Ärende Anmärkning Föredragande. Beslut. Beslutsförslag. Bilaga p 24 A. Översikt ämneskombinationer ht16-ht17. Bilaga p 24 B. Anmälan av beslut.

Transkript

1

2 Föredragningslista Rektors beslutsmöte (RBM) Lärarhögskolan Sid 1 (2) Tid: Kl Plats: Sammanträdesrummet, plan 5 i Förvaltningshuset Ärende Anmärkning Föredragande 28 Revidering ämneskombinationer ämneslärarprogrammet gymnasieskolan, antagna hösten 2016 och Tillsättande av utredning för Umeå universitets försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor 30 Fastställande av rapport: Förbättringsförslag för försöksverksamheten om övningsskolor och övningsförskolor 31 Expensmedel för personer med FoU-uppdrag finansierat av Lärarhögskolan 32 Revidering av Hanteringsordning för kursplaner och kurstillfällen vid institutioner med utbildningsuppdrag inom Lärarhögskolans program eller fristående kursutbud 33 Externa sakkunniga för granskning av forskningsplaner i utlysningen av forskningstid inom det Beslut. Beslutsförslag. Bilaga p 24 A. Översikt ämneskombinationer ht16-ht17. Bilaga p 24 B. Anmälan av beslut. Beslut. Bilaga p 29. Anmälan av beslut. Beslut. Bilaga p 30 A. Rapport: förbättringsförslag för försöksverksamheten om övningsskolor och övningsförskolor. Bilaga p 30 B Anmälan av beslut. Beslut. Bilaga p 31. Beslut. Missiv. Bilaga p 32 A. Nu gällande hanteringsordning. Bilaga p 32 B. Reviderad hanteringsordning. Bilaga p 32 C. Mall bilaga till hanteringsordning. Bilaga p 32 D. Beslut. Missiv. Bilaga p 33. Marie Oskarsson FS Birgitta Wilhelmsson FS Birgitta Wilhelmsson FS Carina Rönnqvist FS Agnetha Simm FS Carina Rönnqvist FS Lärarhögskolan Umeå

3 Föredragningslista Rektors beslutsmöte (RBM) Lärarhögskolan Sid 2 (2) Ärende Anmärkning Föredragande utbildningsvetenskapliga området, Projektplan: Framtagande av projektorganisation för en översyn av Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i Lärarhögskolans program Beslut. Missiv. Bilaga p 34 A. Projektplan. Bilaga p 34 B. VFU Utvecklingsområden Bilaga p 34 C. VFU inom Ämneslärarprogrammet prioriteringsordning åk och ämnen. Bilaga p 34 D. 11 riktlinjer för ersättning för VFU-besök på distansutbildningar. Bilaga p 34 E. Anna-Karin Lidström Persson FS Lärarhögskolan Umeå

4 10-04 Beslut Rektors beslutsmöte (RBM) Lärarhögskolan FS Sid 1 (2) Ärende p: 28 Ärende: Föredragande: Bakgrund: Revidering ämneskombinationer ämneslärarprogrammet gymnasieskolan, antagna hösten 2016 och 2017 Birgitta Wilhelmsson/Marie Oskarsson Beslut om ämneskombinationer fattades vid RBM (p24). Beslutet ska revideras enligt följande följande: - Ingångsämne biologi och naturkunskap: franska, spanska, tyska eller svenska som andraspråk ej möjligt andraämne - Ingångsämne franska, spanska, svenska som andraspråk och tyska : biologi, kemi, naturkunskap, samhällskunskap, religon, historia eller geografi ej möjligt andraämne - Ingångsämne geografi, historia, religion och samhällskunskap: franska, spanska, tyska eller svenska som andraspråk ej möjligt andraämne Revideringarna är genomförda i bilagan. Beredning: Ärendet har beretts av kansliet för Lärarutbildning. Beslut: Rektor beslutar att ämneskombinationerna enligt bilaga ska gälla för antagna både ht16 och ht17. Bilagor: Översikt ämneskombinationer ht16-ht17, bilaga p 28 B Expedieras till: Lars Lidman, Stigbjörn Lestander, estetiska ämnen Catarina Rudälv, matematik och matematisk statistik Dorothy, Armistead-Åström, Florence Sisak, Berit Aronsson, Ingela Valfridsson, Susanne Haugen, Gabriella Morén, språkstudier Olle Söderström, Rolf Zale, ekologi, miljö och geovetenskap Anita Sellstedt, fysiologisk botanik Sune Pettersson, Hans Forsman, fysik Dan Johnels, kemi Jacob Stridsman, Jenny Eklöf, Elisabeth Raddock, idé- och samhällsstudier Elsa Reimerson, Patrik Johansson, statsvetenskap Lars Larsson, geografi och ekonomisk historia Lärarhögskolan Umeå

5 10-04 Beslut Rektors beslutsmöte (RBM) Lärarhögskolan FS Sid 2 (2) Magnus Ferry, Mårten Almerud, pedagogik Annica Nylander, kostvetenskap Lärarhögskolans kansli Diariet Lärarhögskolan Umeå

6 Ämneskombinationer och behörighet ämneslärarprogrammet gymnasieskolan Lärarhögskolan FS: RBM Sid 1 (7) Ämneskombinationer och behörighet ämneslärarprogrammet gymnasieskolan, programstart ht Information till studenter om behörighet: Du väljer förutom ingångsämnet ytterligare ett ämne. Val av andraämne görs under termin 2. I ett av ämnena måste du ha ämnesstudier om minst 120 hp och i det andra ämnet minst 90 hp. Undantag, gäller för ämnena svenska, musik och samhällskunskap. I dessa ämnen måste du alltid uppnå 120 hp. Behörighet Behöriga sökande har platsgaranti till sitt andraämne förutsatt att det finns tillräckligt med sökande. Om något ämne måste ställas in på grund av för få sökande så tar vi personlig kontakt inför förnyad anmälan till annat ämne. Du måste vara noga med att kontrollera din behörighet för ditt val av det andra ämnet. I kombinationer med estetiska ämnen, bild eller musik, gäller också antagningsprov. Förutom grundläggande behörighet gäller särskild behörighet för specifika ämnen. Behörighet för respektive ämne hittar du i utbildningsplanen. Behörigheten för val av ämne 2 ska vara uppfylld före kursstart. Detta innebär att du kan läsa in behörigheten för ämne 2 under utbildningens gång. I moderna språk finns det till exempel möjligheter att studera behörighetsgivande kurser under studietiden. Några väljer att skaffa behörighet på andra sätt till exempel via Komvux etc. 1

7 ÄMNESKOMBINATIONER Bild (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med bild: Biologi Bild fördjupning Engelska Franska Geografi Historia Kemi Matematik Naturkunskap Religionskunskap Samhällskunskap Spanska Svenska Svenska som andraspråk Tyska Biologi (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med Biologi: Bild Engelska Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Svenska Engelska (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med engelska: Bild Biologi Franska Geografi Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Naturkunskap Religionskunskap Samhällskunskap Spanska Svenska Svenska som andraspråk Tyska 2

8 Franska (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med franska: Bild Engelska Idrott och hälsa Matematik Musik Spanska Svenska Svenska som andraspråk Tyska Geografi (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med geografi: Bild Engelska Historia Idrott och hälsa Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Svenska Historia (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med historia: Bild Engelska Geografi Idrott och hälsa Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Svenska Idrott och hälsa (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med idrott och hälsa: Biologi Engelska Franska Geografi Historia Kemi Matematik Naturkunskap Religionskunskap Samhällskunskap Spanska Svenska Svenska som andraspråk Tyska Matematik (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med matematik: 3

9 Bild Biologi Engelska Franska Fysik Geografi Historia Idrott och hälsa Kemi Musik Naturkunskap Religionskunskap Samhällskunskap Spanska Svenska som andraspråk Tyska Musik (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med musik: Biologi Engelska Franska Geografi Historia Kemi Matematik Musik fördjupning Naturkunskap Religionskunskap Spanska Svenska Svenska som andraspråk Tyska Naturkunskap (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med Naturkunskap: Bild Engelska Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Svenska 4

10 Religionskunskap (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med religionskunskap: Bild Engelska Geografi Historia Idrott och hälsa Matematik Musik Samhällskunskap Svenska Samhällskunskap (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med samhällskunskap: Bild Engelska Geografi Historia Idrott och hälsa Matematik Religionskunskap Svenska Spanska (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med spanska: Bild Engelska Franska Idrott och hälsa Matematik Musik Svenska Svenska som andraspråk Tyska Svenska (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med svenska: Bild Biologi Engelska Franska Geografi Historia Idrott och hälsa Kemi Musik Naturkunskap Religionskunskap Samhällskunskap Spanska Svenska som andraspråk Tyska 5

11 Svenska som andraspråk (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med svenska som andraspråk: Bild Engelska Franska Idrott och hälsa Matematik Musik Svenska Spanska Tyska Tyska (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med tyska: Bild Engelska Franska Idrott och hälsa Matematik Musik Spanska Svenska Svenska som andraspråk 6

12 Beslut Rektors beslutsmöte (RBM) Lärarhögskolan FS Sid 1 (1) Ärende p: 29 Ärende: Tillsättande av utredning för Umeå universitets försöksverksamhet med övningsskolor Föredragande: Birgitta Wilhelmsson Bakgrund: Bakgrunden är den kritik riktas mot Umeå universitets försöksverksamhet gällande övningsskolor/övningsförskolor som framkommit i samband med fortlöpande processutvärderingar av försöksverksamheten med övningsskolor/övningsförskolor (ht 2015, vt 2016 och ht 2016) samt vid UKÄ:s platsbesök ( ) med bland annat studenter, personal från medverkande övningsskolor, institutioner och personal från Lärarhögskolans kansli. Beredning: Ärendet har beretts av Lärarhögskolans ledning Beslut: Rektor beslutar att ge utvecklingsledare Gerd Pettersson i uppdrag att utifrån interna och nationella uppföljningar föreslå organisation för försöksverksamheten övningsskolor/övningsförskolor samt att lämna övergripande förbättringsförslag för verksamheten. Expedieras till: Gerd Pettersson (160330) Lärarhögskolan Umeå

13 Beslut Rektors beslutsmöte (RBM) Lärarhögskolan FS Sid 1 (1) Ärende p: 30 Ärende: Fastställande av rapport: Förbättringsförslag för försöksverksamheten om övningsskolor och övningsförskolor Föredragande: Birgitta Wilhelmsson Bakgrund: Den 25/ gavs Gerd Pettersson i uppdrag att utifrån interna och nationella uppföljningar föreslå organisation för försöksverksamheten övningsskolor/övningsförskolor samt att lämna övergripande förbättringsförslag för verksamheten. Bakgrunden är den kritik riktas mot Umeå universitets försöksverksamhet gällande övningsskolor/övningsförskolor som framkommit i samband med fortlöpande processutvärderingar av försöksverksamheten med övningsskolor/övningsförskolor (ht 2015, vt 2016 och ht 2016) samt vid UKÄ:s platsbesök ( ) med bland annat studenter, personal från medverkande övningsskolor, institutioner och personal från Lärarhögskolans kansli. Beredning: Ärendet har beretts av Lärarhögskolans ledning Beslut: Rektor Maria Löfgren har beslutat att fastställa framlagd rapport. Bilagor: Rapport: Förbättringsförslag för försöksverksamheten om övningsskolor och övningsförskolor, bilaga p 30 B Expedieras till: Gerd Petterson, ordförande i programrådet för förskollärare, grundskollärare och ämneslärare, Birgitta Wilhelmsson, Jonas Rosén, Anna-Karin Persson, Eva Leffler, Gudrun Svedberg. Lärarhögskolan Umeå

14 FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHETEN OM ÖVNINGSSKOLOR OCH ÖVNINGSFÖRSKOLOR Gerd Pettersson

15 Innehåll Förbättringsförslag för försöksverksamheten om övningsskolor och övningsförskolor... 2 Bakgrund... 2 Syfte och metod... 3 Resultat... 4 Delaktighet genom en samverkande projektorganisation... 4 Tillvarata och utveckla befintliga kompetenser... 5 Kommunikation och transparens... 6 Övergripande rekommendationer till Lärarhögskolan... 6 Förslag till organisation för försöksverksamheten Samverkande organisation Ansvarsnivåer Aktörernas ansvar Förslag till mål- och projektplan för fortsatt arbete med identifierade förbättringsområden Förslag till innehåll för publik hemsida

16 Förbättringsförslag för försöksverksamheten om övningsskolor och övningsförskolor I samband med fortlöpande processutvärderingar av försöksverksamheten med övningsskolor/övningsförskolor (ht 2015, vt 2016 och ht 2016) samt vid UKÄ:s intervjuer ( ) med bland annat studenter, personal från medverkande övningsskolor, institutioner och personal från lärarhögskolans kansli har omfattande kritik riktas mot Lärarhögskolans försöksverksamhet gällande övningsskolor/övningsförskolor. Rektor för Lärarhögskolan har av det skälet vidtagit omedelbara åtgärder i syfte att synliggöra vad som behöver förbättras i försöksverksamheten. Gerd Pettersson gavs ( ) ett avgränsat och tidsbegränsat uppdrag utifrån interna och nationella uppföljningar att föreslå organisation för försöksverksamheten övningsskolor/övningsförskolor samt att lämna övergripande förbättringsförslag för verksamheten. Utifrån föreliggande uppdrag har rapportens förbättringsförslag en ambition att knyta samman olika dokument om försöksverksamheten, resultat från processutvärderingar, UKÄ:s intervjuer samt Petterssons intervjuer med väl initierade personer som på olika sätt berörs av övningsskolor/övningsförskolor. Förbättringsförslagen är avgränsade till försöksverksamheten men kan i vissa delar även beröra den reguljära verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och VFU-avtalen eftersom försöksverksamhetens skolavtal är ett så kallat hängavtal till det reguljära VFU-avtalet. Bakgrund Många europeiska länder har lämnat övningsskolor för VFU och ett skäl är kostnadsmässiga. Dock har Finland över en längre tidsperiod haft övningsskolor för lärarstudenter och den svenska försöksverksamheten har stora likheter med den finska övningskolemodellen. Men här föreligger också stora skillnader. En sådan skillnad är att övningsskolorna i Finland är statliga och inordnade i lärarutbildningen. Det betyder att lektorer från campus och lärarutbildaren på övningsskolan kontinuerligt möter och handleder studenten och studentgrupper i olika konstellationer och i trepartssamtal. Det finländska övningsskolorna har bland annat genom ägarkonstruktionen erhållit samverkan och ett tätt och nära samarbete mellan övningsskolan och lärarutbildningen 1. Denna möjlighet finns inte i Sverige. Trots skillnaderna mellan Finland och Sverige torde det ändå finnas potential att utveckla en form av svensk övningsskola i allmänhet och i synnerhet för LH vid Umeå universitet. Denna bedömning görs utifrån att LH över tid haft en god relation och en väl utvecklad samverkan med skolor och skolhuvudmän i regionen. Sedan hösten 2014 deltar Lärarhögskolan (LH) i den nationella försöksverksamheten med övningsskolor/övningsförskolor, enligt Förordning om försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor inom lärar- och förskollärarutbildningar (SFS 2014:2) 2. Bakgrunden är att regeringen under 2013 tog fram en promemoria om en femårig försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor (U2013/4305/S). I promemorian framgår bland annat att försöksverksamheten ska syfta till att stärka lärarutbildningens professionsanknytning genom ökad kvalitet i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och stärka kopplingen mellan dessa och de universitetsförlagda delarna av utbildningen. LH vid Umeå universitet har utöver avtalen om reguljär VFU med kommuner och enskilda skolhuvudmän (Dnr ) även tecknat avtal med skolhuvudmännen i regionen utifrån den nationellt initierat försöksverksamhet om övningsskolor (SFS 2014:2). Utöver de nationella målen, Länk till förordningen 2

17 reglerade i förordningstexten (SFS 2014:2) finns i det regionala avtalen om övningsskolor/övningsförskolor även specifika mål för såväl LH som för skolhuvudmannen. Medverkan i den nationella försöksverksamheten för åren förutsatte en beviljad ansökan från utbildningsdepartementet och att avtal upprättades med skolhuvudmännen. Avtalen med skolhuvudmännen tog till viss del avstamp i ansökans innehåll och genomförande. LH:s försöksverksamhet har följts av två processutvärderare vars uppdrag är att följa, granska och dokumentera försöksverksamhetens olika delar och syftet med processutvärderingen är att dess delresultat ska indikera förbättringar i försöksverksamheten. Fram till februari 2017 har processutvärderarna lämnat tre delrapporter med olika utvärderingsfokus. Den första rapporten hade ett administrativt fokus, den andra delrapporten hade fokuserade VFU-handledarnas perspektiv medan den tredje processutvärderingens innehåll bestått av studentperspektivets syn på försöksverksamheten. Processutvärderingarna har kontinuerligt avrapporterats till Lärarhögskolan. Vid UKÄ:s uppföljning ( ) intervjuades initierade personer med varierade uppdrag och den kritik som framkom behöver snarast åtgärdas. Även delrapport 2 i den interna uppföljningen (processutvärderingen) som lämnades i oktober 2016, hade indikerat problem med verksamheten. Lärarhögskolans rektor insåg allvaret i kritiken och av det skälet tillsatte rektor föreliggande utredning som under en avgränsad tid skulle lägga ett avgränsat förslag till förändrings och förbättringsåtgärder. När det gäller kritiken av försöksverksamheten måste nog förståelsen av de kritiska synpunkterna från exempelvis processutvärderarna och UKÄ även beaktas och tolkas till de olika utmaningar som rektor för LH haft med andra ledningsfunktioner inom LH under en längre tid. Tidigare ledningsfunktioner och ansvariga för försöksverksamheten vid LH har inte i tillräcklig omfattning rapporterat till vare sig rektor eller LH:s styrelse om utvecklingen inom försöksverksamheten, vilket är olyckligt. Detta fråntar inte rektor det övergripande ansvaret för vad som inträffat inom försöksverksamheten, men det är ändock en viktig förklaring till varför det som skett har fått fortgå. Å andra sidan är försöksverksamheten just ett försök vilket innebär att alla förtjänster och brister ska synliggöras och bristerna bör så snabbt som möjligt åtgärdas, vilket nu är möjligt genom rektors beslut. Syfte och metod Föreliggande rapport syftar till att genom försöksverksamhetens uppdragsdokument, projektansökan, processutvärderingar och intervjuer av nyckelpersoner 3 erhålla en samlad bild av nuläget för försöksverksamheten. Dessutom syftar rapporten till att föreslå en övergripande organisation för försöksverksamheten samt övergripande förbättringsåtgärder och om möjligt upprätta förslag till prioritering av åtgärder. För att systematisera nuläget studerades inledningsvis dokumenten som upprättats i samband med försöksverksamheten om övningsskolor/övningsförskolor. Den övergripande frågeställningen var; vad finns skrivet i ansökan, avtal och på webben gällande organisation och innehåll och hur relateras texterna i dokumenten till ansökan och till genomförandet av försöksverksamheten? För att undersöka nuläget har även intervjuer genomförts med nämnda nyckelpersoner. Samtliga intervjuer har utgått från två övergripande frågeställningar; 1. Vad är dina/era erfarenheter av försöksverksamheten övningsskolor/övningsförskolor? 2. Vad är viktigt för att utveckla försöksverksamheten övningsskolor/övningsförskolor? 3 Intervjuer har genomförts med processutvärderarna, personal vid lärarhögskolans kansli och två kommuners kommunala samordnare med lång erfarenhet av VFU. 3

18 Tanken med de övergripande frågeställningarna utgår från att alla nyckelpersoner tillåts beskriva försöksverksamheten utifrån sitt uppdrag. På så vis har en mer fullödig bild kunnat inhämtas under en relativt kort tid (knappt 4 veckor). Att utredaren har tidigare erfarenheter av VFU frågor och erfarenhet av skolsamverkan har möjliggjort att en relativt komplex process har kunnat utföras på tämligen kort tid. Dock är det viktigt att påpeka att rapporten inte omfattar alla delar i försöksverksamheten vilket betyder att vissa förbättringsförslag kan saknas. Resultat Resultaten presenteras samlat oavsett om empirin inhämtats från dokumenten eller intervjupersoner. Det innebär att rapportens resultat är inordnade under tematiska rubriker (se nedan) som antigen utgår från dokumentanalyserna eller intervjuerna eller både och. De tre tematiska rubrikerna är Delaktighet genom en samverkan projektorganisation, Tillvarata och utveckla befintliga kompetenser, Kommunikation och transparens. Resultatdelen avslutas med Övergripande rekommendationer till Lärarhögskolan. Under respektive tematiska rubrik lyfts även centrala funktioner och befattningar fram i syfte att lägga en grund för vad som än bättre behöver förtydligas eller förändras inom försöksverksamheten. Resultatet avser även att svara på den kritik som riktats mot försöksverksamheten. Delaktighet genom en samverkande projektorganisation Dokumentanalysen och samtliga intervjuer synliggjorde att det saknas en projektorganisation för försöksverksamheten om övningsskolor/övningsförskolor. Avsaknaden av en projektorganisation hade sedan tidigare påpekats av processutvärderarna men inte åtgärdats. Även vid UKÄ:s intervjuer framkom att försöksverksamheten saknade en organisation. En betydande kritik som framkommit från skolaktörerna handlar om avsaknad av en samverkande projektorganisation för försöksverksamheten. Resultatet visar att avsaknad av en tydlig projektorganisation har bidragit till att förhindra försöksverksamhetens fulla utvecklingspotential. En obefintlig organisation har både förhindrat delaktighet i försöksverksamheten men även försvårat en riklig och varierad samverkan med skolhuvudmännen. Detta har i sin tur bidragit till att okunskap om försöksverksamheten etablerats och därtill har en viss misstro riktats mot försöksverksamheten. Förvisso har det arrangerats vissa mötesplatser för att diskutera försöksverksamheten men eftersom en tydlig organisation saknats har dessa mötesplatser och mötenas innehåll inte varit förankrade varken hos LH:s kansli (VFU-handläggarna), skolans aktörer eller hos de institutioner som berörs av försöksverksamheten. Ett förslag till projektorganisation har därför tagits fram (se bilaga 1) men för att tillfullo förstå organisationsförslaget i sitt sammanhang är det av vikt att först beskriva och motivera centrala funktioner och befattningar som behöver ingå i en kommande projektorganisation. En funktion som behöver än tydligare behöver beskrivas och motiveras i en organisation för försöksverksamheten är samverkan med regionens skolhuvudmän. Förvisso finns dessa delvis beskriva i innevarande försöksverksamhet om övningsskolor och i tecknade avtal om övningsskolor/övningsförskolor. Dock behöver samverkan tydligare skrivas fram och förstås som ett central värde för försöksverksamheten. Trots försöksverksamhetens brister är bedömningen att det finns goda möjligheter att lyckas med försöksverksamheten eftersom att det över tid funnits en väl etablerad samverkan mellan skolhuvudmännen i regionen och lärarutbildningen. Denna regionala samverkan behöver genomsyra även övningsskoleprojektet för att ge försöksverksamheten en regional stabilitet som därmed kan bidra till att synliggöra försöksverksamhetens möjliggörande och begränsade betingelser i ett regionalt sammanhang. Anledningen till att betona den regionala samverkan i försöksverksamheten är åtkomsten till variationen av skolor och förskolor som finns i norra Sverige. Här finns större skolor i statsmiljö, skolor i mindre samhällen men även skolor i mer 4

19 glest bebyggda områden. Den regionala variationen av skolor ska dock inte ses som en motsägelse till den nationella ambitionen om koncentration av studenter 4. Snarade tvärtom ger en etablerad regionala samverkan möjlighet att använda redan utbildade, skickliga och erfarna handledare vid olika skolor och förskolor, vilket därmed bidrar till att stärka 6 i förordning (2014:2). Därmed ställs det kvantitativa begreppet koncentration av studenter i relation till det mer kvalitativa innehållet gällande skickliga och väl utbildade handledare. Dessutom ger det regionala sammanhanget för övningsskolor/övningsförskolor en möjlighet att pröva vad begreppet koncentration av studenter kan betyda för lärarutbildningen vid Umeå universitet. Det torde vara av värde för den nationella försöksverksamheten att LH på så vis kan bidra med kunskap om begreppets regionala innebörd som sedan kan speglas i ett nationellt perspektiv. Lärarutbildning vid Umeå universitet kan under studenternas studietid bidra med att förbereda studenterna både på varierade skolmiljöer, utbildade handledare och samtidigt erbjuda koncentration av studenter vid respektive skola. En anledning till att kombinera försöksverksamheten utifrån ovan är vikten av att förbereda studenterna på olika regionala skolmiljöer eftersom tidigare siffor (från mitten av 2000-talet, Sammanställningen Umeå universitetet i siffror (slutet av 2000-talet)) visade att ca 70 % av samtliga studenter får, efter avslutade studier, arbete i regionens skolor/länets skolor. Tillvarata och utveckla befintliga kompetenser Den andra funktionen som behöver betonas och lyftas fram är att vikten av att tillvarata befintliga kompetenser vid LH:s kansli i syfte att tillvarata olika befattningars kapacitet och kompetens. Inte minst för att utveckla försöksverksamheten i önskad riktning och än bättre tillvarata den potential som finns etablerad inom den reguljära VFU:n. För den reguljära VFU:n finns vid LH:s kansli handläggare för verksamhetsförlagd utbildning som dagligen har kontakt med skolor och förskolor i syfte att under utbildningstiden placera studenterna i olika VFU-perioder. Bedömningen är att om försöksverksamheten om övningsskolor/övningsförskolor ska nå dess fulla potential behöver dessa handläggare bli en del av försöksverksamhetens organisation. Det kan göras genom att någon av handläggarna ingår i försöksverksamhetens operativa organisation. Härutöver bedöms att en utbildningsledare från kansliet bör ingå i en kommande projektorganisation med uppdraget att ha en samordnande funktion för organisationens operativa del men även ingå i den strategiska delen (se bilaga 1). På så vis ges utbildningsledaren ett uppdrag både i den strategiska och i den operativa organisationsdelen. LH:s rektor har det yttersta ansvaret för såväl försöksverksamheten som dess organisation och bör av den anledningen vara sammankallande och ordförande för försöksverksamhetens strategiska del. LH:s biträdande rektor kan med fördel vara sammankallande i den operativa organisationsdelen. På så vis involveras LH:s ledningsfunktioner i både den strategiska övergripande styrfunktionen och den operativa verksamhetsnära delen. Ytterligare en funktion som än bättre bör tillvaratas inom ramen för befintliga kompetenser och än tydligare behöver lyftas fram i försöksverksamheten är skolhuvudmännens samordnare. En nära förtroendefull samverkan med samordnarna torde bidra till att försöksverksamheten stärker sin potential att lyckas mejsla fram vad som är framgångsrikt för försöksverksamheten och vad som är begränsade i enlighet med det övergripande nationella målen och de regionala förutsättningarna. Sammantaget innebär ovanstående att en högre grad av delaktighet måste skapas med skolhuvudmännen och att detta kan låta sig göras genom att formera en samverkande projektorganisation. 4 Se 7 i förordning (2014:2) om försöksverksamhet 5

20 Även universitetslärarens och handledarens erfarenheter och kompetenser behöver ges en central position i den samverkande organisationen eftersom det är dessa som utför de operativa delarna i försöksverksamheten och inom den reguljära VFU:n. Även förordningstexten (2014:2), 7 beskriver vikten av att universitetslärarna följer och bidrar till studenternas professionsutveckling under VFU:n. Universitetsläraren ska dessutom ge skolans handledare stöd för bedömning av studenterna under VFU:n. Vidare framgår i 6 att handledare ska ha minst 7,5 högskolepoäng inom området handledarskap eller motsvarande. Dessutom reglerar 6 att högskolan ska sträva efter att det vid varje övningsskola/övningsförskola finns ett tillräckligt antal handledare och att var och en av dem endast handleder ett fåtal lärar- eller förskollärarstudenter. Om det ej finns tillräckligt många utbildade handledare, ska högskolan bidra med handledarutbildning, vilket också LH erbjuder som en heldistansutbildning. Enligt skolhuvudmännens samordnare svarar innehållet i handledarutbildningen mot handledarnas uppdrag, dock diskuteras och efterfrågas något eller några fysiska uppföljande möten efter genomgången handledarutbildning. Kommunikation och transparens Avsaknaden av en projektorganisation har även försvårat den kommunikativa möjligheten inom försöksverksamheten. Varken universitetslärarna, LH:s personal eller kommunala aktörer har vetat till vem man ska vända sig i olika frågeställningar. Den obefintliga organisationen har dessutom bidragit till att beslut fattats men inte protokollförts, vilket försvårat försöksverksamhetens transparens. Denna icke-transparenta beslutsprocess har även bidragit till en fokusförskjutning som i vissa fall inneburit att fokus hamnat i diskussioner om vad som sagts och i vissa fall stridigheter om avtalsinnehåll, tolkningar av upprättade dokument mm. i stället för försöksverksamhetens mål, syfte och innehåll. Inom ramen för kommunikation och transparens behöver försöksverksamheten en tydligare hemsida som beskriver försöksverksamhetens syfte, medverkande skolor och institutioner, avtal, tidplaner mm. (se förslag bilaga3). En publik och väl utvecklad hemsida ger försöksverksamheten transparens är informativ och en sådan hemsida skulle även kunna vara kommunikativ, vilket i detta sammanhang skulle innebära en interaktiv möjlighet att ställa frågor till exempelvis organisationens operativt ansvariga (se bilaga 1). Övergripande rekommendationer till Lärarhögskolan Trots ovan nämnda resultat och den skarpa kritik som framkommit så är det min bedömning att det fortfarande finns en möjlighet att fortsätta att genomföra försöksverksamheten. Dock måste vissa klarlägganden göras både till skolhuvudmännen och till institutionerna. Dessa klarlägganden bör bestå av att det nu finns en vetskap om försöksverksamhetens brister samt att LH i en tydligt samverkande organisation med skolhuvudmän och institutioner avser åtgärda dessa brister (fler än ovan nämnda finns, se processutvärderarnas dokumentation). Därefter bör samtliga skolhuvudmän bjudas in i syfte att ta ett omtag för försöksverksamheten i en tydligt samverkande projektorganisation för försöksverksamheten (se bilaga 1) och i samband med denna en projektorganisation för försöksverksamheten (se bilaga 1). När försöksverksamheten placeras inom ramen för en samverkande VFU-organisation ges den goda förutsättningar att vara väl förankrad hos parterna där ansvar och uppdrag förtydligas vilket i sin tur leder till en transparens för samtliga involverade. En tydlig tidplan för regelbundna partssammansatta möten behöver dessutom upprättas i ett tidigt skede. En central frågeställning som framkommit vid nästan varenda intervju är; Vad är en övningsskola för VFU, hur ska den definieras? Samt vad är ett övningsskoleområde i relation till VFU? Bara att frågorna har ställts visar på bristande förståelse för försöksverksamhetens syfte, alternativt att försöksverksamheten har ett otydligt syfte eller att syftet inte har kommunicerats i tillräckligt hög 6

21 grad. Förvisso kan det även bero på att det finns ett tolkningsutrymme från nationell nivå om vad som är en övningsskola. Om så är fallet bör det utrymmet betraktas som en möjlighet att i samverkan upprätta regionala kriterier för ett vad som avses med en övningsskola/övningsförskola och ett övningsskoleområde utifrån Lärarhögskolans och skolhuvudmännens skolor och förskolor. Begreppsdefinitionen och tolkningen på regional nivå ger inte bara parterna i försöksverksamheten en gemensam förståelse för begreppet övningsskola/övningsförskola/övningsskoleområde, utan det skulle förmodligen även leda till att förskole- och skolurvalet underlättas, vilket i sin tur gynnar transparensen i försöksverksamheten. En sådan transparens minskar risken för missförstånd som exempelvis varit gällande att försöksverksamhetens skolor är bättre skolor som ger bättre VFU medan ordinarie VFU:n ger studenterna en sämre VFU. Detta är en felaktig tolkning som snarast behöver diskuteras inte minst med samordnare, handledare och studenter och betoningen kan med fördel utgå från att beskriva att detta är en försöksverksamhet som syftar till att ta tillvara försöksverksamhetens möjliggörande och begränsande betingelser. Detta lägger således ett ansvar på den samverkande organisationen att förklara fram för alla som medverkar i VFU vad försöksverksamheten innebär. I sammanhanget bör den samverkande organisationen i ett tidigt skede diskutera: I vad mån är den nationella försöksverksamheten relevant (exempelvis förtätningen) för Lärarutbildningen vid Umeå universitet (Umu) och dess regionala, ansvar, geografiska och demografiska förutsättningar samt infrastruktur? Den samverkande organisationen bör även inledningsvis se över och eventuellt revidera ansökan och upprätta en projektplan så att det överensstämmer med parternas gemensamma överenskommelser. I den innevarande ansökan ingår alla lärarprogram i försöksverksamheten. Är det relevant i en reviderad ansökan? Att alla program ingår och att minst 50 % av studenterna ska göra VFU i övningsskolor/övningsförskolor har föranlett en placeringsproblematik eftersom det primära för samtliga VFU-placeringarna är att tillse att studenten erhåller erforderliga verksamhets- och ämneskombinationer. I en reviderad ansökan torde det vara en fördel om något eller några lärarprogram väljs ut att delta i den fortsatta försöksverksamheten. Ett annat alternativ är att låta flera/alla lärarprogram ingå men enbart en VFU-period ska göras inom ramen för försöksverksamheten. Det senare torde försvåra målet om att minst hälften av studenternas VFU-tid ska göras i övningsskolor/ övningsförskolor se 5 (2014:2). En naturlig följd av en reviderad ansökan och en därtill hörande projektplan (se bilaga 2) leder till att avtalen om övningsskolor troligen behöver revideras. En sådan revidering bör utföras av en samverkande grupp som väljs från den samverkande organisationen. Att upprätta korrekta avtal mellan parterna om övningsskolor inkluderar att beskriva begreppen övningsskolor och övnigsskoleområden. Avtalens innehåll ska därefter överensstämma med försöksverksamhetens syften och tydliggöra parternas ansvar och här bör man överväga om det är bättre om avtalen upprättas med skolhuvudmannen i stället för förskole-/skol-områdescheferna i respektive förskola/skolområde. Skälet till att teckna avtal med skolhuvudmannen bidrar till att den som är ytterst ansvarig också undertecknar avtalen. Samtidigt visar intervjuerna att en positiv effekt av att avtalen tecknats med förskole-/skol-områdescheferna är att dessa blivit än mer engagerade i VFU:n. Att flera beslutsnivåer hos skolhuvudmännen är engagerade i studenternas VFU är viktigt för kvaliteten i VFU:n inte minst med tanke på urvalet av handledare och erbjudande om att gå handledarutbildningar och därför kan med fördel förskole-/skol-områdescheferna vara representerade i den samverkande organisationen (se bilaga 1). Innan avtalen beslutas och undertecknas bör parterna säkerställa sig om att försöksverksamheten är väl förankrad i LH:s styrelse och i skolhuvudmännens beslutsorganisation. Att dessutom låta myndigheternas jurister kommentera och föreslå förbättringar i avtalstexterna torde minimera risken för framtida diskussioner och konflikter om avtalens innehåll. Ytterligare något att beakta i ett avtal om 7

22 försöksverksamheten är förtydligandet att skolhuvudmannen verkligen tar emot och placerar minst hälften av studenterna i en övningsskola/övningsförskola, se 5 (2014:2). En sådan skrivning torde möjliggöra att nuvarande bilagor (antalet studenter) till försöksverksamhetens avtal blir onödiga och utan funktion. En övergripande skrivning om 50 % skulle därvidlag visa att försöksverksamheten byggs i en förtroendefull och samverkande anda. Försöksverksamheten bör ges en publik informativ hemsida som syftar till att synliggöra försöksverksamhetens olika delar, dess organisation, avtal, projektplan och vilka övningsskolor/övningsförskolor (förslag se bilaga 3). Handledarutbildning om 7,5 hp eller motsvarande inom området handledarskap är ett obligatorium från nationell nivå gällande försöksverksamheten (se 6, 2014:2). Det är bland annat genom handledarens handledarutbildning som kvaliteten i försöksverksamheten ska uppnås. Det som är intressant i förordningstexten är delen En handledare ska ha minst 7,5 högskolepoäng inom området handledarskap eller motsvarande. En tolkning av eller motsvarande skulle kunna vara att tidigare handledarutbildningar 5 kan tillgodoräknas som en del av innevarande handledarutbildningen på 7,5 hp. Förvisso gavs den tidigare handledarutbildningen för ett antal år sedan och flera lärare kan ha bytt arbetsgivare och finns ej längre kvar i regionen, andra kan, av olika skäl, slutat sin lärartjänst. Kan dessa tidigare utbildningsinsatser tillvara tas? Om ja, i så fall hur? En tanke kan vara att strukturera handledarutbildningen i moduler som möjliggör tillgodoräkning av modulinnehåll som handledaren tidigare genomgått. Det som efterfrågas från skolan är en fysisk träff både för erfarenhetsutbyte och för uppföljning. Kan detta tillgodoses genom att universitetsläraren samlar handledarna på ett antal orter för uppföljande samtal en gång per termin? Kan handledarutbildningen genomföras som en uppdragsutbildning? Det skulle förmodligen bidra till att regionens handledare bereddes plats i större utsträckning än nu. Diskutera möjligheten att använda delar av medlen från nuvarande kompetensutveckling till fördjupade seminarium som universitetsläraren arrangerar i samband med något VFU-besök. Sådana seminariers fördjupade innehåll kan dels bestå av ett VFU-anknutet innehåll men även ett mer behovsbaserat tematiskt innehåll (behovsbaserat från institutionerna eller skolan). Fler lärare från skolan/skolområdet som har intresse för temat kan med fördel bjudas in till sådana fördjupningsseminarier. Inom ramen för försöksverksamheten har Pedagogiska institutionen genomfört utvecklade seminarier i övningsskolor och rekommendationen är att dessa erfarenheter tas tillvara och utvecklas (seminarierna har uppskattas både av handledare och av universitetslärarna). Överväg om Pedagogiska institutionen kan ges ett samordnande uppdrag för universitetslärares seminarieverksamhet? Ett sådant fokus skulle inte bara stärka VFU:s innehåll för handledare, studenter och lärare på skolan utan även ge möjlighet att diskutera relevant forskningsresultat i praktiken. Ett sådant fokus skulle inte bara stärka VFU:s innehåll för handledare, studenter och lärare på skolan utan även ge möjlighet att diskutera relevant forskningsresultat i praktiken. Ett sådant förfaringssätt skulle förmodligen kunna öppna upp möjligheten till gemensamma behovsbaserade FoU- projekt, vilket idag har varit näst intill omöjligt att åstadkomma enligt flera informanter. Det betyder att den samverkande organisationen skulle kunna föreslå att nuvarande system för kompetensutveckling och system för verksamhetsnära forskning (inom ramen för försöksverksamheten som givit föga resultat, trots hårt arbete från de båda parterna) med en utvecklad seminarieform. En utvecklad seminarieform skulle därmed stärka kvaliteten i VFU:n och bidra till att ge universitetslärare mer tid för att dels a) hålla regelbundna seminarier, b) utföra 5 Se 11.pdf 8

23 behovsinventeringar utifrån förskolans- och skolans utvecklingsbehov och om så beslutas c) söka medel (från LH?) eller annan bidragsgivare för gemensamma FoU- arbeten. 9

24 Bilaga 1 Förslag till organisation för försöksverksamheten Bygg en samverkande organisation för försöksverksamheten och för VFU Med utgångspunkt i den nationella försöksverksamheten upprättas genom den samverkande organisationen, ett gemensamt måldokument/projektplan om LHs försöksverksamhet om övningsskolor/övningsförskolor. Utifrån dokumentet upprättas avtal mellan å ena sidan LH och andra sidan skolhuvudmännen. Samverkande organisation Organisationskissen nedan avser att synliggöra att såväl VFU som försöksverksamheten om övningsskolor är en partsgemensam angelägenhet. Eftersom lärarutbildningen är universitets ansvar har rektor för LH och LH:s styrelse det övergripande ansvaret för att kvalitetssäkra den ordinarie VFU som i försöksverksamhetens VFU i samverkan med ingående skolhuvudmän. Lärarhögskolans styrelse och rektor (beslutsnivå) Universitetet/LH VFU Övningsskolor Skolhuvudmän Ansvarsnivå Aktörer från Lärarhögskolan och skolhuvudmännen som bör ingå i den samverkande organisationen Strategisk nivå Operativ nivå Lärarhögskolan Rektor Utbildningsledare. Utbildningsledare VFU-handläggare Universitetslärare från institutioner med kurser inom VFU/försöksverksamheten Skolhuvudman Skolchefer/Region Västerbotten Rektor/ Förskolechef/ Områdeschef VFU-samordnare (i vissa kommuner två nivåer av samordnare) Handledare Ansvarsnivåer Den samverkande organisationen bör bestå av två ansvarsnivåer eftersom det i organisationens uppdrag ingår en strategisk nivå, vars innehåll exempelvis är beredning av måldokument, avtal och ekonomiska överenskommelser. Det är även den strategiska nivån som ger försöksverksamheten och 10

25 VFU:n dess förutsättningar, oavsett skolhuvudman. Den strategiska nivån bör även kunna delegera och ge den operativa gruppen uppdrag utifrån strategiska överväganden. Organisationen har även en operativ nivå. Den operativa nivån och den strategiska nivån bör regelbundet träffas i syfte att utbyta information och erfarenheter. På så sätt skapas kommunicerande kärl mellan de båda nivåerna. I den operativa gruppens uppdrag ingår även att informera och kommunicera fattade beslut med såväl andra institutioners lärare som andra skolors handledare. Att sprida eller ta in synpunkter för de operativa frågorna är ett centralt uppdrag för den operativa nivån, det är i en sådan process fler kan göras delaktiga, trots att många ej kan ingå i den samverkande organisationen. De betyder att man inte representerar sig själv i organisationen utan den stora gruppen som ytterst berörs av olika frågor vad gäller att handleda och bedöma studenter. Aktörernas ansvar Nedan regleras enbart förslag på ansvar för Lärarhögskolans aktörer. Skolhuvudmannen bör på motsvarande sätt beskriva aktörers ansvar för försöksverksamheten och VFU:n Rektor för LH är ytterst ansvarig för såväl VFU som för försöksverksamheten. Rektor är sammankallande och ordförande. Det innebär bland annat att ansvara för att upprätta en mål- och projektplan som inrymmer en årlig mötes- och tidplan med tematiserat innehåll som diskuterats i både den operativa och strategiska gruppen. Vidare innebär det att upprätta dagordning och kalla till möten i den samverkande organisationens strategiska grupp alternativt i de båda ansvarsnivåerna vid de tillfällen då samtliga möts. Rektor har även ett ansvar att tillse att sprida strategiska och operativa till samtliga berörda institutioner. Utbildningsledaren bör förutom att ha ett nära samarbete med LH:s rektor, ha ett nära samarbete med VFU-handläggarna vid LH. Tillsammans kan gruppen mötas för regelbundna samtal om utveckling av såväl VFU som av försöksverksamheten. Utbildningsledaren kan dessutom vara sammankallande för den operativa nivåns gemensamma möten och tillse att dagordningar upprättas En central position för såväl VFU som försöksverksamheten innehas av VFU-handläggarna vid LH:s kansli. Det är handläggaren som gör beställningar till respektive skolhuvudman, kommunicerar med de övergripande VFU-samordnarna i respektive kommun/skolhuvudman. Både samordnare och handläggare använder walwebben som gemensamt placeringsverktyg. Dock finns det begränsningar i walwebben som måste beaktas av den strategiska och den operativa gruppen innan beslut om exempelvis antal studenter inom försöksverksamheten kan fattas. Det bör även göras en utredning som visar på vilka brister som finns i nuvarande walwebb vad gäller särskilda placeringar inom försöksverksamheten. Alternativt att under projektperioden (fram till 2019) avdela en särskild person som har placeringsuppdraget inom försöksverksamheten. Universitetslärarna motsvarar i organisationsöversikten skolans handledare utifrån att det är dessa två som möter studenten i trepartssamtal. För att bättre tillvarata universitetslärarens kompetenser vid det fysiska eller digitala VFU samtalet bör det tydligare framgå vad som kan inkluderas i trepartssamtalet men framför allt hur seminarieverksamheten kan utvecklas. 11

26 Bilaga 2 Förslag till mål- och projektplan för fortsatt arbete med identifierade förbättringsområden Den samverkande organisationen bör snarast arbeta fram en gemensam projektplan för försöksverksamheten, för fastställande av Lärarhögskolans styrelse. En sådan projektplan kan med fördel utgå från den reguljära VFU:n men med fokus på försöksverksamhetens mål och innehåll. Nedan beskrivs innehållet i mål- och projektplanen i punktform som kan bilda rubriker i projektplanen. Utgå från försöksverksamhetens nationella och regionala bakgrund. Skriv fram det nationella syftet och det regionala syftet med försöksverksamheten (som angetts i den reviderade projektplanen). Organisation och ansvarsnivåer. Upprätta en årlig verksamhetsplan som både har visioner om vad respektive part önskar med försöksverksamheten. Tillse även att mätbara mål finns (exempelvis antal skolor, antal utbildade handledare mm). Tillse att mål- och projektplanen är väl förankrad i respektive organisation. Förankringen måste göras hos organisationernas samtliga nivåer. 12

27 Bilaga 3 Förslag till innehåll för publik hemsida Det övergripande syftet med en hemsida för försöksverksamheten är att den synliggör LH:s och regionens skolhuvudmän i den nationella försöksverksamheten. Det mer precisa syftet är att tydliggöra den regionala ambitionen med försöksverksamheten. Hemsidan bör vara väl synlig på LH:s hemsida och den ska vara lätt att hitta för såväl interna som för externa aktörer. I punktform anges nedan vad en hemsida kan innehålla: Bakgrund Syfte Försöksverksamhetens samverkande organisation, dess ledamöter och deras ansvar samt kontaktuppgifter till samtliga Samtliga lärarutbildningsprogram (inklusive VFU-perioder), institutioner och skolor som är involverade Avtal Mål och projektplan Årlig verksamhetsplan Årlig verksamhetsberättelse Processutvärderingar FAQ Om möjligt en interaktiv del där studenter, handledare eller andra kan skicka frågor/synpunkter till den samverkande organisationen. Länkar till nationell nivå (förordning, utvärderingar mm), länkar till skolornas hemsidor, länkar till institutionernas hemsidor mm. 13

28 Beslut Rektors beslutsmöte (RBM) Lärarhögskolan FS Sid 1 (1) Ärende p: 31 Ärende: Expensmedel för personer med FoU-uppdrag finansierat av Lärarhögskolan Föredragande: Carina Rönnqvist Bakgrund: Under de tre senaste åren har Lärarhögskolan lyst ut medel för FoU-uppdrag med grundkravet att de sökande ska ha uppdrag i både skolverksamhet och vid Umeå universitet. Idag är det fyra personer som uppbär dessa medel: Erika Gillblad, Frida Grimm, Johan Hansson och Katarina Ottander samt ytterligare en person, Anders Holmgren, som påbörjar sitt uppdrag ht 17. Då det finns risk att personer med dessa FoUuppdrag hamnar mellan stolarna i sina båda uppdrag vad gäller expensmedel bör Lärarhögskolan som ett engångsbelopp betala ut kr till respektive institution för de personer som beviljats dessa medel att användas under uppdragstiden. Utöver detta finns möjlighet för dessa personer att ansöka om ytterligare kr. Beredning: Carina Rönnqvist och Anna Nordström har berett ärendet Beslut: Rektor beslutar att fördela expensmedel till personer med FoUuppdrag finansierat av Lärarhögskolan enligt förslag ovan. Vid beslut av ekonomisk karaktär ska uppgifterna nedan kompletteras Projektkonto: Utbetalningssätt: Lärarhögskolan fördelar ut expensmedlen till den institution som respektive person är kopplad till. Detta sker under våren Expedieras till (170404) : Carina Rönnqvist, Anna Nordström, Birgitta Wilhelmsson, Frida Grimm (pedagogik), Simon Wolming + Daniel Sandén, Erika Gillblad (språkstudier), Malin Isaksson, Christina Karlberg, Johan Hansson (idesam), Jonas Nilsson, Kristina Adolfsson-Jacobsson, Katarina Ottander (NMD), Helena Näs, Glenn Sundqvist, Anders Holmgren, Gunnar Schedin, Liselott Engström Lärarhögskolan Umeå

29 Beslut Rektors beslutsmöte (RBM) Lärarhögskolan FS Sid 1 (1) Ärende p: 32 Ärende: Revidering av Hanteringsordning för kursplaner och kurstillfällen vid institutioner med utbildningsuppdrag inom Lärarhögskolans program eller fristående kursutbud. Föredragande: Agnetha Simm Bakgrund: Enligt lärarhögskolans hanteringsordning för kursplaner (FS ) ska underlag, i form av utkast till kursplaner samt tillhörande mall, skickas in till Lärarhögskolans kanslichef. Efter att nu tillämpat denna hanteringsordning i närmare ett år så ser vi att dessa ärenden skulle behandlas både snabbare och med mindre risk för att hamna mellan stolarna om de istället skickades direkt till den på kansliet som för närvarande behandlar inkomna kursplaner. I samband med översynen har vi även sett att några smärre revideringar av redaktionell art borde göras. Beredning: En översyn av hanteringsordningen har gjorts av föredragande tillsammans med vik kanslichef Birgitta Wilhelmsson. Beslut: Lärarhögskolans rektor beslutar revidering av hanteringsordningen enligt bifogat förslag. Bilagor: 1. FS ) Hanteringsordning för kursplaner och kurstillfällen vid institutioner med utbildningsuppdrag inom Lärarhögskolans program eller fristående kursutbud föregående version 2. Ny version efter revidering enligt förslag 3. Den mall som vi hänvisas till i dokumentet och som ska bifogas respektive kursplan Expedieras till: Diariet Marie Oscarsson för publicering av ny hanteringsordning och tillhörande mall på Lärarhögskolans hemsida. Samt för kännedom till: Ingela Jonasson, Anders Råberg, Birgitta Wilhelmsson, Anna- Karin Lidström Persson och Jonas Rosén Lärarhögskolan Umeå

30 Lärarhögskolan Hanteringsordning FS Sid 1 (2) Hanteringsordning för kursplaner och kurstillfällen vid institutioner med utbildningsuppdrag inom Lärarhögskolans program eller fristående kursutbud Denna hanteringsordning är fastställd av lärarhögskolans rektor Denna hanteringsordning gäller kursplaner som organisatoriskt och ekonomiskt tillhör Lärarhögskolan och därför erhåller en kurskod som börjar med siffran 6 (6xxxxx). Efter att institutionen först hanterat kursplaner och tillfällen enligt denna hanteringsordning tillämpas den ordning som gäller vid institutionen och institutionens fakultet. Ytterst gäller den av rektor fastställda Regler för utformning av kursplaner på grund- och avancerad nivå (FS ) 1. Denna hanteringsordning syftar till att klargöra rutiner samt det förfarande som gäller för Lärarhögskolans utbildningsutbud i form av kursplaner och kurstillfällen. Dokumentet är uppdelat i tre delar: A. Hanteringsordning för revidering av kursplaner B. Hanteringsordning för inrättande av kursplaner C. Hanteringsordning för inrättande av kurstillfälle A. Hanteringsordning för revidering av kursplaner 1. Ifall översynen nedan föranleder att karaktären 2 på kursen ändras, ska istället en ny kursplan inrättas vilket innebär att en ny kurskod genereras. Då ska istället Hanteringsordning för inrättande av ny kursplan följas. 2. I samband med att inrättandet av framtida kurstillfällen påbörjas ska en översyn genomföras om huruvida kursplanen i något avseende är i behov av revideringar. Det kan exempelvis föranledas på grund av följande: - kursutveckling från föregående kurstillfälle, - nya universitetsgemensamma riktlinjer kring vad som ska eller bör framgå av en kursplan i något avseende, t ex förändrade behörighetskrav Revidering kan ske om ändringen är trivial, t ex om en kurs som ingår som förkunskapskrav bytt namn, förändrade eller omformulerade förväntade studieresultat, vid mindre ändringar, förändrade examinationsformer, samt andra revideringar som i övrigt är angelägna, exempelvis redaktionella. 1 Regler för utformning av kursplaner på grund- och avancerad nivå (FS ) 2 Riktlinjer avseende vilka förändringar som medför att kursens karaktär ändras framgår på sidan 3 i Regler för utformning av kursplaner på grund- och avancerad nivå.

31 Lärarhögskolan Hanteringsordning FS Sid 2 (2) 3. Kursansvarig institution, studierektor/motsvarande, förankrar revideringen med Lärarhögskolans kanslichef senast tre (3) månader före kursstart. Detta ska göras innan institutionen hanterar ärendet vidare enligt institutionens/fakultetens hanteringsordning. Lärarhögskolans kansli kommer vid behov att föra en dialog med respektive programråd. 4. Lärarhögskolan återsänder godkänt förslag till revidering till kursansvarig institution. 5. Institutionen hanterar ärendet vidare enligt den ordning som gäller vid institutionen/fakulteten. 6. Kursplanens revidering blir slutgiltigt fastställd och tillgänglig för studenter och andra intressenter genom kursplanesök 3 senast en (1) månad innan kursstart. B. Hanteringsordning för inrättande av kursplaner 1. En ny kursplan inrättas när en helt ny kurs tas fram, eller när en tidigare kurs revideras så att kursens karaktär ändras. 2. Samtliga nya kursplaner, både programkurser och fristående kurser, som ska genomförs inom Lärarhögskolans anslagsram, ska efter framskrivande förankras hos Lärarhögskolans kansli. Utkast till kursplan skickas till Lärarhögskolans kanslichef. Vid behov kommer Lärarhögskolan att föra dialog med respektive programråd. 3. Lärarhögskolans rektor fattar beslut vid RBM (rektorsbeslutsmöte). Beslutet delges kursansvarig institution. 4. Därefter hanteras ärendet vidare enligt den ordning som gäller vid institutionen/fakulteten. 5. När institutionen erhållit en giltig kurskod (6xxxxx) ska denna omgående meddelas Lärarhögskolans kanslichef. C. Hanteringsordning för inrättande av kurstillfälle Varje kurstillfälle är unikt vad avser: när, var och hur en kurs går. Varje kurstillfälle tilldelas en anmälningskod som är unikt inom varje termin. En kurs kan ha flera kurstillfällen under en och samma termin, exempelvis ett reguljärt kurstillfälle och ett kurstillfälle för deltagare som läser kursen inom ramen för en uppdragsutbildning, ex VAL eller ULV. 1. Exakta datum för inrättande av kurstillfällen meddelas av Ladokgruppen vid Studentcentrum i särskild ordning inför varje läsår. Förteckning av kurskoder och dess kurstillfällen tillsänds terminsvis Lärarhögskolan via e-postadress studievagledning.lh@umu.se så snart dessa är inlagda och godkända i Selma. 2. Kursens behörighetskrav ska vara fastställd och låst i Selma. Därutöver ska kursens basdata för nyinrättade kursplaner vara fastställd. Tänk på att behörighetskrav kan skilja sig åt mellan programstudenter och fristående kursstudenter. 3. För kurstillfälle som enbart, eller tillsammans med programstudenter är sökbar som fristående kurs ska en beskrivande text vara framtagen och inlagd i Selma. 3 Webbtjänst som hämtar och presenterar aktuella och arkiverade kursplaner från Selma.