HALLEGÅRDSVÄGEN Dagvattenutredning inför detaljplan. Upprättad Upprättad av: Elisabeth Nejdmo Granskad av: Per Norberg

Transkript

1 HALLEGÅRDSVÄGEN inför detaljplan Upprättad Upprättad av: Elisabeth Nejdmo Granskad av: Per Norberg

2 HALLEGÅRDSVÄGEN inför detaljplan KUND Jesper Adolfsson Partille Kommun Planeringsavdelningen Partille \9_Leverans\slutrapport\.docx KONSULT WSP Sverige AB Box Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Jesper Adolfsson Partille kommun Erik Hallgren Partille kommun Camilla Järphag WSP Elisabeth Nejdmo WSP (14)

3 SAMMANFATTNING Fastigheten Ugglum 8:40, belägen i Partille kommun, ska detaljplaneläggas. På fastigheten planeras flerbostadshus med ca 40 bostäder totalt. Området består idag av obebyggd naturmark. Marken lutar i nord-sydlig riktning med de lägsta nivåerna i norra delen. Runt området finns befintliga VA-ledningar i närliggande gator. Den del av områdets dagvatten som inte infiltrerar tas upp av en kupolbrunn i nordöstra delen av området och två rännstensbrunnar som finns vid. Vattenflödet leds sedan i dagvattenledning i Allévägen ned mot Säveån, som är recipient. Befintligt flöde från området vid 20-årsregn bedöms vara 19 l/s. Efter exploatering kommer andelen hårdgjorda ytor att öka, vilket innebär att dagvattenflödet från området kommer att öka. Det nya flödet efter exploatering bedöms bli 101 l/s. Flödet kommer således att öka med cirka 80 l/s vid ett 20-årsregn. Vid exploatering kommer områdets höjder att förändras. Stora delar ska sprängas. Eftersom den framtida höjdsättningen av området inte är fastlagd i detalj kan det bli aktuellt med en eller möjligen två anslutningspunkter för dagvatten. De underjordiska garage som planeras kan komma att behöva pumpa dagvatten om golvnivån ligger så lågt att dagvatten inte kan ledas bort enligt självfallsprincipen. I Boverkets byggregler anges krav på oljeavskiljare för parkering under tak med golvavlopp. Enligt riktlinjer från Partille kommun ska ökat dagvattenflöde till följd av exploatering i möjligaste mån regleras i form av fördröjningsåtgärder och detta ska ske inom planområdet. \9_Leverans\slutrapport\.docx Om utflödet av dagvatten från området ska förbli samma som idag blir den beräknade fördröjningsvolymen för hela området 49 m 3. Alternativt fördröjs 16 m 3 för östra delen och 33 m 3 för resterande del. Genom att ett dike längs med gångstigen i parkdelen samt fördröjningsmagasin anläggs kan denna volym erhållas. Magasinen placeras lämpligen längs med och kan delas upp i tre magasin: ett under entréplatsen samt ett på vardera sidan om denna. Ledningsnätet har inte krav på sig att vara dimensionerat för att klara av extrema regnhändelser, så som 100-årsregn eller mer. Vid extrema regnhändelser avleds vatten redan idag på markytan. Det ställs inte heller krav på att ett exploateringsområde ska dimensioneras för att klara av att fördröja extrema regnhändelser. Planområdets fördröjningsåtgärder kommer att bli överbelastade och från området kommer vatten att avledas ytledes. Det är viktigt att alla ansvariga för dagvattenhantering, såväl VA-huvudman, kommunen som fastighetsägare vidtar åtgärder för att minska risken för översvämningar av bland annat byggnader. 3 (14)

4 INNEHÅLL 1 BAKGRUND 6 2 SYFTE 6 3 FÖRUTSÄTTNINGAR Läge och avgränsningar Underlag Markförhållanden Föreslagen bebyggelse Befintliga ledningar Beräkningsförutsättningar dagvatten 8 4 DAGVATTENFLÖDE FÖRE EXPLOATERING Delområden 9 5 DAGVATTENFLÖDE EFTER EXPLOATERING Dimensionerande flöden Beräkningsförutsättningar 10 \9_Leverans\slutrapport\.docx 5.2 Extrema regnflöden 11 6 FÖRDRÖJNINGSVOLYMER 12 7 FÖRSLAG TILL UTFÖRANDE Avrinningsområde Avrinningsområde 2 & RECIPIENT 14 4 (14)

5 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Befintliga avrinningsområden, befintligt VA Föreslagna åtgärder \9_Leverans\slutrapport\.docx 5 (14)

6 1 BAKGRUND Partille kommun arbetar med en detaljplan för fastigheten Ugglum 8:40, detaljplanen benämns. Detaljplanen ska möjliggöra för cirka 40 bostäder i flervåningshus. Området är cirka m² och beläget i Sävedalen, omkring 300 meter söder om Göteborgsvägen. Fastigheten ligger mellan och Östra Fjällvägen och ägs av kommunen idag. Området är obebyggt, marken är kuperad och sluttar mot norr. 2 SYFTE Utredningen syfte är att kartlägga nuvarande förutsättningar för dagvattenhanteringen och dagvattenmängder framtida förväntade dagvattenmängder efter exploateringen jämförelse mellan nuvarande och framtida förhållanden förslag på framtida dagvattenhantering med principer, dimensioner och utformning 3 FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Läge och avgränsningar Området ligger i Sävedalen i Partille kommun. Området är obebyggt idag och runt om finns befintlig bebyggelse i form av villafastigheter. På andra sidan Östra Fjällvägen finns en park. Området avgränsas av fastighetsgränsen. I områdets södra sida är befintlig markhöjd 41 möh och på den norra sidan 28 möh. \9_Leverans\slutrapport\.docx Figur 1 Planområdesgräns (röd linje). Bild: Hitta.se 6 (14)

7 3.2 Underlag Underlag till utredningen har utgjorts av: Platsbesök utfört Grundkarta från Partille kommun. Befintligt VA-underlag från Partille kommun. Jordartskarta ( 3.3 Markförhållanden Enligt jordartskartan består området av berg samt morän. Området är bevuxet av träd och sly. Infiltrationsförmågan är därmed något begränsad, men jordlager och växtlighet har en stor fördröjande effekt. \9_Leverans\slutrapport\.docx Figur 2 Utdrag ur SGUs Jordartskarta. Området är markerat med svart. 3.4 Föreslagen bebyggelse Området föreslås att bebyggas med flervåningshus upp till fyra våningar plus källarplan med garage. Ungefär 40 bostäder ska inrymmas i planen. Illustrationer är framtagna inför planarbetet. 7 (14)

8 Figur 3 Illustration av planerad bebyggelse. Bild: Partille kommun 3.5 Befintliga ledningar \9_Leverans\slutrapport\.docx Spill-, dricks- och dagvattennät är utbyggt i området. I utkanterna av planområdet finns befintliga huvudledningsstråk för VA. Planområdet i sig saknar ledningsnät för avledning av dagvatten, i stället rinner dagvatten på ytan till tre brunnar. I nordöstra hörnet av området finns en kupolbrunn där dagvatten från områdets östra del leds in i befintligt dagvattennät. Resterande del avleds mot gatan och samlas troligen upp i de rännstensbrunnar som finns vid 10 respektive 4, se bilaga 1. Befintliga villafastigheter runt om området har anslutning till befintligt dagvattennät. VA-huvudmannen vet inte hur stort flödet är i dagvattenledningen i Allévägen, det vill säga om den har tillräcklig kapacitet för att ta emot ett större flöde. Erhållet underlag visar inte hur stort område som avvattnas till denna ledning, vilket gör att det inte heller i teorin går att beräkna flödet i ledningen. I Allévägen, mellan och Eriksvägen, har ledningen en lutning på 58, materialet är betong och dimensionen är 400 mm. Det ger en kapacitet på ungefär 500 l/s. Markytan planar ut närmare Säveån, vilket troligen även ledningen gör Beräkningsförutsättningar dagvatten Beräkningar är utförda efter riktlinjer i Svenskt Vattens publikationer P 104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem samt P 110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. En klimateffekt som motsvarar 25 procents ökning av regnintensiteten har beaktats enligt riktlinjer i P 110. Området räknas till tät bebyggelse enligt tabell 2.1 Svenskt 8 (14)

9 Vattens P 110. Återkomsttiden ska därmed sättas till 20 år. VA-huvudmannen har uppgett att det är i enlighet med deras riktlinjer för dimensionering. Dimensionerande dagvattenflöden har beräknats med rationella metoden. Q = A i φ Där Q är det beräknade flödet (l/s), A är arean (ha), i är regnintensiteten (l/s ha) och φ är avrinningskoefficienten. Följande avrinningskoefficienter har använts: Naturmark 0,1 Bostäder 0,85 Hårdgjorda ytor 0,7 Parkmark 0,1 Genomsläpplig mark 0,2 Partille kommun har som riktlinjer att tillkommande flöden från nya planområdet i möjligaste mån ska fördröjas inom planen. 4 DAGVATTENFLÖDE FÖRE EXPLOATERING 4.1 Delområden Planen delas in i tre delområden. Varje område har naturlig avrinning till en punkt där det finns en intagsbrunn till dagvattenledningen. Delområde 1. Planområdets östra del. Avrinningsområdet är cirka 0,2 hektar stort och vattenflödet rinner idag till befintlig kupolbrunn i nordöstra hörnet av planområdet. \9_Leverans\slutrapport\.docx Delområde 2. Planområdets mittdel. Avrinningsområdet är cirka 0,2 hektar stort och vattenflödet idag går troligen ut på för att fångas upp i rännstensbrunn i närheten av Allévägen. Beräkningspunkt för området är i linje med Allévägen. Delområde 3. Planområdets västra del. Avrinningsområdet är cirka 0,1 hektar stort. Vattenflödet rinner ner mot och fångas upp av rännstensbrunn vid 4, vilket blir beräkningspunkt för detta avrinningsområde. Beräkningspunkternas lägen framgår av bilaga 1. Befintligt dagvattenflöde för de olika punkterna redovisas i tabell 1. 9 (14)

10 Delområde (min) Oavsett om det blir en eller två anslutningspunkter kommer hela planområdet att på 10 minuter rinna till Punkt B för ett 20-årsregn. Punkt B blir därmed beräkningspunkten. Varaktighet Deltagande yta (ha) Reducerad area (ha) (l/s*ha) Befintligt flöde Det största flödet kommer från alla delområden vid en regnvaraktighet på 10 minuter, vilket är det mest intensiva regnet. Nästan all nederbörd hinner avrinna inom 10 minuter, eftersom områdena är ganska små. För att förenkla beräkningarna sätts att hela delområdena bidrar på samma gång till beräkningspunkterna. Det totala flödet i Punkt 4 (se bilaga 1) där båda flödena sammanstrålar är 19,2 l/s. 5 DAGVATTENFLÖDE EFTER EXPLOATERING (l/s) Regnintensitet Regnintensitet med klimateffekt (l/s*ha) Befintligt flöde Inkl klimateffekt (l/s) ,19 0, , , ,22 0, , , ,22 0, , , ,12 0, , ,4 Totalt 19,2 Tabell 1 Dagvattenflödet före exploatering för de tre delområdena. \9_Leverans\slutrapport\.docx 5.1 Dimensionerande flöden Vid exploatering ska områdets höjder förändras, stora delar ska sprängas. Hur bebyggelsen kommer att se ut är inte bestämt. Vanligtvis brukar en fastighet erbjudas en anslutningspunkt för dagvatten. Lämplig placering av anslutningspunkten för området är vid korsningen -Allévägen Om det inte går att via en dagvattenledning leda den östra delen av planområdets dagvatten till beräkningspunkt B så krävs ytterligare en anslutningspunkt vid beräkningspunkt A. Orsaken till att det kanske inte går att förlägga en ledning denna sträcka är korsande ledningar mellan elektronikhus och och osäkerhet i marknivåer efter sprängning längs med. Dagvatten från delar av det östra delen av planområdet får i så fall anslutas till den befintliga dagvattenledning som korsar planområdet i nordsydlig-riktning i den östra änden av planområdet. Planområdet delas därför in i två avrinningsområden så att valet finns i projekteringsstadiet Beräkningsförutsättningar Följande beräkningsförutsättningar erhålls från plankartan samt Svenskt Vattens P100: 65 % av Parkmark ska vara tillgänglig för infiltration, avrinningskoefficienten sätts till φ=0,1 35 % av Parkmarken får därmed hårdgöras, avrinningskoefficienten sätts till φ=0,7 10 (14)

11 45 % av Mark avsedd för bostäder ska vara genomsläpplig, avrinningskoefficienten sätts till φ=0,2 55 % av Marken avsedd för bostäder får därmed hårdgöras, avrinningskoefficienten sätts till φ=0,85 Avrinningsområde 1 Parkmark: m² Mark avsedd för bostad: m² Avrinningsområde 2+3 Hela området är avsett för bostad: 3370m² För att förenkla beräkningarna har ytan för transformatorstationen satts till yta avsedd för bostad. Delområde (min) Varaktighet Deltagande yta (ha) Reducerad area (ha) (l/s*ha) Flöde efter expl. (l/s) Regnintensitet Regnintensitet med klimateffekt (l/s*ha) Flöde efter expl. Inkl klimateffekt (l/s) ,22 0, , , ,34 0, , ,3 Summa Punkt B 101 Tabell 2 Dagvattenflöden efter exploatering. \9_Leverans\slutrapport\.docx Det största dagvattenflödet kommer i samtliga delområden efter exploatering att uppstå vid det mest intensiva regnet, som är 10-minutersregnet. Detta beror på att avrinningsområdet är relativt litet så att rinnvägarna blir korta. Partille kommun har som riktlinje att det ökande flödet till följd av en exploatering skall fördröjas inom planområdet. Flödet kommer att öka med cirka 80 l/s vid ett 10- minuters regn och återkomsttid på 20 år. 5.2 Extrema regnflöden Den allmänna VA-anläggningen har inte krav på sig att klara av att avleda extrema nederbördsmängder. Däremot har Partille kommun ansvar att se till att samhällsplaneringen utförs på ett sådant sätt att översvämningsrisken minimeras även vid extrema regnhändelser. Utöver VA-huvudmannen och kommunen finns det många fler aktörer som har ansvar för dagvattenavledning, bland annat fastighetsägare. Vatten vet inte gränser och avledning är därmed ett komplext problem. Det viktigt att undersöka hur nederbörden kommer att avrinna om den allmänna VA-anläggningen kapacitet överskrids. Redan innan exploateringen kan det antas att ledningsnätets kapacitet inte klarar av extrem nederbörd så som 100- och 200-årsregn. Dagvatten kommer då att avledas på ytan när ledningsnätet går fullt. Planområdet och omkringliggande mark sluttar ner mot norr mot Säveån. Det är viktigt att gator är rätt utformade så att de minskar risken att dagvatten rinner in på fastigheter genom till exempel en förhöjning mellan gatan och fastigheterna. 11 (14)

12 Fastighetsägarna bör se till att eventuella spygatter är i funktion och är anslutna till dagvattensystemet för att undvika översvämningar i spillvattensystemet samt att garagedörrar mm är täta så att vatten inte kommer in i källaren den vägen. Efter exploatering av planområdets genererar planområdet vid ett 100-års regn ett flöde på cirka 170 l/s och ett 200-års regn ger cirka 220 l/s Detta tillkommande flöde från planområdet är cirka 30 % respektive 40 % av ledningens teoretiska kapacitet i den övre delen av Allévägen, mellan och Eriksvägen. Om inte dimensionen ökar längre nedströms i systemet riskerar ledningen att dämmas upp eftersom kapaciteten minskar med minskad lutning. Erhållet VA-underlag visar endast befintliga dagvattenledningar i Allévägen en bit nedströms Eriksvägen. 6 FÖRDRÖJNINGSVOLYMER Om dagvattenflödena ut från området ska förbli samma som idag krävs reglering av dagvattenflödena i form av fördröjningsåtgärder. I nedanstående tabell framgår behovet av fördröjningsåtgärder för de båda delområdena. Värdet på avtappningen motsvarar nuvarande dagvattenflöde från respektive delområde, inklusive klimateffekt. Område Regnets Varaktighet Deltagande Yta Reducerad area Framtida flöde inkl. klimateffekt (l/s) Avtappning Erforderlig Fördröjningsvolym (m³) (min) (ha) (ha) (l/s) ,21 0,09 33,5 7 15, ,34 0,19 67, ,2 Totalt ,2 49 Tabell 3 Fördröjningsvolymer som krävs för att flödet ska förbli som före exploatering. \9_Leverans\slutrapport\.docx 7 FÖRSLAG TILL UTFÖRANDE VA-huvudmannen anger vid ansökan om anslutning högsta uppdämningsnivå. Om någon del av området, exempelvis garaget, hamnar lägre än denna nivå krävs det att dagvattnet pumpas från denna del. Boverkets byggregler anger att vid uppförande av parkeringsytor under tak och med golvavlopp krävs oljeavskiljare. I detaljplanen bör det skapas möjlighet att fördröja de ökade dagvattenflödena från planområdet. Eftersom marken lutar ned mot, och fördröjningsåtgärder kommer att bli aktuella krävs markåtgärder för att kunna anlägga fördröjningsåtgärder. Ett effektivt sätt att se till att åtgärder utförs är att ange hur stor andel av planen som får bli hårdgjord, vilket innebär att ytor måste förbli permeabla. Fördröjning med underjordiska magasin såsom dagvattenkassetter eller makadammagasin är ett bra alternativ. Dagvattenkassetter lämpar sig bra när det ont om plats eftersom hålrumsvolymen är cirka 95 % till skillnad från makadammagasin som har en hålrumsvolym på cirka 30 %. Utgående flöde på 19 l/s samt 10 lutning på ledning kräver en dimension på 160 mm på servisledningen enligt Colebrook-diagram. 12 (14)

13 7.1 Avrinningsområde 1 Den mark inom området som blir parkmark bör utformas så att avrinning på marken inte kan skada befintliga fastigheterna i öster samt byggnaderna inom den egna fastigheten. Ett avskärande dike kan till exempel anläggas i nord-sydlig riktning vid byggnaderna och övrig mark kan slutta svagt mot detta dike. Diket kan till exempel slingra sig längs med gångstigen. Det är svårt att anlägga ett dike som fördröjer de 16 m³ som hela avrinningsområdet skapar. Att skapa ett dike som rymmer cirka hälften av volymen är genomförbart. Diket får istället ledas till ett magasin som till exempel kan placeras i ytan längs med, inom avrinningsområde Avrinningsområde 2 & 3 Område 2 och 3 bör avledas till dagvattenledningen i Allévägen. Den befintliga ledning som idag omhändertar dagvatten från område 3 klarar inte den ökade belastningen efter exploateringen då det är en betongledning med dimension 150 mm. Ett magasin för det ökade flödet från dessa områden bör kunna omhänderta cirka 33 m³ vatten. Till detta ska adderas den volym som inte kan fördröjas inom avrinningsområde 1, cirka 8 m³. Dagvattenmagasin kan utformas på flera olika sätt och de kan delas upp. Magasinen kan vara till exempel av makadam eller kassetter. Kassetter har effektiv volym på cirka 95 % medan makadam kräver upp mot 30 %. Det finns möjligheter att välja dagvattenkassetter som tillåter inspektion, rensning och spolning för att bibehålla funktionaliteten över tid. De flesta dagvattenkassetter behöver en överbyggnad på minst 0,8 m för att vara körbara. Lämpliga placeringar är längs med med till exempel långsmala magasin mellan byggnaderna och. I illustrationen till planerad bebyggelse, figur 4, kan ses att de gröna ytorna lutar kraftigt, varför markåtgärder måste utföras för att utforma marken optimalt för magasin. \9_Leverans\slutrapport\.docx Även under entréytan kan magasin anläggas. Delas volymen upp på tre magasin kommer det att rymmas inom planområdet och inte öka flödet nedströms i dagvattenätet för 20-årsregn. Exempelvis kan volymen delas upp på 10 m³ under entréplatsen, 18 m³ öster om entrén samt 13 m³ väster om entréplatsen. 13 (14)

14 Figur 4. Skissförslaget sett från /Allévägen. Bild: Partille kommun 8 RECIPIENT Dagvattnet från området avleds till kommunens dagvattennät. Recipienten för dagvattennätet är Säveån. Enligt VISS har Säveån måttlig ekologisk status och god kemiskt ytvattenstatus. Exploateringen innebär även att ett område med infiltrationsmöjlighet försvinner. Om inte det ökade flödet vid exploatering av området kan fördröjas inom planområdet kommer en liten ökning av dagvattenflödet ske till recipienten. \9_Leverans\slutrapport\.docx 14 (14)

15

16