Projektet är finansierat med stöd av. Allmänna Arvsfonden. Uppdrag Plushälsa. Slutrapport 2012:2

Transkript

1 Projektet är finansierat med stöd av Allmänna Arvsfonden Uppdrag Plushälsa Slutrapport 2012:2

2 HSO Skåne slutrapport Uppdrag Plushälsa Rapport 2012:2 Sammanfattning Med försök till nytänkande och nya perspektiv har vi utifrån de kompetenser och resurser som finns i våra organisationer, försökt hitta modeller för att stödja och stärka medlemmarnas hälsa. Efter en inledande kartläggning av medlemmarnas behov av stöd och hjälp med utgångspunkt från gapet mellan vad samhället hjälper till med och de upplevda behoven för att nå en god hälsa, kunde vi ringa in fyra områden; motion, bättre kosthållning självhjälpsgrupper och social aktivering. Inom Projekt Uppdrag Plushälsa har HSO Skåne under de tre projektåren startat upp totalt 138 hälsogrupper med drygt deltagare. Två projekthandläggare har arbetat aktivt med information och hjälp att starta grupper. De har inspirerat fler än hälften av de 38 medlemsorganisationerna till att arbeta aktivt med sina medlemmars hälsosituation. Utöver de grupper som har startat, har det hållits föreläsningar och inspirationsföredrag för att motivera medlemmar att våga prova något nytt och gå med i en hälsogrupp. De personer från föreningarna som har varit aktiva med att planera och organisera aktiviteter, har erbjudits stöd och utbildningar i sin roll för att kunna fortsätta att driva hälsoarbetet framåt. Samarbete med studieförbund, träffpunkter, boende och andra samhällsaktörer som kommunens olika förvaltningar, en folkhögskola osv. har ständigt ökat. Ett arbete för att bygga upp hälsonätverk i kommunerna har påbörjats och på vissa håll har det redan medfört förändringar som är märkbara på individnivå. Ett flerårigt samarbetsavtal har tecknats med Region Skåne som möjliggör att även efter projekttidens slut stötta de föreningar som vill fortsätta att arbeta med hälsoaktiviteter för sina medlemmar. Skåne februari 2012 Lars Gustavsson länsombudsman

3 Bakgrund Folkhälsa Projekt Uppdrag Plushälsas syfte har varit att stödja ett hälsoarbete inom handikapprörelsen i Skåne, som skall skapa förutsättningar för de nationella målen att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen som är mest utsatta för ohälsa. I rapporten Onödig Ohälsa som Folkhälsoinstitutet gjorde 2008 framkommer att det är tio gånger vanligare att människor med funktionsnedsättningar upplever ohälsa, än bland befolkningen i allmänhet. Förändrad samhällsstruktur och ökad vårdtyngd Vi går mot en framtid där gapet mellan människors behov av vård och omsorg och samhällets utbud av olika stödinsatser ökar. Vård, omsorg och sociala verksamheter står inför stora utmaningar, inte minst på grund av befolkningsutvecklingen. Inom tio år kommer den arbetande delen av befolkningen att minska. Samtidigt kommer antalet medborgare på 80 år och äldre successivt att närma sig drygt en miljon. Detta innebär att den del av befolkningen som behöver vård, omsorg och andra stödinsatser, kommer att öka. Den offentliga vården kommer att ställas inför stora utmaningar. Vården kommer att vara tvungen att prioritera mer, vilket kan innebära att mildare sjukdomar och lättare former av rehabilitering kommer att prioriteras bort. Lättare rehabilitering, hälsoproblem, lättare psykiska sjukdomstillstånd samt mindre sociala problem kan vara sådant som den offentliga vård- och stödapparaten inte kommer att ha möjlighet att ta hand om. Större krav kommer att ställas på anhöriga och på att ideella krafter går in och kompletterar vård, omsorg och social verksamhet. Inom HSO Skåne har vi länge fått signaler från våra medlemmar att de inte alltid Att avsluta motionsrundan med en lunch i naturen var en trevlig upplevelse för många deltagare i projektet. får den träning och det stöd som de anser att de behöver för en bra rehabilitering och god hälsa. De upplever att de får mindre stöd av sjukgymnaster, dietister, kuratorer m.fl. yrkeskategorier som är viktiga ur ett rehabiliterings- och hälsoperspektiv. De tycker sig uppleva en ökad ransonering av den vård som de behöver. Det innebär att de får mindre insatser, mer sällan får insatser och att vissa av deras behov negligeras, av den offentliga vården. Sociala verksamheter Inom HSO Skånes medlemsorganisationer finns föreningar som bedriver rehabiliterande verksamhet och stödverksamhet till sina medlemmar. Den rehabiliterande verksamheten är oftast ett komplement som tar vid där vården slutar och den sker ofta i samverkan med kliniker. Exempel på detta är behandlingsanläggningar i Psoriasisföreningen, eftervårdscirklar i Hjärt- och lungsjukas förening och Må bättre kurser i Mag- och tarmsjukas förening. Celiakiföreningen lär medlemmar baka och laga glutenfri mat, Reumatikerföreningen har vattengympa, hälsocirklar, paraffinbad för händer och fötter etc. Andra verksamheter är rådgivning, hjälp att söka samhällsstöd, kamratstödjande verksamhet osv. HSO Skåne ser det som en angelägen uppgift för medlemsorganisationerna att fortsätta denna utveckling. Sid 3

4 Medlemmarna Den genomsnittliga handikappföreningen ser ofta endast en liten del av sina medlemmar. För en stor förening med över medlemmar är det i snitt en femtedel som föreningen har mer kontakt med genom sina olika aktiviteter. Bland medlemmarna finns hela skalan av hälsoproblem med övervikt, rökning, missbruk av alkohol och läkemedel, inaktivitet, social isolering, lättare depressioner, oföretagsamhet, att de upplever sig ha tappat greppet om sitt liv och mycket annat. PROJEKTETS SYFTE Projekt Uppdrags Plushälsas syfte har varit att initiera ett brett hälsoarbete i våra medlemsorgansiationer och få olika samhällsintressenter, att börja arbeta med den onödiga ohälsan. Övergripande mål... att människor med funktionsnedsättning och kroniska sjukdomar skall få en bättre hälsa och livskvalitet, genom stöd och hjälp från verksamheter utvecklade och levererade av deras handikappföreningar. Delmål för första projektåret: att genomföra en behovskartläggning som berör minst fem olika medlemsföreningar, fördelade på olika funktionshinder och sjukdomar, för att få en tydlig bild över deras medlemmars behov av stöd och hjälp. att värva minst 30 volontärer, spridda på minst fem föreningar, som är villiga att leda och koordinera i olika hälsoaktiviteter. att starta minst tre hälsogrupper. Delmål för andra projektåret: att starta upp minst 45 hälsogrupper. att värva minst 30 volontärer som är villiga att leda olika hälsoaktiviteter. att minst fem medverkande organisationer tar fram en utvecklingsplan över hur de skall utveckla det hälsoinriktade stödet till medlemmarna. att öka intresset inom kommunerna och sjukvården för hälsoarbetet bland människor med funktionsnedsättningar, genom samarbetsavtal. Delmål för tredje projektåret: att ha en stabil bas med minst 80 hälsogrupper geografiskt utspridda i länet. att få en grupp på minst 20 företrädare med kunskaper att själva organisatoriskt hålla igång hälsoarbetet och en grupp med utbildade volontärer som svarar till de behov som vi har för att driva igångsatta hälsogrupper. att öka intresset inom kommunerna ochsjukvården för hälsoarbetet bland människor med funktionsnedsättningar. METOD HSO Skåne har genom projekt Uppdrag Plushälsa stöttat handikapporganisationerna i att utveckla en hälsoinriktad verksamhet för sina medlemmar. HSO Skånes roll i projektet har varit att fungera som en idégivare och ett utvecklingsstöd. HSO Skånes två projekthandläggare har agerat koordinatorer och handledare för föreningarna i deras hälsoarbete. I projektet har vi försökt att utveckla det som brukar kallas socialt entreprenörskap, inom handikapprörelsen. Det innebär att föreningarna ser på sina medlemmars behov och problem med nya ögon, och försöker stödja dem på nya sätt. Vi har försökt att göra detta från ett hälsoperspektiv, då en hög livskvalitet är grundläggande för en god hälsa och en god hälsa är grunden för att uppleva en hög livskvalitet. Sid 4

5 Målgrupp Projektets målgrupp har varit medlemmar, och tänkbara medlemmar, i våra olika medlemsorganisationer. Det var speciellt de medlemmar som p.g.a. en direkt eller indirekt följd av sitt funktionshinder upplever hälsoproblem som tillhörde målgruppen. Arbetet har dock primärt riktats mot de olika lokala handikappföreningarna, eftersom det är de som i förlängningen skall arbeta hälsofrämjande och långsiktigt med sina medlemmars hälsa. Projektets arbetsområden Grunden var en kartläggning av behov och önskemål som följdes av en idé- och omvärldsspaning, som givetvis har skett kontinuerligt under projektet. Rekrytering och utbildning av volontärer har varit en viktig del i arbetet för att kunna arbeta med igångsättningsarbete med hälsogrupper. Kontinuerligt och avslutande har projektet arbetat med utvärdering och erfarenhetsspridning. RESULTAT SUMMERING AV MÅLEN FÖR PROJEKT- ÅR 1 OCH 2 Kartläggning Under det första projektåret genomfördes en behovskartläggning. Ett trettiotal intervjuer gjordes med personer som alla hade en funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom och var medlemmar i någon handikappförening. Samtalen med dessa personer handlade om hur de upplevde sin hälsa och om vad som skulle kunna få dem att må bättre. Efter genomgång och analys av intervjuerna framkom fyra huvudområden som alla påverkar möjligheten till en bättre hälsa och som också skulle vara möjliga att driva av en lokal förening. De fyra områdena som utkristalliserade sig var motion, kosthållning, självhjälpsgrupper och social aktivering. Genom att samtala med föreningar som sedan tidigare hade ett rikt aktivitetsutbud fick projekthandläggarna idéer till bra och hälsosamma aktiviteter, som med fördel kan bedrivas av föreningarna. Informationsspridning De två projekthandläggarna besökte lokala samarbetsorganisationer, HSO, och kommunala träffpunkter samt deltog på styrelsemöten och medlemsmöten med lokala handikappföreningar för att sprida informationen om projektet. Informationer hölls också på olika former av boenden, dagcentraler och andra ställen där våra föreningar eller personer med funktionsnedsättning eller kroniska sjukdomar kunde nås. Informationer skedde också till politiker och tjänstemän på olika nivåer inom kommuner och landsting. Skriftlig information spriddes via HSO Skånes hemsida, framtagna broschyrer, HSO Skånes infoblad 5-minuter, samt föreningarnas egna hemsidor och medlemsblad. Värvning av volontärer En viktig del i projektet var att värva volontärer till att leda hälsogrupperna. Tanken var att genom volontärer kunna hålla nere kostnaderna för aktiviteter då en del personer med funktionsnedsättning och eller kronisk sjukdom har det ekonomiskt sämre ställt än befolkningen i allmänhet. Långa sjukskrivningsperioder, förtidspension eller ork att endast arbeta deltid minskar det ekonomiska utrymmet för plusaktiviteter. Värvning av volontärer visade sig vara en svår, men viktigt del, av Uppdrag Plushälsa. Värvning skedde via information på hemsidor, utskick i medlemsorganisationer, besök på hälsomässor, vårdutbildningar, träffpunkter osv. Det har varit lättare att få fram volontärer inifrån föreningarna som kan tänka sig att hålla och leda en grupp, än det har varit att hitta personer utanför handikapprörelsen. Men en del volontärer har kommit utifrån, en del är personligt värvade och andra genom volantarbyran.org och frivillig.se. Sid 5

6 Samverkan med studieförbund Efterfrågan på att få delta i någon hälsogrupp översteg antalet volontärer som vi hade initialt. För t.ex matlagning och qi-gonggrupper behövdes speciella kompetenser och därför sökte vi kontakt med olika studieförbund, för att få hjälp med ledare. Knappt en tredjedel av alla grupper som har startats leds idag av en arvoderad ledare via ett studieförbund. Ekonomiskt bidrag För att stimulera föreningar att starta upp hälsoaktiviteter instiftade vi ett ekonomiskt bidrag. Det ekonomiska bidraget blev möjligt genom ekonomiskt stöd från Region Skånes Folkhälsoberedning, som tecknade avtal med HSO Skåne, då de såg det framgångsrikta arbete som projekt Uppdrag Plushälsa bedrev. Det ekonomiska bidraget fungerade så att föreningar uppmanades att starta upp hälsoaktiviteter för sina medlemmar. Förutsättningen var att de själva stod för planeringen, ledare och genomförandet, för att kunna ansöka om ett bidrag. Bidraget skulle gå till gruppen och användas till t.ex. inköp av kokböcker, studiematerial, stavar till stavgång, träningsredskap eller annat som passade gruppens syfte. Bidraget var på 300 kronor per person och beviljades till grupper som bestod av minst sex personer som träffades minst sex gånger. Maxbelopp var kronor. Ansökan gjordes på en särskild blankett där planerat antal träffar, antal deltagare, planerat startdatum och syfte fylldes i. Kravet för att få bidrag, var förutom att föreningen stod för planering och genomförande själv, att de bifogade en deltagarlista, förde närvarostatistik samt skickade in en liten summering av aktiviteten vid terminens slut. Bidragen medförde ett rejält uppsving i verksamheten och totalt har nästan hälften av alla grupper drivits enligt dessa principer. Det innebär att 76 olika grupper kunde starta med hjälp av ideella ledare, varav huvuddelen har värvats inom den egna föreningen. I vissa fall har man lånat ledare från en annan förening. T.ex. har reumatikerföreningen bedrivit en samtalsgrupp om stress och lånade då en ledare från hjärt- och lungsjuka som är vana att driva självhjälpsgrupper på just det temat. De ideella ledarna är en förutsättning för att grupperna skall kunna drivas till en låg kostnad, vilket i förlängningen också är en förutsättning för att många deltagare ska kunna delta i aktiviteterna. Samarbete mellan olika föreningar Flera hälsogrupper har startat genom ett samarbete mellan olika föreningar, eftersom de som enskild förening har haft svårt att få ihop tillräckligt många intresserade till en specifik aktivitet. Genom att gå ihop ett par föreningar kunde de få med deltagare från varje förening och på så sätt starta en grupp. Detta underlättade också för de föreningar som saknade ledare eller en lämplig lokal. Samarbetet har också underlättat för de som har organiserat aktiviteten, eftersom man har delat på arbetsbördan. På ett par orter har man under projekttiden valt att samarbeta över föreningsgränserna i så kallade arbetsgrupper eller referensgrupper. Några av dessa har varit fruktsamma och fungerat bra, medan det för andra har varit en svår process och man har valt att avsluta samarbetet. Vissa har delat på ansvaret för att driva aktiviteterna, medan andra snarare har utarmats av att det har funnits andra i gruppen. Det har blivit stora diskussioner om vem som ska stå för kostnaden för kaffet på fikan osv. Dock ska det tilläggas att av det samarbete som har funnits har det vuxit fram mycket gott- även om man har beslutat att inte fortsätta samarbetet efter projekttidens slut. I en kommun har föreningarna blivit mycket bättre på att bjuda in varandras medlemmar till föreläsningar och dylikt. De har förstått att det inte kostar något extra att bjuda till och öppna upp för andra än de egna medlemmarna. På så vis blir Sid 6

7 föreläsningarna mer välbesökta och utan att det kostar något extra får fler dela på kakan. Samverkan med privata aktörer På flera håll runt om i Skåne har föreningar genom projektet tagit kontakt med privata aktörer som t.ex. Friskis och Svettis, golfklubbar, tennisföreningar, privata gym och liknande. Många medlemmar har funktionsnedsättningar som inte utgör ett hinder att delta i ordinarie verksamhet, speciellt inte om dessa är beredda att ge ett visst stöd och anpassning till deltagarna. En grupp har fått möjlighet att prova på ridning. Det visade sig mycket väl passande för två medelålders män som har drabbats av stroke och mist sin talförmåga. En av dem har tidigare arbetat som hovslagare. Genom projektet fick han möjlighet att återuppta sitt intresse för hästar genom deltagande i en liten grupp, i en anpassad miljö. Att se honom i action på hästryggen bekräftar hur viktigt det är att som funktionshindrad få möjlighet att behålla sina roller och sina intressen. Informationsspridning De två projekthandläggarna har under hela projekttiden varit aktiva i olika sammanhang, där det har varit värdefullt att vara med och berätta om projektet. Detta har bland annat inneburit deltagande på en hälsomässa och på en hälsokonferens anordnad av Handisam och Region Skånes folkhälsoberedning. Där har erfarenheter och resultat från projektet presenterats. Projekthandläggarna har kontinuerligt besökt styrelsemöten och medlemsträffar hos de föreningar som har uttryckt ett intresse av att få mer information om projektet och hur de kan arbeta med hälsofrågor bland sina medlemmar. Att börja träna gav goda resultat både för vikten och välbefinnandet för många deltagare i Uppdrag Plushälsa. Hälsoorganisatörer När föreningarna har kommit igång med hälsoarbetet är det en angelägen uppgift att öka kompetensen i de medverkande föreningarna, så att de kan stå på egna ben när projektet avslutas. Projekt Uppdrag Plushälsa har valt att kalla de personer från de lokala handikappföreningarna som organiserar och planerar aktiviteterna i föreningarna för hälsoorganisatörer. På många håll är det samma person som är ansvarig för föreningens övriga aktiviteter och kallas för studieorganisatör. De har ansvar för kontakt med studieförbund och liknande. På andra håll är det vem som helst eller någon från styrelsen. Sid 7

8 RESULTAT PROJEKTÅR 3 Det första delmålet för projektår 3 var: att ha en stabil bas med minst 80 hälsogrupper geografiskt spridda i länet. Nedan finns en sammanställning av de hälsogrupper som har startat runt om i Skåne. Totalt är det 138 grupper som har startats upp inom ramen för projekt Uppdrag Plushälsa. Av dessa är 109 grupper fortfarande igång. 76 av grupperna har ideella ledare varav en huvuddel har rekryterats inom föreningen. Deltagarna Grupperna har aktiverat drygt personer. Dessa fördelar sig enligt följande: Rörelsehinder 26% Medicinska funktionsnedsättningar 35% Kommunikationssvårigheter 14% Kognitiva funktionsnedsättningar 15% Psykiska funktionsnedsättningar 10% De flesta har varit medlemmar i någon av HSO Skånes medlemsföreningar. På vissa orter har man valt att hålla aktiviteten så att man har fått lov att vara med även utan ett medlemskap. På detta sätt har vissa föreningar också ökat sitt medlemsantal. Hälsoaktiviteten har fungerat som en inkörsport för personer med olika svårigheter. I en förening ökade man medlemsantalet med hela 45 personer. Att värva medlemmar är i vanliga fall något som många föreningar tycker är svårt, men detta visar att om man erbjuder bra aktiviteter som passar målgruppen så kan man lätt få nya medlemmar! fastslog som angelägna för att förbättra hälsan. Motion Motionsaktivitet är den i särklass vanligaste typen av hälsoaktivitet, strax över hälften av alla hälsogrupper ägnar sig åt någon form av fysisk aktivitet. Det är promenader i grupp, stavgång, sittgympa, träning på gym, vattengympa, qigong, afrikansk dans osv. Bättre kost Grupper som arbetar med att förbättra sin kosthållning utgör ca en femtedel av grupperna. En utmaning har varit att ordna kök till grupperna, men detta har löst sig för samtliga grupper. Målet för många deltagare har varit att ta steget från färdigmat, till att laga mat från grunden. Detta för att komma bort från transfetter och tillsatsämnen. För andra har det handlat om att lära sig att laga mat med annorlunda och nyttiga råvaror. För en del har det handlat om att laga mat som passar till den sjukdom som man har, och för ytterligare andra har det handlat om att lära sig tänka ekologiskt och närproducerat och på så vis förbättra sin hälsa. Social aktivering En femtedel av grupperna har arbetat med social aktivering. Huvudsyftet i dessa grupper har varit att bryta isolering och att ha någonstans att gå, någonstans att till- höra och att skaffa nya vänner. Det kan vara aktiviteter som att träffas och sjunga tillsammans eller lära sig att uttrycka sig med färg och form. Målet har Aktiviteter Aktiviteterna som har star - tats har alla rymts inom de fyra områden som kartlägg- ningen i början av projektet Fördelningen är enligt tabellen Sid 8

9 uppnåtts i samtliga grupper och många har vittnat om hur viktigt det har varit att börja träffa andra människor och att tillhöra en grupp, där de kan bli sedda och bekräftade. Flera deltagare har också upptäckt nya sidor och roller hos sig själva och genom hälsoaktiviteterna har de fått möjlighet att bredda sin personlighet. Självhjälpsgrupper Var tionde av de uppstartade grupperna är någon form av självhjälpsgrupp eller samtalsgrupp. Deltagarna i dessa grupper har valt att samlas och samtala om ett specifikt ämne som långvarig smärta, dålig sömn, sin diagnos, relationer, sin livssituation eller dylikt. Nästan alla har letts av en av medlemmarna i gruppen, men några av dessa grupper har haft en utomstående, och professionell, ledare. Geografisk spridning Grupperna fördelar sig enligt följande: Ort Antal Eslöv 2 Förslöv/Båstad 1 Helsingborg 20 Hässleholm 8 Höganäs 8 Klippan 7 Kristianstad 16 Landskrona 3 Lund 9 Malmö 25 Osby 2 Simrishamn 2 Tomelilla 3 Trelleborg 5 Ystad 5 Åstorp 2 Ängelholm 13 Örkelljunga 2 Österlen 3 Östra Göinge 2 Skåne är en region med ett befolkningsöverskott i de västra delarna av regionen. De hälsogrupper som har startats inom projektet har fördelat sig relativt jämnt, men dock över i princip alla tätorterna geografiskt. Föreningar HSO Skåne har 38 medlemsorganisationer och av dessa har 20 valt att ta del av projektet. Många av de föreningar som har valt att inte vara med är mindre föreningar med sällsyntare diagnoser. De stora föreningarna som Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Hörselskadades förening, Parkinsonförbundet, Reumatikerföreningen, Hjärt- och lungsjuka m.fl. har alla varit engagerade i projektet. Hälsoorganisatörer Ett annat delmål för tredje projektåret var: att få en grupp om minst 20 företrädare med kunskaper och förmåga att själva organisatoriskt hålla igång hälsoarbetet och en grupp med utbildade volontärer som svarar till de behov som vi har för att driva igångsatta hälsogrupper. Ett av de stora problemen som föreningarna upplever för att driva hälsoarbete i sin förening är ekonomin. Att hyra in en ledare som håller i en grupp kostar pengar, även om vissa studieförbund har bra erbjudanden till handikappföreningar. En önskan om att bli bättre på att söka bidrag för att finansiera, eller i alla fall minska deltagarkostnaden för aktiviteter, finns i många organisationer. Med anledning av det anordnade vi under hösten två kvällar med fokus på hur man får mer pengar till verksamheten. Alla de hälsoorganisatörer, d.v.s. de som på ett eller annat sätt har varit med och organiserat och planerat hälsoaktiviteterna i föreningarna runt om i Skåne, bjöds in. Vi bjöd in 113 nyckelpersoner till dessa föredrag och uppmanade dem att ta med sig någon från styrelsen, gärna ordförande eller kassör. Den 11 oktober föreläste Uffen Redhe, en ofta anlitad föreläsare och bidragssökare. Sid 9

10 Han talade om hur man som förening kan behöva tänka utanför ramarna och våga satsa större. Till denna föreläsning kom 80 personer. Uffens budskap var att tänka utanför boxen. Han uppmanade föreningarna att våga tänka stort och nytt! De måste lyfta blicken från det vanliga sökandet av bidrag hos kommunen och leta nya vägar till extra pengar. Exemplen var många och åhörarna blev inspirerade. För att göra Uffens föreläsning greppbar höll Lars Gustavsson en uppföljande kväll drygt tre veckor senare. De frågor som besvarades under kvällen var; Hur ser Region Skånes bidragssystem ut? Vilka möjligheter har vi som handikappförening? och Vad innehåller en bra ansökan? Det är vår förhoppning att dessa kvällar gav föreningarna idéer och tankar så att de i framtiden blir bättre på att framhålla det som de gör för sina medlemmar. I Skåne har de senaste åren bedrivits ett arbete för att stärka den sociala ekonomin och handikappföreningarnas hälsoarbete är en del i det. Många föreningar behöver extra stöd för att bli tydliga i vad de erbjuder och att få det till en återkommande och stabil verksamhet. Samhället Ett annat delmål för tredje projektåret var: att öka intresset inom kommunerna och sjukvården för hälsoarbete riktat mot människor med funktionsnedsättningar. En viktig del för fortlevnaden av det påbörjade hälsoarbetet är att få kommunerna att stödja hälsoarbete, riktat till människor med funktionsnedsättningar. För att väcka intresset och få kommunerna insatta i projektet bjöds speciellt intresserade och berörda personer från 8 utvalda kommuner in till konferensen Möjlighet till Plushälsa för alla? Bland deltagarna fanns representanter från Kultur och Fritidsförvaltningarna, folkhälsosamordnare, rehabenheter, handikappomsorgen samt några representanter från handikapporganisationerna. Programmet innehöll information om hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning och om hur projektet arbetade. Representanter för tre föreningar berättade om sina upplevelser från hälsoaktiviteter som föreningarna har startat. De lyfte fram goda exempel på hur en bra samverkan skapas och vad den kan leda till. Nätverket Onödig Ohälsa i Skåne berättade om vad de och Kommunförbundet Skåne vill arbeta med. Därefter följde en gruppdiskussion med frågeställningen Hur kan vi samverka i Skåne för att motverka onödig ohälsa? Konferensen ledde till ett flertal kontakter och initiativ i kommunerna. Att måla ger tillfälle både att uttrycka känslor och knyta sociala kontakter. Samverkan med privata aktörer Projektet har på olika sätt haft kontakt med privata aktörer inom området friskvård. Privata gym, folkhögskolor och hälsocoachutbildningar har visat stort intresse för projektarbetet. Det kan nämnas att ovanstående verksamheter, efter att ha samverkat med projektet, har fått en annan syn på funktionshinder och ser möjligheter i stället för pro- Sid 10

11 blem med att involvera målgruppen i deras befintliga verksamhet. Exempel folkhögskola Två blivande hälsocoacher på Munka Ljungby folkhögskola valde som sitt examensarbete att under tre veckor coacha en grupp ungdomar med lindrig utvecklingsstörning med att ändra sina levnadsvanor. Gruppen träffades 5 gånger med olika teman som enkel och nyttig matlagning, träning på gym och samtal kring kroppens välmående. En helg tillbringades på Skåneleden med vandring och övernattning under bar himmel. Ett kollage med bilder, som deltagarna själva hade tagit, visade vad var och en upplevde som förbättrade levnadsvanor under dessa träffar. Kollaget visades på en välbesökt avslutningsträff med kommunens politiker och tjänstemän, boendepersonal, FUB samt anhöriga. Samverkan med kommuner Under det tredje året flyttades projektarbetets focus från att starta upp fler hälsogrupper till att hjälpa fler föreningar att etablera ett samarbete med kommunerna. Att erbjuda arenor och hitta mötespunkter var en utmaning. En annan var att få de olika förvaltningarna att samarbeta sinsemellan, men också att påvisa vikten av att samverka med handikappföreningarna. Exempel Klippan Klippans kommun har efter att hälsoaktiviteter startats i projektet fått igång ett mycket bra samarbete och ser det nu som självklart att personer med funktionsnedsättning skall få möjlighet till friskvård. En projekthandläggare har tillsammans med representanter från handikapprörelsen vid flera tillfällen inbjudits till samråd med Kultur- och fritidsförvaltningen, gällande frågor kring hjälpmedel som behövs i simhallen. Ett antal inomhusrullstolar har införskaffats och en ny lyft att användas vid förflyttning i omklädningsrum och duschutrymme har kommit på plats. En representant från handikapprörelsen har valts in i kommunens Folkhälsoråd, där bl.a. kostnadsfrågan för personer med funktionshinder att nyttja kommunens friskvårdsanläggning har diskuterats. Förslag finns på att personer med funktionsnedsättning skall ha samma förmåner som pensionärerna. Diskussioner pågår mellan Handikappomsorgen, Fritidsförvaltningen och FUB kring ett försöksprojekt gällande styrketräning med stöd av personal, för personer inom LSS och daglig verksamhet. Förslaget innebär att båda förvaltningarna delar på kostnaderna så att det blir kostnadsfritt för deltagarna. Efter utvärdering beslutas om en eventuell permanentning av aktiviteten. Ett samarbete mellan vårdcentralen, privata vårdgivare, kommunen, RSMH och FUB har utmynnat i två promenadgrupper med deltagare från handikapprörelsen. Till dessa promenadgrupper hänvisas nu även personer som har erhållit Fysisk Aktivtet på Recept, s.k. FaR. Exempel Osby I Osby har en grupp under hösten provat att träna på gym med stöd av medföljande personal. Genom ett samarbete med en lokal gymägare har de fått rabatterat pris för att prova på. Aktiviteten har blivit så populär och uppskattad att ansvarig tjänsteman inom daglig verksamhet nu har tagit beslut att verksamheten ska permanentas och att kommunen kommer att betala gymavgiften från och med våren. Tanken är också att man kommer att baka in träningen på gymmet, som en del av den dagliga verksamheten. Exempel Ängelholm I Ängelholm har FUB fått ett bra samarbete med Vård- och omsorgsförvaltningen. Efter informationsmöten med boendepersonal, assistenter och verksamhets- och områdeschefer har hälsofrågorna fått ett större utrymme inom de olika verksamheterna. Sid 11

12 Områdeschefer vittnar om förändringar och helt nya aktiviteter på några boenden för att främja målgruppens hälsa. Personalbemanningen är nu högre när aktiviteter skall genomföras för att alla som vill skall ha möjlighet att delta. Dagliga promenader och nytt kosttänkande är sådant som har införts. De boendes hälsa har fått en framskjuten plats. Exempel Höganäs I Höganäs kommun har ett samarbete mellan fritidsförvaltningen, handikapprörelsen och rehabenheten utmynnat i två vattengympagrupper, med ledare från den privata sektorn. Värdefull kontakt har knutits mellan ansvarig för simhallen i Höganäs och ansvarig i Klippan. Två personer från Rehabenheten har på begäran träffat deltagare från projektets olika hälsogrupper, för att ta del av deras upplevelser och önskemål kring träning. Detta har lett till att de nu erbjuder t.ex. balansträning till en grupp. Exempel Trelleborg Efter HSO Skånes hälsokonferens fick Trelleborg till stånd ett samarbete mellan HSO, studieförbunden och folkhälsosamordnaren på orten. De fann varandra på konferensen och fortsatte diskussionen om hur de kunde samverka på hemmaplan. Studieförbunden på orten sammarbetade och planerade en inspirationsföreläsning och de stod redo att erbjuda matlagningscirklar. En dag kring funktionshindrade och deras hälsa diskuteras. Folkhälsosamordnaren har varit drivande i att upprätthålla de kontakter som bildats mellan kommunens HSO, studieförbunden och kommunen. Samarbetet med handikapprörelsen har fått en nytändning och det finns många idéer om vilka frågor som skall drivas i det kommunala hälso- och trygghetsrådet. Utvärdering och erfarenhetsspridning Kontinuerligt under projektet har ett projektinfo producerats. Projektinfot har gått ut till 369 intressenter. Det har innehållt en blandning av information om hur det har gått i projektet, uppmaningar till föreningsaktiva att engagera sig samt berättelser och intervjuer från personer som har varit delaktiga i projektet. Löpande har artiklar med anknytning till projektet publicerats på HSO Skånes hemsida Artiklarna har summerat föreläsningar, konferenser, presenterat intervjuer med personer som har deltagit i hälsogrupper, uppmanat hälsoorganisatörerna att skicka in ansökningar i tid osv. För att sprida erfarenheterna av hälsoarbete bland personer med funktionsnedsättning har en enklare idéskrift tagits fram där just metoden och bra exempel och framgångsfaktorer lyfts fram. Rapporten riktar sig till såväl politiker, tjänstemän, privata aktörer och föreningar som är intresserade av att arbeta med att förbättra hälsan för personer med funktionsnedsättning. Idéskriften behandlar projektets erfarenheter kring att arbeta med marknadsföreningens fyra P som utgångspunkt, det vill säga; Produkten, Påverkan, Priset och Platsen. Samarbete och samverkan som framgångsfaktorer samt utmaningarna i hälsoarbetet lyfts också fram. Idéskriften heter Hälsoarbete bland personer med funktionsnedsättning - Erfarenheter från projekt Uppdrag Plushälsa och kommer att finnas tillgänglig att ladda ner från HSO Skånes hemsida Det går också att beställa idéskriften från HSO Skånes kansli. Projektorganisation Projektet har övergripande letts av HSO Skånes styrelse och ledningsgrupp. Till projektet har under hela tiden knutits olika arbetsgrupper, som också i vissa delar har tjänat som referensgrupper. Projektpersonal har regelbundet rapporterat om projektarbetet till HSO Skånes styrelse och ledningsgrupp. Sid 12

13 Projektpersonal Lars Gustavsson har varit projektledare och lagt ca 15 % på detta arbete. Lars Gustavsson har arbetat med strategiska och politiska frågor, kontakten med Region Skåne, samt medverkat vid utbildningar och framtagande av informationsmaterial. Lars Gustavsson har också deltagit i nätverket Onödig Ohälsas aktiviteter. Carina Stenkilsson har arbetat ca 15 % med projektet, främst med webbinformation och annan information i tryckt eller digital form. Eva Nilgert och Malin Björk har arbetat ca 80 % vardera som projekthandläggare. Eva och Malin har stått för det praktiska vardagsslitet. De har varit ute på otaliga informationsmöten, hjälpt föreningarna att värva volontärer, stöttat dem med att komma igång med hälsogrupper osv. De har också under sista halvåret av projektet arbetat för att få igång kommunala hälsonätverk. Projekthandläggarna som stolt visar upp när hälsogrupp nr 100 är uppstartad. Projektet överträffade sina mål vid flera tillfällen. UTMANINGAR Projektet har, som grupp- och deltagarstatistiken och de enskilda vittnesmålen talar om, nått stor framgång. På många sätt har de förväntade målen överträffats med råge, vilket kanske talar för de stora behov som finns på området. Den stora utmaningen efter projekets slut är att upprätthålla de aktiviteter som föreningarna har kommit i gång med och i vissa fall även att starta nya. Tröghet Flera föreningar uppger att de ser svårigheter att komma igång igen i sina föreningar. Att ha haft tillgång till kreativa och energiska projekthandläggare har hjälpt dem att komma igång med aktiviteter som man tidigare inte kommit på tanken att erbjuda sina medlemmar. Här kan det bli en tröghet för en del organisationer, att komma igång av egen kraft. Att nå ut till medlemmar Det finns också föreningar som har gott om idéer till aktiviteter. Många stannar och ger upp för att det är svårt att nå ut till medlemmarna och ibland får de inte ihop tillräckligt många intresserade för att starta upp en grupp. Denna tröghet och brist på kreativ marknadsföring, gör att många inte förmår att lyfta blicken, och se att det finns andra föreningar på mycket nära håll att samarbeta med, eller att det behövs ett batteri av åtgärder för att nå ut. Att attrahera deltagare Andra föreningar uppger att de tycker att det är svårt att aktivera medlemmarna. Föreningen har många medlemmar, men det är en stor grupp som de aldrig träffar. Många föreningar uttrycker bristen på yngre medlemmar som extra bekymmersam. Det finns några föreningar som genom Uppdrag Plushälsa har vidgat sitt utbud, till att även omfatta aktiviteter som är förlagda till kvällar. Detta har gett gott resultat då det har inneburit att även personer som har en anställning har fått möjlig- Sid 13

14 het att delta. Vidare är det i vissa fall brist på attraktiva aktiviteter som gör att de inte träffar sina medlemmar. När utbudet har breddats till att inkludera samarbete med Friskis & Svettis, afrikansk dans, qigong och andra nya aktiviteter, har plötsligt medlemmar som de aldrig tidigare sett dykt upp. Att testa nytt och förändra sina program, är en annan utmaning. Rimliga kostnader Föreningsrepresentanter lyfter fram att en del medlemmar har en knaper ekonomi och därmed kan de ha svårt att betala för att delta i aktiviteter. Det finns dock många föreningar som förvånansvärt enkelt har dragit ihop både promenadgrupper och gympagrupper med hjälp av ideella ledare från föreningen, då de har fått en liten morot i form av ett litet ekonomiskt bidrag. Genom att aktivt arbeta med att engagera volontärer, kan kostnaderna i många fall hållas nere. Att arbeta vidare Utmaningar som ligger framför föreningarna är att självständigt arbeta vidare. Många föreningar har fått en skjuts framåt och kommer säkert att fortsätta att erbjuda hälsoaktiviteter, både vad gäller att hålla liv i de grupper som redan har startat och att komma på nya aktiviteter, som kan stärka medlemmarnas hälsa. Men det finns föreningar som inte har kraft eller förmåga att fortsätta bedriva ett aktivt hälsoarbete. Vi behöver modeller för att stödja dessa. FRAMGÅNGSFAKTORER Många föreningar sjuder av kraft och framåtanda. Vi har inom projektet försökt att använda dessa som goda exempel och vi har låtit dem berätta om sin verksamhet och sina framgångsmetoder för att inspirera andra föreningar och styrelser till att tänka nytt och framåt. Det är viktigt att vi även framöver kan lyfta fram de goda exemplen. Samabete och samverkan Många föreningar driver sin verksamhet i det tysta. Ett bra sätt att säkra tillflödet av nya föreningsmedlemmar och deltagare i de olika grupperna, kan vara att etablera ett samarbete med vårdcentralen. Läkare och sjukgymnaster på vårdcentraler träffar många personer som är i behov av att förbättra sin hälsa. Om ett samarbete etablerades mellan vårdcentraler och handikappföreningarna skulle vårdcentralerna kunna tipsa människor med nedsatt hälsa, om föreningarnas verksamhet och möjlighet att delta i hälsogrupper. För att detta ska bli verklighet krävs att föreningarna vågar tro på sin egen förmåga att arbeta hälsobefrämjande för sina medlemmar, men också att de får stöd och uppmuntran utifrån. Att kommunen och sjukvården uppskattar den insats som de gör för att förbättra hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning genom ett mer strukturerat samarbete och i vissa fall stöd både i form av utbildning och ekonomiska resurser, skulle betyda mycket för att få till stånd att handikappföreningarna kan stärkas i sin roll som hälsobärare. Slutsats Den onödiga ohälsan och den onödiga ohälsan bland personer med funktionsnedsättning i synnerhet, är ett angeläget ämne som många samhällsaktörer bör ha ett intresse av att bekämpa. Genom vårt projekt Uppdrag Plushälsa har vi visat att det går att arbeta mot den onödiga ohälsan på bred front. Men det krävs att samhället avsätter resurser för de organisationer som är beredda att arbeta häsoinriktat. De behöver stöd med utbildning, marknadsföring och ekonomiska resurser i första hand. Sid 14

15 Sid 15

16 HSO Skåne är en samarbetsorganisation för huvuddelen av Skånes handikappföreningar. Dessa har drygt funktionshindrade medlemmar i länet. HSO Skånes uppgift är att arbeta med övergripande frågor som är gemensamma för medlemsföreningarna. Prioriterade arbetsområden är tillgänglighet, vård, rehabilitering/habilitering, hjälpmedel social service, bemötandefrågor m m. Vaktgatan 3, Helsingborg Tfn Fax E-post: info@skane.hso.se