Stöd till studenter med funktionsnedsättning. En guide för universitetspersonal HT15/VT16

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stöd till studenter med funktionsnedsättning. En guide för universitetspersonal HT15/VT16"

Transkript

1 Stöd till studenter med funktionsnedsättning En guide för universitetspersonal HT15/VT16 1

2 2 Den här guiden innehåller information till dig som kommer i kontakt med studenter med funktionsnedsättning vid Stockholms universitet. Du kan vara lärare, studierektor, studievägledare eller övrig personal. Studenter med olika funktionsnedsättningar kan möta olika och likartade hinder i studiemiljön. Många hinder går att undanröja med god tillgänglighet i såväl den fysiska miljön som i den virtuella miljön, med framförhållning i kursplaneringen och med god pedagogik. Andra hinder kan överbryggas eller minskas genom olika former av pedagogiskt stöd. Guiden tar upp diskrimineringslagen, plan för lika rättigheter och möjligheter och arbetsfördelningen vid universitetet. Den beskriver också vilka stödformer det finns för studenterna och ger några tips för lärare. Olika funktionsnedsättningar beskrivs kortfattat. Vi hoppas att guiden ska göra det lättare för dig att möta studenter med olika funktionsnedsättningar och att ge dem det stöd de behöver för att kunna genomföra sina studier på bästa sätt.

3 3 Innehållsförteckning Diskrimineringslagen...4 Plan för lika rättigheter och möjligheter...4 Vägen till stöd och anpassningar...5 Stöd under utlandsstudier...6 Studentens individuella behov...6 Stöd, anpassningar och hjälpmedel...8 Tips för tillgänglig undervisning...11 Funktionsnedsättningar...14 Litteratur...17 Övrigt studentstöd Kontakt Produktion: Studentavdelningen, Stockholms universitet, VT2015. Foto Eva Dalin.

4 4 Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) har som syfte att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Prefekten eller motsvarande har av rektor delegerats ansvaret för arbetsmiljö-, diskriminerings och likabehandlingsfrågor. Detta innebär att prefekten på varje institution är ansvarig för att förebygga diskriminering. I diskrimineringslagen står: Med funktionshinder avses varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Begreppet varaktig ska tolkas i relation till begreppen tillfällig och bestående. Det behöver inte röra sig om en bestående funktionsnedsättning men snabbt övergående skador och tillstånd omfattas inte, till exempel ett armbrott. I linje med bland andra Diskrimineringsombudsmannen och Handisam används här begreppet funktionsnedsättning för att beskriva begränsningar av en persons funktionsförmåga. Hinder kan uppstå i en miljö som är otillgänglig. I vårt arbete för ökad tillgänglighet är det viktigt att se till människors skilda behov i olika studiesituationer. Plan för lika rättigheter och möjligheter Stockholms universitets långsiktiga plan slår fast att universitetet ska vara ett jämställt och jämlikt lärosäte som karakteriseras av öppenhet. Frågor som rör tillgänglighet, mottagande och bemötande av människor med olika behov och bakgrund ska ges hög prioritet. De konkreta målen för arbetet formuleras i Plan för lika rättigheter och möjligheter. Plan för lika rättigheter och möjligheter omfattar åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter för befintliga och presumtiva studenter, och förebygga diskriminering. Den omfattar även mål och åtgärder för universitetets arbete med breddad rekrytering och tillgänglighet, till exempel åtgärder för att göra universitetets lokaler, verksamhet och information tillgängliga för anställda, besökare samt presumtiva och befintliga studenter. Planen finns på: su.se/jamlikhet.

5 5 Vägen till stöd och anpassningar Samordnaren Vid Studentavdelningen finns samordnare för studenter med funktionsnedsättning, dyslexipedagoger och en IT-pedagog. Samordnaren/dyslexipedagogen utfärdar intyg om rekommenderade stödåtgärder till de berörda studenterna, beställer passerkort till resursrum, koordinerar mentorskap med mera. Samordnaren ger också stöd till personal på institutionerna i deras arbete med att göra sin undervisning och examination tillgänglig. Studentavdelningen administrerar lönerna till de personer som ger anteckningsstöd till studenterna, mentorer, tentamensvakter med flera. Kontaktperson Vid varje institution finns i regel en kontaktperson som har till uppgift att bistå studenten i studiesituationen, vanligen studievägledaren. Studenten rekommenderas att etablera kontakt och samråda om stödet med kontaktpersonen redan vid utbildningens början. Om studenten inte tidigare varit i kontakt med samordnaren på Studentavdelningen, bör studenten också hänvisas dit för att få en samlad bedömning och intyg om rekommenderade stödåtgärder. Intyg om stödåtgärder En student som behöver individuella anpassningar i sina studier ska kontakta Studentavdelningens samordnare för att få information och för att diskutera sitt behov av stöd. Utifrån samtalet och den dokumentation som studenten har kring sin funktionsnedsättning formuleras ett intyg, där det står vilka stödåtgärder som rekommenderas. Det kan till exempel vara anteckningsstöd, mentorsstöd och anpassad examination. Av intyget framgår också vilka skyldigheter studenten har och vad som förväntas av institutionen. Intyget är på så sätt en service till institutionens personal som därigenom inte tar del av studentens läkarintyg, intyg från logoped, dyslexiutredningar och liknande. Studentens integritet skyddas också. Intyget visas upp av studenten för den institutionspersonal som berörs, vanligen kontaktpersonen. Studenten och kontaktpersonen diskuterar stödet och hur det fungerar praktiskt i utbildningen. Institutionen beslutar om de rekommenderade stödåtgärder som gäller examinationen och undervisning, och ansvarar för att ordna tentamensvakter för studenter som tenterar enskilt eller har förlängd tentamenstid.

6 6 Stöd under utlandsstudier För utresande studenter som, på grund av en funktionsnedsättning, behöver stöd under sina utbytesstudier är det de internationella handläggarna på Studentavdelningen och den internationella koordinatorn vid studentens institution som kan informera om vilka olika möjligheter till utlandsstudier som finns. Av Studentavdelningens samordnare kan studenten få råd kring hur studenten kan söka information om pedagogiskt stöd vid värduniversitetet. Samordnaren kan skriva ett intyg om rekommenderat stöd vid Stockholms universitet på engelska, som studenten i god tid ska skicka till värduniversitetet. Stockholms universitet ansvarar för kostnaderna för det pedagogiska stödet på samma sätt som vid studierna på hemmaplan. Studentens individuella behov Studenter med samma funktionsnedsättning kan ha helt olika behov. Varje student måste därför bedömas individuellt och generaliseringar ska undvikas. Studenter som använder rullstol behöver till exempel inte alltid samma typ av anpassningar, och studenter med dyslexi och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha olika förmågor att klara läs- och skrivkraven på en kurs. På samma sätt har studenter som stammar olika förmågor att klara muntliga kursmål. Hur studenter med olika funktionsnedsättningar interagerar i grupp skiljer sig också från person till person. Många funktionsnedsättningar syns inte utanpå. En student är inte tvungen att berätta om eller diskutera sin funktionsnedsättning med lärare eller annan personal vid institutionen. De flesta väljer ändå att ha en dialog kring de hinder de möter och de anpassningar de behöver. Tveka inte att ställa frågor om anpassningar till studenten. Han eller hon vet bäst vad som fungerar och vad som inte gör det. Var öppen och lyhörd och tänk på studentens rätt till integritet. Ömsesidig respekt underlättar kommunikationen mellan student och lärare och är en förutsättning för att studenten ska kunna prestera sitt bästa i studierna. Behandla intygen om rekommenderat stöd och de uppgifter som kommer fram om studentens situation konfidentiellt. Sekretesslagen gäller för uppgifter om hälsa och personliga förhållanden.

7 7

8 8 Stöd, anpassningar och hjälpmedel I det här avsnittet beskrivs några vanliga stödformer. Listan är alfabetisk. Anpassningar av inom- och utomhusmiljö Vid Stockholms universitet arbetar vi för att lokalerna ska vara tillgängliga. Om universitetets inom- och utomhusmiljö behöver anpassas är du välkommen att kontakta Fastighetsavdelningen, e-post: Anteckningsstöd En student som på grund av sin funktionsnedsättning inte själv kan anteckna under föreläsningar kan få hjälp med det. Studenten kan själv ordna anteckningsstödet genom att fråga någon av sina kurskamrater. Någon gång kan studenten behöva hjälp med att hitta en person och kan då vända sig till studievägledaren som kan fråga studenterna via e-post, annonsera på institutionens hemsida eller i Mondo. Den som antecknar åt någon annan får ersättning för sitt arbete via Studentavdelningen. Examination Studenter med funktionsnedsättning kan behöva genomföra examinationen på något annat sätt än det gängse. En student har ibland behov av enskild tentamen och kan då få utföra tentamen i enskilt rum eller tillsammans med en mindre grupp studiekamrater i samma lokal. Detta kan vara aktuellt för dem som till exempel har allergi, behov av att röra på sig under tentamen, koncentrationssvårigheter eller lätt blir störda av andra. Ofta används något av de resursrum som finns på Studentavdelningen. Rum bokas av studenten, som meddelar institutionen i god tid. Tentamensvakt ordnas av institutionen medan dennes lön betalas via Studentavdelningen. Vid behov kan studenter erbjudas förlängd tentamenstid eller alternativ examination efter samråd med examinatorn, som beslutar om detta. Muntlig komplettering och tentamen med hjälp av dator kan till exempel förekomma. Kurslitteratur som talbok, e-textbok och punktskrift Vissa studenter behöver använda anpassad kurslitteratur som produceras av Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). MTM anpassar bara böcker som är obligatorisk kurslitteratur. Det kan ta cirka två till fyra månader att nyproducera en talbok. Produktionstiden för punktskriftsbok och e-textbok är cirka två månader. Mer information om MTM finns på: mtm.se. Nya talböcker framställs i DAISY-format vilket gör att studenten med ett läsprogram kan läsa strukturerat genom att bläddra, söka och sätta bokmärken. E- textböcker är böcker med digitalt lagrad text. De läses på dataskärm tillsammans med programmet TextView och anpassningar som talsyntes, skärmförstoring eller punktskriftsskärm. De texter som MTM inte producerar, till exempel kompendier,

9 9 artiklar och delar av böcker, kan studenten vid behov få inlästa av en lektör via universitetsbiblioteket. Finns texterna i e-format kan studenten ibland läsa texten med hjälp av talsyntes. Stockholms universitet har talsyntesen ViTal installerad i alla datasalar. För talböcker kontaktar studenten själv universitetsbiblioteket för att få ett nedladdningskonto och information om hur man beställer och laddar ner kurslitteraturen som Daisy-talbok eller som Mp3-fil. Studenten kan boka en tid via e-post: eller gå på drop-in tider som hittas här: sub.su.se/funktionsnedsattning/talbocker. Det finns också en möjlighet för institutionen själv att beställa förproduktion av talböcker. Då gäller det obligatorisk kurslitteratur som inte redan finns inläst och beställningen måste gå via biblioteket. Kontakta Ann-Louise Löfgren för mer information på e-post: Om studenten behöver kurslitteraturen i punktskrift (braille), som e-textbok eller behöver skanna in enstaka dokument för att kunna översätta dem till punktskrift eller redigerbar text ska studenten kontakta en samordnare på Studentavdelningen. Mentorsstöd Studenter med neuropsykiatriska eller psykiska funktionsnedsättningar kan beviljas en mentor. Mentorn, som oftast är en student som kommit längre i studierna, fungerar som en coach. Mentorn kan hjälpa till att planera och organisera studierna liksom att tolka och konkretisera institutionens förväntningar på studieuppgifterna. Samordnaren rekryterar och utbildar mentorer men behöver ibland hjälp av institutionen för att hitta rätt person. Resursrum För studenter med funktionsnedsättning finns tretton resursrum i Studenthuset. I rummen finns datorer som är utrustade bland annat med talsyntes, rättstavningsprogram, skanner och lexikon. Rummen kan bokas och användas för studier eller för enskild tentamen. Vid behov ordnar institutionerna en separat tentamenslokal. För att kunna använda sig av resursrummen behöver studenten tillgång till bokningssystemet och ett passerkort som beställs genom samordnaren. Inför varje ny termin måste studenten aktivera sitt passerkort på nytt. Kontaktpersonen för resursrum hjälper till med detta. Information om rummens utrustning finns på: su.se/funktionsnedsattning. Även i universitetsbiblioteket finns resursrum för studenter med funktionsnedsättning samt ett allergirum. Dessa resursrum kan dock inte användas för tentamen. Mer information finns på: sub.su.se/funktionsnedsattning/resursrum.

10 10 Rättstavningsprogram Alla studenter har möjlighet att ladda ner och installera rättstavningsprogrammen StavaRex och SpellRight på sin hemdator utan kostnad via sajten Studentlicenser i Mondo. Licenserna gäller under ett år. Skrivtolk Skrivtolkning sker simultant från tal till skrift och tolken skriver ner det som sägs antingen på en dator eller på ett snabbskrivande tangentbord. Teckenspråkstolk En student som har behov av teckenspråkstolkning, skrivtolkning eller dövblindtolkning erbjuds tolkservice i alla studierelaterade situationer, t ex föreläsningar, seminarier och grupparbeten. Studenten anmäler redan i sin anmälan till universitetet behovet av tolk till Studentavdelningen. För mer information kontakta Studentavdelningens tolksektion, via e-post: Uppsatshandledning Det finns ibland möjlighet för studenten att få extra uppsatshandledning. Åtgärden diskuteras tillsammans med samordnaren och kontaktpersonen vid berörd institution. Vilrum I Studenthuset finns ett vilrum och nyckel hämtas i Infocenter i Studenthuset. Rummet kan inte bokas i förväg. Det finns också vilrum i Södra huset och för att tillgång till dem kontakta informationsdisken i Frescati, Södra huset, hus B, plan 3, rum B379 (telefon ).

11 11 Tips för tillgänglig undervisning Undervisningen vid Stockholms universitet ska så långt det är möjligt vara tillgänglig för alla studenter. Rådgör gärna med andra lärare och personal med pedagogisk erfarenhet. Samordnarna på Studentavdelningen kan också hjälpa till med att föreslå lösningar för anpassningar av examinationer eller alternativa sätt att genomföra olika kursaktiviteter. För studenter med funktionsnedsättning är det extra viktigt att tänka på följande: Meddela kursplaner, litteraturlistor och annat material i god tid Kursplanerna behövs för att studenterna ska kunna göra en realistisk planering av sina studier och diskutera eventuella anpassningar. Eftersom planeringstiden för detta ibland är lång, är det bra om kursplanerna är klara och tillgängliga på institutionens hemsida i god tid. Det är också bra om institutionen i förväg beaktar hur kursmoment som exempelvis fältutflykt, studieresa, praktik eller laboration kan genomföras för studenter med olika typer av funktionsnedsättningar. Institutioner som använder visuellt (inspelat/strömmande) kursmaterial bör också beakta hur detta ska tillgängliggöras för hörselskadade/döva studenter. Studenter som behöver sin kurslitteratur i andra former än som tryckt bok, behöver ha tillgång till litteraturlistan långt i förväg. Produktionen av en ny talbok tar två till fyra månader. Även anpassningar som e-textbok, punktskriftsbok och förstoringar tar tid. För att studenten ska få inläst litteratur i tid till kursen måste den beställas långt före kursstart och studenten är alltså beroende av att litteraturlistorna är fastställda och publicerade på institutionens webbsida. Det underlättar för många studenter att få tillgång till föreläsningsanteckningar, PowerPoint-presentationer och annat material i förväg. Publicera gärna materialet elektroniskt i lär- och samarbetsplattformen Mondo (eller annan plattform) så att studenter som använder program med talsyntes kan lyssna på det i förväg. Material som skickas direkt till studenterna bör av samma skäl vara i elektronisk form. Om studenten använder teckenspråkstolk behöver tolken ta del av kurs- och föreläsningsmaterial i förväg för att förbereda sig. Boka tillgängliga lokaler Studenter med rörelsehinder är beroende av att kunna ta sig till och vara i de lokaler där undervisningen sker. Kontrollera därför att undervisningslokalen är tillgänglig för alla. Informera om ändringar av schema, lokaler, kursupplägg och dylikt på ett sätt som når alla berörda. Den som exempelvis är beroende av färdtjänst för resor till och från universitetet, liksom den som är i behov av teckenspråkstolk, behöver tid för planering. För hörselskadade är det viktigt att det är bra akustik i undervisningslokalen. Använd lokaler med hörslinga om du har studenter som använder hörhjälpmedel.

12 12

13 13 Använd mikrofon Använd alltid mikrofon i undervisningslokaler där sådan finns. Detta gäller även studenter som yttrar sig. I alla stora hörsalar (även i några seminarierum) finns en teleslinga/hörslinga som aktiveras av mikrofonen. För att en hörselskadad student ska kunna utnyttja detta hjälpmedel måste alltså mikrofonen vara igång. Upprepa frågor och stå synligt Med några enkla åtgärder, förutom att använda mikrofon, blir det enklare för hörselskadade att tillgodogöra sig undervisningen. Upprepa gärna alla frågor och kommentarer från studenterna. Tänk på att hörselskadade kanske behöver läsa på läpparna. Undvik därför att tala vänd mot tavlan och om möjligt att stå i motljus. Ta raster och pauser Ta regelbundna raster. Många funktionsnedsättningar medför att studenten behöver koncentrera sig mer än andra och blir fortare trött och tappar koncentrationen. Andra får besvär av att sitta länge utan att kunna röra på sig. Hoppa därför inte över planerade raster. Ge information både muntligt och skriftligt All viktig information bör ges både muntligt och skriftligt. Studenter med dyslexi kan ha lättare att ta till sig muntlig information, medan studenter med neuropsykiatriska tillstånd behöver få den i skrift. Använd institutionens hemsida och/eller Mondo. Planera inför grupparbeten och redovisningar Grupparbeten och redovisningar bör planeras med tanke på att studenter har olika behov. Här följer tre exempel: För en student med hörselskada fungerar det bäst att arbeta i en mindre grupp i en lokal där hörselmiljön är optimal. Vid redovisning bör gruppen stå framför de andra studenterna eftersom den studenten med hörselskada uppfattar det som sägs lättare när han eller hon också kan se det som sägs. För en student med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan det vara särskilt viktigt att känna sig trygg i gruppen och att det i god tid ges tydliga riktlinjer för grupparbetet och presentationen. I vissa fall kan det vara nödvändigt att använda alternativa arbetsformer. För en student som stammar kan det i just denna talsituation upplevas besvärligt att redovisa inför hela gruppen, och då kan det vara aktuellt att ge längre redovisningstid alternativt redovisning i mindre grupp eller enskilt.

14 14 Funktionsnedsättningar Hur en funktionsnedsättning tar sig uttryck varierar stort individer emellan. Behovet av stöd och anpassningar är därför individuellt. Olika diagnoser kan överlappa varandra och det är inte ovanligt att en person kan ha flera diagnoser samtidigt. Många studenter med funktionsnedsättning har utvecklat färdigheter vilket gör att omvärlden kan ha svårt att förstå att hon eller han också har svårigheter. Här beskrivs kortfattat de vanligaste funktionsnedsättningarna. Dyslexi Samlingsdiagnosen dyslexi innebär en varaktig störning av förmågan att avkoda skriftspråket orsakad av en svikt i det fonologiska systemet. Feltolkningarna av skriften skapar i sin tur ofta misstolkningar av innehållet i en text. Avkodningen tar tid och studenter med dyslexi tvingas läsa en text med större noggrannhet och kanske flera gånger för att uppnå god läsförståelse. Även skrivprocessen påverkas. Flertalet studenter med dyslexi har svårt med stavning och satskonstruktion. För mer information, Dyslexiförbundet FMLS: dyslexi.org. Dövhet och hörselskador Ordet hörselskada är ett samlingsnamn för till exempel hörselnedsättning, tinnitus, Menières sjukdom och ljudöverkänslighet. Den största gruppen är personer med hörselnedsättning, som kan variera från lätt hörselnedsättning till dövhet. En del personer med hörselnedsättning använder hörseltekniska hjälpmedel som hörapparat eller cochlea-implantat. Om vissa frekvenser i hörseln är borta kan dock inte en hörapparat kompensera för bortfallet. En hörapparat förstärker alla ljud det vill säga även trafikbuller, skrapljud av stolar, fläktsus från luftkonditionering och dataprojektorer med mera. Många typer av hörselnedsättning försämrar hörandet av vissa ljudfrekvenser vilket medför att vissa röster/ljud är lättare/svårare att uppfatta än andra. Att inte kunna höra tillfredställande i studiesituationen påverkar studenten negativt eftersom det krävs ökad koncentration och ansträngning för att lyssna och försöka hänga med. Det finns också en risk för missuppfattningar. Förutom stress och trötthet kan anspänningen leda till värk i huvud, nacke och axlar. En del hörselskadade och döva personer använder sig av teckenspråk. Teckenspråket är både ett gestuellt och visuellt språk som uttrycks med hand-, kropps-, mun- och ansiktsrörelser. Det har en egen tematisk och syntaktisk struktur. För mer information, Hörselskadades Riksförbund: hrf.se och Sveriges Dövas Riksförbund: sdr.org.

15 15 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en sammanfattande beteckning för olika tillstånd och diagnoser som till exempel ADHD, autismspektrumtillstånd, tvångssyndrom och Tourettes syndrom. Diagnoserna kan ibland överlappa varandra. Inom autismspektrumtillstånd (AST) ryms bland annat diagnoserna autism och Aspergers syndrom. Valet av ordet spektrum i namnet autismspektrumtillstånd syftar på den stora variation som ryms inom diagnosen AST. Personer med AST kan ha svårt att tolka personer i sin omgivning och att förstå det som inte uttalas, vilket kan leda till svårigheter i kommunikation och samspel. De kan också ha tydligt inriktade intressen som de förvärvar stora kunskaper i. Symptom för en person med diagnosen ADHD (Attention Deficit and Hyperactivity Disorder) är problem med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Symptomen kan förekomma i kombination med varandra eller var för sig. Personen kan till exempel ha lätt för att bli distraherad, glömma att ta med sig saker eller missa möten och information. För en person som har tvångssyndrom, även kallat OCD (Obsessive Compulsive Disorder), är symptomen tvångstankar och tvångshandlingar. Tourettes syndrom yttras genom tics, det vill säga återkommande ofrivilliga reflexliknande rörelser och/eller läten. Många som har Tourettes syndrom utvecklar en förmåga att dölja sina tics när de är bland folk och låter dem bryta ut när de är ensamma. För mer information, Riksförbundet Attention: attention-riks.se och Autism och Aspergerförbundet: autism.se. Psykiska funktionsnedsättningar Gemensamt för psykiska funktionsnedsättningar är att besvären är långvariga och återkommande. Till dem räknas till exempel depression, tvångssyndrom, psykoser och ångestsjukdomar. Dessa tillstånd kan innebära svårigheter i perioder, både i det dagliga livet och i studiesituationen. Bipolär eller manodepressiv sjukdom innebär kraftiga svängningar i sinnesstämningen, ofta i distinkta perioder av depression eller mani. Ibland finns symptomfria perioder däremellan. I en manisk period går personen på högvarv och är mycket produktiv men kan ha svårt att hålla koncentrationen på det som ska göras. Vid ett depressivt skov känner sig personen ofta tom och värdelös. Dygnsrytm och sömn störs och periodvis kan personen bli oföretagsam och långsam. Social fobi innebär att personen har en oproportionerligt stor rädsla för att bli uppmärksammad av andra. Svåra situationer för en student kan vara till exempel när han eller hon ska presentera sig i en ny grupp, delta i seminarier eller att tala inför publik. För mer information, Riksförbundet för social och mental hälsa: rsmh.se.

16 16 Rörelsenedsättningar Rörelsenedsättningar är ett samlingsbegrepp för skador eller sjukdomar som på olika sätt påverkar rörelseapparaten. Det kan röra sig om en skada på hjärnan, på det perifera nervsystemet eller på muskler, leder eller skelett. Cerebral pares (CP) orsakas av en hjärnskada som uppstått under fosterutvecklingen, vid födelsen eller under de första levnadsåren. En cp-skada kan variera i omfattning och svårighetsgrad. Ofta förekommer motoriska svårigheter, till exempel spasticitet (ökad muskelspänning) och/eller ofrivilliga rörelser. Förvärvade hjärnskador innebär att hjärnskadan inte är medfödd. Orsaken till skadan kan vara yttre våld eller sjukdom, till exempel trafikolyckor, fallolyckor, misshandel, syrebrist, stroke, virus, tumör eller exponering för lösningsmedel. Hjärnskadorna kan ge både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar samt beteendemässiga störningar som kan vara både synliga och dolda. Kognitiva funktionsnedsättningar kan innebära nedsatt förmåga vad gäller till exempel minne, kommunikation, initiativ, vakenhet, inlärning, planering, omvärldsuppfattning, omdöme och koncentration. Whiplashskador orsakas av stötvåld mot halsryggen. Den vanligaste orsaken är bilolyckor men skadorna kan också orsakas av fall- och dykolyckor. Whiplashskador ger upphov till kroniska smärttillstånd, rörelseinskränkning i lederna och stelhet i muskulaturen. Personer med whiplashskada medicinerar ofta mot smärta, vilket medför att de kan bli mycket trötta. Smärta påverkar också uppmärksamheten och koncentrationsförmågan negativt. Ryggmärgsskador är ofta orsakade av trafik- eller sportolyckor. Ryggmärgsbråck är dock en medfödd skada. Beroende på var och i vilken grad ryggmärgen är skadad får förlamningarna olika utbredning, allt från total förlamning till en lätt svaghet i fotmuskulaturen. Förflyttnings- och balanssvårigheter är vanliga. För mer information, De handikappades riksförbund: dhr.se. Synskador Ordet synskada omfattar grav synskada och synsvaghet, men gränsen mellan grava och lindriga synskador är flytande. En synnedsättning har alla som, även med glasögon och god belysning, har svårt att läsa tryckt text eller att orientera sig med hjälp av synen. Vissa som är gravt synskadade kan svagt skönja färger och föremål eller ser med ett starkt begränsat synfält. Andra har svårigheter när det är mörkt eller när det är skarpt solsken. Lässvårigheterna vid en synskada varierar. Det kan vara möjligt att läsa tryckta texter om texten är tillräckligt stor och om det finns god kontrast och logisk layout som ökar läsbarheten. Andra behöver få texten som punktskrift, talbok eller i elektronisk form för att läsa den med hjälp av dator och talsyntes eller punktdisplay. För mer information, Synskadades Riksförbund: srf.nu.

17 17 Talsvårigheter Talsvårigheter är antingen medfödda eller förvärvade och kan orsakas av en mängd olika faktorer. En talsvårighet kan vara en konsekvens av skada eller sjukdom i hjärnan som påverkar muskelfunktionen i talmuskulaturen, till exempel en CP-skada, en förvärvad hjärnskada eller en neurologisk sjukdom. Talsvårigheter innebär att planerandet av vad som ska sägas eller utförandet av yttrandet är påverkat. Stamning innebär avbrott i det normala talflödet, och dessa avbrott kommer ofta okontrollerade. Stamningsproblemets omfattning för den enskilda individen kan vara mycket större än vad omgivningen uppfattar. En del kan undvika att stamma genom att vara tysta, byta ut ord eller undvika vissa situationer. Stamning och andra talsvårigheter kan medföra problem för studenten att delta vid diskussioner, muntliga examinationer och presentationer. För mer information, Stamningsförbundet: stamning.se. Andra funktionsnedsättningar Det finns många andra typer av funktionsnedsättningar utöver de som nämnts ovan, till exempel epilepsi eller multipel skleros, MS. Även allergi kan vara ett svårt hinder i studierna. Alla varaktiga funktionsnedsättningar som påverkar studiesituationen berättigar till stöd. För mer information, Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO): hso.se. Litteratur 10 tips för tillgänglighet. Hur er organisation blir mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning, 2013, Sveriges Förenade Studentkårer. Kan beställas på: sfs.se/10-tips-tillganglighet. Inkluderande möten i högskolan, 2012, red., Melin, Margareta och Johansson, Elna, Studentlitteratur. Undervisa tillgängligt! Pedagogiska strategier för att funktionsnedsättning hos studenter inte ska vara ett hinder för att genomföra studierna, 2012, Henriksson, Ann-Sofie, Uppsala universitet. Teachability. Creating an Accessible Curriculum for Students with Disabilities, 2000, The University of Strathclyde. Kan laddas ner: teachability.strath.ac.uk/originalteachabilitypage.html. Möjligheter till högre studier - för studenter med psykisk eller neuropsykisk funktionsnedsättning, 2012, Specialpedagogiska skolmyndigheten.

18 18 Övrigt studentstöd Studie- och språkverkstad Alla studenter vid Stockholms universitet kan få hjälp och stöd i sitt skrivande på svenska och engelska och med sin studieteknik vid Studie- och språkverkstaden som finns i Studenthuset. Mer information finns på: su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstad. Studenthälsovård Studenthälsan i Stockholm arbetar med hälsovård för studenter, framför allt med studierelaterade problemställningar. Studenterna kan komma till en öppen mottagning i Studenthuset, Universitetsvägen 2 B, entréplan, rum Det finns också möjlighet att boka en tid. Basmottagningen finns i Studentpalatset, Norrtullsgatan 2. Där finns läkare, sjuksköterska, psykolog och socionom som erbjuder kortare kontakter individuellt eller i grupp. Personalen har tystnadsplikt och alla besök är avgiftsfria. Mer information finns på: studenthalsanistockholm.se. Studie- och karriärvägledning En allmän studie- och karriärvägledning finns i Studenthuset, Universitetsvägen 2 B, plan 3. Dit kan studenter vända sig med allmänna frågor om studier, utbildningsval och karriär. Mer information finns på: su.se/studievagledning. Kontakt Service till studenter med funktionsnedsättning finns på Studentavdelningen. Besöksadressen är Studenthuset, hus Beta, Universitetsvägen 2 B. Om du kommer med färdtjänst, ange adress Universitetsvägen 10 A. För direktnummer till samordnare, dyslexipedagog och IT-pedagog, och för mer information, se: su.se/medarbetare/tillganglighet. Drop-in Hos samordnare, dyslexipedagog och kontaktperson för resursrum och särskilda programvaror: tisdagar kl rum , 242. Telefontid Onsdagar kl Telefonnummer: E-post Studenter med dyslexi: Studenter med en annan funktionsnedsättning: Frågor om resursrummen: Tiderna för drop-in och telefontid gäller under terminerna. Under sommar och jul gäller andra tider. Se webbsidan för eventuella ändringar och mer information: su.se/funktionsnedsattning.

19 19

20 20 För mer information besök su.se Stockholms Studentavdelningen universitet, Stockholm Tel: E-post: Besökadress: Studenthuset, Universitetsvägen 2 B Telefon: , e-post: Hur su.se/medarbetare/tillganglighet långt vill du nå?

Stöd till studenter med funktionsnedsättning. En guide för universitetspersonal HT14/VT15

Stöd till studenter med funktionsnedsättning. En guide för universitetspersonal HT14/VT15 Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal HT14/VT15 Stöd till studenter med funktionsnedsättning En guide för universitetspersonal HT14/VT15 1 2 Stöd till studenter

Läs mer

Stöd till studenter med funktionsnedsättning. En guide för universitetspersonal

Stöd till studenter med funktionsnedsättning. En guide för universitetspersonal Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för universitetspersonal 1 Stöd till studenter med funktionsnedsättning En guide för universitetspersonal 2 Stöd till studenter med funktionsnedsättning

Läs mer

Ett tillgängligt universitet. Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för lärare, studierektorer, studievägledare och övrig personal

Ett tillgängligt universitet. Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för lärare, studierektorer, studievägledare och övrig personal Ett tillgängligt universitet Stöd till studenter med funktionsnedsättning - en guide för lärare, studierektorer, studievägledare och övrig personal Den här guiden innehåller information till dig som kommer

Läs mer

Studera med funktionsnedsättning - en guide för studenter 1. Studera med funktionsnedsättning. En guide för studenter

Studera med funktionsnedsättning - en guide för studenter 1. Studera med funktionsnedsättning. En guide för studenter Studera med funktionsnedsättning - en guide för studenter 1 Studera med funktionsnedsättning En guide för studenter 2 Studera med funktionsnedsättning - en guide för studenter Välkommen till Stockholms

Läs mer

Studera med funktionsnedsättning - en guide för studenter HT14/VT15. Studera med funktionsnedsättning. En guide för studenter Ht14/VT15

Studera med funktionsnedsättning - en guide för studenter HT14/VT15. Studera med funktionsnedsättning. En guide för studenter Ht14/VT15 Studera med funktionsnedsättning En guide för studenter Ht14/VT15 1 2 3 Välkommen till Stockholms universitet Den här guiden innehåller information till dig som har en funktionsnedsättning och planerar

Läs mer

Studera med funktionsnedsättning en guide för studenter HT16/VT17 1. Studera med funktionsnedsättning. En guide för studenter HT16/VT17

Studera med funktionsnedsättning en guide för studenter HT16/VT17 1. Studera med funktionsnedsättning. En guide för studenter HT16/VT17 1 Studera med funktionsnedsättning En guide för studenter HT16/VT17 2 Välkommen till Stockholms universitet Den här guiden innehåller information till dig som har en funktionsnedsättning och planerar att

Läs mer

Ett tillgängligt universitet. Stöd till studenter med funktionsnedsättning en guide

Ett tillgängligt universitet. Stöd till studenter med funktionsnedsättning en guide Ett tillgängligt universitet Stöd till studenter med funktionsnedsättning en guide 2 Stöd till studenter med funktionsnedsättning en guide Den här guiden innehåller information till dig som har någon form

Läs mer

Studera med funktionsnedsättning en guide för studenter HT17/VT18 1. Studera med funktionsnedsättning. En guide för studenter HT17/VT18

Studera med funktionsnedsättning en guide för studenter HT17/VT18 1. Studera med funktionsnedsättning. En guide för studenter HT17/VT18 Studera med funktionsnedsättning en guide för studenter HT17/VT18 1 Studera med funktionsnedsättning En guide för studenter HT17/VT18 2 Studera med funktionsnedsättning en guide för studenter HT17/VT18

Läs mer

Stöd till studenter med funktionsnedsättning. En guide för universitetspersonal HT17/VT18

Stöd till studenter med funktionsnedsättning. En guide för universitetspersonal HT17/VT18 Stöd till studenter med funktionsnedsättning En guide för universitetspersonal HT17/VT18 1 2 Den här guiden innehåller information till dig som kommer i kontakt med studenter med funktionsnedsättning vid

Läs mer

FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA

FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA FUNKA Layout: Kommunikationsavd., Örebro universitet. Tryck: Trio Tryck, Örebro 11/2013_1.000 Studera med funktionshinder vid Örebro universitet Lika villkor Universitetets målsättning är att du som student

Läs mer

MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH

MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH 2010/2011 KTH SE-100 44 Stockholm Tel: 08-790 60 00 Fax: 08-790 65 00 www.kth.se Välkommen till KTH! KTH arbetar

Läs mer

Tips för ökad tillgänglighet i undervisningen

Tips för ökad tillgänglighet i undervisningen Tips för ökad tillgänglighet i undervisningen I Strategin för verksamhetens förutsättningar, (dnr MIUN 2012/612) fastslås att Mittuniversitetet ska präglas av alla människors lika värde och ge alla lika

Läs mer

»Det funkar« - att studera med funktionshinder

»Det funkar« - att studera med funktionshinder »Det funkar«- att studera med funktionshinder Hur då? Det funkar! Karolinska Institutet ett universitet för alla önskar dig välkommen! Är du student eller forskarstuderande med en funktionsnedsättning

Läs mer

Med funktionsnedsättning på kth

Med funktionsnedsättning på kth Med funktionsnedsättning på kth 2 Välkommen till kth! Den här broschyren vänder sig till dig som har en funktionsnedsättning och ska börja studera på kth. kth arbetar aktivt för att göra studierna tillgängliga

Läs mer

Policy för stöd till enskilda studenter med funktionshinder

Policy för stöd till enskilda studenter med funktionshinder 071217_KMH_Policy_funktionshinder.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för stöd till enskilda studenter med funktionshinder Beslutad av rektor 2007-12-17 Med tillägg: Information till studenter

Läs mer

Undervisa tillgängligt Lathund för lärare vid Högskolan Kristianstad

Undervisa tillgängligt Lathund för lärare vid Högskolan Kristianstad Lathund för lärare vid Högskolan Kristianstad Lathund för tillgänglig undervisning Distansstudier Öppna distansföreläsningar även för campusstudenter. Det ger möjlighet för campusstudenter att ta del av

Läs mer

Policy för stöd till enskilda studenter med funktionshinder

Policy för stöd till enskilda studenter med funktionshinder 101018_KMH_Policy_funktionshinder.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för stöd till enskilda studenter med funktionshinder Beslutad av rektor 2010-10-18 Fastställd av rektor 2007-12-17 enligt

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Lärandemiljö för studenten med funktionsnedsättning Handlingsplan

Lärandemiljö för studenten med funktionsnedsättning Handlingsplan Lärandemiljö för studenten med funktionsnedsättning Handlingsplan Dnr: BTH 1.2.1-0338-2016 Förvaltningsbeslut: F120/16 Typ av dokument: Handlingsplan Beslutad av: Henrick Gyllberg Giltighetstid: 2016-2018

Läs mer

PERSONALHANDBOKEN. För dig som kommer i kontakt med studenter med funktionshinder. Nulla regula sine exeptione Ingen regel utan undantag

PERSONALHANDBOKEN. För dig som kommer i kontakt med studenter med funktionshinder. Nulla regula sine exeptione Ingen regel utan undantag PERSONALHANDBOKEN För dig som kommer i kontakt med studenter med funktionshinder Nulla regula sine exeptione Ingen regel utan undantag Innehållsförteckning Att studera med funktionshinder... 2 Definitioner...

Läs mer

Studera effektivt på universitetet med goda strategier och studievanor

Studera effektivt på universitetet med goda strategier och studievanor Information för dig med läs-och skrivsvårigheter/dyslexi Studera effektivt på universitetet med goda strategier och studievanor Planering Överblick och ordning är nycklarna. Steg 1: Gör en översiktlig

Läs mer

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR PEDAGOGISKT

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR PEDAGOGISKT MITTUNIVERSITETET Styrdokument HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR PEDAGOGISKT STÖD TILL STUDENTER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING DNR MIUN 2015/908 Publicerad: Beslutsfattare: Rektor Handläggare: Nils Wikström/Ulf Andersson

Läs mer

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende

Läs mer

Likabehandling av studenter Funktionsnedsättning ELISABET HEMMINGSSON, ULLA BERGMAN, BODIL RYDERHEIM, KARIN CHERFILS-KARLSSON

Likabehandling av studenter Funktionsnedsättning ELISABET HEMMINGSSON, ULLA BERGMAN, BODIL RYDERHEIM, KARIN CHERFILS-KARLSSON Likabehandling av studenter Funktionsnedsättning ELISABET HEMMINGSSON, ULLA BERGMAN, BODIL RYDERHEIM, KARIN CHERFILS-KARLSSON Studenter med funktionsnedsättningar LTH 2005-2014 180 160 140 120 100 80 60

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Nr 2, februari Tipsa en vän om Vägledarinfo! Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare»

Nr 2, februari Tipsa en vän om Vägledarinfo! Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare» Tipsa en vän om Vägledarinfo! Nr 2, februari 2016 Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare» Hej, Efter en lyckad terminststart med flera välbesökta välkomstaktiviteter är terminen nu i full gång

Läs mer

HANDBOKEN. för studenter med funktionshinder

HANDBOKEN. för studenter med funktionshinder HANDBOKEN för studenter med funktionshinder I den här handboken hoppas vi att kunna ge dig svar på några av de frågor som kan dyka upp då man ska söka till universitetet. Här hittar du både allmän information

Läs mer

Mentorskap, så fungerar det! Utgångspunkter för mentorskap till studenter med neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar

Mentorskap, så fungerar det! Utgångspunkter för mentorskap till studenter med neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar Mentorskap, så fungerar det! Utgångspunkter för mentorskap till studenter med neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar Stöd och struktur Att ha en funktionsnedsättning behöver inte vara ett

Läs mer

Handläggningsordning för individuellt stöd till studenter med. funktionsnedsättning

Handläggningsordning för individuellt stöd till studenter med. funktionsnedsättning för stöd till studenter med funktionsnedsättning Typ av dokument: Handläggningsordning Datum: Beslutad av: Giltighetstid: 2017-05-01 och tillsvidare eller fem år framåt Område: Ansvarig förvaltningsenhet:

Läs mer

Undervisa tillgängligt! Studentcentrum, verksamheten Stöd vid funktionsnedsättning

Undervisa tillgängligt! Studentcentrum, verksamheten Stöd vid funktionsnedsättning Undervisa tillgängligt! Studentcentrum, verksamheten Stöd vid funktionsnedsättning 2(8) Inledning Arbetet med att göra Malmö högskola mer tillgängligt för personer med funktionsnedsättning beskrivs i planen

Läs mer

Handlingsplan för pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder

Handlingsplan för pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder Handlingsplan för pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder Dnr MIUN 2009-436 2009-02-24 BAKGRUND PROBLEMBESKRIVNING... 3 SYFTE OCH MÅL... 4 VEM GÖR VAD?... 4 Studenten har som ansvar att:...

Läs mer

Handläggningsordning för individuellt stöd till studenter med funktionshinder

Handläggningsordning för individuellt stöd till studenter med funktionshinder Handläggningsordning för individuellt stöd till studenter med funktionshinder Fastställd av rektor 2012-09-11 Dnr: UmU 500-927-12 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Handläggningsordning

Läs mer

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida * OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLA Beställa Antal ex Adhd / add Vad är adhd/add? - lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add

Läs mer

Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Marks kommun 2015 Boråsvägen 40, 511 54 Kinna Telefon: 0320 21 70 00 www.mark.se Innehållsförteckning Inledning...1 Tio

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar Tryckt: 2017-04-26 2 Innehåll Ett gott bemötande... 4 Generella råd... 5 Afasi... 6 Astma och allergi... 7 Demens... 8 Diabetes...

Läs mer

Pedagogiskt stöd LUNDS UNIVERSITET

Pedagogiskt stöd LUNDS UNIVERSITET Pedagogiskt stöd LUNDS UNIVERSITET 2 PEDAGOGISKT STÖD Pedagogiskt stöd Denna broschyr vänder sig till dig som blivit beviljad pedagogiskt stöd under din studietid. Här kan du läsa vilket stöd du kan få,

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem!

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem! LÄRARHANDLEDNING INLEDNING Hej! Vi på Fria Teatern är mycket glada att över att vi får spela Svårast är det med dom värdelösa för dig och din elevgrupp. Föreställningen är ca timme lång med ett kort uppföljande

Läs mer

En tillgänglig utbildning. tips och idéer

En tillgänglig utbildning. tips och idéer En tillgänglig utbildning tips och idéer 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: MYH 2015/3 ISBN: 978-91-87073-58-8 Omslagsbild: Copyright Johnér Bildbyrå AB/ PhotoAlto Innehållsförteckning En

Läs mer

Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2011 2012 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll LIKABEHANDLING... 2 Ansvar och organisation... 4 Handlingsplan för likabehandling... 4 Handlingsplan 2011... 4 Handlingsplan

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

Att studera med primär immunbrist

Att studera med primär immunbrist Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Tipsa en vän om Vägledarinfo! Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare» Nr 7, september 2015

Tipsa en vän om Vägledarinfo! Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare» Nr 7, september 2015 Tipsa en vän om Vägledarinfo! Nr 7, september 2015 Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare» Hej, Nu är höstterminen igång för fullt och campus har åter igen fyllts med studenter. Såväl Orientation

Läs mer

Lika villkor vid Umeå universitet

Lika villkor vid Umeå universitet Lika villkor vid Umeå universitet Agnes Lundgren, Personalenheten Utvecklingskonsult, samordnare för lika villkor 1 Vid Umeå universitet råder lika villkor UmU:s samlingsbegrepp för arbetet med jämställdhet

Läs mer

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015 Språkledarutbildningen TAKK för Språket 3 september 2015 Vad är en funktionsnedsättning? Beror på en sjukdom eller skada på kroppen. Den kan vara medfödd eller komma senare i livet. Det är en nedsättning

Läs mer

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell Autismspektrumtillstånd hos vuxna Agneta Hell Autismspektrumtillstånd (AST) Under beteckningen AST samlas bl.a de tidigare diagnoserna autistiskt syndrom, aspergers syndrom och atypisk autism/autismliknande

Läs mer

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Inkludering Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Insatsernas syfte

Läs mer

FRAMGÅNGSRIKA STUDIER Stöd och service för dig som är student KAU.SE

FRAMGÅNGSRIKA STUDIER Stöd och service för dig som är student KAU.SE FRAMGÅNGSRIKA STUDIER Stöd och service för dig som är student KAU.SE VAD ÄR FRAMGÅNGSRIKA STUDIER? Vad är framgångsrika studier? Inspiration att upptäcka oanade resurser i dig själv, trygghet att utnyttja

Läs mer

ADHD aktivitets- och uppmärksamhetsstörning

ADHD aktivitets- och uppmärksamhetsstörning + ADHD aktivitets- och uppmärksamhetsstörning ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Den utmärks av koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och impulsivitet. Kännetecknande för ADHD: svårt

Läs mer

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matris över tillämpningar 2013-12-13 Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matrisen ger en kortare sammanställning av några frågor om hur man kan använda 17 upphovsrättslagen. Svaren reflekterar

Läs mer

Studiesociala frågor

Studiesociala frågor Studiesociala frågor Ylva Eklind Utbildningsavdelningen Utbildning för Studentrepresentanter och Programstudierektorer 2015 Vad är studiesociala frågor och hur påverkar de studierna? Vad kan du ställas

Läs mer

Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum:

Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: UTB 3.1-2016/316 1 (av 8) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Handläggningsordning 2016-08-31 Susanne

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Tryckt: 2016-11-02 2 Innehåll Ett gott bemötande... 4 Generella råd... 5 Afasi... 6 Astma och allergi... 7 Demens... 8

Läs mer

Introduktionskurs till teckenspråk som nybörjarspråk, 7,5 hp LITN01. Kursbeskrivning VT 17

Introduktionskurs till teckenspråk som nybörjarspråk, 7,5 hp LITN01. Kursbeskrivning VT 17 Introduktionskurs till teckenspråk som nybörjarspråk, 7,5 hp LITN01 Kursbeskrivning VT 17 2 (5) Välkommen till Introduktionskurs i teckenspråk som nybörjarspråk (7,5 högskolepoäng), vårterminen 2017 Kursens

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS): 2015-03-10 Tillgänglighet Checklistan innehåller fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter i arbetsmiljön och kan vara ett stöd i arbetet med att öka tillgängligheten på arbetsplatsen. Checklistan

Läs mer

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng Höstterminen 2015 1 (14) Innehåll Välkommen till Behörighetsgivande kurs i svenska, 30

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

Funktionshindrade studenter en sammanställning

Funktionshindrade studenter en sammanställning Funktionshindrade studenter en sammanställning av resultaten från Högskoleverkets tillsynsbesök Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

TOLKSERVICE för döva, dövblinda och talskadade

TOLKSERVICE för döva, dövblinda och talskadade TOLKSERVICE för döva, dövblinda och talskadade Tolkcentralen erbjuder olika typer av tolkservice. Här är en sammanfattning av den tolkservice som erbjuds. - Teckenspråkstolkning Teckenspråkstolkning innebär

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden 044-309 30 90 margot.nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-09 Dnr 1001694 1 (6) Ökad rekrytering i av personer med psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden Ordförandens

Läs mer

Vad händer när du möter en student med funktionsnedsättningar? En guide för undervisande personal på HLK.

Vad händer när du möter en student med funktionsnedsättningar? En guide för undervisande personal på HLK. Vad händer när du möter en student med funktionsnedsättningar? En guide för undervisande personal på HLK. Förord Högskolan i Jönköping välkomnar studenter med funktionshinder. Begreppet funktionshinder

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Lina Collin Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet och

Läs mer

Handlingsplan för tillgänglighet

Handlingsplan för tillgänglighet Handlingsplan för tillgänglighet Dnr SU 149-0617-09 Handlingsplan för tillgänglighet vid Stockholms universitet 2009-2011 Målet för tillgänglighetsarbetet vid Stockholms universitet är att personer med

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR Vårby Skolor 20 augusti 2009 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR Innehållsförteckning A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Ansvarsfördelning. 1 Barns och elevers delaktighet.. 2 Barns och elevers rätt till stöd. 2 B.

Läs mer

Anteckningsstöd. Pedagogiskt stöd, Lunds universitet

Anteckningsstöd. Pedagogiskt stöd, Lunds universitet Anteckningsstöd Pedagogiskt stöd, Lunds universitet 2 3 Information till dig som ger anteckningsstöd ATT FÖRBEREDA FÖRELÄSNINGARNA Både som student och anteckningsstöd är det bra om du alltid förbereder

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Anpassad litteratur för studenter med läsnedsättning vad gör vi och hur kan vi bli bättre? Claes Dahlqvist

Anpassad litteratur för studenter med läsnedsättning vad gör vi och hur kan vi bli bättre? Claes Dahlqvist Anpassad litteratur för studenter med läsnedsättning vad gör vi och hur kan vi bli bättre? Claes Dahlqvist Enligt Diskrimineringslagen (2014:958) ska alla studenter ha samma rättigheter och möjligheter

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas

Läs mer

Likabehandlingsplan för studenter

Likabehandlingsplan för studenter TEKNAT 2013/159 Likabehandlingsplan för studenter Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2014-02-11 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte med likabehandlingsplanen

Läs mer

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare Lättläst svenska 1 Pontus Johansson Bild: Magnus Pehrsson 2 Med hjälpmedel orkar Pontus jobba heltid Pontus Johansson

Läs mer

Plan för tillgänglighet 2012-2014

Plan för tillgänglighet 2012-2014 Tillgänglighetsplan 2012-04-19 Dnr SU 149-1267-12 Plan för tillgänglighet 2012-2014 (Fastställd av rektor 2012-04-19) 2 (16) Innehållsförteckning 1. Inledning 3 Policy för tillgänglighet vid Stockholms

Läs mer

Nationella prov och anpassning. http://www.skolverket.se/regelverk/nyhetsarkiv/starkt-skydd-motdiskriminering-1.228909

Nationella prov och anpassning. http://www.skolverket.se/regelverk/nyhetsarkiv/starkt-skydd-motdiskriminering-1.228909 Nationella prov och anpassning http://www.skolverket.se/regelverk/nyhetsarkiv/starkt-skydd-motdiskriminering-1.228909 Syften med nationella prov stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning

Läs mer

Talböcker på skolbiblioteket. Helena Nordqvist

Talböcker på skolbiblioteket. Helena Nordqvist Helena Nordqvist 1 Den här timmen Varför talböcker? Det här kan biblioteket göra Talbokstillstånd Bibliotekskonto hos MTM Olika sätt att läsa talböcker Egen nedladdning Hitta på legimus.se Demokonto Ur

Läs mer

Jämlika möten i ett samhälle för alla!

Jämlika möten i ett samhälle för alla! Bemötandeguide! Jämlika möten i ett samhälle för alla! Denna folder om bemötande har tagits fram som stöd för att utveckla goda möten. I Sverige pågår arbetet med att genomföra handlingsplanen för handikappolitiken,

Läs mer

Med vänliga hälsningar Uppsala studentkår, i samarbete med Försäkringskassan, Uppsala universitet och Studenthälsan.

Med vänliga hälsningar Uppsala studentkår, i samarbete med Försäkringskassan, Uppsala universitet och Studenthälsan. Stödkortet Om du som student är i behov av stöd vid funktionsnedsättning eller blir sjuk är det inte lätt att veta vilken hjälp som finns eller hur du ska gå till väga. Här har vi sammanställt vad det

Läs mer

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan.

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan. Ale för alla Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan. I planen står det vad som ska göras i år, nästa år, 2013 och 2014. Varje år ska politikerna

Läs mer

Dina rättigheter som student. En praktisk översiktsguide för dig som är student vid Stockholms universitet

Dina rättigheter som student. En praktisk översiktsguide för dig som är student vid Stockholms universitet Dina rättigheter som student En praktisk översiktsguide för dig som är student Studenträttigheter Det är inte alltid lätt att hålla reda på vilka rättigheter du har som student. Därför har Stockholms universitets

Läs mer

Handbok för yrkeslärarprogrammet - VAL

Handbok för yrkeslärarprogrammet - VAL Handbok för yrkeslärarprogrammet - VAL Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet 1 Innehåll Välkommen till yrkeslärarprogrammet vid Stockholms universitet!... 3 Allmänt om programmet...

Läs mer

En bra lärmiljö på lika villkor

En bra lärmiljö på lika villkor En bra lärmiljö på lika villkor Sammanfattande rapport Gladenbring Sirpa 2017-01-01 0 Innehåll En bra lärmiljö på lika villkor... 2 Målgrupp... 2 Arbetssätt... 2 Teoretiska utgångspunkter... 3 Praktiskt

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

A-kursen i religionsvetenskap: en praktisk guide

A-kursen i religionsvetenskap: en praktisk guide A-kursen i religionsvetenskap: en praktisk guide Hur tar jag reda på saker? Arbetsformer på A-kursen Om att läsa en universitetskurs Examination Rättigheter och skyldigheter Vad om jag får problem? (...)

Läs mer

de medicinska kraven i trafiken

de medicinska kraven i trafiken de medicinska kraven i trafiken Information om trafikmedicin Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska

Läs mer

Studieteknik. Kristina Schött Studie- och språkverkstaden

Studieteknik. Kristina Schött Studie- och språkverkstaden Studieteknik Kristina Schött Studie- och språkverkstaden Studie- och språkverkstaden Hjälper dig att förbättra ditt akademiska skrivande och din studieteknik genom handledning seminarier föreläsningar.

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

Särskilt pedagogiskt stöd Eva Lindgren och Marie Morin

Särskilt pedagogiskt stöd Eva Lindgren och Marie Morin Särskilt pedagogiskt stöd Eva Lindgren och Marie Morin Särskilt pedagogiskt stöd Regleras i förordning (2009:130) om yrkeshögskolan. 2 kap. 3 Ansvarig utbildningsanordnare 3 För varje utbildning ska det

Läs mer

Studiehandledning: Didaktiska perspektiv på lärande, 7,5 hp

Studiehandledning: Didaktiska perspektiv på lärande, 7,5 hp Stockholms universitet ht 2013 Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning: Didaktiska perspektiv på lärande, 7,5 hp Inom kursens ram erbjuds fem undervisningstillfällen. Vid det första

Läs mer

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap

Läs mer

Definitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT

Definitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT IT och funktionshindrade Fredrik Winberg, MDI/CSC, KTH Stig Becker, Hjälpmedelsinstitutet Definitioner Skada en faktisk skada, sjukdom eller annan störning som ger en nedsatt fysisk eller psykisk funktion.

Läs mer

Människor med funktionshinder i Västra Götaland

Människor med funktionshinder i Västra Götaland Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna

Läs mer