Temperature monitoring during transport of test samples
|
|
- Gunnel Hedlund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Examensarbete 10 poäng C-nivå, våren 2006 Biomedicinska analytikerprogrammet Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi Temperature monitoring during transport of test samples Perbie Holm Handledare: Anders Larsson och Ingrid Wahlberg Akademiska laboratoriet, klinisk kemi och farmakologi
2 ABSTRACT Quality is the main focus in management of all laboratories. Accurate results of the analyses are not only determined by the analytical procedure but also by preanalytical factors. In the total analytical process of clinical specimens, there are many possible preanalytical sources of error. Monitoring of temperature on test samples of the transport boxes is one way to reduce the mistakes in the preanalytical phase. In this study, four laboratories from primary health care were invited to participate. The temperature has been measured on test samples of the transport boxes being delivered to the laboratory. In three cases the temperature remained within the limits, but in the fourth case the temperature varied more than the allowed interval. Mistakes found in the preanalytical phase, especially in the handling and processing in the process before complete distribution of test samples to laboratory. This suggests that good communication and cooperation among the personnel is the key to improvement of the laboratory quality. Keywords: quality, preanalytical phase, laboratory, transport, health 2
3 INTRODUKTION Kvalitet är det centrala i allt laboratoriearbete. Analysresultat bestäms inte enbart av den analytiska proceduren utan också av preanalytiska faktorer. Under det stora paraplyet i den preanalytiska fasen ingår bland annat beställning av prov, provtagning, transport av prov och omhändertagande av provet på laboratoriet. I den totala analytiska processen av kliniska prov, finns det många felkällor [1]. Temperaturmätningar i transportförpackningar vid provtransport är ett sätt att minska felkällor i den preanalytiska fasen. Preanalysen börjar när det beslutas att ett prov ska tas och slutar när analysen av provet påbörjas. Provförvaring och transport kan påverka analysresultaten på många sätt. För vissa analyser måste provet tas om hand mycket snabbt efter provtagningen eller på ett speciellt sätt. Provet kan behöva kylas ner direkt till 0C, förvaras vid rumstemperatur eller måste förbli vid 37C tills det centrifugeras. Detta anges i laboratoriernas provtagningsanvisningar. Där anges även vid vilken temperatur som krävs vid längre transporter av vanliga prover. Blodprov för hematologiska analyser kan i vissa fall redan skadas vid förvaring i kylskåpstemperatur samt vid förvaring i kylskåp om temperaturen går under fryspunkten. Transport via rörpostsystem eller vanlig posthantering kan förstöra celler, ge avdunstning och felaktiga analysresultat. Vid frysförvaring kan is bildas överst i ett provrör. När provet tinas smälter isen och vattnet lägger sig överst. Enligt en studie, så finns det misstag i den preanalytiska fasen i 50% av fallen [2]. Därför kräver tillämpningar av kvalitetssystem för laboratorietest kvalitetssäkring i hela laboratorieprocessen inkluderande preanalytiska och postanalytiska fasen. Enheter inom laboratoriemedicin i Sverige är ackrediterade av SWEDAC sedan Det huvudsakliga intresset för ackreditering låg i den växande insikten att traditionella EQUAS "External Quality Assesment Schemes" inte ensamt kunde förbättra mer i laboratoriers utförande och en strukturerad metod för att angripa problemet vore fördelaktigt. Under det följande decenniet blev mer än 100 huvudlaboratorier i Norden ackrediterade av SWEDAC, det nationella ackrediteringsorganet, enligt EN standard [3]. 3
4 Grunddokumentet är EN med titeln General criteria for the operation of testing laboratories eller på svenska Provningslaboratorier- Allmänna krav på verksamhet. Inom standardiseringen har det skett ett arbete med att ta fram en ersättare till standarden EN Ersättarna heter ISO och ISO vilka inkluderar pre och postanalytiska frågor. Detta ser SWEDAC och den medicinska professionen som en stor fördel. Här kan man nu fokusera på viktiga kvalitetsfrågor i hela vårdkedjan. Arbetsmetoden är densamma som för ISO 9000 med tilläget att man här går djupare och mer grundläggande till väga. Kravet är att det laboratorium som ska ackrediteras utarbetar en fullständig kvalitetsmanual, där varje enskild rutin finns dokumenterad. Manualen är individuellt utformad för varje laboratorium. De krav som ställs vid ackrediteringen är av två slag, en del som omfattar laboratoriet i dess helhet, organisation och kompetens och en del som gäller teknisk kvalitet. Grundidén med ackreditering är att det skall finnas utbytbarhet av resultat mellan ackrediterade laboratorier. Detta innebär att laboratoriet genom olika åtgärder måste förvissa sig om metodens respektive instrumentets förmåga att ge riktiga resultat [4]. Laboratorieverksamheten är en del i den behandlade läkarens möjlighet att ställa rätt diagnos. När läkaren fattar beslut om att beställa laboratorieprover påbörjas en analyskedja som består av beställning, provtagning, transport av prov, förbehandling av provet på laboratoriet, analysarbete, svarsrapportering samt ställningstagande till resultatet. Det är ca 70% av alla diagnoser som säkerställs med hjälp av laboratoriesvar. De ISO-standarder som ligger till grund för laboratoriemedicins kvalitetssystem lägger ett ansvar på laboratorierna att undersöka, dokumentera och förbättra förhållanden som påverkar laboratorieprovet innan provet når laboratoriet så kallade preanalytiska faktorer [5]. Med termen preanalytiska faktorer brukar man avse fenomen, som kan påverka provet så att dess koncentration av den aktuella komponenten är annorlunda vid analysen än den brukar vara hos patienten. Förändringen kan inträffa vid provtagningen, under förvaring och transport till laboratoriet eller vid hantering av provet före analysen. Förvaring innan transport och transport av prov är två av flera preanalytiska faktorer som spelar stor roll för 4
5 att det slutliga analysresultatet skall bli korrekt. Transport av provet är oftast den svaga länken. Provets kvalitet och därmed provsvarets riktighet påverkas av felaktig hantering och förlängda transporttider. Enligt ISO/EN skall ansvar tas för den preanalytiska fasen, instruktioner för tex transportkrav och behov av speciell hantering på ett sätt som säkerställer säkerheten för transportören, allmänheten och det mottagande laboratoriet. Rutinerna skall överensstämma med nationella, regionala och lokala krav. Idag har Akademiska laboratoriet ett avtal med Landstingsservice i Uppsala län (LSU) som reglerar i huvudsak tre områden: sekretess (patientens identitet och beställningen till laboratoriet skyddas), miljö (laboratoriernas krav på temperatur specificeras) och tid (laboratoriernas krav på transporttider specificeras). Enligt överenskommelsen är det LSU ansvar att laboratorieprover, blodreagenser och provsvar hanteras så att patientens integritet och kvalitet på övrigt material garanteras, att transportlådor eller boxar placeras i fordonet så att risk för eventuell skada elimineras och levereras till respektive mottagande enhet eller verksamhet i obrutet skick inom fyra timmar, att obemannat fordon hålles låst och temperatur i fordon ej understiger +4C och ej överstiger +30C, samt berörd personal erhåller utbildning i hantering av laboratorieprover, reagenser etc. Akademiska laboratoriet ansvarar för att informera kunder om hur prover ska packas. Internationella och nationella bestämmelser reglerar vad man får lov att skicka samt hur försändelsen ska packas och märkas. I SRVFS 2004: 14, ADR-S del 4 Användning av förpackningar och tankar från Räddningsverket står det i förpackningsinstruktion del 4 ( P650) att förpackningen skall bestå av tre komponenter, ett primärkärl, en sekundärförpackning och en ytterförpackning. För vätskor gäller att primärkärl och sekunderföpackningar skall vara täta. Mellan primärkärlet och sekundärförpackningen skall absorberande material placeras. Provet ska förpackas och transporteras på ett säkert sätt så att provtagningsmaterialet inte kan läcka ut, förstöras eller förorsaka personskada under transport. Akademiska laboratoriet informerar primärvården och andra vårdproducenter som använder LSU för transport av prover om godkända emballage och korrekt 5
6 märkning av provförsändelse. Det är avsändarens ansvar att provet är rätt klassificerat, förpackat, korrekt märkt och att rätt dokument medföljer, enligt Smittsskydsinstitutets skrift Packa Provet Rätt. Primärvårdens prov i Uppland för kemisk eller mikrobiologisk analys transporteras ofta med bil eller sjukresebuss till Akademiska laboratoriet. Följande instruktioner inriktar sig främst på transport av Diagnostiska prov, UN 3373 eftersom många prov som skickas tillhör denna grupp. I diagnostiska prov, UN 3373 står det att prov från människor eller djur, sekret, blod, vävnad osv. som transporteras för diagnostik eller forskningsändamål och som förmodas innehålla mikroorganismer ingår i denna grupp. Hit hör även HIV- och Hepatitprov. Speciella wellpapplådor är framtagna som transportförpackningar till samtliga laboratorier inom Akademiska laboratoriet. Dessa wellpapplådor används för transporter inom och till Akademiska sjukhuset och är anpassade till kraven för diagnostiska prov. Proverna i transportförpackningar som skickas till Klinisk kemi och Farmakologi skall gå i rumstemperatur. Kylmedia används för provtransport till Kliniska mikrobiologiska laboratoriet. Vid provtransport till samtliga laboratorier inom Akademiska laboratoriet bygger systemet på att transports medarbetare hämtar provlådor och fyller på med tomma lådor. Detta gäller även för hämtningarna som görs i primärvården inom landstinget i Uppsala län. Syftet med denna studie är att ta reda på hur mycket temperaturen varierar under provtransporten. Det kan ofta vara svårt att veta vad som har hänt med proverna när man transporterar dessa och en av orsakerna till felaktiga analysresultat är problem i samband med provtransporten. För att få optimala analysresultat är det viktigt att provtemperaturen håller sig inom ett visst intervall. Därför är det intressant att undersöka problemet genom att mäta temperatur i transportförpackningar vid provtransport till Klinisk kemi och Farmakologi samt Klinisk Mikrobiologi på Akademiska sjukhuset. Mätaren Testo 175 T1 är en datalogger och används för att övervaka provtemperatur under transporten. Den är avsedd för att lagra separata mätvärden och hela mätsekvenser. Denna mätare uppfyller krav i enlighet med ISO
7 MATERIAL OCH METOD Provmaterial Temperatur i provtransportförpackningar som skickades till Klinisk kemi och Farmakologi respektive Klinisk mikrobiologi mättes med hjälp av mätaren Testo 175 T1- Logger (Nordtec instrument AB). Mätaren är en datalogger med 7,800 värden i minneskapacitet och loggar var femte minut enligt mätkriteriets önskemål. Den drivs av en liten batteridosa och batteriets livslängd är cirka två och halv år. Provrören som packas i transportförpackningar är exempelvis vacutainerrör med blodplasma centrifugerade eller ocentrifugerade och kan även innehålla urin. Svartbäcken, Nyby, Enköping och Knivsta vårdcentraler i Uppland erbjöds att delta i studien. Transportförpackning Transportförpackningar som används till samtliga laboratorier inom Akademiska sjukhuset består av speciella wellpapplådor (med lådmått 227*160*127mm) för Klinisk kemi och Farmakologi respektive Klinisk mikrobiologi (med ladmått 227*160*100mm) och är märkta UN 3373 Diagnostic specimen. Överst finns ett remissfack av papp eller en ficka av plast eftersom remisserna ska vara åtskilda från proven. Provrörsstället i lådan är av skumgummi och i botten finns en absorbent som skall suga upp av eventuellt läckage. Provrörstället och absorbenten ställs i en plastpåse som försluts med en klämma. Kylmedia används för provtransport till Kliniska mikrobiologiska laboratoriet och placeras då i remissfacket. Bärstapel (med lådmått 650*255*180mm) är främst framtagen för att på ett smidigt sätt få med sig många transportförpackningar. Den kan innehålla upp till fem transportförpackningar. I botten av bärstapel finns en frigolitbit vilken fungerar som ett stötdämpande material för att skydda mot stötar under transport. Bärstapel, transportförpackningar och provrörsstället av skumgummi beställs från (SCA packaging Sweden AB). 7
8 Mätning av provtemperatur vid provtransport Mätningen gick till så att först packades proverna som vanligt till Klinisk kemi och Farmakologi respektive Klinisk mikrobiologi och provtemperatur mättes med hjälp av mätaren. När mätaren sändes ut till laboratoriet så medsändes en informationsfolder, hur mätaren skulle hanteras och vilken information som önskades. Personalen startade mätaren genom att trycka på knappen GO och hålla den nedtryckt i 3 sekunder. Loggningen startades och Record visades i displayen och statuslysdioden blinkades fem gånger. Sedan placerades mätaren bland proverna i avsedd transportlådan. Personalen skrev vilken vårdcentral som skickat lådan, mätarens nummer, datum och klockslag i mätarens bifogade lapp. Provtemperaturvärden mättes och sparades under transport. Hantering av mätaren och avläsning av provtemperaturvärden När provtransportförpackning med mätare anlände till Klinisk kemi och Farmakologi respektive Klinisk mikrobiologi packades denna upp. Personalen skrev datum och klockslag samt vilken sektion ( KKF eller KMB ) på en bifogad lapp. Mätaren som anlände till Klinisk mikrobiologi skickades till provmottagningen Klinisk kemi och Farmakologi. Jag hämtade mätaren på provmottagningen och avläste provtemperaturvärden via en dator. Provtemperaturvärdena som mättes och sparades under transporten överfördes till en dator med hjälp av en särskild programvara ( Testo Comfort Software Basic ). I detta mätprogram kunde mätaren avaktiveras och aktiveras om för nästa mätning. 8
9 RESULTAT Resultatet överfördes till Microsoft Excell och provtemperatur, datum, starttid, ankomsttid, medeltemperatur, maxtemperatur samt mintemperatur noterades. Temperaturer i 5 provtransportförpackningar mättes under transporten vid flera tillfällen vilka ses i Tabell 1-8 och Figurer 1-8. Vid starttid blev temperaturen maximum temperatur och vid ankomsttid blev temperaturen minimum temperatur utom vid provtransporten från Knivsta där ankomsttiden fick maxtemperatur vid alla tillfällena. Tabell 1 och transporttid vid provtransport från Svartbäcken laboratoriet till Klinisk kemi och Farmakologi. Transporttid (tim/min) 1 03: : : : :29 25 Temperatur 0C Figur 1. Mätning av medeltemperatur (blå), maxtemperatur (rosa) och mintemperatur (gul) i 5 transportförpackningar vid provtransport från Svartbäckenlab till Klinisk kemi och Farmakologi. 9
10 Tabell 2 och transporttid vid provtransport från Svartbäcken laboratoriet till Klinisk mikrobiologi. Transporttid (tim/min) 1 03: : : : :30 25 Temperatur 0C Provlådor Figur 2. Mätning av medeltemperatur (blå), maxtemperatur (rosa) och mintemperatur (gul) i 5 transportförpackningar vid provtransport från Svartbäckenlab till Klinisk mikrobiologi. 10
11 Tabell 3 och transporttid vid provtransport från Nyby laboratoriet till Klinisk kemi och Farmakologi. Transporttid (tim/min) 1 02: : : : : Temperatur 0C Figur 3. Mätning av medeltemperatur (blå), maxtemperatur (rosa) och mintemperatur (gul) i 5 transportförpackningar vid provtransport från Nybylab till Klinisk kemi och Farmakologi. 11
12 Tabell 4 och transporttid vid provtransport från Nyby laboratoriet till Klinisk mikrobiologi. Transporttid (tim/min) 1 02: : : : : Temperatur 0C Figur 4. Mätning av medeltemperatur (blå), maxtemperatur (rosa) och mintemperatur (gul) i 5 transportförpackningar vid provtransport från Nybylab till Klinisk mikrobiologi. 12
13 Tabell 5 och transporttid vid provtransport från Enköping laboratoriet till Klinisk kemi och Farmakologi. Transporttid (tim/min) 1 01: : : : :05 Temperatur 0C 23, , , , , Figur 5. Mätning av medeltemperatur (blå), maxtemperatur (rosa) och mintemperatur (gul) i 5 transportförpacningar vid provtransport från Enköpinglab till Klinisk kemi och Farmakologi. 13
14 Tabell 6 och transporttid vid provtransport från Enköping laboratoriet till Klinisk mikrobiologi. Transporttid (tim/min) 1 02: : : : : Temperatur 0C Figur 6. Mätning av medeltemperatur (blå), maxtemperatur (rosa) och mintemperatur (gul) i 5 transportförpackningar vid provtransport från Enköpinglab till Klinisk mikrobiologi. 14
15 Tabell 7 och transporttid vid provtransport från Knivsta laboratoriet till Klinisk kemi och Farmakologi. Transporttid (tim/min) 1 02: : : : :02 25 Temperatur 0C Figur 7. Mätning av medeltemperatur (blå), maxtemperatur (rosa) och mintemperatur (gul) i 5 transportförpackningar vid provtransport från Knivstalab till Klinisk kemi och Farmakologi. 15
16 Tabell 8 och transporttid vid provtransport från Knivsta laboratoriet till Klinisk mikrobiologi Transporttid (tim/min) 1 02: : : : :06 25 Temperatur 0C Figur 8. Mätning av medeltemperatur (blå), maxtemperatur (rosa) och mintemperatur (gul) i 5 transportförpackningar vid provtransport från Knivstalab till Klinisk mikrobiologi. 16
17 DISKUSSION Tillgång till pålitlig laboratorieservice är en viktig förutsättning för modern sjukvård. Av tradition fungerar samarbetet mellan klinisk kemi och praktisk medicin oftast så att laboratorierna tar emot prover, utför analyser och levererar mätresultat. Det är en vanlig praxis på många kliniska laboratorier att använda transportförpackningar för sina prover [6]. Temperaturmätningar i transportförpackningar vid provtransport är en bra metod för att kunna undersöka misstag i den preanalytiska fasen. Med hjälp av mätaren Testo- 175 T1 Logger kunde temperaturen i transportförpackningar mätas under transporten till laboratoriet. Mätaren var lätt att hantera. Hela mätsekvenser sparades under transporten utan problem. Däremot var det svårt att påverka tidsåtgången i arbetet. Det krävdes att personalen i primärvården hade tid att utföra denna undersökning. Det var 10 mätare (visas ej i tabellen) som skickades till Klinisk kemi och farmakologis provmottagning, där man hade glömt bort att starta mätaren på grund av mänskligt misstag. Därför tog det längre tid för mig att genomföra denna studie än förväntat. Syftet med denna studie var att ta reda på hur mycket temperaturen varierar under provtransporten. Temperaturen i proverna från Svartbäcken, Nyby och Enköpings vårdcentraler till Klinisk kemi och farmakologi höll sig inom de gränser (se Tabeller 1,3,5 samt figurer 1,3,5) som är avtalade mellan Akademiska laboratoriet och Landstingets service i Uppland. Det betyder att proverna skall förvaras i rumstemperatur högst 4 timmar, och att proverna ej överstiger 30C och inte understiger 4C. Å andra sidan var det mycket stor skillnad på temperaturvärden på prover till Klinisk mikrobiologi, eftersom kylmedia använts för proverna i transportförpackningar. Det ideala transportsystemet ska behålla bakteriers viabilitet i prov, men samtidigt inte gynna tillväxten av bakterier [7]. Temperaturvärden vid ankomsttid från Svartbäcken, Nyby och Enköping vårdcentraler varierade mellan 14,5C och 3,5C (se tabeller 2,4,6 samt figurer 2,4, 6). De varierande resultaten berodde på att vissa provtransporter anlände snabbt 17
18 till Akademiska laboratoriet. Även om det skedde snabbt, så spelade det en stor roll om det fanns ett fryst kylmedia eller ett kylskåpskallt kylmedia i transporten vid ankomsten. Man kan se skillnaden i resultaten, som visas i tabell 6 och figur 6 provlåda 3 och 5. De avvikande resultaten på provtemperaturvärden från Knivsta vårdcentral till både Klinisk kemi och farmakologi och Klinisk mikrobiologi visas i tabell 7 och 8 samt figur 7 och 8. Där uppmättes maxtemperatur vid ankomsttid vid alla tillfällen och provtransporttiderna var alla för långa. Resultatet berodde på att provlådorna stod i kylskåpet tills transporten utfördes. Är det bra att ställa provlådan i kylskåpet? Provsstabilitet är mycket viktigt för att få ett optimalt resultat. I vissa fall skadas proverna redan vid förvaring i kylskåptemperatur. Transport av blodprov från primärvården till ett centrallaboratorium kan resultera i falskt höga eller låga kaliumkoncentrationer. Fenomenet med falskt hyperkalemi rapporterat från blodprov som har genomgått hemolys före analysen är välbekant. Emellertid har man också rapporterat att hög omgivningstemperatur kan ge falsk hypokalemi. Det skulle visa sig att felen med kaliummätningar är möjliga i båda riktningarna och transporteffekten och den omgivande temperaturen spelar en avgörande roll i blodkaliumnivåernas stabilitet [8]. Vid mikrobiologisk analys rekommenderas det vanligen att isolering av virusprov bör ske i kylskåpstemperatur och transport till laboratoriet ske så fort som möjligt [9]. Sammanfattningsvis, visar resultatet av denna studie att det finns misstag i den preanalytiska fasen. Felaktiga hanteringar av prover före transport var det största felet enligt denna studie. Om klinisk kemisk och mikrobiologisk laboratorieservice ska fungera väl i en integrerad sjukvård krävs fortlöpande återföring av information till laboratoriet från dess kunder. Alla noterade fel, allt som fungerat mindre väl och alla egna förslag till förbättring av samarbetet bör framföras. God kommunikation och samarbete mellan laboratoriepersonal och reguljära uppdateringar av nya utvecklingar är basresurser för kvalitet i allt laboratoriearbetet [10]. Därför är det viktigt att göra en uppföljningsundersökning av denna studie för att kunna uppfylla kundernas förväntningar på att servicen 18
19 som ges av laboratoriet fortsätter att svara mot kundernas behov och förväntningar. REFERENSER [1]. Wiwanitkit V. (2000), Types and frequency of preanalytical mistakes in the first Thai ISO 9002:1994 certified clinical laboratory, a 6 month monitoring, BMC Clin Pathol 1:5 [2]. Sandberg S. et al. (1999), External quality assurance of test requesting and test interpretation, Accred Qual Assur 4: [3]. Kallner A. (2001), Accreditation of medical laboratories. Some reflections from the Nordic Horizon, Clinica Chimica Acta 309: [4]. Norbrink B. (1996), Accreditation in practice stimulation for personnel, good for competition, Läkartidningen 93:540 [5]. Desmond K. (2001), ISO and CEN documents on quality in medical laboratories, Clinica Chimica Acta 309: [6]. Morris GK. et al. (1978), Quality of cary blair transport medium after aging nineteen months, J Clin Microbiol 8: [7]. Fraile MR. et al. (2005), Specimen storage in transport medium and detection of group B streptococci by culture, J Clin Microbiol 43: [8]. Seamark D. et al. (1999), Transport and temperature effects on measurement of serum and plasma potassium, J R Soc Med 92:
20 [9]. Johnson FB. (1990), Transport of viral specimens, Clin Microbiol Rev 3: [10]. Morgan MS. (1995), Perceptions of a medical microbiology service: a survey of laboratory users, J Clin Pathol 48: ACKNOWLEDGEMENT Ett stort tack till mina handledare Anders Larsson, Ingrid Wahlberg för engagemang och för att det alltid varit till hands. Ett speciellt tack också till Christina Alehem, Siv Persson och till all övrig personal på Klinisk kemi och Farmakologi samt Klinisk mikrobiologi sektioner. Till sist vill jag tacka all personal på Svartbäcken, Nyby, Enköping och Knivsta laboratorier för medverkan så att denna studie kunde bli möjlig. 20
SMITTSKYDDSINSTITUTET 1(5) Packa Provet Rätt
SMITTSKYDDSINSTITUTET 1(5) Packa Provet Rätt Prov för kemisk eller mikrobiologisk analys transporteras ofta med bil och/eller post till laboratoriet. Internationella och nationella bestämmelser reglerar
Läs merProvtransporter till Laboratoriemedicin NU-sjukvården Anvisning Patientnära analysverksamhet
1(6) Anvisning Patientnära analysverksamhet Prov för kemisk och mikrobiologisk analys samt transfusionsmedicinsk undersökning som tas på inrättningar utanför sjukhusen transporteras oftast med bil från
Läs merMätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2
%swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning...
Läs merVägledning vid venprovtagning
Beskrivning 1(6) Fastställandedatum: 2018-04-03 Upprättare: Jessika M Ljusner Fastställare: Lars Hansson Vägledning vid venprovtagning Laboratoriemedicins hemsida: http://www.regiongavleborg.se/samverkanswebben/halsa-vardoch-tandvard/diagnostik/laboratoriemedicin/
Läs merLäs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.
Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,
Läs merLivsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om laboratorier som anlitas vid tillsyn enligt livsmedelslagen (1971:511); 1
Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om laboratorier som anlitas vid tillsyn enligt livsmedelslagen (1971:511); 1 (H 340) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför
Läs merLäs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.
Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,
Läs merFrågor och svarvar arbetar du? Personer som har svarat på frågan: 88
Tack till alla som deltagit i kundenkäten från Klinisk kemi och farmakologi (KKF). KKF har genom detta fått värdefulla synpunkter och viktig kunskap om kundernas behov. Utskick Datum: 2012-03-22 2012-05-14.
Läs merViktig produktsäkerhetsinformation
2010-11-17 Viktig produktsäkerhetsinformation Access Total BhCG För användning på Access Immunoassay System Artikelnummer 33500 Access Total βhcg Lotnummer Alla Bästa Beckman Coulter Access Total βhcg
Läs meri primärvård
Preanalytiska fel i primärvård NKK-møtet 2010 Johan Söderberg johan.soderberg@medbio.umu.se Introduktion Patientsäkerhet Skador,dödsfall och ökade kostnader i Norden och internationellt 1,2 Primärvård
Läs merBD Mission. Helping all people live healthy lives
BD Mission Helping all people live healthy lives 2015-03-09 BD - Ett multinationellt företag Egen tillverkning Tre olika divisioner Ett rör för att samla blod, är det inte bara ett rör? Är den preanalytiska
Läs merLandstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad NOVEMBER 2014
Landstinget Dalarna 1(8) Labnytt KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT
Läs merKonsoliderad version av
Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:9) om ackreditering av laboratorier Ändring införd t.o.m. STAFS 2009:2 Tillämpningsområde
Läs merMedicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi. Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor
Medicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor 2014 Kontaktpersoner Eva Lindström Lund och Landskrona Tel. 046-17 34 72 eva.lindstrom@skane.se Eva Mauritzson
Läs merNummer 1 2009. Information från Laboratoriemedicin Landstinget Gävleborg
Nummer 1 2009 Information från Landstinget Gävleborg Upprättat datum: 2009-02-24 2(7) Innehållsförteckning ALLMÄN INFORMATION... 3 LABXET REDAKTION... 3 LABORATORIEMEDICINS HEMSIDOR... 3 VEM SKA HA SVARET?...
Läs merStyrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling
Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2011:33 Utkom från trycket den 1 december 2011 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll
Läs mer- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin
Version 1.0 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 2, april 2012 Innehåll: 2-4 Klinisk kemi - Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören - Ny och bättre metod för analys av 25-hydroxi Vitamin D i serum
Läs merAnsvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(7) Redaktör: Carina Wallner Labnytt nr 3, februari 2018
Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(7) Labnytt LABORATORIEMEDICIN DALARNA PATOLOGI OCH CYTOLOGI DALARNA. INNEHÅLLSFÖRTECKNING AKTUELLT FRÅN TRANSFUSIONSMEDICIN...2 Nya funktioner i koppling mellan TakeCare
Läs merArbetsgrupp preanalys LmD Vera Thorén Bengtsson 1
PREANALYTISKA FAKTORER PREANALYS = FÖRE F ANALYS Faktorer som påverkar p provsvaret, från n beslut om provtagning till dess att analysen av provet påbörjasp rjas PROVSVAR FRÅN N LABORATORIERNA Vägledning
Läs merLäs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.
Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,
Läs merLandstinget Dalarna 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 SEPTEMBER 2013
Landstinget Dalarna 1(10) Labnytt KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT
Läs merLaboratoriemedicinskt regionmöte i Uppsala-Örebroregionen nummer 3
Laboratoriemedicinskt regionmöte i Uppsala-Örebroregionen nummer 3 22-23 Oktober 2015 Västerås Per Bjellerup 1 Knivsta 2013 (alla dicipliner) 2 Gävle 2014 (rådsmöten och olika temamöten) 3 Västerås 2015?
Läs merCargolog Impact Recorder System
Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader
Läs merTAT och KI. Nya krav på att mäta och redovisa Turn-around-tider (TAT) och Kvalitets-indikatorer (KI) i ISO 15189:2012. Vad har vi för nytta av det..?
TAT och KI Nya krav på att mäta och redovisa Turn-around-tider (TAT) och Kvalitets-indikatorer (KI) i ISO 15189:2012. Vad har vi för nytta av det..? Enkät till samtliga laboratorier före användarmötet
Läs merDiagnostiken runt på ½ timma
Diagnostiken runt på ½ timma av Charlotte Hoffmann-Timmol Nordic Manager, Leg.vet Preanalytiska faktorar När kan det gå galet? Förbered patient (fasta, stress, motion) Blodprovstagning (korrekt reagensglas,
Läs merLandstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2011
Landstinget Dalarna 1(8) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson
Läs merStyrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling
Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Kari Björkqvist STAFS 2007:9 Utkom från trycket 2007-05-10 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll
Läs merProjektrapport. Förpackning och Transport. Temperaturvalidering av vävnadstransporter
Projektrapport Förpackning och Transport Temperaturvalidering av vävnadstransporter Testning utförd februari 2010 juni 2010 Klinisk Kemi, Diagnostikcetrum, Östergötland Anna Parenmark Sammanfattning Målet
Läs merUtbildningsplan för biomedicinska analytikerprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)
Utbildningsplan för biomedicinska analytikerprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study Programme in Biomedical Laboratory Science 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning
Läs merKvalitetsindikatorer- enkät Kontamination av blododlingar. EQUALIS Användarmöte Klinisk mikrobiologi Annika Wistedt
Kvalitetsindikatorer- enkät Kontamination av blododlingar EQUALIS Användarmöte Klinisk mikrobiologi 2017-03-14 Annika Wistedt Olika verktyg i kvalitetssystemet Intern kontroll Kvalitetsindikatorer avvikelse
Läs merLandstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2012
Landstinget Dalarna 1(8) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson
Läs merLaboratorienytt. Innehåll: 2 Klinisk Genetik - Ny metod för trisomier 13/18/21
LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 1, februari 2014 Innehåll: 2 Klinisk Genetik - Ny metod för trisomier 13/18/21 3 Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin - Blodgrupperingssvar på papper upphör
Läs merStyrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling
Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Sven Nyström STAFS 2003:13 Utkom från trycket 2004-01-20 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll
Läs merLaboratoriemedicinens betydelse för patientsäkerheten
Laboratoriemedicinens betydelse för patientsäkerheten Hans Rutberg Professor i medicinsk kvalitetsutveckling och patientsäkerhet, Hälsouniversitetet, Linköping ordförande i Svenska Läkaresällskapets kommitté
Läs merHur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar?
Kvalitetssäkring Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar? Inte ovanligt att: Olika lab rapporterar olika resultat (från exakt samma prov!) Olika analystekniker
Läs merKvalitativa undersökningar. uppskattning och kontroll av. osäkerhet inom Laboratoriemedicin
SWEDAC DOC 05:2 ISSN 1400-6138 Kvalitativa undersökningar uppskattning och kontroll av osäkerhet inom Laboratoriemedicin () - Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Kvalitativa undersökningar uppskattning
Läs merVad säger den nya versionen av 15189? Jenny Lindkvist Ian Jones
Vad säger den nya versionen av 15189? Jenny Lindkvist Ian Jones Svensk standard SS-EN ISO 15189:2012 utgåva 3 Medicinska laboratorier krav på kvalitet och kompetens 15189 är en kombination av kvalitetskrav
Läs merAnalys av U-Graviditetstest med Instalert hcg
Godkänt den: 2018-10-01 Ansvarig: Maria Engedahl Gäller för: Region Uppsala Inledning Alla vårdenheter i Region Uppsala som analyserar graviditetstest i urin ska använda Instalert hcg. Instruktionen är
Läs merLandstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad nr 7 SEPTEMBER 2016
Landstinget Dalarna 1(5) Labnytt KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD Redaktör: Vera Thorén Bengtsson. AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI Drog-screen
Läs merBeslut om ackreditering (3 st bilagor)
Tekniska enheten för medicin, miljö och livsmedel Morgan Nilsson Direktnr: 08-406 83 39 E-post: morgan.nilsson@swedac.se Er referens Laboratoriemedicin Gävleborg Gävle Sjukhus 801 87 Gävle Beslut om ackreditering
Läs merAckreditering av PNA? Linus-dagar Augusti 2014 Hanne Warnander PNA-koordinator Karolinska universitetslaboratoriet
Ackreditering av PNA? Linus-dagar Augusti 2014 Hanne Warnander PNA-koordinator Karolinska universitetslaboratoriet Innehåll Min PNA-värld, hur ser den ut? Framtidens hälso- och sjukvård Gap mellan nuläge
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr:5.2-896/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning:
Dnr: Dnr:5.2-896/06 UTBILDNINGSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen Utbildning: Program: Utbildningsnivå: Biomedicinsk analytikerexamen samt filosofie kandidatexamen med huvudområdet
Läs merLäs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.
Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,
Läs merPatientmedian. Equalis allmän kemi-möte tors 15 nov Peter Ridefelt, Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset
Patientmedian Equalis allmän kemi-möte tors 15 nov 2018 Peter Ridefelt, Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Graham Jones, Chemical Pathology, SydPath, St Vincent s Hospital, Sydney, Australia
Läs merGRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING
Godkänt den: 2018-02-26 Ansvarig: Gäller för: Kvinnosjukvård Masoumeh Rezapour Isfahani GRAVIDITETSDIABETES SCREENING VID BARNMORSKEMOTTAGNING Bakgrund Graviditetsdiabetes (GDM) medför ökad risk för mor
Läs merYttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning 2011-2015
Uppsala 2011-03-14 1 (1) Socialdepartementet registrator@social.ministry.se s.hs@social.ministry.se Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården.
Läs merISO 17025:2018 Vad innebär det. Fredrik Arrhén
ISO 17025:2018 Vad innebär det Fredrik Arrhén fredrik.arrhen@ri.se ISO 17025 varför det? Kvalitetskontroll av mätningar Används för bestämmelse av överensstämmelse, Conformity Assessment Gemensamma regler
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt
Läs merFrån beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring
Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring måndag den 21 oktober 2013 Postanalys 19 % Analys 13 % Preanalys 68 % Källa: Plebani
Läs merHemoCue Albumin Patientnära
Upprättat datum: 2016-01-19 1(6) Division Diagnostik Revisionsnr: 2 Giltigt t.o.m.: 2018-02-01 Laboratoriemedicin Upprättare: Charlotte L Gruveström Instrumentansvarig: Instr ans HemoCue Albumin Patientnära
Läs merMetoder för förbättrad venprovtagning
Metoder för förbättrad venprovtagning Utvärdering av ett utbildningsprogram Karin Bölenius Institutionen för omvårdnad och institutionen för medicinsk biovetenskap, klinisk kemi, Umeå universitet, Umeå,
Läs merMILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv
INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH BYGGD MILJÖ MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv Eva Lif Juni 2008 Examensarbete i Byggnadsteknik, 15 poäng (C-nivå) Handledare (intern): Mauritz Glaumann
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) 2017-09-27 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Klinisk kemi 2.0 6
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Klinisk kemi 2.0 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Medicinskt sakkunnig Mathias Karlsson Landstingsdirektör Gunilla
Läs merKlinisk mikrobiologi och vårdhygiens kundundersökning 2013
Klinisk mikrobiologi och vårdhygiens kundundersökning 2013 Tack till alla som svarat på kundenkäten från Klinisk mikrobiologi och vårdhygien (KMB) 2013. KMB har genom detta fått värdefulla synpunkter och
Läs merProgramme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits
Dnr: G 2014/182 Utbildningsplan för Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 högskolepoäng Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse
Läs merRutiner på Klinisk kemi i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1
2015 09 23 08 1(5) Instruktion Godkänd av: Rutiner på vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF) Säkerhetslaboratoriet Rutiner på i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1 Prover
Läs merPreanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska
Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Hur definieras preanalys? Beställning av analys Provtagning Provtransport Omhändertagande av prover
Läs merKvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB
Kvalitetsmanual Baserat på System ISO 9001 Active Care Sverup AB Uggledalsvägen 47, 427 40 BILLDAL Tel 031-91 75 25 Fax 031-91 75 05 Org. nr. SE556388-8766 www.activecare.se info@activecare.se Sammandrag
Läs merMeddelande 8/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi. Hantering av spinalvätskeprover.
Datum 2010-11-10 Meddelande 8/2010 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi Hantering av spinalvätskeprover. Många av de analyser som utförs på cerebrospinalvätska är känsliga för hantering
Läs merFÄLTMÄTINSTRUKTION TESTO 174H
1(8) 1. Allmänt Dataloggern Testo 174H mäter fukt och temperatur samt daggpunkt. Den används för att lagra och läsa ut separata mätvärden samt hela mätsekvenser. Värdena registreras, sparas och överförs
Läs merKönsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF
Läs merIngående agens i Luftvägspanel 17 agens analyserat med FilmArray
Sida: 1 av 5 Indikation Svår samhällsförvärvad pneumoni hos vuxna som kräver sjukhusvård och särskilt när den kliniska bilden talar för viros Patienter med oklar feber och misstanke om nedre luftvägsinfektion
Läs merAccelererad eliminering av AUBAGIO. (teriflunomid)
Accelererad eliminering av AUBAGIO (teriflunomid) Accelererad eliminering av AUBAGIO AUBAGIO är indicerat för behandling av vuxna patienter med skovvis förlöpande multipel skleros (MS). 1 Det finns en
Läs merFÄLTMÄTINSTRUKTION TESTO 174H
1(8) 1. Allmänt Dataloggern Testo 174H (figur 1) mäter fukt och temperatur samt daggpunkt. Den används för att lagra och läsa ut separata mätvärden samt hela mätsekvenser. Värdena registreras, sparas och
Läs merKvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet
Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet Vem/Vad styr oss? 98/79/EG - IVD direktivet Lagen (1993:584)
Läs merLumbalpunktion - rekommendation för rörföljd och rörantal
INSTRUKTION 1 (5) ALLMÄNT Vid lumbalpunktion ska de rör i vilka cerebrospinalvätska (Csv) samlas numreras i tappningsordning. För rätt sortering rekommenderar vi att ni lämnar alla rör till provinlämningen
Läs merBeställer du prover? Tar du prover? Tittar du på analysresultat? Då har vi viktig information till dig!
Förändringar från och med 1 juni 2019 Beställer du prover? Tar du prover? Tittar du på analysresultat? Då har vi viktig information till dig! VARFÖR? Under 2019 sker förändringar inom Laboratoriemedicin
Läs merProvtagningsanvisningar
1(8) Direkt till anvisningar för (Ctrl+klick): Förberedelser Moderkaka (CVS) Fostervatten (Amnion) Perifert blod (Konstitutionella förändringar) Hud organbiopsier (Konstitutionella förändringar) Kindskrap
Läs merHögre kvalité och ökad patientsäkerhet på
Högre kvalité och ökad patientsäkerhet på vårdenheterna Annika Lundman Kund&PNA Klinisk Kemi 2015-03-12 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska sjukhuset Mölndals sjukhus Östra sjukhuset Drottnings
Läs merBiobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning
Biobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning Lars I. Andersson Project Leader Biobanking Clinical Microbiology BioBanking and Molecular Resource Infrastructure of Sweden (BBMRI.se)
Läs merFastställd slutversion 1
Fastställd slutversion 1 DEL I KAPITEL 18 PROVTAGNING, TRANSPORT AV PROVER SAMT EPIZOOTIUTRUSTNING... 3 A. Allmänt... 3 B. Provtagningsanvisningar... 3 C. Förpackning och märkning av ytterförpackning...
Läs merUtbildningsplan för Biomedicinska analytikerprogrammet 120 poäng
Utbildningsplan för Biomedicinska analytikerprogrammet 120 poäng Study programme in Biomedical Laboratory Science 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2002-06-12 samt reviderad
Läs merKlinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012. Utskick: 1. Var arbetar du?
Klinisk mikrobiologi och vårdhygien, kundundersökning 2012 Tack till alla som deltagit i kundenkäten från Klinisk mikrobiologi och vårdhygien (KMB). KMB har genom detta fått värdefulla synpunkter och viktig
Läs merLEH Transportinstruktioner för Litiumbatterier
LEH Transportinstruktioner för Litiumbatterier Litiumbatterier (Li Ion) måste hanteras som farligt gods (ADR)när man transporterar dem. Det innebär merarbete med Godsdeklaration. Vid service eller reparationer
Läs merInternationella standarder inom laboratoriemedicin- Senaste nytt. Lena Morgan, Projektledare
Internationella standarder inom laboratoriemedicin- Senaste nytt Lena Morgan, Projektledare 2017-08-24 Nyttan med standarder Standarderna hjälper inköparna att satsa på rätt produkter, vilket vårdgivarna
Läs merRSV-rapport för vecka 7, 2015
RSV-rapport för vecka 7, 2015 Denna rapport publicerades den 19 februari 2015 och redovisar RSV-läget vecka 7 (9 15/2). Lägesbeskrivning Antalet laboratoriebekräftade fall av respiratory syncytial virus
Läs merLandstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2009
Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén
Läs merBilagor 103. Bilaga 1 - Krav på styrande och redovisande dokument 104 i QSReg (21 CFR 820)
Innehåll Kapitel Sida Inledning 5 1 Myndigheternas roll och inspektionsverksamhet 12 2 Kvalitetsarbete och kvalitetsledning 15 3 Organisationen och personal 19 4 Utveckling av medicintekniska produkter
Läs merAllmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab
Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab Mattias Jönsson Per Simonsson 1 2 Hälso- och sjukvårdslagen Snarast ge en medicinsk bedömning 3 Triage på akutmottagningen Alla som kommer
Läs merDrogtestning i urin - Rutin för hälso- och sjukvård Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-261680 Fastställandedatum: 2018-12-17 Giltigt t.o.m.: 2019-12-17 Upprättare: Robert H Frieberg Fastställare: Janne Raappana Drogtestning i urin - Rutin
Läs merNationell Biobanksutbildning
Nationell Biobanksutbildning -praktisk tillämpning och tillgång till blodprov Karolin Bergenstråhle, Agenda s uppdrag och organisation Preanalytiska faktorer, några exempel Praktisk tillämpning i Uppsala-Örebro
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås;
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås; beslutade den 11 augusti 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1, 5 a och 6 körkortsförordningen
Läs merMeddelande 3/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi. Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis.
Datum 2010-03-19 Meddelande 3/2010 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis. Under april månad kommer ett nytt system för analys av
Läs merDiagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning Datortomografi Lumbalpunktion
Läs merStamcellen efter skörd till infusion
Stamcellen efter skörd till infusion N 2 Linköpingsdagarna 2015 Lena Eriksson Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Cellulär immunologi Flödescytometri HLA Stamcellslab Autologa stamcellsskördar Allogena
Läs merLaboratoriemedicin VL LabNytt nr 3-Version
Laboratoriemedicin VL LabNytt nr 3-Version 2-2018 1 Laboratorienytt Nr: 3 April 2018 Version 2 Tillägg: Klinisk mikrobiologi Innehåll: Sid 2 Sid 3-7 Laboratoriemedicin Medicinska chefsgruppen - Inbjudan
Läs merSKUP - Skandinavisk utprövning av utrustning för primärvården
SKUP - Skandinavisk utprövning av utrustning för primärvården Anna Karlsson, Equalis 2017-08-23 Equalis Uppgift verka för ökad kvalitet och tillförlitlighet av hälso- och sjukvårdens laboratorieundersökningar
Läs merKonsoliderad version av
Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd () om ackreditering av organ som certifierar ledningssystem Ändring införd: t.o.m. STAFS
Läs merPreanalytisk hållbarhet. Peter Ridefelt - Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset
Preanalytisk hållbarhet Peter Ridefelt - Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Walter Guders sammanställningar http://www.diagnosticsample.com Stahl Clin Chem Lab Med 2005;43:210 Jensen Clin
Läs merRESULTATREDOVISNING AV MIKROBIOLOGISKA ANALYSER
Provsvar till AK-Konsult Indoor Air AB Kjell Wader Folke Bernadottes väg 445 256 57 RAMLÖSA SVERIGE Faktura till AK-Konsult Indoor Air AB Ingrid Johansson Box 135 163 29 SPÅNGA SVERIGE RESULTATREDOVISNING
Läs merRiktlinje över remissrutiner inom LiÖ
över remissrutiner inom LiÖ Inledning Med remiss avses handling om patient som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar. Remiss omfattar således även remisser till olika laboratorium
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Dalarna Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projekt
Läs merBeställning och svar inom laboratoriemedicin
KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik Medical Management Centrum Programmet för Medicinsk informatik Vårdens organisation och ledning, 4p Ht 2005 Kursledare:
Läs merKrav på kalibrering och spårbarhet för. ackrediterade organ. SWEDAC DOC 04:2 2014-09-10 Utgåva 6
Krav på kalibrering och spårbarhet för ackrediterade organ Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning 1 Introduktion 3 2 Definitioner
Läs merValidering/verifiering av kvantitativa och. kvalitativa metoder - Vägledning. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin
%swedoc_nrdatumutgava_nr% Validering/verifiering av kvantitativa och kvalitativa metoder - Vägledning Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering
Läs merProjektrapport för Analys av restprodukt från en kremeringsprocess
September 2011 Projektrapport för Analys av restprodukt från en kremeringsprocess Bakgrund En gasanalysators uppgift är att kontinuerligt mäta syreöverskott och CO i rökgaserna under hela kremationsförloppet.
Läs merProvtagningsanvisningar
1(9) Direkt till anvisningar för (Ctrl+klick): Förberedelser Moderkaka (CVS) Fostervatten (Amnion) Perifert blod - NIPT Perifert blod (Konstitutionella förändringar) Hud organbiopsier (Konstitutionella
Läs merFÄLTMÄTINSTRUKTION TESTO 177-H1
1(10) 1. Allmänt Dataloggern Testo 177-H1 mäter fukt och temperatur samt daggpunkt. Den används för att lagra och läsa ut separata mätvärden samt hela mätsekvenser. Värdena mäts, sparas och överförs till
Läs merDELEGERING PROVTAGNING URIN OCH AVFÖRING
DELEGERING PROVTAGNING URIN OCH AVFÖRING Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Fastställt av: 2016-12-30 MAS-enheten
Läs mer