Funktionshindrade barn med invandrarbakgrund Redovisning år två, ansökan för projektår tre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Funktionshindrade barn med invandrarbakgrund Redovisning år två, ansökan för projektår tre"

Transkript

1 Projektet är genomfört med stöd av Allmänna Arvsfonden Funktionshindrade barn med invandrarbakgrund Redovisning år två, ansökan för projektår tre HSO Skåne 2004 Sidan 1

2 Sammanfattning Under det andra projektåret har vi arbetat med uppsökande verksamhet, kompetensutveckling och att skapa nätverk och samarbetsstrukturer mellan de olika aktörerna, som har att stödja projektets målgrupp. Den uppsökande verksamheten har skett genom kontakter med trossamfund, invandrarföreningar, internationella hälsoinformatörer, invandrarundervisning m.fl. Efterhand som fler familjer med funktionshindrade barn knutits till projektet har även deltagarna spridit kunskaper om projektet till andra i målgruppen. Målgruppen samlas i samtalsgruppen där de diskuterar sina behov och problem, samtidigt som de får kunskaper om vår syn på funktionshinder och vilka skyldigheter och möjligheter svensk handikappolitik innebär. Kompetensutveckling har skett både genom konferenser och seminarier, men också i mycket hög grad genom att representanter för de olika aktörerna bjudits in till samtalsgrupperna. Kontakten på seminarier och i samtalsgrupperna samt i olika projektaktiviteter har inneburit ökade kontakter mellan de olika aktörerna och att nätverks och samverkanstrukturer bildats kring behövande i målgruppen. Projektet har nått 146 familjer med funktionshindrade barn och invandrarbakgrund. En huvuddel av dessa har fått hjälp på olika sätt genom kontakter som projektet bidragit med. I samtalsgrupperna har 52 föräldrar deltagit. 26 av dessa har blivit medlemmar i en handikappförening. Sidan 2 HSO Skåne 2004

3 Innehållsförteckning Sida REDOVISNING AV DET ANDRA PROJEKTÅRET Målsättning och syfte 3 Delmål 3 PROJEKTARBETET 4 Det första året Det andra året RESULTAT 5 Resultatanalys 6 Ökat intresse för projektet 6 Problem och svårigheter 6 Positivt intresse och möjligheter 7 PROJEKTARBETET 7 Uppsökande verksamhet och information 7 Information 8 Kompetenshöjning 8 Samverkan 10 DET FORTSATTA PROJEKTARBETET 11 Tredje året 11 Förväntade resultat - Målsättningar 11 Projektinriktning 12 Uppsökande verksamhet 13 Kompetenshöjning 13 Samverkan - samtalsgrupperna 14 Nätverk 14 Budget 15 HSO Skåne 2004 Sidan 3

4 Redovisning av det andra projektåret Bakgrunden till projektet är att barn med funktionshinder och invandrarbakgrund och deras familjer har fått liten uppmärksamhet i den handikappolitiska debatten och det handikappolitiska arbetet i Sverige. Synen på funktionshinder i Sverige skiljer sig avsevärt mot den som finns i en del andra länders kulturer. Kommer man från ett land där funktionshinder ses som den egna familjens angelägenhet, och tar med sig de sociala och kulturella värderingarna vid utvandringen, kan många problem uppstå. Dessa kan leda till ökad isolering och dubbel utsatthet för familjer med en eller flera funktionshindrade familjemedlemmar. Projektet Barn med funktionshinder och invandrarbakgrund började med en förstudie för att få överblick över problemen, se om det överhuvudtaget var möjligt att driva ett framgångsrikt projekt samt börja skapa behövliga kontakter. Förstudien gav oss också grundkunskaper och kontakter samt en tro på att det med goda resurser skulle vara möjligt att driva ett framgångsrikt projekt. För ett sådant söktes och beviljades medel av Allmänna Arvsfonden under våren Målsättning och syfte För projektet formades ett övergripande mål och syfte: Att barn med invandrarbakgrund och deras familjer skall få stöd för att bli delaktiga i samhällslivet och få del av den vård och omsorg funktionshindret kräver för att kunna leva ett bra liv. Delmål Följande delmål formulerades för projektet: Att öka kompetensen om invandrare med funktionshinder hos myndigheter och samhällsorgan, som hanterar invandrarfrågor, så att dessa kan stödja målgruppen i deras integration i det svenska samhället. Att bilda nätverk kring de funktionshindrade barnen och deras familjer med personer från de verksamheter, som kan ge dem stöd i deras integrering. Att förbättra samverkan mellan familjer i målgruppen med sjukvården, habiliteringen, handikapporganisationerna, sociala myndigheter m.fl. samhällssektorer. Att genom kompetenshöjning stärka föräldrarna i deras vardagliga arbete med det funktionshindrade barnet. Sidan 4 HSO Skåne 2004

5 Att öka kunskapen bland omsorgspersonal och handikapporganisationernas företrädare om andra länders levnadsvillkor, värderingar och sociala villkor, med syfte att främja mångfalden i vårt samhälle. Att öka integreringen av funktionshindrade invandrare i den svenska handikapprörelsen. PROJEKTARBETET -Det första året I en förstudie tittade vi på behoven och förutsättningarna att lyckas med ett projekt samt kartlade de olika aktörerna som skulle bli aktuella att samverka med i projektet. Första steget i själva projektarbetet har sedan varit att i samverkan med myndigheter, skolor och invandrarföreningar m.fl. hitta och skapa kontakt med målgruppen. Erfarenheter från uppsökande verksamhet i HSO Skånes projekt LSS på brukarnas villkor och andra projekt har använts. Grunden för det uppsökande arbetets metodik har byggt på nätverksuppbyggnad mellan de myndighets- och verksamhetsföreträdare som målgruppen rimligen någon gång kommer i kontakt med. Kontakten med de enskilda familjerna har sedan byggt på personliga möten, samtal och uppbyggnad av förtroende. För att ej kränka någons integritet och komma förbi olika sekretessproblem har kontakterna till stor del skett genom information via deras trossamfund och föreningar. Första projektåret handlade om att genom olika kanaler nå målgruppen, börja nätverksuppbyggnad mellan olika aktörer och bygga upp ett intresse och ett förtroende från målgruppen, till att närma sig projektet och ta del av det. Att gå med i en samtalsgrupp för att lära sig mer om svensk handikappsyn/ handikappolitik, var en annan viktig del av arbetet. - Det andra året Under det andra året har projektet fortsatt det viktiga arbetet med att i samverkan med myndigheter, invandrarföreningar och andra verksamheter nå fler familjer i målgruppen. I det fortsatta arbetet med nätverksuppbyggnad mellan myndighets och verksamhetsföreträdare har den metodik använts som togs fram under det första projektåret. Samtalsgrupperna har haft en central roll och antalet sådana har ökat. Kontakten med trossamfunden och invandrarföreningarna har förändrats. Deltagare i samtalsgrupperna har även själva spridit information om projektet till andra föräldrar som har barn med funktionshinder och på detta sätt gjort samma jobb som bl.a. företrädare för trossamfunden gjort tidigare. HSO Skåne 2004 Sidan 5

6 I samtalsgrupperna har föräldrarna fått mer kunskap om de stödinsatser som det svenska samhället erbjuder, rättigheter och skyldigheter samt den miljörelaterade synen på handikapp. Föräldrarna har också bjudits in till utbildningar och informationsträffar om handikapp, för att ge dem bättre möjlighet till integration i det svenska samhället. Projektet har haft ett antal utbildningar i etniska, kulturella och sociala värderingar om handikapp/funktionshinder. Detta för att åstadkomma en förändring av arbets- och synsätt på funktionshinder hos invandrare, bland myndighetspersoner, omsorgspersonal och handikapprepresentanter. RESULTAT För närvarande har projektet nått 146 familjer från målgruppen, som projektet på olika sätt haft kontakt med. Det är något bättre resultat än vårt uppsatta mål, som var att nå 120 familjer under det första och andra året. Ett antal samtalsgrupper har successivt startats upp. Antalet grupper är nu 6 och deltagarantalet i varje grupp har ökat. 52 föräldrar har deltagit eller deltar i en samtalsgrupp och grupperna har under andra projektåret sammanlagt träffats 24 gånger. I samarbete med medlemsorganisationerna har fyra föräldramöten ägt rum med 5-10 deltagare från samtalsgrupperna per gång. Elva familjer har under året blivit medlemmar, främst i Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) och Föreningen Autism (FA). Antalet nya medlemmar från målgruppen är sammanlagt 26 personer. Genom stöd och gemenskap från föreningarna har de uttalat att de känner sig trygga med sitt medlemskap och deras integrering i det svenska samhället har ökat. De föreningar som är aktiva och deltar i samtalsgrupper och utbildningar, visar intresse för målgruppen samt har informationsmaterial på olika språk, får fler invandrare som medlemmar. Genom medverkan i samtalsgrupperna ökas kunskapen om olika kulturers syn på funktionshinder och förståelse för målgruppens dubbla utsatthet. Samverkan med Barn och Ungdomshabiliteringen har lett till att deltagare från samtalsgrupperna medverkat vid olika tematräffar och informationsmöten på habiliteringen. Två föräldrar har tillsammans med projektet medverkat på Region Skånes Dövenhet i Lund med information ang. barn med hörselskada och invandrarbakgrund. Mötet samlade nyckelpersoner från både Malmö och Lund, vilket visar att intresset var stort för att få ta del av föräldrarnas erfarenheter och upplevelser i kontakten med den svenska sjukvården och habiliteringen när det gäller just hörselnedsättning. Sidan 6 HSO Skåne 2004

7 Många föräldrar oroar sig för framtiden. För att förbereda och visa föräldrarna på olika lösningar, har två studiebesök i en gruppbostad samt daglig verksamhet genomförts. Personal och brukare informerade om hur ett liv utanför föräldrahemmet kan fungera. Dessa besök samlade 7 familjer och var mycket uppskattade av alla inblandade, vilket visar att man genom ökad kunskap söker nya lösningar i omsorgen om sitt barn med funktionshinder. RESULTATANALYS Det går att nå de målgrupper vi har i projektet, men det är arbetsamt och måste hela tiden ske på individ/familjenivå och det tar tid att vinna förtroende hos dem. Många i målgruppen känner sig utlämnade och ensamna och är rädda för att åter bli svikna. Samtalsgruppernas roll har blivit viktig och mötena i dessa går som en röd tråd genom hela projektet. Genom samtalsgrupperna har information om projektet spridits och flera av föräldrarna har fungerat som faddrar till andra föräldrar och tagit med dem på möten och studiebesök. Detta har lett till att alltfler enskilda familjer har sökt sig till projektet. Ökat intresse för projektet Resultatet visar att informationen om projektet spridit sig genom de uppbyggda nätverken och strukturerna, som ringar på vattnet. Kurser och konferenser anordnade av projektet har också väckt ett ökat intresse från viktiga aktörer vars uppgift är att stödja målgruppen. Under projektarbetets första ett och ett halvt år har projektet arbetat med att sprida information och resultaten visar att ihärdighet och kontinuitet i informationen är viktig. Situationen har förändrats under slutet av andra projektåret. Företrädare för olika aktörer söker nu i allt större utsträckning själva kontakt med projektet. Problem och svårigheter Att vi arbetar med människor från många länder innebär språksvårigheter och det är ett återkommande problem. Flera av föräldrarna som sökt sig till samtalsgrupperna är analfabeter. I vissa samtalsgrupper fungerar det bra utan tolk, i andra är tolkhjälp en nödvändighet. Projektet strävar efter att nå så många familjer i målgruppen som möjligt, oavsett etnisk bakgrund, språk, utbildning etc. vilket gör att vissa samtalsgrupper är mycket krävande att arbeta med. Den romska gruppen har varit extra svår att få kontakt med. Vi har endast fått kontakt med ett fåtal föräldrar ur denna HSO Skåne 2004 Sidan 7

8 grupp. Några handikapporganisationer har tyvärr haft mindre intresse för projektet, men de som engagerat sig har glädjande nog visat ett ökat intresse under projektets gång. De har också fått medlemmar från målgruppen. Främst är det FUB och FA, (Föreningen mot autism), men även DHB (Döva och hörselskadade barn) som engagerat sig. Positivt intresse och möjligheter Att allt fler samhällsaktörers företrädare själva söker kontakt med projektet för att få mer kunskap om målgruppen känns mycket positivt. De är intresserade av att komma till samtalsgrupperna och informera om sin verksamhet och också ta del av de diskussioner och frågor som kommer upp på mötena. De kurser och konferenser projektet anordnat har vid varje tillfälle blivit mer än fulltecknade och det visar att efterfrågan på denna speciella kunskap är stor. Alla som ingår i nätverket informerar om projektet på möten med personer från målgruppen, och betonar vad deltagande i samtalsgruppernas möten kan ge. Det Brukarstödscentrum som startat i Malmö ser vi som en värdefull kontakt och de ger möjlighet att hjälpa projektdeltagare med att sätta ihop skrivelser, ansökningar och även överklaga beslut. Sammanfattningsvis tycker vi att projektet ökat intresset för målgruppen hos olika samhällsaktörer. Målgruppens intresse av att delta och bli medlemmar i en handikappförening har också ökat. Vi har fått många positiva reaktioner som visar att det finns ett stort stöd och intresse för projektarbetet. PROJEKTARBETET Projektet har arbetat med tre strategier och verksamhetsinriktningar: uppsökande verksamhet för att nå målgruppen kompetenshöjande insatser både inom målgruppen och av de samhällsaktörer som har att stödja den uppbyggnad av samverkansstrukturer Detta har visat sig vara ett fungerande arbetssätt som vi vill fortsätta att arbeta vidare med och utveckla under det sista projektåret. Uppsökande verksamhet och information I nätverket ingår olika intressegrupper som trossamfund, invandrarföreningar, kultur och idrottsföreningar, Migrationsverket, sociala verksamheter, skola, habilitering, handikapporganisationer m.fl. Inom varje aktörs verksamhet är en person utsedd till kontaktperson mellan projektet och målgruppen. Sidan 8 HSO Skåne 2004

9 Information Informationsmaterial såsom broschyrer, lösblad med enkel projektinformation översatt till ett flertal språk och på lättläst svenska har tagits fram för att kunna spridas till målgruppen. Muntlig information har på ett naturligt sätt lämnats vid personliga möten. Information från HSO Skåne i form av faktablad och speciella projektinformationsblad har skickats ut till medlemsorganisationerna m.fl. Inom verksamheter som Barn och Ungdomshabiliteringen och skolan önskar man fler exemplar av faktablad och speciella projektinformationsblad för att delge nyckelpersoner som kommer i kontakt med målgruppen på olika avdelningar inom verksamheterna. Intresserade representanter från massmedia har vid flera tillfällen haft kontakt med projektet i samband med kurser och konferenser. Två föräldrar har själva tagit kontakt med pressen för att belysa sin kamp för att få behövliga insatser. Vid ett möte med Föreningen Autism fanns en representant från Socialstyrelsen med för att undersöka hur LSS efterlevs. Tre föräldrar från målgruppen deltog i en inspelad intervju. Som stödperson inför och under intervjun hade var och en var sin representant från en handikappförening. Synliggör det osynliga, ett projekt om våld-funktionshinder- könsperspektiv som drivs av riks-hso, har sökt kontakt med oss för att få mer information om den metodik som framgångsrikt har använts i projektet. Genom visat intresse från politiska partier i Region Skåne, har projektet varit inbjudet till politiska gruppmöten för att informera om projektet och de erfarenheter och kunskaper projektet givit. Kompetenshöjning I samtalsgrupper har föräldrarna tillsammans med projektledaren och representanter från handikapporganisationer diskuterat hur det svenska samhället fungerar, den svenska synen på funktionshinder, skyldigheter och rättigheter samt olika funktionshinder. De flesta grupperna är uppdelade i språkgrupper. En av grupperna har nu blivit internationell. Enligt önskemål från några föräldrar ville de vara mer anonyma inför sina egna landsmän och föra diskussioner och samtal utanför den egna gruppen. Eftersom dessa föräldrar har god kunskap i svenska språket och har kommit längre i sin integrering i det svenska samhället, förs diskussioner och samtal på en annan nivå i denna grupp. Här krävs inget översatt material. I den samtalsgrupp där många föräldrar är analfabeter, måste HSO Skåne 2004 Sidan 9

10 också stor hänsyn tas till varje individs förmåga att inhämta kunskap och förstå information. Här läggs största vikten på att samtala, ge muntlig information och kontrollera att den förstås. För att ge målgruppen bästa möjliga kunskap används vid behov det material som finns översatt på önskat språk eller lättläst svenska. Material från projektet Rättsligt stöd för invandrare med funktionsnedsättning har varit till stor hjälp. Målgruppen och handikapporganisationerna inbjöds i april till en tolkad utbildning i LSS och om Individuella Planer. Utbildningen tolkades på fyra olika språk och utbildningsmaterialet fanns både på lättläst svenska samt översatt till de tolkade språken. Tolkarna hade i förväg fått materialet och var väl insatta i ämnet. Utbildare var kurator Gun Sandström som har stor erfarenhet av att göra Individuella Planer. Utbildningen samlade c:a 40 deltagare från samtalsgrupperna samt några föräldrar med svensk bakgrund och representanter för medverkande handikapporganisationer. I samtalsgrupperna har framkommit att språksvårigheter ofta är ett problem. Att inte förstå innehållet i ett skriftligt beslut eller information leder till både besvikelser och missförstånd, vilket medför att målgruppen isoleras ännu mer. För att ge kunskap som leder till ett enklare språkbruk och underlättar arbetet med att nå målgruppen, anordnades en kursdag i Konsten att skriva på lättläst. I utbildningen deltog LSS-handläggare från stadsdelsnämnder och Försäkringskassan, representanter från Särskolans resursteam, Barn och Ungdomshabiliteringen, Svenska kyrkan samt HSO Skåne. Kursledare var Maria O Donell från Centrum för Lättläst i Stockholm. Kursen blev mycket uppskattad och deltagarna hoppas på en fortsättningskurs. För att åstadkomma en ökad förståelse för synen på funktionshinder inom olika kulturer, livssituationer samt integrationsproblematiken, genomfördes ett seminarium om etniska, kulturella och sociala värderingar och om hur handikapprörelsen på ett bra sätt skall kunna ta emot våra nya svenskar som medlemmar. Ulla Bohlin från Malmö Högskola talade om sina erfarenheter från projektet I vårt land finns inte ordet handikapp och därefter framförde Lisa Östborn från projektet Dubbel utsatthet monologen Älska mig som jag är. Seminariet riktade sig till personal från skola, boende, korttidsvistelser, hemvister, KomVux, sjukvården, Försäkringskassan, stadsdelsnämnder, Rädda Barnen samt representanter från handikapporganisationerna. Intresset var mycket stort och deltagarantalet begränsades till 60 personer. Det stora intresset för seminariet gjorde att ytterligare två Sidan 10 HSO Skåne 2004

11 föreställningar av monologen erbjöds, en för personal på Barn och Ungdomshabiliteringen och en för Särskolans personal. Även här fick antalet deltagare begränsas. Föreställningarna följdes av att man samlades i små samtalsgrupper för att diskutera ämnet. Två personer från projektet gick runt i grupperna för att leda och delta i de mycket aktiva och kreativa diskussionerna. Här framkom problematiken som upplevs i kontakten med målgruppen, men också idéer om hur man kan underlätta. Gemensamt för grupperna var att de önskade mer kunskap i ämnet. Alla hoppades på en återträff, då de upplevde detta arbetssätt som mycket givande. Samverkan I arbetet med att fortsätta bygga upp bra samverkansformer har kontakten med speciellt intresserade personer från målgruppen, berörda verksamheter, invandrarorganisationer, handikapporganisationer m.fl. fördjupats och utökats. Kontakten med vissa trossamfund har varit mer sporadisk av tidigare nämnd anledning. Projektarbetet har dock inte försvårats av detta, då samtalsgrupperna visat sig ersätta stora delar av samverkansarbetet. Utsedda kontaktpersoner från habiliteringen, invandrarorganisationerna, handikappföreningarna, målgruppen och trossamfunden har anmält intresse av att medverka i samverkansgrupper. Representanter från målgruppen anser sig dock behöva mer kunskap, vilket de till viss del fått under andra projektåret genom att delta i kurser, konferenser och samtalsgrupper. Enligt målgruppens önskemål har utsedda resurspersoner/kontaktpersoner från de olika aktörerna bjudits in till samtalsgrupperna. Här känner deltagarna trygghet och vågar ställa frågor de annars kanske inte ställer till olika samhällsföreträdare. Detta har bl.a. resulterat i att man genom utbildningen i Individuella Planer tar första steget till samverkan och får se hur samverkan kan fungera när det gäller det egna barnet. Samverkan med handikapporganisationerna har på ett naturligt sätt skett genom att representanter alltid finns med i samtalsgrupperna. De mest aktiva föreningarna är fortfarande FUB och FA. Dessa föreningar har lokalföreningar i Malmö och en redan etablerad samverkan med bl.a. habiliteringen. Många barn med hörselnedsättning som bor i Malmö går på Östervångsskolan i Lund. Genom samverkan mellan projektet, hörselpedagogerna på skolorna i Malmö samt föreningen DHB har personal från specialskolan varit inbjudna till kurser och konferenser som projektet anordnat. Två föräldrar i målgruppen har tillsammans med projektet varit inbjudna till Dövenheten i Lund för att informera om hur HSO Skåne 2004 Sidan 11

12 det är att vara förälder med invandrarbakgrund och ha ett barn med hörselskada. Med på mötet fanns specialpedagoger, psykolog, kuratorer, socialpedagog, enhetschef, skolkonsulent och assistenter. Även personal från hörselenheten i Malmö deltog. Projektet berättade om planerna på att bilda en informationsgrupp av föräldrar från samtalsgrupperna som med sin kunskap och erfarenhet skall kunna hjälpa till i samverkansarbetet. Alla i personalgruppen kände att det skulle vara en tillgång att ha en informationsgrupp att få diskutera med. Projektorganisation Projektet är ett samarbete mellan HSO Skåne och Rädda Barnen, i samverkan med invandrarorganisationer och olika aktörer i Malmö, som på olika sätt arbetar med invandrare eller stödet till dessa. HSO Skåne bedriver projektet med projektledaren Eva Nilgert som verksamhetsansvarig. Rädda Barnen medverkar vid utbildningar, informationer och delar där deras speciella kompetens behövs. Samverkanspartners är mer löst knutna till projektet och kommer in i delar där de är berörda eller deras speciella kompetens behövs. Sylvia Månsson, föräldrarådgivare från FUB, har medverkat som medhjälpare i samtalsgrupperna och annan personal från HSO Skåne har medverkat i utbildningar och konferenser i olika delar av projektet. Projektansvarig är Lars Gustavsson, HSO Skånes länsombudsman. Ekonomisk redogörelse för andra projektåret Ekonomisk redogörelse för det andra projektåret lämnas på separat bilaga. Vi kan emellertid konstatera att vi i stort följt budgeterade kostnader. DET FORTSATTA PROJEKTARBETET - Tredje året - Projektet kommer att fortsätta efter samma verksamhetsstrategier som tidigare år och koncentrera sig på uppsökande verksamhet, kompetenshöjande insatser och uppbyggande av samverkan och nätverksstrukturer bland aktörerna. Vi kommer emellertid att lägga extra kraft på att stödja intresserade medlemsföreningar att ta emot målgruppen som medlemmar och skapa bra verksamhet för dem och att sprida erfarenheter vidare till de olika samhällsaktörerna, så att integreringsarbetet skall leva vidare efter projektets avslutande. Förväntade resultat- Målsättningar Att vi skall nå minst 200 familjer från målgruppen innan Sidan 12 HSO Skåne 2004

13 projektet avslutas Att 50 av dessa familjer skall ha gått in som medlemmar i någon handikappförening Att de aktivt skall uttrycka att de fått hjälp och stöd genom projektet, vilket hjälpt dem att bättre komma in i det svenska samhället. Att ta fram en metodbeskrivning över projektarbetet, som kan vara till stöd för andra som vill arbeta med målgruppen. Projektinriktning Under det tredje och sista projektåret kommer de kontakter som knutits att fördjupas och utvecklas, samtidigt som nya kontakter söks med resurspersoner efterhand som dessa identifieras. Det svåra arbetet med de kunskapstillförande och attitydförändrande delarna kommer att genomföras enligt nedan. Arbetet med att nå fler familjer i målgruppen liksom nätverksuppbyggnaden kommer att fortsätta, genom samverkan med myndigheter, invandrarföreningar och andra verksamheter. Samtalsgrupperna kommer även fortsättningsvis att ha en central roll och, i mån av tillgång till samtalsledare och ekonomi, öka i antal. För att åstadkomma en förändring av arbetsoch synsätt hos invandrare, myndighetspersoner och handikapprepresentanter kommer projektet att genomföra fler utbildningar i etniska, kulturella och sociala värderingar om handikapp/funktionshinder. Stor vikt kommer att läggas vid att förbereda de handikapporganisationer som deltar i projektet att, på ett bra sätt, ta emot nya medlemmar och ta över några samtalsgrupper efter projektets avslutning. Inom nätverket kommer kontakt att tas med representanter för studieförbund för att hitta lämpliga personer som skall ersätta samtalsledarna i några av grupperna. Inom verksamheter där SFI-undervisning bedrivs samt inom Barn och Ungdomshabiliteringen, skall projektet arbeta för att speciellt intresserade personer inom dessa verksamheter fortsätter med ytterligare samtalsgrupper. De skall erbjudas utbildning i frågor runt främmande kulturer, integrationsproblematiken och livssituationer. Nya föräldrar kommer att få kunskap om den miljörelaterade synen på handikapp och de möjligheter till hjälp, stöd och service som det svenska samhället erbjuder, för att underlätta i deras integrering. Samverkan mellan sjukvården, habiliteringen och familjerna m.fl. skall fortsätta att utvecklas efter de gångna projektårens arbete. HSO Skåne 2004 Sidan 13

14 Uppsökande verksamhet Den uppsökande verksamheten kommer delvis att ändra karaktär och till viss del ske genom målgruppen själv. Flera personer från invandrarföreningarna har visat stort intresse av att aktivt medverka i projektet. Genom deras intresse för arbetet i samtalsgrupperna förväntas fler familjer få information om projektet och därmed ansluta sig till någon av projektets samtalsgrupper. Två personer med invandrarbakgrund, som ingår i nätverket, planerar att starta någon form av samarbete med Brukarstödcentrum i Malmö, för att på så vis stödja och hjälpa familjer i målgruppen efter projektets slut. Om detta lyckas, kan fler i målgruppen fortsätta att få hjälp till självhjälp. Information för att nå målgruppen kommer även fortsatt att spridas via trossamfund, invandrarföreningar och genom de olika samhällsaktörerna. Kompetenshöjning Kompetenshöjning är en mycket viktig del i invandrar- och integrationsproblematiken. Kunskaper om olika kulturers syn på funktionshinder, samhällsstöd, socialt umgänge m.m. behöver ökas hos omsorgspersonal, myndighetspersoner och handikapprepresentanter. Föräldrar i målgruppen behöver få mer kunskap om bl.a.: Funktionshinder/handikappbegreppet Hur det svenska samhället fungerar Våra värderingar och vårt miljörelaterade handikappbegrepp Skyldigheter och rättigheter i det svenska samhället Information behövs både till personal i stödverksamheter och till föräldrar för att öka kunskapen om varandras kompetenser och ansvarsområden. Här kommer en fortsättning på första och andra årens arbete att ske. Detta innebär bland annat: Att vi genom seminarier och konferenser ökar kompetensen om familjer med funktionshindrade barn med invandrarbakgrund hos berörda verksamhets- och myndighetsföreträdare. Att vi genomför seminarier och speciella utbildningsdagar för personal inom handikappomsorgen och sjukvården, myndighetspersoner samt företrädare för HK-organisationerna. Syftet är att åstadkomma kunskapshöjning om andra kulturers värderingar, levnads- och umgängessätt. Att tillsammans med föräldrar i målgruppen och representanter för handikapporganisationerna ha tolkade teman och informationsträffar kring olika funktionshinder. Detta kom- Sidan 14 HSO Skåne 2004

15 mer att ske i familjegrupper med invandrarbakgrund, på skolor, förskolor, barnhabilitering m.m. för att öka deras kunskaper om olika funktionshinder och stärka dem i omsorgen om de funktionshindrade barnen. Att informera och uppmuntra målgruppen att medverka i HK-organisationernas föräldrautbildningar. Att i samtalsgrupperna värva och utbilda en informationsgrupp av föräldrar med invandrarbakgrund som blir språkrör mellan handikapporganisationerna och målgruppen. Flera av aktörerna efterfrågar mer kunskap om föräldrarnas upplevelser när de fått ett funktionshindrat barn, deras svårigheter i mötet med det svenska samhället, hur man upplever situationen inom den egna familjen m.m. Därför förväntas den blivande infogruppen bli till stor hjälp. Sättet att arbeta i samtalsform, skall leda till att personal inom verksamheter som skall stödja målgruppen, får den kunskap de efterfrågar. Ett villkor för att infogruppens arbete skall fungera, är att de får arvode eller ersättning för förlorad arbetsförtjänst, då många av föräldrarna i denna grupp är förvärvsarbetande. Samverkan - samtalsgrupperna Eftersom metodiken att samla målgruppen i samtalsgrupper fungerat mycket bra, är det av yttersta vikt att denna form av kunskapsöverföring fortsätter. De handikapporganisationer och aktörer som informerar om och aktivt deltar i samtalsgrupperna förväntas att, tillsammans med speciellt intresserade personer, fortsätta med gruppernas träffar. Förhoppningen är att de, tillsammans med informationsgruppen och med hjälp av studieförbund eller andra inom nätverket, skall hitta bra samtalsledare. Genom att representanter från invandrarföreningarna deltar i projektets kurser och konferenser sprids kunskap om hur det svenska samhället fungerar, skyldigheter och rättigheter, det miljörelaterade begreppet funktionshinder/handikapp osv. Detta förväntas leda till att speciellt intresserade personer inom föreningarna kan öka stödet för de mest utsatta familjerna som isolerar sig pga. stora språksvårigheter eller analfabetism. Överföringen av kunskap, goda samverkansformer samt integrering i de svenska handikapporganisationerna, skall skapa bättre förutsättningar för familjer med funktionshindrade barn och invandrarbakgrund att bli delaktiga i samhällslivet och få det samhällsstöd de har rätt till. Nätverk En grundförutsättning för att projektet skall lyckas är att det HSO Skåne 2004 Sidan 15

16 finns bra samverkansformer och nätverk. Nätverk och samverkansformer skall skapas mellan myndighets- och verksamhetsföreträdare och mellan invandrar- och handikapporganisationer. Samverkansarbetet kommer att fortsätta att utvecklas enligt den arbetsmetodik som påbörjats under det första året och som också använts under andra projektåret, nämligen: Att samla speciellt intresserade personer från målgruppen, berörda verksamheter, invandrarorganisationer, handikapporganisationer och trossamfund i bildandet av nätverk. Att föra samman samtalsgrupper med resurspersoner från berörda samhällsaktörer, sjukvården samt handikapporganisationerna m.fl. Att genom information och tematräffar på familjecentraler, skolor, inom fritidsverksamheter samt habilitering bilda föräldragrupper i samverkan med handikapporganisationerna. Att använda informationsgruppen som företrädare för målgruppen på temadagar/personalmöten bland boendepersonal, skola, korttidsboende, hemvister, SFI, LSS-handläggare från kommuner och Försäkringskassan, sjukvården, Migrationsverket m.fl. Budget Projektarbetet är krävande och projektpersonalens pedagogiska handlag och fingertoppskänsla i kontakten med personer från målgruppen är avgörande för att projektarbetet skall ge positivt resultat. Vi upplever att vi hitintills lyckats mycket bra och fått en mycket positiv respons för vårt arbete. Projektet och dess arbetssätt har rönt ett alltmer ökat intresse från olika samhällsaktörer och myndigheter. Sammanfattningsvis ser vi positivt på våra möjligheter att lyckas fullt ut med projektet under förutsättning att vi kan knyta till oss och anlita behövlig personal och expertis, för att fortsatt kunna driva arbetet med hög kompetens. För att kunna genomföra projektet framgångsrikt behöver vi få ekonomiska förutsättningar enligt följande: Sidan 16 HSO Skåne 2004

17 A B Utgiftslag År 1 Projektledning ,00 Projektledare ,00 Kontor ,00 Administration ,00 Resor ,00 Information ,00 Ledningsgrupp ,00 Projektarbetet ,00 Dokumentation ,00 Summa ,00 Överskott till år 3 Sökt summa Rad 2 I denna post ingår kostnader för projektledning, arbetsledning, löneutbetalning etc., beräknas till xxx:- per månad Rad 3 Kostnad för projektledare på heltid. Beräknad månadslön 23,000:- och sociala avgifter, avtalsförsäkringar, samt vissa personalfrämjande åtgärder, xxx:- per månad. Rad 4 Kontorshyra 60,000:- skall täcka ett möblerat arbetsrum, tillgång till internmöteslokaler, personalutrymme, referensbibliotek m.m. I detta ingår också bärbar dator med programvara, telefon, mobiltelefon och , xxx-/mån Rad 5 Administrativa kostnader xxx:- för kopiering, telefon, porto, inköp av viss litteratur etc.,xxx- mån Rad 6 Kostnader för projektpersonalens resor inom projektet. Beräknas till xxx:- per månad för resor med egen bil, samt ytterligare xxx:- totalt för resor utom länet, för att hålla kontakt med andra viktiga parter. Rad 7 Avser kostnader för producerande av informationsblad, informationsmaterial, projektbroschyrer och annat informationsmaterial kring projektet. Kostnad beräknad till xxx- (ej översättningskostnad) Rad 8 Avser kostnader för projektarbetsgrupp, referensgrupp och HSO Skåne 2004 Sidan 17

18 förtroendevalda som aktiveras i projektarbetet. Kostnaden beräknad till en månadskostnad på i snitt xxx:-. Detta skall täcka förtroendevaldas kostnader för förlorad arbetsförtjänst, resor och möteskostnader. Rad 9 Avser kostnader för informationsmöten och träffar, samtalsgruppernas möten, konferenser, utbildningar, samordnings- och kunskapsmöten inom projektets ram, samt arbetet med kontakter med familjer som har funktionshindrade barn. I detta ligger kostnader för konferenslokaler, förlorad arbetsförtjänst och resor för medverkande från den ideella sektorn m.m. Ersättningar för vissa föreläsares resor osv. Det avser även kostnader för expertmedverkan vid utbildningar i olika delar av projektet, samt även för vissa tolktjänster för översättning m.m. Rad 10 Avser layout, upptryckning och distribution av projektrapport och metodhandbok som beskriver projektets arbetsmetodik. Med överlämnande av vår redovisning för det andra projektåret ansöker vi härmed också medel för genomförandet av tredje projektåret Skåne Lars Gustavsson projektansvarig Eva Nilgert projektledare Sidan 18 HSO Skåne 2004

Barn med funktionshinder och invandrarbakgrund

Barn med funktionshinder och invandrarbakgrund Projektet är finansierat och genomfört med stöd av Allmänna Arvsfonden Barn med funktionshinder och invandrarbakgrund Redovisning av det första projektåret 2002-2003 Sidan 1 Sidan 2 Juni 2003 Bakgrunden

Läs mer

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projektansökan Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Skåne (HSO Skåne) söker medel för rubricerade projekt, för att i samverkan med Rädda Barnen

Läs mer

med stöd av Allmänna Arvsfonden Projektet genomförs Ett eget liv? Ett HSO Skåne projekt HSO Skåne 2004 Sidan 1

med stöd av Allmänna Arvsfonden Projektet genomförs Ett eget liv? Ett HSO Skåne projekt HSO Skåne 2004 Sidan 1 Projektet genomförs med stöd av Allmänna Arvsfonden Ett eget liv? Ett HSO Skåne projekt Sidan 1 Sidan 2 SAMMANFATTNING HSO Skåne vill genomföra ett projekt för att ge ökad autonomi till funktionshindrade

Läs mer

Funktionshindrade barn med invandrarbakgrund Projektrapport

Funktionshindrade barn med invandrarbakgrund Projektrapport Projektet är genomfört med stöd av Allmänna Arvsfonden Funktionshindrade barn med invandrarbakgrund Projektrapport HSO Skåne 2005 Sidan 1 SAMMANFATTNING Barn med funktionshinder och invandrarbakgrund och

Läs mer

Projektansökan. Redskapsboden. Från FN-konvention till vardagsverklighet. HSO Skåne. Handikapporganisationernas samarbetsorgan

Projektansökan. Redskapsboden. Från FN-konvention till vardagsverklighet. HSO Skåne. Handikapporganisationernas samarbetsorgan Projektansökan Redskapsboden Från FN-konvention till vardagsverklighet HSO Skåne Handikapporganisationernas samarbetsorgan 0 Projektansökan Redskapsboden Från FN-konvention till vardagsverklighet HSO Skåne

Läs mer

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Kvalitet i bemötandet

Kvalitet i bemötandet Projektet är genomfört med stöd från Allmänna Arvsfonden Kvalitet i bemötandet HSO Skåne HAREC Försäkringskassan Skåne HSO Skåne 2001/ KiB sid 1 Sammanfattning Kvalitet i bemötandet är ett projekt med

Läs mer

INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS

INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om tio olika insatser

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Projekt Uppdrag Plushälsa

Projekt Uppdrag Plushälsa Ett HSO Skåne projekt finansierat av Allmänna Arvsfonden och stött av Region Skåne Projekt Uppdrag Plushälsa Redovisning projektår II och ansökan för år III Projekt Uppdrag Plushälsa HSO Skåne Rapport

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Information om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)

Information om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Information om LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Vad är LSS? LSS är en rättighetslag som genom tio olika insatser ska garantera personer, som har omfattande och varaktig funktionsnedsättning,

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse.

Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse. REDOVISNING Projekt REHABILITERANDE HJÄLPMEDELSHANTERING Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse. 1. Projekttitel e t

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M I HÖGANÄS

I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M I HÖGANÄS I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Historiska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS

Historiska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS Historiska tillbakablickar 1944 kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS LSS 5 Verksamhetens mål och allmänna inriktning Främja

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor.

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor. Skolans/ förskolans Värdegrunds arbete i den mångkulturella förskolan Sven-Göran Isaksson 2010-04-29 Sammanfattning; Rapporten du har framför dig handlar om värdegrundsarbete på en mångkulturell förskola.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Rapport Projekt Mångfald på familjerådgivning och familjecentral

Rapport Projekt Mångfald på familjerådgivning och familjecentral Rapport Projekt Mångfald på familjerådgivning och familjecentral Projekt Mångfald på familjerådgivning och familjecentral Projekt Mångfald på familjerådgivning och familjecentral är ett ettårigt projekt

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har kommit till

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom. För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man

Läs mer

Målgruppen är boende i stadsdelen som vårdar och/eller ger omsorg i hemmet till närstående som är över 65 år.

Målgruppen är boende i stadsdelen som vårdar och/eller ger omsorg i hemmet till närstående som är över 65 år. Förstärkt stöd till närstående som ger vård och omsorg i hemmet till pensionärer över 65 år i Vantör - Tvåårig plan för ansökan om stimulansbidrag hos länsstyrelsen 1. Bakgrund År 2003 bodde det cirka

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

LSS. Lättläst version

LSS. Lättläst version LSS Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor som har en stor funktionsnedsättning hela livet eller

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen OF-Omsorg till personer med funktionsnedsättning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter

Läs mer

Kvalitet i bemötandet Vad är det?

Kvalitet i bemötandet Vad är det? Kvalitet i bemötandet Vad är det? 1 2 Bemötande, vad är det? Under 1998 började HSO Skåne och Försäkringskassan Skåne att diskutera den kritik som riktades bl a mot Försäkringskassan i bemötandeutredningen.

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS. - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade. En lag om rätten att leva som andra

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS. - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade. En lag om rätten att leva som andra OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Vad är LSS? LSS-lagen är en rättighetslag om stöd och service till vissa

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Lättläst LSS för vuxna

Lättläst LSS för vuxna Stöd för dig som har en funktionsnedsättning och är mellan 18 och 65 år Lättläst LSS för vuxna Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS lagen Det finns en lag som heter Lagen om stöd

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Projektplan Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Info ÄO Projektplan-ITK-stöd för äldre.docm Socialförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5, 4 tr Vård och omsorg, Järfälla hemstöd

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Uppsökande verksamhet

Uppsökande verksamhet Framtaget med stöd av Allmänna arvsfonden Uppsökande verksamhet - LSS - på brukarnas villkor - Sidan 1 Detta idématerial är framtaget inom vårt projekt LSS - på brukarnas villkor, som vi genomfört med

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

En ny storregion? Ett diskussionsmaterial för handikapprörelsen inför en eventuell länssammanslagning. framtaget av HSO Skånes Tankesmedja

En ny storregion? Ett diskussionsmaterial för handikapprörelsen inför en eventuell länssammanslagning. framtaget av HSO Skånes Tankesmedja En ny storregion? Ett diskussionsmaterial för handikapprörelsen inför en eventuell länssammanslagning framtaget av HSO Skånes Tankesmedja En ny storregion? Detta material är framtaget inom ramen för HSO

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1 Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Information till barn placerade i familjehem om deras rättigheter till råd och stöd Delprojektsansvarig Sofia Lager Millton Datum 2014-06-01

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Emma Dahlberg,

Läs mer

LSS - På brukarnas villkor -

LSS - På brukarnas villkor - Projektet är finansierat med stöd av Allmänna Arvsfonden LSS - På brukarnas villkor - Redovisning av ett utvecklingsprojekt om Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade Sidan 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten

Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten 1 Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten 1. Projektnamn Den 1 juni 2009 beslöt LAG Mellansjölandet att bevilja oss ett projektstöd för att arrangera besökshelgen Upplev Kilsbergskanten (LAG:s dnr M2009-0095,

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld

Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld 1. Grunduppgifter Kommun/verksamhet: Medrapporterande

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015-2016

VERKSAMHETSPLAN 2015-2016 SAMMANFATTNING Genom HSO Västerbotten arbetar medlemsföreningarna tillsammans och ger varandra stöd i frågor som rör dess medlemmar. HSO Västerbotten arbetar och företräder grupper med funktionsnedsättning,

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och

Läs mer

Riktning mot framtiden

Riktning mot framtiden Riktning mot framtiden Ett material för utveckling av funktionshinderrörelsen framtaget av HSO Skånes Tankesmedja Riktning mot framtiden HSO Skånes Tankesmedja är namnet på ett projekt med uppgift att

Läs mer

Verksamhetstillsyn avseende korttidsvistelse och myndighetsutövning

Verksamhetstillsyn avseende korttidsvistelse och myndighetsutövning 1(5) Ramona Persson Tfn 0155-26 40 27 Vård- och omsorgsnämnden i Oxelösunds kommun 613 81 Oxelösund Verksamhetstillsyn avseende korttidsvistelse och myndighetsutövning BESLUT Länsstyrelsen avslutar ärendet

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Projektet är genomfört. Allmänna Arvsfonden. med stöd av. Ett eget liv? Redovisning av tredje och sista projektåret. HSO Skåne rapport 2008:3

Projektet är genomfört. Allmänna Arvsfonden. med stöd av. Ett eget liv? Redovisning av tredje och sista projektåret. HSO Skåne rapport 2008:3 Projektet är genomfört med stöd av Allmänna Arvsfonden Ett eget liv? Redovisning av tredje och sista projektåret HSO Skåne rapport 2008:3 Ett eget liv - projektredovisning för tredje och sista projektåret

Läs mer

att jobba på socialförvaltningen

att jobba på socialförvaltningen att jobba på socialförvaltningen Socialförvaltningen Socialförvaltningen ansvarar för insatser till barn, ungdomar, familjer samt personer med funktionsnedsättning eller någon form av beroende. Socialförvaltningen

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer

Läs mer