Tentamenskonferens KTH

Transkript

1 KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Tentamenskonferens KTH oktober 2018

2 Studenter med funktionsnedsättning Yvonne Bång Wahlbäck KTH- Avdelningen för studentservice

3 Anpassning? Jag vill bli bemött som alla andra. Jag vill inte att det ska ses som ett problem utan bara något som ibland kräver andra vägar (student med funktionsnedsättning)

4 Vad kan universitetet/högskolan göra? Se kompetensen - inte funktionsnedsättning! Öka den generella tillgängligheten. T ex alltid använda mikrofon vid föreläsningar, alltid ha flera alternativa examinations-former m m: 1. Minskar behov av individuella stödinsatser, funktionsnedsättningen blir inget funktionshinder! 2. Tillgänglighet som kommer alla tillgodo: den som upplever problem men inte har en diagnos den som har en funktionsnedsättning men inte vill berätta det de studenter och lärare som upplever att nya tekniska lösningar, alternativa examinationsformer m m är positivt för utbildningen

5 Varför? Vi vill rekrytera och utbilda de bästa studenterna! En del av de största talangerna har en funktionsnedsättning! Vi vill öka genomströmningen! Generell tillgänglighet kommer alla studenter tillgodo! Lagkrav!

6 Lagkrav Den som har en funktionsnedsättning ska så långt som möjligt kunna studera på universitet eller högskola på samma villkor som andra studenter. Enligt Diskrimineringslagen är bristande tillgänglighet att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Åtgärderna ska vara skäliga utifrån krav i lag och annan författning och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt andra omständigheter av betydelse.

7 Vad är funktionsnedsättning? Funktionsnedsättning definieras som en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga: Synliga funktionsnedsättningar: Ofta fysiska och ofta synliga hjälpmedel, t ex rullstol Osynliga funktionsnedsättningar: Fysiska: hörselnedsättning, synnedsättning, medicinska funktionsnedsättningar som t ex mag- och tarmsjukdomar, epilepsi m m Neuropsykiatriska: t ex autismspektrumtillstånd, ADHD/ADD, Psykiska: t ex ångestsyndrom, bipolär sjukdom

8 Individuella stödinsatser I de fall den generella tillgängligheten på lärosätet inte räcker till kan det finnas behov av individuella stödinsatser. Den student som har en dokumenterad varaktig funktionsnedsättning kan ansöka om kompensatoriskt stöd i studiesituationen. Stöd kan t ex vara: Anpassad litteratur, till exempel talbok eller punktskrift Anteckningsstöd Mentor Teckenspråkstolkning Stöd vid tentamen, t ex förlängd skrivtid och att sitta enskilt Återhämtningslokal/lässtudio När det gäller anpassningar vid examinationer är det examinerande lärare som avgör om stödet är möjligt med hänsyn till utbildningens mål och innehåll.

9 Orättvist? Stödinsatser kan leda till fusk - Rättssäkerheten riskeras Alla studenter erhåller inte samma hjälp. De med funktionsnedsättning behöver inte kämpa lika hårt - Det är inte Likabehandling Studenter med funktionsnedsättning ska uppnå samma kursmål och bedömas enligt samma skala som övriga studenter. Det stöd som ges ska kompensera för funktionsnedsättningen så att studenten får samma villkor som övriga studenter. Stöd ges för att studenten ska kunna studera på - Lika villkor! Den student som blir antagen till universitet/högskola har kompetensen och har blivit antagen på egna meriter.

10 Historia Synen på personer med olika funktionsnedsättningar har varierat (varierar). Några årtal: 1842 infördes allmän folkskola och 1882 skolplikt men inte för alla barn 1889 fick döva barn skolplikt 1896 fick blinda barn skolplikt 1944 fick barn med utvecklingsstörning som ansågs bildbara skolplikt 1962 fick barn med rörelsehinder skolplikt 1968 fick alla barn med utvecklingsstörning skolplikt 1935 stiftades lagen om tvångssterilisering, som bland annat omfattade vissa personer med funktionsnedsättning. Lagen gällde fram till fick personer som var omhändertagna av fattigvården rösträtt, varav många med funktionsnedsättning 1968 kom omsorgslagen som gav nya rättigheter för personer med utvecklingsstörning 1969 fick personer med epilepsi gifta sig 1981 erkände riksdagen teckenspråket som dövas första språk 1989 avskaffades omyndighetsförklaringen och alla medborgare över 18 år fick rätt att rösta 1994 kom assistansreformen 1999 började den första diskrimineringslagstiftningen som omfattade funktionsnedsättning att gälla. Den reglerade rättigheter i arbetslivet

11 Teknisk utveckling Teknisk utveckling och tillgång till hjälpmedel har underlättat livet för många personer med funktionsnedsättning. T ex har den digitala informationstekniken på ett avgörande sätt ökat möjligheterna till information och kommunikation för personer med hörsel- och synnedsättning. Den digitala informationstekniken har även gjort det möjligt att skapa stödprogram för personer som har svårt att strukturera vardagen, på grund av till exempel utvecklingsstörning eller neuropsykiatrisk sjukdom. m m

12 KTH idag Från en mindre aktivitet hos en kurator till en omfattande verksamhet. Idag drygt 900 studenter. År 2013 beslutades att centralt samordna tentamensadministrationen för studenter med funktionsnedsättning. KTH:s tentamensadministration är decentraliserad, förutom den del som hanterar studenter med funktionsnedsättning.

13 Diskussionsfrågor Individuella stödinsatser vid examination: Förlängd skrivtid: Hur lång är den? Är den lika för alla? Öronproppar/Hörlurar: Får alla studenter använda? eller Är det ett rekommenderat stöd? Är det högskolans eller studentens egen utrustning? Finns det en gräns för när studenten senast måste be om stöd inför en tentamen? När?

14 Tack