta enskilt under provet, ha tillgång till ett rättstav- 10

11 ningsprogram eller få frågorna upplästa eller få längre tid på sig att göra provet. Det är därför viktigt att ni informerar sökande att de bör meddela er om de har en eventuell funktionsnedsättning, och i god tid innan provtillfället meddela vilken typ av anpassning de behöver med hänvisning till funktionsnedsättningen. Det är viktigt att understryka att stödet som ges inte ska innebära någon fördel för den sökande, utan ska ses som en förutsättning för att den sökande ska komma i jämförbar situation med övriga sökanden. Efter antagning I samband med att antagningsbeskeden skickas ut, bör de studerande informeras om möjligheten till särskilt pedagogiskt stöd under studierna. Uppmana gärna de antagna att tidigt informera om sina eventuella behov av stöd så att de pedagogiska insatserna kan erbjudas i ett tidigt skede. Det är viktigt att komma ihåg att personer med samma funktionsnedsättning kan ha helt olika behov. Varje studerande måste därför bedömas individuellt och generaliseringar undvikas. Till exempel har studerande som är rullstolsburna inte alltid samma typ av anpassningar, och studerande med dyslexi eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha olika förmågor att klara läs- och skrivkraven under utbildningen. På samma sätt har studerande som stammar olika utgångsläge att till exempel klara muntliga inslag. Hur studerande med olika funktionsnedsättning interagerar i grupp skiljer sig också från person till person. Många funktionsnedsättningar syns inte utanpå. En studerande är inte tvungen att berätta om eller diskutera sin funktionsnedsättning med utbildningsledare, undervisande personal eller annan personal. Många väljer ändå att ha en dialog kring de hinder de möter och de anpassningar de behöver. Genom att lyssna på de studerandes erfarenheter och diskutera studiesituationen, ökar delaktigheten och möjligheten för individen att påverka. Tveka inte att ställa frågor om anpassningar. Det är den studerande som bäst vet vad som fungerar och vad som inte gör det. Var öppen och lyhörd och tänk på den studerandes rätt till integritet. Tänk på att det kan vara bra att informera om möjligheten till pedagogiskt stöd även senare under utbildningen. Enligt MYH:s erfarenhet är det vanligt att en studerande med funktionsnedsättning först provar att studera utan stöd. Det är först när resultaten på tentamen inte når godkänt eller den studerande får svårt att hänga med i studierna som behovet kommuniceras. Därför kan det vara bra att återupprepa informationen under terminen eller vid varje terminsstart. 11

12 Under utbildningen Checklista: q Rutiner för att utreda behov av särskilt pedagogiskt stöd måste finnas. Om en studerande begär stöd eller om lärare eller annan personal uppmärksammar att det kan finnas behov av ett sådant stöd måste behovet kartläggas. q Samtala gärna i tidigt skede med den på skolan som är ansvarig för pedagogiskt stöd. q Utgå i samtalet från den studerandes styrkor och samtala därefter om vad den studerande upplever som hinder i sina studier. q Diskutera olika anpassningar och stöd, genomför dem och utvärdera insatserna. q En rekommendation är att till exempel utbildningsledaren och den studerande tillsammans arbetar fram en åtgärdsplan där omfattningen av det särskilda pedagogiska stödet tydligt framgår. MYH har tagit fram en mall för detta. q Ett tips är att undervisa om studieteknik för alla studerande under de första dagarna av utbildningen. 12

13 Under utbildningen Det är den studerandes ansvar att informera er om behovet av stöd. Som utbildningsanordnare har du dock ansvar för att kartlägga behovet av pedagogiskt stöd, både om den studerande begär stöd eller om någon ansvarig på utbildningen, undervisande personal eller handledare, uppmärksammar ett stödbehov. Rutiner för hur ni utreder ett sådant behov måste finnas. Ett samtal med den på skolan ansvariga för pedagogiskt stöd i ett tidigt skede gör det också lättare att hitta lämpliga strategier och lösningar redan från start. En modell för samtalet kan vara följande: Utgå från den studerandes styrkor vad fungerar bra i studiesituationen? Samtala därefter om vad den studerande upplever som hinder/svårigheter i studiesituationen. Nästa steg är att diskutera olika anpassningar och stöd. Genomför dem och planera in uppföljning och en utvärdering av insatserna. Undervisning i studieteknik för alla studerande under de första dagarna av utbildningen kan också vara ett sätt att underlätta, både för de som är i behov av särskilt pedagogiskt stöd och för de som är studieovana. MYH rekommenderar att utbildningsledaren eller annan ansvarig på utbildningen tillsammans med den studerande gemensamt arbetar fram en åtgärdsplan där omfattningen av det särskilda pedagogiska stödet tydligt framgår. En mall för detta finns framtagen: Det är viktigt att eventuella förändringar (till exempel i former för examination och liknande) som skiljer från det som anges i de fastställda kursplanerna dokumenteras, förslagsvis i åtgärdsplanen eller i en individuell studieplan eller liknande. Både den studerande och den som representerar utbildningsanordnaren bör skriva under dokumentet. Dokumentationen utgör ett viktigt underlag både för er och för oss på myndigheten när vi genomför tillsyn. Ibland kan det även hända att meningsskiljaktigheter uppstår där utbildningsanordnare och den studerande inte är eniga om de överenskomna åtgärderna har levererats. Då är dessa dokument ett viktigt underlag i den fortsatta hanteringen av ärendet. Om det blir aktuellt att ansöka om särskilt pedagogiskt stöd, tänk på att uppgifterna som kommer fram i en utredning om den studerandes funktionsnedsättning kan vara känsliga och att de behandlas med försiktighet. Vad som gäller angående sekretess finns att läsa i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Denna lag gäller i stort sett enbart för offentliga utbildningsanordnare. 13

14 Tips för en inkluderande utbildning 14

15 Tips för en inkluderande utbildning Här ges tips för vad undervisande personal kan tänka på när man planerar och genomför sin undervisning. Att studera på en yrkeshögskoleutbildning kan vara krävande och för den studerande som har en funktionsnedsättning kan det vara ännu mer krävande. Om den undervisande personalen presenterar information, instruktioner och kunskapsstoff tydligt och strukturerat underlättar det för alla studerande, inte enbart för dem som har en funktionsnedsättning. Kurslitteratur Det är av stor vikt att litteraturlistan är klar i god tid innan kursstart. Obligatorisk litteratur, snarare än valbar, är att föredra. Ge gärna läsanvisningar till kurslitteraturen och nyckelord/begrepp till litteraturen. Dessa kan vara ovärderliga för en studerande med till exempel dyslexi, där läsningen kan ta extra mycket tid. Tänk på att all litteratur inte finns inläst som talbok. För att de studerande ska få tillgång till talböcker av Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) är det viktigt att kurslitteratur finns tillgänglig i god tid före kursstart, gärna minst åtta veckor innan. Förändringar i litteraturlistan bör inte göras under pågående kurs. Utnyttja möjligheten att ge läsanvisningar. Vilken litteratur är det bra att åtminstone ha tittat på innan föreläsningen? Uppmuntra de studerande att jobba tillsammans och ta del av varandras anteckningar. Kursmaterial som kompendier bör finnas i elektronisk form för att kunna läsas av talsyntesprogram. Föreläsningsmaterial i förväg Lägg ut åhörarkopior i förväg så att de studerande kan sätta sig in i kursinnehållet, i nya ord och begrepp. Anpassa gärna kursmaterialet genom att använda dubbelt radavstånd och större mellanrum mellan stycken. Använd starka kontraster. E-posta om möjligt materialet till studerande med funktionsnedsättning. Den studerande kan på så sätt medföra en egen dator med bildspelet till föreläsningen, alternativt skriva ut kopiorna. Delge artiklar som kommer att användas i föreläsningen i förväg. Utskrifter bör göras på vitt, matt och olinjerat papper med svart tryck. Kursmaterial som till exempel kompendier bör finnas i elektronisk form, helst i Word-format, för att enkelt kunna läsas med talsyntes eller punktskriftsdisplay. 15

16 Presentationsmaterial Förstora typsnitt och använd fet skrift i PowerPoint. Välj Arial eller Verdana. Använd textfärger med starka kontraster, inte pastellfärger eller kursiv text. Använd enkla bilder med få detaljer. Använd läsram eller skärma av information i PowerPoint. Läs alltid upp innehållet som du visar. Föreläsningar Inled gärna nya avsnitt med en begreppsgenomgång. Förklara olika begrepp som de studerande bör ha klart för sig innan kursen drar igång. Upprepa gärna dessa under kursens gång. Tala alltid vänd mot gruppen så att munrörelser, mimik och kroppsrörelser kan avläsas. Om undervisningen tolkas till teckenspråk är det viktigt att tolkarna får tillgång till föreläsningsmaterialet i förväg så att de kan förbereda sig. Börja föreläsningen med att ge en kortfattad överblick av vad som kommer att tas upp. Repetera om möjligt kortfattat föregående föreläsning. Avsluta föreläsningen med en sammanfattning av innehållet. Presentera information och kunskapsstoff på ett tydligt och strukturerat sätt. Ge instruktioner och anvisningar både muntligt och skriftligt. En del studerande kan behöva stöd i att förstå instruktioner och i dessa fall kan det underlätta att den undervisande personalen erbjuder en repetition av dessa efter den ordinarie genomgången för de som behöver/önskar. Upprepa frågor och inlägg från deltagarna så att alla har möjlighet att höra. Variera om möjligt föreläsningar till exempel med bikupa och ta täta pauser. Uppmuntra gärna de studerande att dela med sig av sina anteckningar. Studerande med till exempel synnedsättning kompenserar ofta sin funktionsnedsättning genom att använda hörseln intensivt. Se till att studiemiljön är bullerfri. Var positiv om de studerande ber att få spela in föreläsningar. Du kan be dem att radera inspelningen när den är färdiganvänd. Skrivtavla Disponera texten tydligt och överblickbart. Undvik skrivstil. Använd pennor med starka kontraster, på ren skrivtavla. Siffror bör skrivas med tydliga mellanrum. Bygg stegvis upp informationen på tavlan från vänster till höger. Strukturera samt kategorisera det skrivna. Läs upp det som du skriver. Ge de studerande möjlighet att fotografera av skrivtavlan. 16

17 Seminarier Studerande med talängslan kan inledningsvis redovisa i en mindre grupp, enbart för den undervisande personalen eller tillåtas att inleda seminariet. Att slippa tala är inte alltid det bästa stödet. Notera gärna stödord på tavlan under seminariet, det ger struktur och minneshjälp. Grupparbete och praktiska moment Bestäm gruppindelning och utse samarbetspartners. Att inte bli vald drabbar ofta studerande med funktionsnedsättningar. Var uppmärksam på att en del studerande med funktionsnedsättningar har svårt att arbeta tillsammans utan någon styrning från undervisande personal. Distansstudier Döva och hörselskadade studerande kan inte ta del av föreläsningar som är inspelade utan teckentolk. Planera teckentolkning eller var beredd på alternativ när kursen förbereds. Uppmuntra kontinuerlig kontakt mellan de studerande. Examinationer Variera examinationsformerna. Presentera uppgifterna på ett enhetligt sätt, logiskt och tydligt steg för steg hur uppgiften ska genomföras och vad som ska bedömas utifrån betygskraven. Använd ett enkelt och begripligt språk. Använder du flersvarsfrågor bör de olika svarsalternativen skilja sig åt. Undvik långa meningar och frågor med en eller flera negationer. Använd gärna teckenstorlek 13 eller större. Layouten har stor betydelse för tydligheten i en uppgift. Övrigt Var uppmärksam på om studerande har en bristande tidsuppfattning, då det kan medföra att den undervisande personalen behöver göra anpassningar i hur tid förmedlas. Även schema kan behöva visas och struktureras på olika sätt för att alla ska få sina behov tillgodosedda. 17

18 Hänvisningar 18

19 För dig som vill veta mer Information om olika funktionsnedsättningar För att kunna skapa en anpassad undervisningssituation för studerande med funktionsnedsättning behövs kunskaper om detta. På följande webbsidor hittar du information om olika funktionsnedsättningar. Många av föreningarna kan även hjälpa till med föreläsningar eller ge tips på ytterligare material. Autism- och Aspergerförbundet Arbetar för att skapa bättre villkor för barn, ungdomar och vuxna med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. De har även ett utbildningscenter som bedriver utbildning och sprider kunskap om autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd till personer med egen funktionsnedsättning, närstående och professionella. Dyslexiförbundet FMLS Ett funktionshindersförbund som samlar personer med läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi, personer med matematiksvårigheter/dyskalkyli, deras anhöriga, föräldrar och andra intresserade. De arbetar med rådgivning och stöd, har en omfattande informationsverksamhet, bedriver intressepolitik och påverkansarbete, ordnar utbildning, möten, föreläsningar och lägerverksamhet. FUB En intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning ska kunna leva ett gott liv. 19

20 Hörselskadades Riksförbund (HRF) En organisation för hörselskadade en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden folkrörelse som arbetar för att tillvarata hörselskadades intressen genom att upplysa, stödja och påverka. Myndigheten för delaktighet Har information på sin webbsida, både om funktionsnedsättningar och om tillgänglighet generellt. Riksförbundet Attention En intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) så som ADHD, Aspergers syndrom/autismspektrumtillstånd (AST) och Tourettes syndrom. attention-riks.se Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU Företräder familjer som har barn och unga med olika typer av rörelsehinder. I förbundet finns en rad olika diagnoser och diagnosgrupper, bland annat cerebral pares (cp), ADHD, ryggmärgsbråck, hydrocefalis, medfödd benskörhet (oi), muskelsjukdomar, Prader-Willis syndrom, kortväxthet, plexus brachialis-skada och flerfunktionshinder. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH Arbetar för att människor med psykisk ohälsa ska ges goda förutsättningar att komma tillbaka till ett gott liv. Svenska Dyslexiföreningen Medlemmarna är i första hand personer som arbetar med barn eller vuxna som har läs- och skrivsvårigheter, till exempel lärare, specialpedagoger, logopeder, läkare och psykologer, men föreningen är öppen för alla. Föreningen arbetar för att sprida kunskap och skapa medvetenhet om dyslexi/läs- och skrivsvårigheter samt att omsätta aktuell forskning i pedagogisk verksamhet. Svenska OCD-förbundet Ananke En rikstäckande ideell förening med uppgift att stödja människor med tvångssyndrom (OCD) och närliggande diagnoser som Tourettes syndrom, trichotillomani (tvångsmässigt håravryckande), hoarding (tvångsmässigt samlande) och dysmorfofobi (BDD) och deras anhöriga. Synskadades Riksförbund En ideell intresseorganisation för synskadade. Synskadades Riksförbund ger ut flera 20

21 tidningar och en mängd informationsmaterial om synskador, synskadade och de frågor som de driver. Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) är en myndighet som arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Deras verksamhet omfattar normalt inte de utbildningar som MYH ansvarar för, men deras information kan givetvis alla ta del av. Här hittar du generell information om olika funktionsnedsättningar: SPSM ger ut mycket läsvärd information om olika funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan anpassas utifrån dessa. Bland annat finns dessa: Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning. Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd. Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD. Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi. Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa. Här kan du söka bland SPSM:s alla publikationer: agingnr=1&query=* SPSM ger även utbildningar där utbildningsanordnare som inte tillhör SPSM:s ansvarsområde kan få plats i mån av tillgång. De arrangerar även webbseminarier som det brukar finnas möjlighet att ta del av i efterhand. Sök på deras webbsida: SPSM har även information om olika alternativa verktyg som man kan använda i undervisningen. Det är tips på användbara appar, talsynteser, interaktiva skrivtavlor och mycket mer. Testa en kognitionssimulator Myndigheten för delaktighet (MFD) har tagit fram en kognitionssimulator. Kognitionssimulatorn visar en simulerad klassrumssituation på högstadiet. Du får uppleva vad en kognitiv funktionsnedsättning kan innebära för elever med ADHD, Aspergers syndrom eller dyslexi. Kognitionssimulatorn visar, med relativt enkla datorsimuleringar, en klass som har lektion i svenska med diktamen och en övning i läsförståelse. Du kan påverka upplevelsen av det som händer i klassrummet genom att aktivera olika filter. Använd gärna kognitionssimulatorn som diskussionsunderlag i lärarlaget för hur man kan göra undervisningen mer tillgänglig. 21

22 Här kan du testa simulatorn: Tips på användbara appar Nedan listas olika webbsidor som ger förslag på olika användbara appar som den studerande kan ladda ner på sin mobiltelefon/läsplatta för att få stöd i undervisningen. En sida med information om appar som stöd för kommunikation, tid och planering. Här kan du söka efter, bläddra och själv tipsa om appar du tycker är bra. En blogg om språkutveckling, läs- och skrivsvårigheter och tidsenliga alternativa verktyg. Skolappar listar och recenserar appar som med fördel kan användas i utbildning. I sökfunktionen på webbsidan kan man filtrera målgruppen så att apparna i första hand syftar till utbildning för vuxna. Skoldatatek listar användbara appar för Iphone och Android. Här finns det möjlighet för döva studerande att ringa till en taltelefon med hjälp av texttelefoni. Tjänsten är kostnadsfri och fungerar i de flesta webbläsare. Även SPSM har en sida om användbara appar: Tips-om-appar Tillgängliga lokaler Arbetsmiljöverket ansvarar för föreskriften om arbetsplatsens utformning och mer information om vad fysisk tillgänglighet kan innebära finns att läsa i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning, AFS (2009:2). Du kan hitta den här: Myndigheten för delaktighet arbetar med att samordna funktionshinderspolitiken i Sverige och ger ut information om krav på tillgänglighet. De har även producerat kortare filmer som kan användas som diskussionsunderlag, till exempel i lärargruppen. Se mer på deras webbsida: De ansvarar även för en skrift som ska fungera som stöd och inspiration för alla som strävar efter att göra sin verksamhet, sina lokaler och sin information tillgänglig. 22

23 Diskrimineringslagen Läs mer om diskrimineringslagen på Diskrimineringsombudsmannens webbplats: Litteraturtips Inkluderande möten i högskolan. Melin & Johansson (red). Studentlitteratur (2012) Inkludering av elever i behov av stöd Vad betyder det och vad vet vi? i Forskning i Fokus nr 28. Nilholm, (2006) Inkludering möjligheter och utmaningar. Sandström, Stier, Nilsson (red). Studentlitteratur (2014) Organisering av pedagogiskt stöd i högre utbildning En studie om studenter med funktionsnedsättningar och deras erfarenheter av högre utbildning i Sverige, Tjeckien och USA i Rapportserie i Socialt arbete, Rapport Nr 1, Blomberg, Järkestig Berggren & Bergbäck. Linnéuniversitetet (2013) Finns även tillgänglig via webb, sök efter artikeln på Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA. Ljudfil: media.hv.hik.se/media/ewa_bergback/hesd/hesd.wav Undervisa tillgängligt! Henriksson. Uppsala universitet (2012). Beställs via mail: info@pu.uu.se (100 kr/ex) Undervisa tillgängligt! Kompendium från Studentcentrum, verksamheten Stöd vid funktionsnedsättning, Malmö Högskola Utveckling av högskoleutbildning för studenter med utvecklingsstörning. Fröjd (red). Institutet för Inkludering och Optimalt lärande samt nationella samverkansgruppen för Livslångt lärande och Arbete för personer med utvecklingsstörning (2014). Kan beställas på En sammanfattning finns tillgänglig via webb: 23

24 Kontakt Vill du ha mer information? Hör gärna av er till oss på Myndigheten för yrkeshögskolan, på telefon eller 24

25 Myndigheten för yrkeshögskolan Swedish National Agency for Higher Vocational Education Telefon: (växel) Mail: Box 145, Västerås 25