Projekt Uppdrag Plushälsa

Transkript

1 Ett HSO Skåne projekt finansierat av Allmänna Arvsfonden och stött av Region Skåne Projekt Uppdrag Plushälsa Redovisning projektår II och ansökan för år III

2 Projekt Uppdrag Plushälsa HSO Skåne Rapport 2010:7 Inom projekt Uppdrag Plushälsa har HSO Skåne under det andra projektåret startat upp drygt 75 hälsogrupper med ca 600 deltagare. Detta har byggts upp med bred information och marknadsföring och olika stödaktiviteter till de medverkande organisationerna. Samarbetet med studieförbund, träffpunkter, boenden etc. har ökat under året och flera utbildningsinsatser har genomförts till stöd för dem som har engagerat sig i projektet. Ett flerårigt samarbetsavtal har tecknats med Region Skåne. Under det tredje året kommer vi att arbeta för att ge fördjupade kunskaper till dem som organiserar och dem som leder aktiviteterna. Eva Nilgert och Malin Björk, båda projekthandläggare vid HSO Skåne, arbetar med projektet. Lars Gustavsson länsombudsman 1

3 Projekt Uppdrag Plushälsa det tredje projektåret Sammanfattning I projektet Uppdrag Plushälsa har vi under 2010 arbetat för att få igång hälsoaktiviteter inom handikapporganisationer på lokal och länsnivå inom följande fyra områden: 1. Motion 2. Kosthållning 3. Social aktivering 4. Självhjälpsgrupper kring olika problem som ständig smärta, sömnproblem, hjälp och stöd till livsstilsförändringar m.m. Arbetsområdena bygger på en behovs- och möjlighetsanalys som gjordes under det första projektåret. Under 2010 har drygt 75 hälsogrupper startats upp och ca 600 personer har på olika sätt aktiverats i olika hälsoaktiviteter inom ramen för projektet. Till detta har volontärer värvats och samarbete med studieförbund och andra intressenter har knutits. En lång rad informationer och olika stöd/hjälpinsatser har genomförts på medlemsmöten, träffpunkter m.fl. ställen för att nå medlemmar, som komplement till utskick och andra insatser som behövs för att nå och få igång projektets målgrupp. Utbildningsinsatser har genomförts, riktade till både organisatörer av hälsoarbete och ledarna av hälsogrupperna. Flera möten på temat hälsa har genomförts på olika orter i Skåne för att ge inspiration och idéer till fortsatt hälsoarbete. Samarbete och samverkan har påbörjats med studieförbund, träffpunkter, boenden, dagverksamheter m.fl. för att både nå målgruppen, få igång grupper och få andra intressenter aktiva i funktionsnedsattas hälsosituation. Ett flerårsavtal har knutits med Region Skåne som gör att vi kan säkra hälsogruppers fortlevnad efter projektets slut. Från projektets sida har vi också deltagit på en hälsomässa och en konferens anordnad av Handisam och Region Skånes folkhälsoavdelning, med syfte att sätta fokus på hälsosituationen för människor med funktionsnedsättningar. Projektpersonal har fått flera personliga vittnesmål från deltagare om projektaktiviteternas bidrag till att öka deras livskvalitet. Även föreningsledare har uttalat att projektet vitaliserat föreningsarbetet och ökat medlemmars intresse för föreningen. Under det avslutande projektåret ser vi som främsta uppgift att öka kompetensen i de medverkande föreningarna så de står på egna ben i hälsoarbetet. En annan viktig uppgift är att få kommunerna att stödja hälsoarbete riktat till människor med funktionsnedsättningar. Vi känner att både behovet och intresset är stort för hälsoaktiviteter och hälsoarbete. För projekt Uppdrag Plushälsa är problemet att hinna med att hjälpa till att organisera upp grupper och hitta volontärer till dessa, i paritet till de behov som finns i målgruppen. 2

4 Projekt Uppdrag Plushälsa Projektet Måluppfyllelse Projektets övergripande målsättning är följande: att människor med funktionshinder och kroniska sjukdomar skall få en bättre hälsa och livskvalitet, genom stöd och hjälp från verksamheter utvecklade och levererade av deras handikappföreningar. Måluppfyllelse av delmålen för det andra projektåret Delmål för det andra projektåret Projektet har under det andra projektåret följande målsättningar: att starta upp minst 45 hälsogrupper Målet har nåtts med rågat mått, då 75 hälsogrupper är igång i slutet av oktober och fler än 600 personer är aktiverade i projektets aktiviteter. att värva minst 30 volontärer som är villiga att leda olika hälsoaktiviteter Även denna målsättning är nådd med bred marginal med drygt 50 volontärer igång. En huvuddel av grupperna leds av volontärer, vissa specialgrupper leds av ledare från studieförbund. att minst fem medverkande organisationer tar fram en utvecklingsplan över hur de skall utveckla det hälsoinriktade stödet till medlemmarna En utbildning har genomförts med 18 deltagare från 12 organisationer. Vi arbetar vidare med att stödja dessa till att få fram planer. Vi har gett dem modeller för det, men inga planer är färdiga än. att öka intresset inom kommunerna och sjukvården för hälsoarbetet bland människor med funktionsnedsättningar, genom samarbetsavtal. Med Region Skåne har ett flerårsavtal tecknats, , och samarbete har påbörjats med flera primärkommuner. Dock föreligger ännu inga avtal med dessa. Beträffande utvecklingsplaner har vi ännu inte uppnått det uppsatta målet till fullo. Beträffande primärkommunala samarbetsavtal har sådana ännu inte tecknats men samarbete i olika former har påbörjats i flera kommuner. Projektarbetet Efter genomgång och analys av intervjuerna som genomfördes under det första projektåret kom vi fram till att det var fyra huvudområden som projektet skall arbeta med och kunna nå bra resultat inom förbättrad hälsa med, nämligen: 1. Motion 2. Kosthållning 3. Social aktivering 4. Självhjälpsgrupper kring olika problem som ständig smärta, sömnproblem, hjälp och stöd till livsstilsförändringar m.m. Det är för att få igång grupper kring detta som projektarbetet har koncentrerat sina aktiviteter under år två. 3

5 Information De båda projekthandläggarna har genomfört ca 80 informationer om projektet under det gångna året. Det har varit i lokala samarbetsorganisationer, HSO, inom handikappföreningar på lokal och länsnivå och på kommunala träffpunkter. Informationer har också gjorts på olika former av boenden, dagcentraler och andra ställen där våra föreningar eller personer med funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomar kan nås. Informationer har också skett till politiker och tjänstemän på olika nivåer inom kommuner och landsting. Från projektets sida har vi också deltagit och informerat på en hälsomässa och presenterat våra erfarenheter och resultat på en hälsokonferens anordnad av Handisam och Region Skånes folkhälsoberedning. På de interna informationerna har målsättningen varit att intressera och få igång våra medlemsföreningar i hälsoarbetet, som en del av deras egen utveckling och överlevnad. Vi har också gett tips och råd om hur de startar upp grupperna och möjligheterna att söka samarbete med andra. Vi har gett information om möjligheterna att få hjälp med viss startutrustning och ett kostnadsbidrag som avtalet med Region Skånes folkhälsoavdelning ger oss möjlighet att ge. Den externa informationen har haft som syfte att få kommuner och vård att engagera sig i funktionsnedsattas hälsosituation och få dem att engagera sig i och stödja organisationernas hälsoarbete. Informationsinnehållet har utgått från Folkhälsoinstitutets rapport Onödig ohälsa, och behovet av att kommunerna engagerar sig i stöd och samarbete med organisationer som arbetar med ohälsoproblematiken. Information om olika projektaktiviteter har även spridits genom projektinformation, HSO Skånes hemsida, samt våra andra tryckta och digitala informationer. Igångsättande av hälsoaktiviteter Informationen är basen för att få igång hälsogrupper, men till detta behövs också ett praktiskt stöd med hur de värvar deltagare, att anskaffa lokaler, att organisera grupper och hur de hittar volontärer till att starta grupperna etc. Vissa organisationer är ganska självgående och andra behöver mycket hjälp för att komma igång. Flera hälsogrupper är också ett samarbete mellan olika föreningar, eftersom de kanske inte själva får ihop deltagare för att fylla en specifik grupp. Värvning till hälsogrupperna har främst skett internt i föreningarna på medlemsmöten, med medlemsutskick, med riktade telefonsamtal etc. Det har också förekommit information på boenden, träffpunkter etc. Vid sju tillfällen har föredrag genomförts på olika hälsotema som kost, läkemedel, motion, hälsokontroll etc. Under året har fram till mitten av oktober 76 grupper startats upp i vilka drygt 600 personer med olika funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomar deltar. Det är ett resultat långt över både de uppsatta planerna och förväntan. Vi underskattade de uppdämda behoven av olika hälsoaktiviteter och också den självspridning som kom genom mun till mun (öra)-information, när antalet hälsogrupper hade nått en viss mängd. I skrivande stund är 39 motionsgrupper igång, 12 kring matlagning och kosthållning, 9 självhjälpsgrupper och 16 i social aktivering. Inom motion är det bl.a. styrketräning, vattenjympa, afrikansk dans, chigong, andningsteknik m.m. som gäller. Matlagning har olika inriktningar med vegetarisk matlagning, allmän husmanskost, smal/nyttig mat och matlagning för herrar. Inom självhjälpsgrupperna är det 4

6 främst personer med lättare kognitiva problem och personer med psykiska problem som har träffats och diskuterat sina problem och hur de skall handskas med dem för att få ett så bra liv som möjligt. En grupp har arbetat med livsstilsförändringar. Grupperna med social aktivering har som syfte att få igång och få ut människor som har isolerat sig p.g.a. sin funktionsnedsättning. Målet är att komma igång och få nya sociala kontakter. Hälsogrupperna i social aktivering har sysslat med målning, allsång, keramik och andra lättaktiviteter. En geografisk obalans har förekommit med betydligt fler (70 %) av grupperna i västra delarna av Skåne och endast ca 30 % på östsidan, där det nordligaste hörnet är kraftigt underrepresenterat, även sett ur ett befolkningsperspektiv. Fyra lokala samorganisationer, DHS i Helsingborg, samt HSO i Lund, och Ystad, samt samverkansorganisationerna i Klippan och Ängelholm är engagerade och driver hälsogrupper på medlemsföreningarnas uppdrag. Studieförbunden ABF, Vuxenskolan och Sensus är aktiva i projektet och organiserar hälsogrupper för vissa organisationers uppdrag. Detta är ibland ett sätt att lösa både lokal- och ledarfrågan, för t.ex. matlagningsgrupper. Ett samarbete finns också med Friskis och Svettis i Lund, Söderåsens Forsgård om handikappridning, IT-smedjan i Helsingborg samt olika träffpunkter, boenden, dagcenter m.m. i flera kommuner. Bland annat följande 15 organisationer är aktiva i att driva olika hälsogrupper på en eller flera orter: Elöverkänsligas förening Reumatikerföreningen Afasiföreningen Astma- Allergiföreningen Strokeföreningen Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar Riksförbundet social och mental hälsa och vuxna Bröstcancerföreningen Synskadades förening Unga diabetiker Hjärt- och lungsjukas förening Neurologiskt handikappades riksförbund Hörselskadades riksförbund Parkinsonföreningen Psoriasisföreningen Ytterligare ca 7 8 föreningar har medlemmar med i de grupper som drivs genom samorganisationerna eller studieförbunden. Värvning av volontärer Värvning av volontärer är en svår och viktig del av projekt Uppdrag Plushälsa. Det är en grund för att kunna starta upp hälsogrupperna att vi kan värva volontärer som håller i dessa. Inom projektet har vi arbetat med att värva volontärer efter delvis nya principer. Det vanliga förfaringssättet som många organisationer använt tidigare har varit att använda de få som själva anmäler sitt intresse, nästan oavsett deras lämplighet och kompetens för uppdraget. Inom Uppdrag Plushälsa har vi börjat försöka få organisationerna att göra en analys över kompetens och vilket slags personer de söker, samt en arbetsbeskrivning för de olika volontäruppgifterna. Utifrån detta har vi sedan sökt volontärer. Vi har marknadsfört volontäruppdragen bl.a. genom: En speciell volontärbroschyr har tagits fram som har gått ut i riktade utskick till föreningsmedlemmar, likväl som i medlemsutskick i vissa organisationer. Personlig sökning har gjorts via mun till mun-information och genomgång av egna register. Vid olika informationstillfällen som medlemsmöten, konferenser, hälsomässor, kommunala träffpunkter m.m. har vi informerat om volontäruppdragen. Aktiva volontärer har spridit info till bekanta, vilket lett till fler intresserade. 5

7 Information på hemsidor som volontarbyran.se och frivillig.se samt vår egen hemsida. Några medlemsorganisationer har också lagt ut det på sina hemsidor. Cirka 60 personer har engagerats som volontärer i de olika hälsogrupperna och ungefär 20 drivs av studieförbund. Majoriteten har värvats internt inom de medverkande organisationernas medlemskår. Till detta har ytterligare ett antal personer mer marginellt engagerat sig i projektet som informatörer och budskapsbärare eller hjälpt till med flera mindre uppgifter. Vi har fyra referens/arbetsgrupper med frivilliga, lokaliserade i Helsingborg, Lund, Klippan och Ystad. Vi arbetar för att våra medlemsorganisationer både skall göra en konkret arbetsbeskrivning och skriva avtal med sina volontärer, så att deras uppdrag är tydliga både beträffande uppdragets innehåll, tidsmässiga insats och arbetsuppgifter. Till vissa av grupperna som matlagning, chigong etc. som har behov av visst specialistkunnande, har vi i vissa fall inte lyckats hitta volontärer, utan vi har genom samarbete med studieförbund anlitat en ledare. Hitintills har vi i stort sett lyckats att få fram de volontärer vi behöver, men medverkande organisationer behöver utveckla metodiken att arbeta med volontärer ytterligare. Ny metodik och nytt synsätt behöver få mer tid på sig att slå rot. Erfarenheter av det andra projektåret Arbetet under det andra projektåret har bedrivits enligt planerna. Folkhälsoinstitutets slutsatser i rapporten Onödig ohälsa har bekräftats ytterligare och vi upplever både ett behov av och ett sug efter olika hälsoaktiviteter. Att nå och motivera målgruppen att aktivera sig i olika hälsogrupper är ett svårt arbete där många faktorer behöver samspela. Budskapet om olika aktivitetsmöjligheter och vinsten med dessa måste ut på många olika kanaler för att få igång medlemmarna. Det mest effektiva är mun till mun-information och samtal med medlemmarna, vilket är tidsödande. Under hösten har antalet grupper som har kommit igång med mindre stödinsatser från projektet ökat. Information om olika hälsoaktiviteter har spridits muntligt medlemmar emellan. Flera organisationer rapporterar att medlemmar som de aldrig har sett tidigare i föreningens aktiviteter plötsligt har dykt upp i olika hälsoaktiviteter. Lokalorganisationerna inom handikapprörelsen bedrivs till en huvuddel med oavlönade krafter vilket gör verksamheten både bräcklig och ojämn, kvalitetsmässigt. Vissa organisationer drivs av mycket erfarna och kompetenta företrädare, som lätt får igång olika aktiviteter och organiserar upp dessa. Motsatsen finns tyvärr också och är ganska vanlig. Där upplevs enkla uppgifter som ett brev till medlemmarna, fördelning av arbetsuppgifter och andra organisatoriska uppgifter som svåra hinder. Anordnandet av en informationskväll kan stupa på vem som skall köpa och koka kaffet. Att handikapprörelsen består av organisationer med relativt hög medelålder, där många av företrädarna själva har en bräcklig hälsa är en annan faktor som ibland får planeringen att falla och som det måste hittas rutiner med ersättare, för att förebygga. De problem som vi främst har mött är bl.a. följande: Vissa organisationers dåliga förmåga till genomförande och strukturerat arbete Inaktivt och isolerat liv bland många i projektets målgrupp. Det är en del av deras hälsoproblem och det gör att det är svårt att få igång dem 6

8 Resursbekymmer för organisationerna Att hitta lämpliga lokaler att bedriva aktiviteter i Att hitta lämpliga ledare till vissa mer specialinriktade hälsogrupper Alla problem måste mötas och bearbetas på lokal- och individnivå av projektpersonalen, vilket vi också har gjort. Även om det tar oerhört mycket både kraft och tid, har det emellertid inte varit omöjligt att eliminera olika problem som har dykt upp. Den enskilt största, positiva överraskningen under det andra projektåret har varit den utvecklingskraft, som trots allt finns inom handikapprörelsen när den sakta men säkert får in en riktning mot ny utveckling. Vi känner oss både förvånade och imponerade över resultatet med dryga 70 grupper och ca 600 personer aktiva i olika hälsoaktiviteter. Vi har sett att vårt koncept håller i grunden, men att det kräver både uthållighet och långsiktighet för att komma igång och få bredd på verksamheten. Det krävs också resurser ifråga om kompetent personal, material och ekonomiskt stöd. Det mest inspirerande under projektarbetet har varit de många vittnesmålen om positiva effekter för deltagarna i olika hälsoaktiviteter. Deltagare med psykiska störningar har talat om hur mycket bättre de har börjat må av att delta i en motions- eller målargrupp. Personer med utvecklingsstörning eller psykiska problem har genom en motions- eller kostgrupp gått ner i vikt, en så mycket att han har kunnat sluta med sin diabetesmedicin. Vi har fått många mail från medlemmar som vittnat om hur projekt Uppdrag Plushälsa verkligen har ökat deras livskvalitet. Vi känner att grundidén för vårt arbetssätt är rätt men vi måste inrikta oss mer på att utveckla organisationernas egen förmåga att organisera och driva hälsoarbete. Ett långsiktigt avtal med Region Skånes folkhälsoavdelning ger garantier för fortsatt stöd till organisationernas hälsoarbete efter projektets slut. Vi ser emellertid att även primärkommuner måste ta ett större ansvar för att stödja sina lokala organisationer i hälsoarbetet. Projektpersonal Lars Gustavsson, HSO Skåne, har varit övergripande projektledare och ansvarat för projektets strategiska val och inriktningar, utformning av tryckt information, utformning av volontärsarbetet, upplägg av och medverkan i utbildningar etc. Lars G har också haft hand om överläggningar med Region Skåne och externa intressenter. Eva Nilgert har varit projekthandläggare på deltid, 80 %. Hon har arbetat med att driva projektet på organisations- och medlemsnivå. Eva har varit marknadsförare och informatör i föreningar, på mässor, konferenser etc. och stått för det praktiska vardagsarbetet med medlemskontakt, kontakt med volontärer, uppstart av grupper, genomförande och annat vardagsgöra som hör till ett projekt som detta. Malin Björk har arbetat som projekthandläggare på deltid. Hon har bistått Eva Nilgert med praktiskt arbete vid uppstart av hälsoaktiviteter och uppföljning av dem. Eva och Malin har delvis delat upp länet som arbetsområde mellan sig. 7

9 Carina Stenkilsson, som är handläggare på HSO Skånes kansli, har varit projektet behjälpligt med informationsarbete, utformning av tryckt- och webbinformation, samt behjälplig med olika administrativa arbetsuppgifter. Även andra medarbetare på HSO Skånes kansli har varit involverade i olika delar av projektet med praktisk hjälp med utskick, telefonservice, tryckning och utformning av informationsmaterial etc. Kansli Projektet utgår från HSO Skånes kansli på Vaktgatan 3 i Helsingborg, där projektet förfogar över utrustade arbetsrum, tillgång till sammanträdesrum, teknisk utrustning, lunchutrymme och referensbibliotek. Ekonomisk redovisning för projektår II Görs på separat bilaga. Ansökan om bidrag för det tredje projektåret Projektet fortsätter under det tredje projektåret att ha sin utgångspunkt i den kartläggning av icke medicinska hälsoaspekter som målgruppen har framhållit som viktiga för totalupplevd hälsa. Utifrån de erfarenheter som de två första projektåren har gett oss vill vi arbeta vidare för att vidareutveckla arbetsmetodiken och få den robust i de medverkande organisationerna. Målgrupp för projektets arbete är människor med funktionsnedsättningar som behöver förbättra sin hälsa. Vi vill försöka nå dem som idag inte är aktiva medlemmar, eller inte medlemmar alls, på grund av att det tidigare inte har funnits något stöd för att arbeta med deras hälsoproblem. Att nå djupare in i målgruppen kräver ökat samarbete med hälso- och sjukvården och med huvudmannen Region Skåne och Skånes kommuner. Det tredje projektårets huvudinriktning kommer att vara: Att öka medverkande organisationers förmåga att själva organisera och driva sina hälsogrupper Att metodmässigt utveckla arbetet Att öka deltagarantalet och antalet hälsogrupper och att sprida dem organisationsmässigt och geografiskt Att försöka öka deltagandet i speciellt eftersatta grupper Projektet skall fortsätta att utveckla metodik och arbetssätt som passar handikapprörelsen, för att interninformera, för att värva volontärer och organisera olika hälsoaktiviteter. Fortsatta utbildningar skall genomföras både för dem som håller direkt i hälsoaktiviteterna och för dem som organiserar dem. Vi skall också genomföra informationer och ha ökade kontakter med kommunernas folkhälsoansvariga, för att få dem att öka sitt stöd till de lokala handikapporganisationerna. Vi kommer också att söka ökat samarbete med andra intressenter som är viktiga för fortlevnaden av de aktiviteter som projektet har startat. 8

10 PROJEKTETS MÅLSÄTTNING Projektets målsättning är att människor med funktionshinder och kroniska sjukdomar skall få en bättre hälsa och livskvalitet, genom stöd och hjälp från verksamheter utvecklade och levererade av deras handikappföreningar. Delmål för det tredje projektåret Projektet har under det tredje projektåret följande målsättningar: att ha en stabil bas med minst 80 hälsogrupper geografiskt utspridda i länet att få en grupp på minst 20 företrädare med kunskaper att själva organisatoriskt hålla igång hälsoarbetet och en grupp med utbildade volontärer som svarar till de behov vi har för att kunna driva igångsatta hälsogrupper att öka intresset inom kommunerna och sjukvården för hälsoarbetet bland människor med funktionsnedsättningar, genom samarbetsavtal. Projektet Projektarbetet kommer att fortgå enligt utstakad väg i vår huvudansökan. Den grundläggande inriktningen är: A. Olika utbildnings- och stödinsatser för att öka organisationernas egen förmåga att planera och driva hälsoarbete B. Att öka samarbetet med andra aktörer och ansvariga på hälsoområdet inom Region Skåne, Skånes kommuner, organisationsvärlden m.fl. C. Utveckla metodik kring information och marknadsföring i syfte att nå målgruppen och att finna volontärer till hälsogrupperna D. Att kontinuerligt utvärdera och analysera våra olika projektaktiviteter för att hitta så bra arbetskoncept som möjligt Vi kommer att arbeta genom utbildningar och personliga stödinsatser till dem som är aktiva i projektet för att ge dem verktyg och planeringsinstrument som gör det lättare för dem att organisera och utveckla hälsoarbete i deras föreningar. Vi kommer också att rikta in oss på att ge volontärerna en grundplattform i kunskaper om hälsoarbete och kring de aktiviteter som de håller i, med erfarenhet från den utbildning vi genomförde för en mindre grupp under första projektåret. Vi kommer att öka kontakten med andra aktörer och ansvariga på hälsoområdet, främst inom kommunerna på politisk och tjänstemannanivå. Med Region Skåne vill vi fördjupa samarbetet med bland annat primärvården. Både kommuner och landsting har ett folkhälsoansvar som vi menar att de kan arbeta betydligt bättre med än vad de flesta gör idag, genom riktade insatser mot våra målgrupper och att ge bättre stöd till organisationer. Att mer konsekvent utvärdera och analysera det arbete vi håller på med är en viktig del av det avslutande projektarbetet. Det gäller en utvärdering på deltagarnivå. I vilken grad ger deltagande i de olika aktiviteterna det positiva resultat för hälsa och välbefinnande som vi hoppas på? Är de spontana reaktioner som vi har fått gällande för grupperna som helhet? Vad var det som fick igång deltagarna i olika hälsoaktiviteter? Har deras deltagande motsvarat deras förväntningar? Vad krävs för att de själva skall kunna ta ökat ansvar för sin hälsa? 9

11 Ur volontärernas perspektiv är utvärderingen också viktig. Varför har de engagerat sig, vilka vinster har deras engagemang gett, hur har de upplevt vår information till dem, vår ledning av dem osv.? Även processperspektivet skall utvärderas. Vad var det som fick våra medlemsorganisationer att delta? Vilka fördelar, nackdelar och problem har de haft med att starta upp de olika hälsoaktiviteterna? Vad har det betytt för organisationerna? I övrigt hänvisar vi till vår projektansökan för första projektåret. Ekonomi projektår III Rad 2. Projektledning är för HSO Skånes kostnader att leda, driva och ekonomiskt administrera projektet. Rad 3. Styr- referensgruppen beräknas att träffas ca sex gånger per år. Rad 4. Projektpersonal är projektledare deltid, ca 15%, och två projekthandläggare på deltid, 130 %, samt administrativ hjälp på deltid ca 20%. Vid många av arbetsmomenten krävs att det är två samtränade personer som efteråt kan gå igenom idéer, intryck och personer som anmält sig som volontärer till att leda olika verksamheter. Vi har lönenivåer mellan på xx 000 kronor för projektledaren och på xx 000 kronor för projekthandläggare. Sociala avgifter och lönebikostnader beräknar vi till mellan drygt 10 och ca 45 %. Rad 5. Kostnader för två arbetsplatser med telefon, datorutrustning, mail samt tillgång till kopiering, lokaler för interna sammanträden, referensbibliotek samt övriga personalutrymmen. Rad 6. Administrativa kostnader för utskick, telefon, kopiering, vissa tryck etc. Rad 7. Reskostnader för projektpersonal. Rad 8. Information om projektet, som går ut i tryckt form tre-fyra gånger per år till olika intressenter, samt för dokumentation som regelbundet läggs ut på vår hemsida, för att sprida projektets arbetssätt och resultat. Rad 9. Projektarbete innebär kostnader för: - informationsmöten och marknadsföringsaktiviteter - värvning av och utbildning av volontärer, - material till hälsogrupper - att starta upp någon självhjälpsgrupp under det tredje året - utbildnings- och informationsinsatser kring hälsoarbete Vi vill här påpeka att de medel som vi söker inte är för driften av olika hälsoverksamheter i organisationerna. Denna verksamhet skall finansieras genom bidrag från Region Skåne m.fl. Detta är en förutsättning för att verksamheterna skall leva vidare efter projektets slut. De medel vi söker under detta konto är för kartläggning, metod och kompetensutveckling etc. 10

12 Om det är några ytterligare upplysningar som önskas, kontakta länsombudsman Lars Gustavsson, HSO Skåne, telefon: E-post: Härmed ansöker vi om x xx0 000:- kronor att användas år tre i Uppdrag Plushälsa. Skåne i december 2010 Lars Gustavsson Länsombudsman 11

13 12

14 HSO Skåne är en samarbetsorganisation för huvuddelen av Skånes handikappföreningar. Dessa har närmare funktionshindrade medlemmar i länet. HSO Skånes uppgift är att arbeta med övergripande frågor som är gemensamma för medlemsföreningarna. Prioriterade arbetsområden är tillgänglighet, vård, rehabilitering/habilitering, hjälpmedel, social service, arbetsmarknad, bemötandefrågor m m. Vaktgatan 3, Helsingborg Tfn Fax E-post: info@skane.hso.se 13