Projekt Uppdrag Plushälsa

Transkript

1 Projekt finansierat av Allmänna arvsfonden Projekt Uppdrag Plushälsa För hälsa och livskvalitet Dokumentnamn: hälsoproj.doc

2 SAMMANFATTNING HSO Skåne vill starta ett projekt med målsättningen att ge ökad livskvalitet genom stöd till förbättrad hälsa, för människor med funktionshinder. Projektet tar sin utgångspunkt i gapet mellan vad samhället gör och de behov som människor med funktionshinder och/eller kroniska sjukdomar har. Det är ett gap som bl.a. genom befolkningsutvecklingen kommer att öka, dvs. andelen äldre ökar stadigt. Detta i sin tur ökar behovet av ideell verksamhet som kompletterar offentlig, på lämpliga områden. Idag hjälper handikapprörelsen endast till med några av dessa problem. Projektet riktar i första hand in sig på de otillfredsställda behov som rymmer en viktig hälsodimension, eftersom upplevelsen av hälsa är basal för upplevd livskvalitet. Projektet tar sin utgångspunkt i en kartläggning av icke medicinska hälsoaspekter som är viktiga för målgruppens totalupplevda hälsa. Utifrån denna kartläggning tas idéer fram och nya verksamheter testas som kan hjälpa målgruppen till bättre hälsa och livskvalitet. Vi vill inom projektet studera lösningar och metoder man använt utomlands, där det är mer vanligt att man förlitar sig på ideella krafter för att lösa olika sociala aspekter av hälsan. Projektet skall också arbeta med att utveckla metodik och arbetssätt, som passar handikapprörelsen, för att värva volontärer och utbilda dessa så de kan hålla i olika hälsoaktiviteter som t.ex. självhjälpscirklar. Olika aktiviteter kommer att igångsättas och testas främst inom ett antal medlemsorganisationer, innan de sprids bredare för implementering i större skala. De olika aktiviteterna kommer att dokumenteras och utvärderas, så att organisationer som ser hälsoarbete som en viktig aspekt av sin verksamhet, kan ta del av projektets arbete. Målgrupp för projektets arbete är funktionshindrade människor som idag inte är medlemmar, eller inte är aktiva medlemmar, på grund av att det inom organisationens verksamhet som den ser ut idag, inte finns något uttalat stöd för deras hälsoproblem. Att nå målgruppen kräver ökat samarbete med hälso- och sjukvården och med huvudmannen Region Skåne. Ett sådant samarbete har vi försäkrat oss om genom kontakter med Region Skånes Utvecklingscentrum och Folkhälsoavdelningen, som har lovat oss stöd och samarbete. Vinsterna med vårt projekt är många. För den enskilde kan projektet hjälpa till att bryta destruktiva livsmönster med inaktivitet, social isolering, felaktig mathållning, rökning och för stor alkoholkonsumtion, lättare depressioner, överdriven läkemedelskonsumtion m.m. till ett bättre och aktivare liv. För samhället betyder det att det som i början, ur ett samhällsperspektiv, kan betecknas som mindre problem inte behöver bli stora vilka kräver vård. Ur alla aspekter, och ur alla intressenters perspektiv, torde ett projekt som detta skapa ett angeläget mervärde och betala sig. För deltagande brukare kan det utgöra skillnaden mellan ett gott och ett torftigt liv. 1

3 HSO Skåne vill under åren bedriva ett projekt Uppdrag Plushälsa, för att utveckla en hälsoinriktad verksamhet inom våra medlemsorganisationer. HSO Skåne skall i projektet vara ett utvecklingsstöd och en koordinator i de förändringar som genomförs. Inom HSO Skåne får vi ständiga vittnesmål om att gapet mellan behov av träning, sjukgymnastik, dietist och kuratorskontakt m.m. ökar i förhållande till vad medlemmarna säger sig ha behov av. Ett av projektets syften är att minska det gapet, genom att våra medlemsorganisationer tar ett större ansvar. PROJEKTETS MÅLSÄTTNING Projektets målsättning är att människor med funktionshinder och kroniska sjukdomar skall få en bättre hälsa och livskvalitet, genom stöd och hjälp från verksamheter utvecklade och levererade av deras handikappföreningar. Delmål för första projektåret Projektet har under det första projektåret följande målsättningar: att genomföra en behovskartläggning som berör minst fem olika medlemsföreningar, fördelade på olika funktionshinder och sjukdomar, för att få en tydlig bild över deras medlemmars behov av stöd och hjälp. att värva minst 30 volontärer, spridda på minst fem föreningar, som är villiga att koordinera i olika hälsoaktiviteter. att minst fem medverkande organisationer tar fram en utvecklingsplan över hur de skall utveckla stödet till medlemmarna. att starta upp minst tre självhjälps- eller samtalsgrupper med hälsoinriktning. BAKGRUND Vi går mot en framtid där gapet mellan människors behov av vård och omsorg och samhällets utbud av olika stödinsatser kommer att öka. Vård, omsorg och sociala verksamheter står inför stora utmaningar, inte minst på grund av befolkningsutvecklingen. Inom tio år kommer den arbetande delen av befolkningen, som idag är drygt fyra miljoner, att minska med ca 1/2 % årligen. Samtidigt kommer antalet medborgare på 80 år och äldre successivt att närma sig drygt en miljon personer. Detta innebär att den del av befolkningen, som både behöver vård, omsorg och andra stödinsatser, kommer att öka kraftigt. De medicinska möjligheterna att bota och lindra svåra tillstånd och sjukdomar ökar med nya medicintekniska landvinningar, men det är ofta dyrbara insatser för vården. Samtidigt som vårdbördan kommer att öka, minskar alltså tillgången på arbetskraft samtidigt som vårdens möjligheter att bota och lindra svåra sjukdomar ökar. Den offentliga vården kommer att ställas inför stora utmaningar. Detta innebär att vården kommer att vara tvungen att prioritera mer, vilket innebär att många problem och lättare former av rehabilitering kommer att prioriteras bort i större utsträckning än idag. 2

4 Lättare rehabilitering, hälsoproblem, lättare psykiska sjukdomstillstånd samt sociala problem kan förmodas vara sådant som den offentliga vårdapparaten inte kommer att ha möjlighet att ta hand om. Detta leder till att större krav kommer att ställas på anhöriga och på att ideella krafter går in i vård, omsorg och social verksamhet, på ett betydligt bredare verksamhetsfält än idag. Inom HSO Skåne får vi redan idag signalen från våra medlemmar att de inte får den träning och det stöd de behöver för en bra rehabilitering och god hälsa. De upplever att de får mindre stöd av sjukgymnaster, dietister, kuratorer m.fl. yrkeskategorier som är viktiga ur ett rehabiliterings- och hälsoperspektiv. De tycker sig också uppleva en ökad ransonering av den vård de behöver. Det innebär att de får mindre insatser, mer sällan får insatser och att vissa av deras behov negligeras, av den offentliga vården. Nya strategier och idéer för att handskas med dessa problem behövs. En sådan strategi kan vara att skapa incitament och ge kunskap till ideella krafter, för att de på behövliga och lämpliga områden skall kunna vara ett komplement till offentliga verksamheter, men också att de har ett helt annat samarbete med vården och omsorgsverksamheten än idag. I många länder är en sådan utveckling redan verklighet och den kommer att bli det även i Sverige, inom en snar framtid. Frågan är hur förberedda vi kommer att vara för den. Skåne län Skåne län har ca 1,2 miljoner innevånare eller drygt 12 % av rikets befolkning. Dessa bor i länets 33 kommuner, varav Malmö stad är den största med ca innevånare och Perstorp är den minsta med strax över Ekonomi, kompetens och underlag skiftar mycket mellan de olika kommuner som det finns både tätort och landsortsbebyggelse i. Skåningarnas hälso- och sjukvård hanteras sedan den 1 januari 1999 av Region Skåne, som styrs av ett regionalt parlament som förutom sjukvårdsfrågorna även svarar för vissa infrastrukturfrågor, regional utveckling etc. Inom Region Skåne finns två universitetssjukhus och ytterligare åtta sjukhus av varierande storlek. Inom den skånska sjukvården finns också ca 110 vård- och närsjukvårdscentraler. Trots den relativt lilla ytan finns kulturella skillnader mellan de västra och östra delarna av länet (de tidigare länsindelningarna) och de har varit tydligt märkbara. Arbetet med att smälta ihop Skåne till en administrativ och organisatorisk enhet har inte varit problemfritt, varken för det offentliga eller för organisationsvärlden. Inom Skåne pågår olika organisatoriska och strukturella förändringar, med att lägga ut vård-, vårdcentraler och annan offentlig verksamhet på privat entreprenad, bland annat för att skapa mångfald och valmöjligheter, i ett arbete som vi hitintills troligen bara sett början av. HSO Skåne och handikapprörelsen HSO Skåne är en samarbetsorganisation med 37 medlemsorganisationer, som tillsammans har drygt funktionshindrade medlemmar. Vårt uppdrag är att arbeta för ett samhälle där ett funktionshinder eller en kronisk sjukdom inte är ett hinder för att leva ett bra liv. Vi är en ideell organisation, men arbetar efter affärsmässiga principer. Det innebär att vi inte ger oss in i några verksamheter utan att ha en finansiering som innebär att vi kan arbeta professionellt och med hög kvalitet. 3

5 Våra grundverksamheter är information, samverkan och utvecklingsprojekt. Vi har en utåtriktad information med hemsida och tryckta informationsalster som når drygt personer som är verksamma inom det socialpolitiska området, främst i Skåne. Vi har ett antal samverkansråd med Region Skåne, men också med andra regionala myndigheter och verksamheter som t.ex. Vägverket, Arbetsförmedlingen, Kommunförbundet och Försäkringskassan. En viktig handikappolitisk påverkan sker genom våra olika utvecklingsprojekt. Tillsammans med olika samhällsinstanser har vi arbetat i en lång rad framgångsrika projekt beträffande t.ex. Uppsökande tandvård, Vårdkedjan, Rehabiliterande hjälpmedelsverksamhet, Ett eget liv, Möten i Vården samt Barn med funktionshinder och invandrarbakgrund. Vi har också arbetat med stöd och verksamhetsutveckling för våra medlemsorganisationer. Inom våra medlemsorganisationer pågår redan idag rehabiliterande verksamhet och stödverksamhet till medlemmarna. Den rehabiliterande verksamheten är oftast ett komplement som tar vid där vården slutar och den sker ofta i samverkan med kliniker. Exempel på detta är behandlingsanläggningar i Psoriasisföreningen, eftervårdscirklar i Hjärt- och lungsjukas förening och Må bättre kurser i Mag- och tarmsjukas förening. Celiakiföreningen lär medlemmar baka och laga glutenfri mat, Reumatikerföreningen har vattengympa, hälsocirklar, paraffinbad för händer och fötter etc. Andra verksamheter är rådgivning, hjälp att söka samhällsstöd, kamratstödjande verksamhet etc. Detta sker i de drygt 180 olika lokalföreningar som finns i Skåne. Det ser mycket olika ut. Vissa föreningar har en avancerad verksamhet och andra har en ringa. I de fall de har en väl utvecklad verksamhet är det genom personliga initiativ, snarare än någon medveten utvecklingsstrategi. Med ytterligare kunskap, stöd och incitament skulle den stödjande verksamheten inom handikapprörelsen kunna utvecklas mer och bli ett långt viktigare komplement, för att skapa förutsättningar till ett bra liv för människor med kroniska sjukdomar och funktionshinder. Inom handikapprörelsen finns stora erfarenheter av att vara konsument av vård och omsorg, som med rätt stöd skulle kunna tas tillvara långt bättre än idag. Vi har genom samtal med ett antal organisationsföreträdare fått förfrågningar om att hjälpa dem att utveckla sin medlemsstödjande verksamhet och deras samarbete med främst hälso- och sjukvården och med andra för medlemmarna viktiga samhällsaktörer. Detta är också en utveckling vi vill arbeta för inom HSO Skåne, då vi känner att den ligger både i tiden och att behovet av den successivt kommer att öka. PROJEKTET I detta projekt vill vi utveckla det som brukar kallas socialt entreprenörskap, inom handikapprörelsen. Det innebär att vi skall se på medlemmarnas behov och problem med nya ögon, och försöka stödja dem på nya sätt. Vi vill göra detta utifrån ett hälsoperspektiv då en bra livskvalitet är grundläggande, för en bra hälsa och vice versa. En inriktning för projektet är att kartlägga medlemmarnas behov av stöd och hjälp med utgångspunkt från gapet mellan vad samhället hjälper till med och de upp- 4

6 levda behoven för att nå en god hälsa. Med fräscha ögon och nya perspektiv skall vi utifrån den erfarenhet som finns i våra organisationer, hitta nya sätt att stödja och stärka våra medlemmars hälsa. Vi vill också föra in metodiker i våra organisationers arbetssätt som redan används framgångsrikt på andra håll i världen, med t.ex. samtals- eller självhjälpsgrupper och annan hälsobefrämjande metodik som står att finna. Projektets målgrupp Projektets målgrupp är medlemmar och tänkbara medlemmar i våra olika medlemsorganisationer. Det är speciellt de medlemmar som p.g.a. en direkt eller indirekt följd av sitt funktionshinder har olika hälsoproblem. Idag ser och känner den genomsnittliga handikappföreningen bara en liten del av sina medlemmar. För en stor förening med över medlemmar är det i snitt en femtedel som föreningen har mer kontakt med genom sina olika aktiviteter. Deras medlemstäckning i den möjliga målgruppen varierar, men vi räknar med att i snitt drygt 30 % av personer med det aktuella funktionshindret är medlemmar. Att vara medlem och inte använda sig av föreningens aktiviteter har två huvudorsaker. En är att de inte känner något behov av föreningen, utan de har gått med för att få information genom organisationens tidning och nyhetsblad eller för att stödja verksamheten. För människor med funktionshinder som inte söker medlemskap är vanliga orsaker att de inte känner till organisationen eller att de inte har något behov av den. Det finns emellertid en grupp till, som är projektets egentliga primärmålgrupp. Det är medlemmar som har behov av stöd, men inte finner det i organisationens verksamhet idag. Detsamma gäller för en del av dem som känner till organisationen men väljer att inte bli medlemmar, därför att de idag inte hittar något stöd för sina behov, i organisationens verksamhetsutbud. Detta kan vara yngre människor i yrkesverksam ålder, personer med hälsoproblem på grund av social isolering, inaktivitet och andra orsaker, eller äldre som genom olika livshändelser hamnat i en dålig livsspiral. Här finns hela skalan av hälsoproblem med övervikt, rökning, missbruk av alkohol och läkemedel, inaktivitet, social isolering, lättare depressioner, oföretagsamhet, att de upplever sig ha tappat greppet om sitt liv och mycket annat. Här tror vi att ett lite bredare verksamhetsutbud, anpassat för målgruppen både ålders och könsmässigt skulle kunna betyda väldigt mycket för att hjälpa dem till bättre hälsa och högre livskvalitet. Målgruppens storlek är mycket svåruppskattbar. En kvalificerad gissning är att den kan röra sig om ett par tusen medlemmar och minst dubbelt så många som inte är medlemmar. Den del av målgruppen som är passiv medlem i en organisation kan nås genom en aktivare personlig kontakt och marknadsföring internt i föreningen. Det blir svårare att nå dem som inte är medlemmar, men som har behov av hjälp och stöd. För att nå dessa krävs bl.a. att ett bra samarbete kan byggas upp med hälso- och sjukvården, så att de rekommenderar behövande att ta kontakt med sin handikapporganisation.. Projektets arbetsområden Vi ser att projektet bland annat innebär följande: Kartläggning Idé- och omvärldsspaning 5

7 Rekrytering och utbildning av volontärer Igångsättningsarbete med bl.a. samtals- och självhjälpsgrupper Utvärdering och erfarenhetsspridning En del av arbetet med dessa aktiviteter kommer att ske parallellt. Kartläggning Syftet med denna är att kartlägga medlemmarnas behov, speciellt med utgångspunkt på gapet mellan samhällets stöd och de ouppfyllda behoven. Här behövs också ett framåtsyftande perspektiv som ser på skillnader mellan upplevda behov och utbud, i ett lite längre tidsperspektiv, på kanske tio års sikt. Arbetssättet kommer att bli fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer för att kartlägga vilka behov medlemmar och deras anhöriga upplever. Även enkätundersökning är en möjlig metodik för att kartlägga ouppfyllda behov. I våra kartläggningar vill vi också försöka se på skillnader, inte bara i olika diagnos- och funktionshindergruppers behov, utan också till olika åldrar och kön i vår studie. Detta för att få en uppfattning om hur behov och förväntningar eventuellt skiljer sig mellan kön och i olika åldersgrupper. Idag har de flesta handikapporganisationer en majoritet av sina medlemmar i pensionsåldern och de har därför mest kännedom om denna grupps behov. Samtidigt är det ofta så att även om både samhället och organisationerna känner behoven, så förstår de dem inte alltid ur den funktionshindrade eller kroniskt sjukes perspektiv. Detta gör att många föreningsarrangemang och stödinsatser från samhällets sida inte alltid utnyttjas optimalt. Vi vill försöka fördjupa denna kunskap ur ett diagnos-, funktionshinders-, ålders- och könsperspektiv. I kartläggningsfasen kommer vi att stämma av de data vi får med olika brukarnära personalgruppers och politikers uppfattning, för att få en så bra kunskapsplattform som möjligt för det kommande utvecklingsarbetet. För att arbetet i denna fas skall bli vederhäftigt kommer extern hjälp att behövas med t.ex. framtagande av enkäter, vissa analyser och upplägg av de delar av arbetet som kräver ett visst vetenskapligt upplägg. Utvecklingscentrum i Region Skåne, med deras verksamhetschef Bertil Lindström och prof. Lars Edgren, hälsostrateg i Region Skåne, kommer bl.a. att vara resurspersoner i projektarbetet. Idé- och omvärldsspaning I denna aktivitet handlar det om att utifrån insamlade data om behov, såväl nuvarande som framtida, försöka hitta lösningar och idéer över hur dessa skall mötas på ett tillfredsställande sätt. I detta arbete ingår idémöten, brainstorming med brukare och olika intressenter för att kreera goda lösningar och hitta nya tankar, arbetssätt och idéer över hur olika behov kan mötas. Men det handlar också om att se på arbetsmodeller och goda idéer som redan finns i Europa och på andra håll i världen, där man har större erfarenhet av ideella aktörer inom vård, omsorg och socialt arbete än vi har i Sverige. Sedan får dessa idéer försvenskas, för att passa in i vår kultur. Ett exempel från utlandet är Housesharing. Det innebär att äldre eller funktionshindrade med mindre hjälpbehov upplåter ett rum i sin lägenhet till en studerande. I utbyte får de sällskap, hjälp med städning, inköp och andra enklare göromål. Ett annat exempel från Sverige på nytänkande är t.ex. Guldstund med hund. Det innebär att en person med utvecklingsstörning får lära sig att ha hand om och träna en hund. Faller detta väl ut får de en hund, vilket ger dem både motion och sällskap 6

8 och en bättre hälsa. Både isolering, inaktivitet och övervikt kan denna idé råda bot på. Personlig hälsovägledare är en annan idé som helt enkelt bygger på att deltagaren i en grupp som leds av en hälsocoach definierar sina hälsoproblem och det hon vill ändra på samt skriver ner det i en hälsoplan tillsammans med behövliga åtgärder. Genom att stöttas både av gruppen och coachen kan förhoppningsvis bättre resultat uppnås, än genom att ensam försöka vända på destruktiva beteenden. Här gäller det att se hur ideella och offentliga verksamheter kan komplettera och samverka med varandra. En viktig del av projektet är att utifrån de behov som framkommer, ta fram nya idéer och arbetssätt för att lösa dem. De tre nämnda exemplen är bara idéer, inte färdiga eller prövade koncept. I denna fas är det egentligen bara fantasin och behoven som sätter gränser för verksamhetsutvecklingen. Projektets stora utmaning här blir att skapa en anda av kreativitet, så att nya verksamhetsidéer utvecklas inom ramen för socialt entreprenörskap. Rekrytering och utbildning av volontärer Detta arbetsområde handlar om att införa metodik och systematik för att värva och utbilda ideella krafter, s.k. volontärer. Många föreningsledare uppger att de har mycket svårt att värva ideella funktionärer till sina föreningars arbete. Detta trots att både forskning och erfarenheter från verksamheter som t.ex. Volontärbyrån i Stockholm visar att idealiteten är högst levande, men att engagemanget har förändrat karaktär. På volontärområdet finns det mycket forskning och erfarenhet att hämta från utlandet. Det handlar om att anpassa det för svenska förhållanden, utbilda våra organisationsledare och föra in nya arbetssätt för rekrytering, utbildning och upptagning i verksamheten. Det gäller att ge struktur och arbetssätt som skapar engagemang i uppdrag som passar in i denna nya idealitet. För att rekrytera volontärer, handlar det om att göra uppdrag tydliga och intressanta, utbilda volontärerna för dessa uppdrag och skapa återkoppling och utvärdering i uppdragen. Utbildningsinsatserna gäller att utbilda samtalsledare och s.k. igångsättare för självhjälpsgrupper, ledare för hälsogrupper av olika slag, men också utbildningar för styrelser i de medverkande föreningarna, för att få dem att arbeta i nya banor och efter nya koncept. Det innebär alltså utbildning av volontärer för att hålla i de aktiviteter som ligger inom stöd och rehabiliteringsområdet men också för styrelser och personal, i styrning och management i organisationer med stort samhällsansvar. En del av dessa utbildningar kan av allt att döma genomföras i samarbete med folkhögskolor, studieförbund och organisationer som har erfarenheter av sådana verksamheter. Vi kan också räkna med hjälp och stöd från Utvecklingscentrum i Region Skåne även i denna del av projektet. Värvning och utbildning av volontärer är centralt för att projektet skall kunna bli framgångsrikt. Detta är ett av de områden som många organisationer har problem med och behöver hjälp att komma igång med nya arbetssätt. Igångsättningsarbete med bl.a. samtals- och självhjälpsgrupper I denna fas av projektet kommer olika verksamheter att startas upp i föreningarna. Nya aktiviteter startas i en eller två föreningar, för att provas och utvärderas innan de sprids bredare. Att kunna starta och sprida nya verksamheter hänger ihop med föregående fas, att få fram volontärer att leda verksamheterna. 7

9 Vi menar emellertid att detta kan bli framgångsrikt och att nya verksamheter successivt skall kunna startas. De verksamheter vi ser framför oss är olika verksamheter med hälsoinslag, från promenader, gymnastik och bad, till aktiviteter omkring kosthållning etc. Det viktiga i denna fas är att verksamheterna leds av personer med erfarenhet från den situation som målgruppen kommer från och att det är personer som kan tala med dem och motivera dem utifrån deras egna utgångspunkter. För deltagarna blir det också en identifikation, att träffa människor i samma livssituation och med samma problem som de själva har. I denna del av projektet kommer vi också att introducera självhjälps- och samtalsgrupper. Detta innebär att människor med en gemensam problematik kommer tillsammans och träffar varandra. Deras uppgift är att stödja varandra till en bättre vardag och ett bättre liv. Metodiken används mycket i USA och i Storbritannien. I Sverige används den enligt vad vi erfar mer genom enskildas initiativ, än som en samhälls- eller vårdstrategi för att ta hand om vissa problem. En självhjälpsgrupp består som nämnts av människor med gemensamma problem. Genom ett eget val har de bestämt sig för att förändra sin vardag och bearbeta sitt problem. Ett aktivt självhjälpsarbete bygger på att den enskilde har en egen motivation till förändring, men kanske inte den fulla kraften. Istället går de in som aktiva deltagare i en självhjälpsgrupp där de träffar andra med samma problem, men också samma motivation och vilja till förändring av sina liv och sin livssituation. I länder där man haft självhjälpsgrupper sedan länge, har man enligt en rapport från WHO bl.a. gjort följande erfarenheter: Antalet depressioner minskar bland deltagarna och de lär sig tala om väsentligheter. Deltagarna hänger mindre upp sig på fysiska och psykiska besvär och klagar mindre. Deltagarnas vilja och förmåga att hjälpa andra blir större och de lösgör energi för att komma vidare och får större handlingskraft. Självhjälpsgrupper har ett brett användningsområde. Det har med framgång använts för personer med olika sjukdomar och funktionshinder. Personer som drabbats av cancer går samman och stöttar varandra i självhjälpsgrupper. Föräldrar till kroniskt sjuka eller funktionshindrade barn träffas och stödjer varandra. Goda erfarenheter har gjorts både för HIV-positiva, epileptiker, diabetiker och andra som träffas i självhjälpsgrupper. Människor med psykiska besvär och personer som drabbats av depressioner på grund av att ha mist en anhörig, är andra områden där självhjälpsgrupper använts med positiv effekt. På folkhälsoområdet är självhjälpsgrupper ett verksamt koncept. Det har använts framgångsrikt av människor som vill gå ner i vikt, ändra livsstil, sluta röka, minska sin alkoholkonsumtion, motionera mer etc. Det finns alltså en mängd områden där självhjälpsgrupper kan bidra till bättre hälsa och ökad livskvalitet. Vi tror att samtals- och självhjälpsgrupper kan vara ett bra inslag i organisationernas arbete för att stödja sina medlemmar till ett hälsosammare liv. Utvärdering och erfarenhetsspridning Kontinuerligt under projektarbetets gång kommer olika aktiviteter och arbetssätt att utvärderas. Vi avser att börja i mindre skala med olika verksamheter och koncept, för att i en utvärdering se om de ger resultat. När en aktivitet visat sig fungera och ger önskade resultat, sker spridning till fler organisationer och på ett bredare fält. Men spridningen sker i första hand till dem som är intresserade och mottagliga för nya idéer. 8

10 Vi ser i första hand att vårt arbetsfält är Skåne, men om medverkande organisationer begär det är vi villiga att sprida projekterfarenheterna via vårt nationella nätverk. Vi ämnar dokumentera de olika verksamheterna och processerna i projektet så att de erfarenheter och vinster projektet gör är lätt åtkomligt och användbart för andra intresserade. Information kommer att läggas ut på vår hemsida, tillgänglig för alla. Den kontinuerliga utvärderingen gör att misstag inte behöver upprepas när någon vill starta en stödjande verksamhet för sina medlemmar. Brukarnyttan - Samhällsnyttan För enskilda personer i primärmålgruppen kan ett projekt som detta betyda stora personliga livsvinster genom bättre hälsa och ökad livskvalitet. Att drabbas av en kronisk sjukdom och/eller ett funktionshinder innebär en förändrad livssituation. Vi vet att många människor i vår målgrupp lider av dålig hälsa genom de problem vi tidigare hänvisat till. Detta är områden där ideella verksamheter kan vara och har visat sig framgångsrika och där det har gjorts och görs lyckade insatser både i Sverige och ute i världen. Ofta är de ideella insatserna mer framgångsrika än offentliga verksamheters på samma områden, eller när de sker i samarbete. Vårdens och olika sociala verksamheters företrädare har ofta en bra bild av problemen och behoven, men det är få som förstår dem ur brukarens perspektiv. Därför uppstår missförstånd och problem. Det har visat sig att ideella verksamheter och speciellt samarbete mellan offentliga och ideella verksamheter, ger många vinster på sådana områden. De har lättare för att överbrygga klyftan mellan behov och stöd. De är vanligtvis mycket mer öppna för icke medicinska lösningar och de har ofta lättare att handskas med komplexa behov. De bidrar till att minska den sociala utslagningen, genom att de är mer flexibla och ofta mer lättillgängliga än traditionell vård. Det finns alltså många vinster för den behövande människan, men också för samhället med ett utökat ideellt engagemang i hälsoverksamheten. Avgränsningar Projektet handlar inte om att gå in och ta över verksamheter och behov, som vi traditionellt ser som samhällets uppgift att lösa. Det handlar om att gå in och komplettera, samverka och samarbeta med det offentliga utbudet. Projektets mål är att finna lösningar för hur vi skall tillfredsställa och möta behov, som även om vi inte ser dem som samhällets uppgift att lösa, ändå är problem och av stor betydelse för den enskilde. Det handlar också om att gå in och medverka i samhällsaktiviteter där de erfarenheter som finns i våra organisationer, på olika sätt kan förbättra och utveckla offentliga verksamheter. Fortsättning efter projekttiden Driften av de hälsoverksamheter vi startar upp skall inte betalas med projektmedel. Projektet hjälper till med kartläggningar, idéframtagning, metodik för att hitta volontärer och utbildning av dessa, samt metoder för marknadsföring i målgruppen. Verksamheten i organisationerna med det praktiska hälsoarbetet finansieras med bidrag från Region Skåne, genom studieförbund, med ökade medlemsintäkter, sponsring etc. Detta för att verksamheterna inte skall dö ut, när projektet är slut. 9

11 PROJEKTORGANISATION Projektet kommer organisatoriskt att ligga under HSO Skåne och ledas av en projektledare som till sin hjälp har en projektassistent. Vi anser att det i ett projekt som detta behöver vara två personer som arbetar för att kunna genomföra möten, fokusgrupper, intervjuer m.m. på ett bra sätt. Det handlar mycket om att fånga upp signaler och ord, och då är det behövligt att vara två så man kan stämma av uppfattningar och intryck. Projektet kommer att ledas av en mindre styrgrupp som består av representanter från de mest involverade organisationerna. Styrgruppen bör bestå av högst fem personer. Vi kommer även att knyta en referensgrupp med ett större antal personer till projektet. Referensgruppens deltagare kan skifta beroende på vilka faser projektet befinner sig i. Referensgruppen skall främst bistå med kunskaper och erfarenheter från olika områden. Tidsplan Projektet beräknas vara treårigt. Vid start i början av år 2008 behöver projektet pågå till början av Projektet kommer att starta med kartläggningsfasen och värvning av volontärer. Sedan kommer idéarbetet och omvärldsavspaning efter nya lämpliga verksamheter. Utbildningsinsatser och igångsättande av vissa verksamheter bör om projektet utvecklas gynnsamt kunna komma igång under den sista delen av första året. Vi beräknar att kartläggningsarbetet kommer att vara avslutat under det första året. Övriga aktiviteter kommer att vara aktuella under hela projekttiden. Dokumentation Arbetsprocesser, erfarenheter och metodik kommer fortlöpande att dokumenteras så att det blir lätt för andra intresserade att ta del av projektets arbete. Dokumentationen läggs fortlöpande ut på vår hemsida Vi räknar också med att sprida en tryckt projektinformation till olika intressenter tre fyra gånger per år. EKONOMI För ekonomiska frågor v.g. kontakta vårt kansli. ANSÖKAN Om det är några ytterligare upplysningar som önskas, kontakta länsombudsman Lars Gustavsson, HSO Skåne, telefon: E-post: lars.gustavsson@skane.hso.se Härmed ansöker vi om XXX 000:- kronor att användas för det första projektåret i projektet Uppdrag Plushälsa. Skåne i november 2007 Lars Gustavsson länsombudsman 10