Nora kommun. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Nora kommun Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ås skola och fritidshem Läsåret 2013/2014

2 Planens innehåll sid Bakgrund 2 Mål 2 Definitioner 2 Främjande arbete 2-3 Kartläggning 3 Konkreta mål och insatser 3-4 Rutiner för akuta och uppföljande åtgärder 4-5 Elevers och föräldrars delaktighet 5 Trygghetsarbete, dokumentationsmall vid kränkning, bilaga Ordningsregler, bilaga 2 8 1

3 Bakgrund Syftet med detta dokument är att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om detta i skollagen och i diskrimineringslagen. Bestämmelserna förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer krav på att verksamheten bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och åtgärda det inträffade. Mål Alla på Ås skola känner gemenskap, trivsel och trygghet i skolan och på skolgården. Mobbning, diskriminering eller annan kränkande behandling är förbjudet och ska inte förekomma inom verksamheten. Alla på skolan känner till och har varit delaktiga i upprättandet av vår plan mot diskriminering och kränkande behandling samt av våra ordningsregler. Arbetet med denna plan ska bedrivas på ett sådant sätt att de blir kända i verksamheten och hos elevernas vårdnadshavare. Definitioner Diskriminering: Nedsättande särbehandling av människor eller grupper av människor pga. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Kränkning: Kränkande behandling är handlingar som kränker elevers värdighet. De kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via mobiltelefon eller Internet. Mobbning: Är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan person skada eller obehag. Konflikt: Bråk mellan två eller flera jämnstarka individer. Främjande arbete Vårt målinriktade arbete utgår ifrån det övergripande uppdraget att verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, likabehandling och trygghet. Arbetet riktar sig till alla och är en naturlig del av det vardagliga arbetet. Det baseras på kunskap om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg och jämlik miljö. Vi ger elever, personal och vårdnadshavare återkommande möjligheter att reflektera kring normer, värderingar och relationer samt genomför kompetensutveckling för personalen för att 2

4 öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi arbetar sedan flera år tillbaka förebyggande mot kränkningar och mobbning. Kartläggning Personalen på Ås skola har utbildats enligt Olweusmetoden, som är en norsk evidensbaserad metod mot mobbning och antisocialt beteende. En gång per år har vi genomfört en enkätundersökning där alla elever i årskurs 3-6 svarar på frågor gällande mobbning. Denna enkät har genomförts sex gånger, den senaste i maj Resultatet visar att år 2007 var det 13,6 % av eleverna som upplevde att de blivit mobbade i skolan. Året därpå, 2008, var det 4,7 %, år 2009 var det 12,9 %, år 2010 var det 10,8 % och år 2011 var det 3,8 %. Resultatet från årets Olweusenkät visar att 3,2 % av eleverna, 2 av 69, upplevt att de blivit mobbade 2-3 gånger den senaste månaden. Enligt enkätsvaren för år 2011 och 2012 är platsen där mobbningen utförts oftast skolgården under raster, i matsalen, i klassrummet under pågående undervisning, i korridoren och vid busshållsplatsen. Mobbning förekommer också i klassrummet under rasten, på väg till skolan och i omklädningsrummet vid gymnastiksalen. Våren 2013 beslutade rektorer och förvaltningschefen i Nora kommun att vi inte ska fortsätta med att använda Olweusenkäten. Vi på Ås skola använder elevenkäten Skoltempen i åk F- 6, en gång per termin, där det också finns frågor om trygghet och kränkningar Konkreta mål och insatser Målet för arbetet mot mobbning under läsåret 2013/2014 är att det totalt upphör. Nolltolerans ska gälla under hela skoldagen. Vi har en trygghetsgrupp på Ås skola som under läsåret 13/14 består av Lotta Tegin Fransson, Berit Jansson samt rektor Anders Forsberg. De har det övergripande ansvaret för att se till att planen mot diskriminering och kränkande behandling är aktuell och att alla på skolan känner till och förstår innehållet. De arbetar operativt när de fått vetskap om att mobbning förekommer. Gruppens arbete dokumenteras enligt särskild mall, (se bilaga 1). Planerade insatser under läsåret 2013/2014 Rektor ansvarar för att: Personalen informeras om resultatet från Skoltempen och använder det i planeringen av det fortsatta förebyggande arbetet mot mobbning. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas och uppdateras före skolstarten. All personal, elever och föräldrar ges möjlighet att delta i utvärdering och uppdatering. I början av läsåret tar all personal och alla elever del av planen och skolans ordningsregler för att skapa förståelse för dess innebörd. Vid läsårets första föräldramöte ska innehållet i planen och ordningsreglerna diskuteras så att kunskap om innehållet sprids. All pedagogisk personal på skolan kommer successivt att utbildas i ICDP, International Child Development Programme, nivå1. Trygghetsgruppen ansvarar för att: I början av läsåret besöka klasserna, presentera sig och berätta om sitt arbete. Dokumentera kränkningar på en speciell blankett, (se bilaga 1), som mailas till rektor. 3

5 På uppdrag från rektor skyndsamt påbörja utredning och fatta beslut om åtgärder. Dokumentera! Informera berörd personal och berörda föräldrar om aktuella mobbningsfall. Vi på Ås skola: Har ansvar för alla våra barn och elever. Har ett gemensamt förhållningssätt, nolltolerans, när det gäller mobbning, kränkningar och diskriminering. Varje vecka genomförs en lektion med värdegrundsarbete i alla klasser. I varje klassrum finns skolans ordningsregler tydligt uppsatta, (se bilaga 2). Några gånger per termin genomför vi värdegrundsarbete i åldersblandade grupper. Värdegrundsarbetet diskuteras kontinuerligt på arbetslagsmötena. Har ett fungerande rastvärdsschema. Rastvärden bär en neonfärgad väst, cirkulerar runt på skolgården, säger till elever som bryter mot ordningsreglerna, (se bilaga 2), hjälper elever att lösa konflikter, ger vid behov förslag på bra lekar, meddelar Trygghetsgruppen och aktuell klasslärare vid tänkbar mobbningssituation. Försöker ha en personal i omklädningsrummet före och efter en idrottslektion. Undervisande lärare visar även under lektionstid nolltolerans mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Även situationen i matsalen och i korridorer uppmärksammas. Personalens egna observationer av barnens beteende kan ge viktiga signaler om att något inte står rätt till. Barnens egna berättelser måste tas på allvar. Påminner barnen i början av varje termin om att de ska berätta för en vuxen om de eller någon annan blir mobbad. Om en elev känner sig kränkt eller mobbad av någon vuxen på skolan ska Trygghetsgruppen eller rektor kontaktas. Personalen ansvarar för lagindelning, gruppindelning och fördelar elevernas sittplatser. Tillåter inte att det delas ut inbjudningskort i skolan till privata fester. Stannar alltid upp när vi ser barn som bråkar och säger till dem att sluta. Även om de säger att det är på skoj, säger vi att de ska sluta och att vi inte skojar på det här sättet på vår skola. Tillåter aldrig nedsättande kommentarer, suckar, miner eller liknande. Genomför flera trevliga gemensamma arrangemang t.ex. teman, friluftsdagar, sång- och musikföreställningar och I can fest för att stärka vi-känslan på skolan. Rutiner för akuta och uppföljande åtgärder När vi ser en kränkning säger vi ifrån direkt. Klassläraren informeras och talar med de inblandade samt bedömer om föräldrar ska kontaktas. Den vuxna som sett kränkningen meddelar detta skriftligt på avsedd dokumentationsmall, se bilaga 1, som skickas till rektor som överväger om vidare insatser enligt handlingsplan ska genomföras. Vid misstanke om att mobbning förekommer skall rektor omedelbart kontakta berörd personal på skolan för att få fram så mycket information som möjligt om den misstänkta mobbningen. Trygghetsgruppen arbetar sedan, på uppdrag från rektor, vidare enligt följande: 1. Samtal med den utsatte på ostörd plats. Detta genomförs på ett diskret sätt. 2. Samtal genomförs med mobbaren/mobbarna på ett diskret sätt. Samtalet skall vara oförberett för mobbaren. Mobbaren skall själv få chansen att berätta om det inträffade. 3. Samtal med ev. medlöpare enligt ovan beskrivna modell. 4

6 Två personer ur trygghetsgruppen deltar i samtalen. En leder samtalet och den andre skriver anteckningar. Den insamlade informationen, samt eventuella tidigare inlämnade rapporter, ligger till grund för det fortsatta arbetet. En bedömning om en polisanmälan ska göras bör ske i varje enskilt fall. 4. Den utsatte, mobbaren och medlöparna uppmanas att berätta hemma om vad som hänt. Trygghetsgruppen kontaktar snarast föräldrarna och meddelar vad som skett. Har barnet själv berättat om det inträffade? Vad kan orsaken vara till detta beteende? Personalen redogör för den fortsatta arbetsgången utifrån handlingsplanen. Föräldrarna hålls informerade under arbetets gång. 5. Nya enskilda samtal med den utsatte, mobbaren och medlöparna bl.a. innehållande frågor om kränkningarna har upphört eller ej. 6. Om kränkningarna inte har upphört kallar rektor till en elevhälsokonferens med mobbaren och dennes föräldrar. Samtalet leder fram till gemensamma åtgärder som följs upp och utvärderas. Rektor kan besluta om en skriftlig varning som innehåller information om vad som händer om eleven inte ändrar sitt beteende. Mötet dokumenteras på sedvanligt sätt och deltagarna får kopior. Både den utsatte och mobbaren kan vid behov få stöd från kommunens elevhälsa. 7. Kontinuerliga samtal under en längre tidsperiod med den utsatte, mobbaren och med medlöparna för att säkra att mobbningen har upphört. 8. Om mobbningen, trots alla insatser, inte upphör gör rektor en polisanmälan. 9. När alla andra möjligheter är uttömda kan en elev som kränker andra flyttas från den egna skolan till en annan skola i kommunen. Trygghetsgruppens arbete dokumenteras noggrant. Dokumentationen kan vara ett underlag om det blir en rättslig process avseende det inträffade. Elevers och föräldrars delaktighet Det är av stor vikt att alla elever på skolan har varit delaktiga i arbetet med att ta fram vår plan mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans ordningsregler. Det är dock viktigt att delaktigheten anpassas utifrån barnens mognad och ålder. Under läsårets första skolveckor ska alla klasser på skolan arbeta med att diskutera och försöka att förstå innehållet i planen och ordningsreglerna. Ordningsreglerna skickas hem till vårdnadshavarna i form av en blankett för underskrift där också synpunkter kan lämnas. Om ändringar föreslås lämnas förslaget till rektor. Förslaget diskuteras vid personalkonferens och vid elevrådsmötet. Är förslaget motiverat görs en ändring. I början av varje läsår bjuder skolan in till ett föräldramöte. Där ges information om vår plan mot diskriminering och kränkande behandling och föräldrar kan ställa frågor samt komma med synpunkter på innehållet. Denna möjlighet finns också på skolrådsmötet som genomförs en gång per termin. När vår plan mot diskriminering och kränkande behandling är uppdaterad lägger vi ut den på skolans hemsida samt sätter upp en papperskopia i varje klassrum så att intresserade kan ta del av den. 5

7 Bilaga 1 Rapportering till rektor av särskild händelse Anmälan om särskild händelse ska snarast anmälas till rektor. Använd formuläret nedan och beskriv den särskilda händelsen. Enligt 3 PUL får vi inte skriva ut elevs personuppgifter så som namn, personnummer,adress, telefonnummer.(personuppgifter får inte skickas via e-post, då vi inte har kryptering på vår e-post.) Skriv istället elev 1, elev 2 osv. Fyll i formuläret och var noga att adressera till rätt mottagare, invänta rektors kontakt. Frågor som är markerade med en * är obligatoriska och måste vara ifyllda för att formuläret ska kunna skickas. Mail name Välj rektor på aktuell skola/enhet * [Välj alternativ] Uppgiftslämnare * Personuppgiftsfråga Förnamn: Anders Efternamn: Forsberg Telefon: E-post: Anders.Forsberg@nora.se Mobiltelefon Personuppgiftsfråga Mobiltelefon: Datum för den inträffade händelsen * Beskriv händelsen * 6

8 Datum för åtgärd * Vidtagen åtgärd * Skicka Informationsägare: Bildningsförvaltningen Sidan uppdaterad av: Elisabet Wennerström

9 Bilaga 2 Ordningsregler på Ås skola och fritidshem Vi passar tider och bidrar till en god arbetsmiljö. Vi visar varandra hänsyn, respekt och använder ett vårdat språk. När vi cyklar, åker skridskor, inlines eller skateboard använder vi hjälm. Under tiden vi går i skolan eller på fritids håller vi oss inom skolans område (och undviker av säkerhetsskäl att vistas på busshållsplats och bilparkering). På skolans område kastar vi inte snöbollar, kottar, stenar eller andra föremål som kan skada. Mobiltelefon som tas med till skolan lämnas avstängd till klassföreståndaren på morgonen och hämtas vid skoldagens slut. Av hänsyn till personer med allergi använder vi inte sprayer eller parfymer under skoldagen Elev måste få lov av pedagogisk personal för att: Lämna skolgården Vara inne på rasten Ta med godis, tuggummi eller andra sötsaker Om inte reglerna följs: 1. Muntlig tillsägelse. 2. Läraren samtalar med eleven och förklarar det olämpliga i uppförandet. 3. Läraren har rätt att omhänderta föremål som stör undervisningen. Vårdnadshavare kontaktas. 4. Utvisning från lektion och därefter ta igen förlorad studietid dock högst en timme efter skoldagens slut. Vårdnadshavare kontaktas. 5. Då eleven vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller gjort något allvarligare ska saken utredas. Skolan ska samråda med elevens vårdnadshavare i utredningen. 6. Efter utredning träffas rektor, lärare, elevhälsan, förälder och elev för att samtala om resultatet. Åtgärdsprogram upprättas och följs upp. Rektor kan besluta om en skriftlig varning som innehåller information om vad som händer om eleven inte ändrar sitt beteende. 7. Rektor kan besluta om tillfällig omplacering till annan undervisningsgrupp. 8. Rektor kan besluta om tillfällig omplacering vid annan skolenhet. 9. Rektor kan fatta beslut om avstängning från skolan i högst en vecka. 8