Bilagor: Granskning av klassificering av utgifter som drift eller investering

Transkript

1 Bilagor: Granskning av klassificering av utgifter som drift eller investering Region Uppsala KPMG AB Antal sidor 25 Antal bilagor 2 Bilagor.docx 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved Error! Unknown document property name.kpmg Public

2 Region Uppsala Bilagor: Granskning av klassificering av utgifter som drift eller investering KPMG AB Innehållsförteckning 1 Bilaga 1 - Anvisning Materiella anläggningstillgångar 1 2 Bilaga 2 - RKR Rekommendation Bilagor.docx i 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved Error! Unknown document property name.kpmg Public

3 Page 1 of 25 Senast uppdaterad Landstingets ledningskontor Angelica Wiklund Redovisningschef Materiella anläggningstillgångar 1 Lagregler och rekommendationer Landstinget i Uppsala län följer Lagen (1997:614) om kommunal redovisning och de rekommendationer och informationer som Rådet för kommunal redovisning (RKR) har givit ut. Denna anvisning bygger på ovanstående regelverk, men inkluderar även förtydliganden anpassade till Landstinget i Uppsala Län. Notera att immateriella anläggningstillgångar beskrivs i en separat anvisning. Beskrivningar av rutiner och interna kontroller relaterade till materiella anläggningstillgångar finns dokumenterade i separata processbeskrivningar. 2 Definition En materiell anläggningstillgång är en fysisk tillgång som är avsedd att stadigvarande användas eller innehas i verksamheten. En materiell anläggningstillgång minskar i värde på grund av ålder och utnyttjande och ska skrivas av över den beräknade användningsperioden (nyttjandeperioden). Undantaget är värdebeständiga anläggningstillgångar såsom mark och konst. Avskrivningen ska ske från den tidpunkt då anläggningstillgången är färdig att tas i bruk. 3 Kriterier för aktivering av materiella anläggningstillgångar 3.1 Ekonomiska fördelar, servicepotential En materiell anläggningstillgång ska redovisas som tillgång i balansräkningen om: landstinget har kontroll över tillgången det är sannolikt att tillgången medför framtida ekonomiska fördelar eller medför framtida servicepotential anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

4 Page 2 of 25 2 (17) 3.2 Varaktighet och väsentlighet Ytterligare förutsättningar för att en tillgång ska redovisas som en materiell anläggningstillgång är att den införskaffas för stadigvarande bruk och att den är av betydande belopp, vilket innebär att tillgången ska ha: nyttjandeperiod om minst 3 år anskaffningsvärde om minst ett prisbasbelopp, exkl moms Tillgångar som har en livslängd kortare än 3 år, eller ett anskaffningsvärde under ett prisbasbelopp, exkl moms, utgör korttidsinventarier eller inventarier av mindre värde, och ska bokföras som en driftkostnad i den period som tillgången erhålls. 3.3 Naturligt samband Huvudregeln är att varje inventarie ska bokföras som en enskild tillgång. Undantag gäller dock för anskaffningar av inventarier som har ett naturligt samband eller som kan anses ingå som ett led i en större inventarieinvestering. I dessa fall bedöms anskaffningsvärdet utifrån inventariernas sammanlagda anskaffningsvärde och investeringen behandlas som en tillgång i anläggningsregistret. Exempel på tillgångar som bedöms ha ett naturligt samband: I. Inventarier, såsom möbler, som förvärvas gemensamt och har ett funktionellt samband. Detta innebär att möbler som köps in till en hel avdelning, ett sammanträdesrum eller annan avgränsad yta kan räknas som en anläggningstillgång. Beslutet om anskaffningen ska göras vid samma tillfälle, för samtliga inventarier, som ingår i den anläggning som har ett naturligt samband. Inventarierna ska vara avsedda att bytas ut gemensamt vid ett tillfälle efter avskrivningstidens slut. Med möbler avses här till exempel bord, stolar, sängar, gardiner. II. Utrustning vars samtliga delar måste bytas ut om en del går sönder, till exempel teknisk utrustning som blir obrukbar utan alla ingående delar, exempelvis ringledningssystem. Exempel på tillgångar som inte bedöms ha ett naturligt samband: I. Inventarier, såsom möbler, som är spridda i verksamheten och inte är avsedda att användas gemensamt. II. Inventarier, såsom maskinteknisk utrustning eller annan utrustning, som fungerar var och en för sig och inte har ett funktionellt samband med andra maskiner. III. Inventarier som, trots att de har ett naturligt samband, har ett ringa värde och kan bli obrukbara inom avskrivningstiden. Till exempel papperskorgar, klädhängare, krukor mm. Naturligt samband ska utnyttjas restriktivt. Varje inventarie i anläggningsregistret ska kunna härledas till fysiska inventarier.

5 Page 3 of 25 3 (17) 4 Värdering av materiella anläggningstillgångar 4.1 Anskaffningsvärde Anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång utgörs av inköpspris och kostnader för att få tillgången på plats och i skick för att utnyttjas för sitt ändamål. Exempel på utgifter som ska ingå i anskaffningsvärdet inköpspris, inkl tullavgifter, efter avdrag för rabatter iordningställande av plats eller område för installation eller uppförande av tillgången, leverans och hantering, installations- och monteringsutgifter, provning av tillgångens funktioner konsulttjänster såsom arkitekt-, ingenjör- och juristtjänster, lagfart arbetsmöten, där t ex projektledare och entreprenörer samlas för att gå igenom projektet (konferenser, workshops och uppstartsmöten för projekt etc) Internt upparbetad tid av specialister samt projektledare dedikerade till projektet, får tas upp i anskaffningsvärdet av materiella tillgångar. Exempel på utgifter som inte ska ingå i anskaffningsvärdet administrationskostnader och andra allmänna omkostnader, om de inte är direkt hänförbara till anskaffningen utgifter för provkörning och intrimning, utöver provning av tillgångens funktioner andra löpande driftsförluster som uppstår i ett inledningsskede innan anläggningen når planerad driftsnivå flyttkostnader kostnader relaterade till studieresa, utbildning, annonsering, marknadsföring kostnader för olika typer av förtäring, såsom frukost, lunch, middag, oavsett tillfälle servicekostnader 4.2 Komponentredovisning En materiell anläggningstillgång, som består av betydande, tydligt identifierbara/avskiljbara komponenter, med väsentligt olika nyttjandetider, ska delas upp i sina respektive komponenter. Ett exempel på en materiell anläggningstillgång där viktiga komponenter kan behöva särskiljas är byggnader.

6 Page 4 of 25 4 (17) Byggnader För Landstinget i Uppsala län ska byggnader delas upp i följande komponenter: mark markanläggning byggnads- och markinventarier stomme tak fasad inre ytskikt installationer hyresgästanpassningar Om en byggnads totala anskaffningsvärde vid nybyggnation understiger fem miljoner kronor och enskilda komponenter understiger en miljon kronor, behöver dock ingen uppdelning på enskilda komponenter göras av byggnaden. Om en fastighet inte delas upp på komponenter, skrivs fastigheten av som en enhet enligt enhetsmodellen Övriga materiella anläggningstillgångar Övriga materiella anläggningstillgångar, med ett totalt anskaffningsvärde över två miljoner kronor och enskilda komponenter överstigande kronor, måste alltid en bedömning göras av införskaffande förvaltning, om det förväntas vara väsentliga skillnader i förbrukningen av tillgångens betydande komponenter. I tillämpliga fall ska tillgången delas upp på dessa enskilda komponenter. 4.4 Tillkommande utgifter/förbättringsåtgärder Ökning av tillgångens prestanda och/eller servicepotential Tillkommande utgifter för materiella anläggningstillgångar ska läggas till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda och/eller servicepotential förbättras jämfört med prestandanivån och/eller servicepotentialen vid anskaffningstillfället. Alla andra tillkommande utgifter ska redovisas som kostnader i den period då de uppkommer. Exempel på åtgärder som kan anses medföra en sådan ökning av tillgångens prestanda och/eller servicepotential att utgiften ska läggas till anskaffningsvärdet är: modifiering av tillgången som förlänger den beräknade nyttjandeperioden eller som höjer tillgångens kapacitet och/eller servicepotential, förändringar som medför avsevärd förbättring av kvaliteten hos producerade produkter eller tjänster, förändringar som medför en avsevärd minskning av produktionskostnaderna.

7 Page 5 of 25 5 (17) Komponenter Utbyte av en komponent redovisas som anskaffning av en ny anläggningstillgång, samtidigt som den ersatta komponenten utrangeras och eventuellt kvarvarande redovisat värde kostnadsförs. Åtgärd på, utan utbyte av, komponent aktiveras till den del åtgärden medför en väsentlig tillkommande kostnad och förbättrar tillgången i förhållande till skicket vid anskaffningstillfället. Byte av mindre delar av en komponent kostnadsförs därför normalt direkt som löpande underhåll och reparationer. Till den del tillgångsföring sker måste utrangering göras av ersatt enhet. För Landstinget i Uppsala län ska kostnader för åtgärder på befintliga byggnadskomponenter som understiger fem prisbasbelopp kostnadsföras som löpande underhåll och reparationer. Vägledning - hanteringen och bedömningen av tillkommande utgifter på komponenter utifrån följande åtgärder: 1. Utbyte av en komponent som har särredovisats. Anskaffningsutgifter för utbyte av en komponent, som har särredovisats, ska aktiveras som tillgång. Den utbytta delen utrangeras i redovisningen vilket innebär att ett eventuellt kvarvarande redovisat värde på den komponent som byts ut leder till en utrangeringskostnad i resultaträkningen. 2. Anskaffning av helt ny komponent som bedöms som betydande. När en helt ny komponent anskaffas så ska denna aktiveras fullt ut. Detta under förutsättning att den nya komponenten uppfyller definitionen för materiell anläggningstillgång 3. Åtgärder på befintlig eller ej särredovisad komponent som ej är utbyte. Bedömning av hur stor del av utgiften för ett delutbyte av en komponent som har medfört att tillgångens prestanda och/eller servicepotential förbättrats jämfört med prestandanivån och/eller servicepotentialen vid anskaffningstillfället. Denna prestandahöjande del aktiveras. 4. Utbyte av befintlig men tidigare ej särredovisad komponent. Utbyten av befintliga komponenter som tidigare inte särredovisats, dvs inte är upptagna som separata komponenter i ett anläggningsregister utan utgör en del av en komponent eller ingår i posten övrigt. Bedömning av hur stor del av utgiften för ett delutbyte av en komponent som har medfört att tillgångens prestanda och/eller servicepotential förbättrats jämfört med prestandanivån och/eller servicepotentialen vid anskaffningstillfället. Denna prestandahöjande del aktiveras.

8 Page 6 of 25 6 (17) 5. Åtgärder som syftar till att vidmakthålla tillgångens egenskaper. Om inte tillgångskriterierna är uppfyllda ska utgifterna kostnadsföras som underhåll. Dvs utgifter för reparation och underhåll av en materiell anläggningstillgång som syftar till att vidmakthålla tillgångens egenskaper, ska redovisas som en kostnad den period de uppkommer. 4.5 Reparation och underhåll Utgifter för reparation och underhåll av en materiell anläggningstillgång som syftar till att vidmakthålla tillgångens egenskaper ska redovisas som en kostnad den period de uppkommer. 4.6 Aktivering av ränta Investeringar som sträcker sig över en lång tid kan påföras ränta under byggnadstiden. Den ränta som kan aktiveras utgör en del av landstingets verkliga räntekostnader som skulle kunna undvikas om inte investeringen kommit till stånd. Landstinget i Uppsala län tillämpar huvudregeln för redovisning av lånekostnader, dvs lånekostnaderna ingår inte i anskaffningsvärdet av en materiell tillgång, utan belastar resultatet för den period de uppkommer. 4.7 Investeringsbidrag Statliga investeringsbidrag samt investeringsbidrag från andra bidragsgivare ska redovisas som en skuld i form av en förutbetald intäkt och intäktsföras under tillgångens nyttjandetid. Ta kontakt med Landstingets Resurscentrum (LRC) om denna typ av investeringsbidrag erhålles, för korrekt bokföring. 5 Avskrivningsprinciper 5.1 Beräkningen av avskrivningen Anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod ska skrivas av systematiskt över denna nyttjandeperiod enligt en plan som fastställs vid anskaffningstillfället. Utgångspunkten vid beräkning av en avskrivning är den aktuella anläggningstillgångens anskaffningsvärde. Eventuellt restvärde ska inte utgöra underlag för avskrivning. För Landstinget i Uppsala län ska avskrivningarna i normalfallet vara linjära (samma avskrivningsbelopp per år). Den ekonomiska livslängden bestäms av tillgångens nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden är den tid under vilken en tillgång förväntas att bli utnyttjad för sitt ändamål. Periodens avskrivningar redovisas som en kostnad.

9 Page 7 of 25 7 (17) Den fastställda nyttjandeperioden för en tillgång kan behöva omprövas. Om en ny bedömning av nyttjandeperioden väsentligt avviker från tidigare bedömning, ska avskrivningsbeloppen för innevarande och framtida perioder justeras. 5.2 Tidpunkt för påbörjande av avskrivning Avskrivningarna påbörjas från och med när investeringen är färdig att tas i bruk. Avskrivningarna beräknas automatisk i Agresso och bokförs i slutet av varje månad. Avskrivningarna beräknas från den första dagen i aktiveringsmånaden. 5.3 Komponentavskrivning Viktiga delar, komponenter, i anläggningstillgångar kan behöva ersättas regelbundet, men med olika tidsintervall. Detta gäller exempelvis byggnader, som normalt har ett flertal betydande komponenter såsom stomme, stammar, fasad, tak, hissar, ventilationsutrustning och liknande. Förväntas skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter vara väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa. Respektive komponent ska skrivas av separat. 5.4 Tillgångar med bestående värde För tillgångar som inte minskar i värde görs ingen avskrivning, t ex mark och konst. 5.5 Investeringsprojekt som löper över flera år I vissa fall kan en materiell anläggningstillgång ta flera år att färdigställa. En anläggning som är under uppförande redovisas i årsredovisningen under balansposten Pågående anläggning. När anläggningen är färdigställd, det vill säga slutbesiktigad och godkänd, överförs utgifterna till slutlig balanspost under materiella anläggningstillgångar. Avskrivningar påbörjas då en anläggningstillgång är färdig att tas i bruk och hamnar på sin slutliga balanspost. I stora projekt är det vanligt att delar av anläggningen färdigställs och tas i bruk tidigare. Dessa delar ska då föras över till slutlig balanspost och börja skrivas av enligt plan. 6 Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar Vid väsentlig och oförutsedd värdeminskning av en tillgång, ska engångsnedskrivning ske med det belopp som kan anses erforderligt enligt god redovisningssed. Värdeminskningen ska antas vara bestående. Nedskrivning ska återföras när det inte längre finns skäl för den.

10 Page 8 of 25 8 (17) 6.1 Prövning av nedskrivnings- eller återföringsbehov För att nedskrivning, eller återföring av nedskrivning, ska vara aktuell görs en prövning i två steg. Denna prövning ska ske löpande. Först bedöms om det finns indikationer som ger anledning till en prövning av tillgångens värde. Om så är fallet görs därefter en värdering som jämförs med redovisat värde. 6.2 Indikationer på när en tillgångs värde behöver prövas Om det på balansdagen föreligger en indikation på att en tillgång minskat i värde ska tillgångens återvinningsvärde beräknas. Vid bedömning om det föreligger ett nedskrivningsbehov ska minst en av följande indikationer vara uppfylld: a. Tillgången används inte och beslut har fattats om att avveckla tillgången. b. Tekniska eller legala förändringar har gjort att tillgången inte längre kan användas eller används för sitt ursprungliga ändamål c. Tillgången har åsamkats fysiska skador som sänker dess värde och årliga servicepotential. Överkapacitet som uppstått på grund av att tillgången inte utnyttjas i den utsträckning som förväntats, är inte skäl för en nedskrivning eftersom servicepotentialen inte påverkas av låg nyttjandegrad. 6.3 Beräkning av återvinningsvärde a. För tillgångar som inte används och där beslut fattats om att avveckla eller avyttra tillgången ska återvinningsvärdet fastställas till det lägsta av redovisat värde och nettoförsäljningsvärdet. b. För tillgångar som inte längre kan användas för sitt ursprungliga ändamål ska återvinningsvärdet fastställas till det lägsta av redovisat värde och anpassat användningsvärde. c. För tillgångar där årlig servicepotential och värde minskat på grund av fysiska skador, ska återvinningsvärdet fastställas till det lägsta av redovisat värde och anpassat användningsvärde. Definitioner: Anpassat användningsvärde: Beräknas som om man idag anskaffat en tillgång, för det syfte och den användning som tillgången nu tjänar med motsvarande servicepotential och kvarvarande nyttjandetid. Nettoförsäljningsvärde: Marknadsvärde minus direkta försäljningskostnader. Återvinningsvärde: Det lägsta av redovisat värde och anpassat användningsvärde alternativt nettoförsäljningsvärde.

11 Page 9 of 25 9 (17) 6.4 Redovisning av nedskrivning Det redovisade värdet ska skrivas ned till återvinningsvärdet om återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet. En nedskrivning ska omedelbart kostnadsföras i resultaträkningen. När en tillgång skrivits ned ska framtida avskrivningar anpassas så att det nya redovisade värdet, efter avdrag för eventuellt restvärde fördelas över tillgångens nyttjandeperiod. 6.5 Återföring av nedskrivning Enligt lagen om kommunal redovisning ska en nedskrivning återföras om det inte längre finns skäl för den. Om det finns indikationer på att den tidigare nedskrivningen inte längre är motiverad måste en ny beräkning av tillgångens återvinningsvärde göras. Om en tidigare nedskrivning, helt eller delvis, inte längre är motiverad, ska en återföring av nedskrivningen omedelbart redovisas i resultaträkningen. Framtida avskrivningar ska anpassas så att det nya redovisade värdet, efter avdrag för eventuellt restvärde, fördelas över tillgångens återstående nyttjandeperiod. En återföring får dock inte leda till att det redovisade värdet överstiger vad som skulle ha redovisats (efter avskrivningar) om ingen nedskrivning hade gjorts. Exempel på frågeställningar kring nedskrivningar Nedläggning av sjukhus Beslut har fattats att lägga ner ett sjukhus. Någon alternativ användning för sjukhuset finns för närvarande inte. Det bokförda värdet på sjukhusfastigheten är 1 mkr. a) En värdering av fastigheten visar att nettoförsäljningsvärdet kan beräknas till 2 mkr => inget nedskrivningsbehov föreligger. b) En värdering av fastigheten visar att nettoförsäljningsvärdet kan beräknas till 0,6 mkr => nedskrivningsbehov om 0,4 mkr föreligger. Fastighet med högt bokfört värde i förhållande till marknadsvärde Landstinget äger en fastighet, där verksamhet bedrivs. Det bokförda värdet på fastigheten uppgår till 2 mkr. Intilliggande liknande fastigheter har taxeringsvärde på 0,5 mkr. Marknadsvärdet på landstingets fastighet uppskattas till 0,7 mkr. Inget nedskrivningsbehov föreligger då servicepotentialen finns kvar i landstingets fastighet.

12 Page 10 of (17) Sjukhus brinner ner till grunden En sjukhusfastighet inklusive all utrustning brinner ner. Eftersom anläggningstillgångarna inte finns kvar är detta inte en nedskrivning, utan tillgången samt de ackumulerade avskrivningarna tas bort från balansräkningen. Eventuellt kvarvarande restvärde kostnadsförs i resultaträkningen. Vattenledningar i ett sjukhus En bedömning av vattenledningarna i en sjukhusfastighet visar att den kvarvarande nyttjandetiden är kortare än den ursprungligt bedömda ekonomiska livslängden. Detta triggar inte en nedskrivning eftersom servicepotentialen inte påverkas. Däremot ska nyttjandeperioden för vattenledningarna omprövas och avskrivningsbeloppen för innevarande och framtida perioder justeras. 7 Uppskrivningar Uppskrivningar får inte göras av materiella anläggningstillgångar. 8 Anläggningsregister Samtliga anläggningstillgångar ska finnas registrerade i ett anläggningsregister. Huvudregeln är att anläggningsregistret ska föras per tillgång, dvs per enskilt delobjekt i en investering. Anläggningsregistret ska innehålla minst följande uppgifter: anskaffningsvärde för varje enskild tillgång uppgift om tidpunkt för anskaffningen uppgifter som gör det möjligt att identifiera tillgången, t ex benämning, identifikationsnummer uppgifter om av-, ned- och uppskrivningar, försäljning, utrangering. Anläggningsregistret ska uppdateras löpande, t ex är det viktigt att tillgångar som inte längre finns kvar plockas bort från anläggningsregistret. Utöver anläggningstillgångar i Agressos anläggningsregister, finns även sidoordnade register för medicinsk teknik i Medusa, hjälpmedel i Programenius och konst i konstregistret. Även anläggningstillgångar som är helt avskrivna men fortfarande finns, ska ingå i registret. 9 Inventering Inventering av landstingets anläggningstillgångar ska genomföras minst vart annat år, efter särskild instruktion.

13 Page 11 of (17) 10 Utrangeringar och avyttringar När en materiell anläggningstillgång tagits ur bruk eller har avyttrats, ska den inte längre redovisas som en tillgång. Vinst eller förlust vid utrangering eller avyttring redovisas i rörelseresultatet som mellanskillnaden mellan det redovisade värdet och det belopp som erhålls för tillgången vid eventuell avyttring. 11 Upplysningar Upplysningar om materiella anläggningstillgångar lämnas i samband med årsbokslut, enligt bokslutsanvisningarna.

14 Page 12 of (17) Bilaga 1 Materiella anläggningstillgångar - kategorier Mark Anskaffningspriset för förvärv av mark, inkl tillägg såsom lagfartskostnader och mäklarprovision. Om fastigheten förvärvats genom inköp och består av både mark och byggnad fördelas inköpsvärdet på mark och byggnad genom proportionering utifrån till exempel taxeringsvärdet. Även lagfartskostnaden ska fördelas på mark och byggnad. Huvudregeln är att mark inte skrivs av, då mark förutsätts ha en obegränsad livslängd och ett bestående värde. Markanläggning Med markanläggningar avses anordningar eller anläggningar som inte är byggnader eller inventarier och som är avsedda att permanent användas i fastighetsägarens verksamhet, t.ex. vägar, kanaler, parkeringsplatser och planteringar. Brunnar, källare och tunnlar räknas som markanläggningar till den del de inte räknas som byggnad. Som markanläggningar räknas också sådana arbeten som behövs för att marken ska göras plan eller fast, såsom röjning av träd, buskar och annat, schaktning av jord och bergsmassor, uppförande av stödmurar samt torrläggning av marken. Markinventarier Som markinventarier räknas en markanläggning eller del av markanläggning som är avsedd att tillsammans med inventarier användas i den verksamhet som bedrivs på fastigheten dvs. om verksamheten ställer specifika krav på dessa. Som markinventarier räknas stängsel, bommar och liknande avspärrningsanordningar, bevattningsanläggningar i jord m.m. Byggnadsinventarier Som byggnadsinventarier räknas sådana delar och tillbehör i en byggnad som är avsedda att direkt tjäna den verksamhet som bedrivs i byggnaden dvs. om verksamheten ställer specifika krav på dessa. Hit räknas inte sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna användning utan dessa ingår ska ingå i byggnadsvärdet komponentgrupp installationer. T.ex. ventilationsanläggningar räknas som byggnadsinventarier ifall verksamheten ställer speciella krav på sådana. Ventilationsanläggning för byggnadens allmänna funktion räknas ej som byggnadsinventarier utan ska ingå i byggnadsvärdet komponentgrupp installationer. Stomme Som stomme räknas bjälklag, ytterväggar, takkonstruktion, innerväggar (50 %) m.m.

15 Page 13 of (17) Tak Som tak räknas yttertak exklusive takkonstruktion vilken räknas som stomme. Fasad Som fasad räknas ingående delar i fasaden såsom balkonger, fönster, entrépartier, dörrar och portar. Inre ytskikt Som inre ytskikt räknas badrum, kök, golvbeläggning, innerväggar (50 %), innertak m.m. Installationer Som installation räknas el, rör, ventilation, hiss, bredband m.m. Hyresgästanpassningar Som hyresgästanpassningar räknas sådana utgifter som är så specifika för aktuell hyresgäst att en ny hyresgäst inte kan förväntas ha nytta av åtgärden, samt att utgiften inte är att klassificera som byggnads- eller markinventarie. Notera att aktiverade förbättringsutgifter i annans fastighet hänförs till rubriken maskiner och inventarier i balansräkningen. Förbättringsutgifter i annans fastighet Vid investering i annans fastighet som är värdehöjande ska avskrivning ske enligt en systematisk plan över nyttjandeperioden. Nyttjandeperioden bestäms med hänsyn till investeringens art och hyresförhållande. Allmänt gäller att avskrivningstiden inte får överskrida kontraktstiden. Är fastigheten avsedd att nyttjas under kortare tid än tre år ska förbättringsutgifterna kostnadsföras direkt. Byggnadsinventarier i annans fastighet Vid investering i byggnadsinventarier annans fastighet ska avskrivning ske enligt en systematisk plan över nyttjandeperioden. Nyttjandeperioden bestäms med hänsyn till investeringens art och hyresförhållande. Allmänt gäller att avskrivningstiden inte får överskrida kontraktstiden. Är fastigheten avsedd att nyttjas under kortare tid än tre år ska byggnadsinventarierna kostnadsföras direkt.

16 Page 14 of (17) Inventarier Anläggningstillgångar som inte kan hänföras till någon av övriga grupper som redovisas i detta avsnitt anses utgöra inventarier. IT-utrustning Till IT-utrustning räknas centralenhet samt i vissa fall kringutrustning. Som IT-utrustning räknas inte kvalificerad medicinteknisk utrustning även om den är baserad på datorteknik. IT-utrustning som ingår som en del i medicinteknisk utrustning ska ingå i det samlade värdet för medicinteknisk utrustning och inte redovisas separat. Programvaror och licenser ska redovisas som en immateriell anläggningstillgång se särskild anvisning. Det är dock under förutsättning att kostnaden ska ses som stadigvarande (mer än tre år), beloppsgränsen överstiger ett prisbasbelopp samt att det är ett väsentligt värde för framtida verksamhet. Kostnader för resor och utbildning i samband med upphandling/installation av IT-utrustning ska alltid kostnadsföras direkt eftersom dessa kostnader inte kan bedömas som värdehöjande för investeringen. När det gäller datornät görs följande definition: Spridningsnät är en del i projektet vid ny- om- och tillbyggnader (blir en reinvestering). Med spridningsnät menas det fysiska nätet för data och telefoni mellan arbetsplats och korskopplingspunkt. Stamnät inklusive nätverksanslutning (installation av stamnät och nätverksutrustning räknas som IT-utrustning) Ingår i IT-infrastrukturmedlen. Installation av spridningsnät i förhyrda fastigheter bokförs som en förbättringsutgift i annans fastighet. Om nyttjandeperioden är kortare tid än tre år ska dock förbättringsutgifterna kostnadsföras direkt. Medicinteknisk utrustning Med medicinteknisk utrustning avses en utrustning som enligt tillverkarens uppgift ska användas, separat eller i kombination med annat, för att hos människor enbart eller i huvudsak: påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process kontrollera befruktning. Detta gäller även sådana tillbehör, av stadigvarande bruk, som ska användas tillsammans med en medicinteknisk produkt för att denna produkt ska kunna användas i enlighet med sitt syfte.

17 Page 15 of (17) Inom rubriken medicinteknisk utrustning återfinns idag allt mer IT-utrustning och programvaror. Under förutsättning att de ingår i en medicinteknisk utrustning ska IT-utrustningen ingå i den medicintekniska utrustningen. Medicintekniska informationssystem som i sin helhet består av programvara klassificeras som immateriell tillgång under förutsättning de allmänna kriterierna för aktivering uppfylls. Vid utbyte eller tillägg av utrustningsdel/programvara som ingår i en medicinteknisk utrustning, t.ex. uppgradering av ultraljudsutrustning, ska investeringen vara ett tillägg till tillgången. Den nya utrustningen/programvaran aktiveras med en avskrivningstid motsvarande den ursprungliga investeringen, under förutsättning att detta speglar den återstående nyttjandeperioden Utbildningskostnader bör alltid ses som en driftskostnad. Inom gruppen medicinteknisk utrustning är det vanligt med en hantering av reservdelar till höga kostnader, t ex röntgenrör, endoskop mm. När utrustningen köps in ska de ingående delarna ingå i avskrivningsbeloppet. När utbyte sker av en utsliten del redovisas utgiften som en direkt kostnad innevarande år. Bilar och andra transportmedel Till bilar och andra transportmedel räknas bilar av alla slag samt även transportmedel såsom släpvagnar mm. Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Till jord- skogs- och trädgårdsmaskiner räknas alla slags maskiner med koppling till näringarna. Konst Konst skrivs inte av.

18 Page 16 of (17) Bilaga 2 Föreslagna riktvärden för avskrivningar Anläggningsgrupp Anläggningstillgång Förklaring Riktvärde för avskrivningstid Mark Mark Skrivs inte av Markanläggning Ytor Plantering, asfaltytor, utomhusbelysning 20 år Ledningar Ledningar i mark och dränering 40 år Schaktning Schaktning, pålning, återfyllning 60 år Byggnads- och Anläggningar Gasanläggning, 20 år markinventarier vattenreningsanläggning, ånganläggning, frysrum, kylrum, storköksutr, rörpost, tvätt och sopsug, vårdrumspaneler m.m. El Högspänning och reservkraft 30 år Autoklaver, Autoklaver, lyftanordning 15 år lyftanordning Spolos Spolos, strålningsskydd, transportörer 10 år Stomme Tung stomme Bjälklag, ytterväggar, takkonstruktion, 60 år innerväggar (50 %), stomkomplettering/tillbyggnad, kulvert Lätt stomme Lätt stomme, paviljonger 30 år Tak Tak Yttertak 40 år Fasad Fasad Fasad, balkonger 40 år Fönster Fönster 30 år Dörrar Entrépartier, dörrar och portar 20 år Inre ytskikt Ytskikt Golv, väggar, innertak, snickerier, 20 år dörrar, innerväggar (50 %), vikväggar, lägenhet, våtrum m.m. Installationer Installationer El, rör, VS, ventilation, 30 år värmeanläggning, fläktrum m.m. Hiss, rulltrappor Hiss, rulltrappor 15 år Passage, styr, regler Passage, lås, larm, styr- och regler/övervakning 15 år Hyresgästanpassni ngar Förbättringsutgifter i annans fastighet Inventarier IT-utrustning Medicinsk utrustning Kylanläggning, tele, it, duc, brand, avhärdning Kylanläggning exkl. pumpar, avhärdningsanl. 20 år Belysning Belysningsarmatur 15 år Bussgasanläggning 30 år Hyresgästanpassning Enligt kontrakt 5-10 år, dock får avskrivningstiden inte överskrida kontraktstiden 3-10 år 3 år 5-10 år

19 Page 17 of (17) Bilar och andra transportmedel Jord- skogs- och andra trädgårdsmaskiner Konst 5 år 5-10 år Skrivs inte av

20 Page 18 of 25 Rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar December 2013

21 Page 19 of 25 RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras - definitionen av en materiell anläggningstillgång - när en materiell anläggningstillgång ska redovisas som tillgång i balansräkningen - hur anskaffningsvärdet ska fastställas - hur avskrivningar ska beräknas - hur utrangeringar och avyttringar ska redovisas värderingsregler - vilka upplysningar som ska lämnas Rekommendationens bindande verkan Text markerad med fet stil utgör den normerande delen i denna rekommendation. Om avvikelse från rekommendationen görs ska, enligt 1 kap. 3 lagen (1997:614) om kommunal redovisning, i årsredovisningen anges vilken avvikelse som gjorts och skälen för detta. Lagregler och andra rekommendationer från RKR Materiella anläggningstillgångar regleras i 6 kap, 6 och 8 lagen om kommunal redovisning (KRL). Redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål behandlas i RKR 3.1. I RKR 15.1 behandlas förutsättningarna för att aktivera lånekostnader som del av anskaffningsutgiften för materiell anläggningstillgång. Hur eventuella nedskrivningar ska beräknas och redovisas behandlas i RKR 19. Definitioner I denna rekommendation används följande begrepp med den innebörd som anges nedan. Tillgång en resurs som kontrolleras till följd av inträffade händelser och som förväntas ge ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden. Framtida ekonomiska fördelar en tillgångs kapacitet att, ensam eller i kombination med andra tillgångar, bidra direkt eller indirekt till att skapa intäkter eller kostnadsbesparingar. Servicepotential - en tillgångs kapacitet att, ensam eller i kombination med andra tillgångar, bidra direkt eller indirekt till att de mål som fastlagts uppnås. Materiell anläggningstillgång - fysisk tillgång avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Avskrivning - en systematisk fördelning av en tillgångs avskrivningsbara belopp över dess nyttjandeperiod. Avskrivningsbart belopp - tillgångens anskaffningsvärde med avdrag för beräknat restvärde. Restvärde - det belopp som man kan förväntas erhålla efter nyttjandeperiodens slut efter avdrag för kostnader i samband med avyttringen. 2

22 Page 20 of 25 RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar Nyttjandeperiod - den tid under vilken en tillgång förväntas bli utnyttjad för sitt ändamål. Anskaffningsvärde - det belopp som betalats för tillgången vid an - skaff ningen eller verkligt värde av vad som erlagts på annat sätt. Redovisat värde - tillgångens värde i balansräkningen Verkligt värde - den utgift som vid anskaffningstillfället skulle krävts för att anskaffa en identisk eller likvärdig tillgång. Tidpunkt för redovisning En materiell anläggningstillgång ska redovisas som tillgång i balansräkningen när - det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna eller den servicepotential som har samband med innehavet kommer kommunen eller landstinget till del och - anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anskaffningsvärde Anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång utgörs av inköpspris och kostnader för att få tillgången på plats och i skick för att utnyttjas för sitt ändamål. Anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång som förvärvats genom: - byte av icke monetär tillgång - gåva - eller på annat sätt erhållits genom överlåtelse utan eller mot symboliskt vederlag är tillgångens verkliga värde, dvs den utgift som vid an - skaff ningstillfället skulle krävts för att anskaffa en identisk eller likvärdig tillgång. Till anskaffningsvärdet hör också beräknade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av plats där tillgången varit installerad eller uppförd till den del de beräknade kostnaderna uppfyller kriterierna för när en avsättning ska redovisas i balansräkningen. Exempel på utgifter som skall ingå i anskaffningsvärdet Som exempel på vad som förutom inköpspriset ska ingå i anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång kan nämnas utgifter för - iordningställande av plats eller område för installation, - leverans och hantering, - installation, - konsulttjänster såsom arkitekt-, ingenjör- och juristtjänster, - lagfart. 3

23 Page 21 of 25 RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar Exempel på utgifter som inte skall ingå i anskaffningsvärdet Som exempel på vad som inte ska ingå i anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång kan nämnas - administrationskostnader och andra allmänna omkostnader om de inte är direkt hänförbara till anskaffningen, - utgifter för provkörning och intrimning eller - andra löpande driftsförluster som uppstår i ett inledningsskede innan anläggningen når planerad driftsnivå. Egentillverkade materiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärdet för egentillverkade materiella anläggningstillgångar beräknas på samma sätt som för förvärvade tillgångar. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter för materiell anläggningstillgång ska läggas till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda och/eller servicepotential förbättras jämfört med prestandanivån och/eller servicepotentialen vid anskaffningstillfället. Alla andra tillkommande utgifter ska redovisas som kostnader i den period då de uppkommer. Exempel på åtgärder som kan anses medföra en sådan ökning av tillgångens prestanda och/eller servicepotential att utgiften ska läggas till anskaffningsvärdet är - modifiering av tillgången som förlänger den beräknade nyttjandeperioden eller som höjer tillgångens kapacitet och/eller servicepotential, - förändringar som medför avsevärd förbättring av kvaliteten hos producerade produkter eller tjänster eller - förändringar som medför en avsevärd minskning av produktionskostnaderna. Reparation och underhåll Utgifter för reparation och underhåll av en materiell anläggningstillgång som syftar till att vidmakthålla tillgångens egenskaper ska redovisas som en kostnad den period de uppkommer. Beräkning av avskrivningen Anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod ska skrivas av systematiskt över denna nyttjandeperiod enligt en plan som fastställs vid anskaffningstillfället. Eventuellt restvärde ska inte utgöra underlag för av skrivning. Lagen föreskriver inte någon speciell avskrivningsmetod. Den metod man väljer ska dock avspegla hur tillgångars värde och/eller servicepotential successivt förbrukas. 4

24 Page 22 of 25 RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar Periodens avskrivningar redovisas som en kostnad. Avskrivning ska ske från och med den tidpunkt då tillgången är färdig att tas i bruk. Det är lämpligt att i årsredovisningen upplysa om vilka principer som legat till grund för bedömningen av nyttjandeperioden, och därmed avskrivningstiden. Den fastställda nyttjandeperioden för en tillgång kan behöva omprövas. Det kan finnas många skäl härtill som exempelvis teknisk utveckling, minskad prestanda eller förändrat kapacitetsutnyttjande. Om en ny bedömning av nyttjandeperioden väsentligt avviker från tidigare bedömningar ska avskrivningsbeloppen för innevarande och framtida perioder justeras. Komponentavskrivning Viktiga delar, komponenter, i anläggningstillgångar kan behöva ersättas regelbundet men med olika tidsintervall. Det kan exempelvis gälla pumpar, styrutrustning, doseringsutrustning mm i reningsverk, idrottsplatser, gator och vägar. Ett annat exempel på materiell anläggningstillgångar där viktiga komponenter kan behöva särskiljas är byggnader. Byggnaden har normalt ett flertal betydande komponenter såsom stomme, stammar, fasad, tak, hissar, ventilationsutrustning och liknande. Dessa komponenter har vanligtvis väsentligt olika nyttjandeperioder och byts därför ut med olika tidsintervall i takt med sin förbrukning. Eftersom avskrivningarna ska spegla hur tillgångars värde och/ eller servicepotential successivt förbrukas, måste skillnader, i förbrukning och nyttjandeperioder av betydande komponenter i en materiell anläggningstillgångs, beaktas. Förväntas skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter vara väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa. Respektive komponent ska skrivas av separat. Återanskaffning av komponent redovisas som anskaffning av ny anläggningstillgång och eventuellt kvarvarande redovisat värde för den ersatta enheten kostnadsförs. Tillgångar med bestående värde För tillgångar som inte minskar i värde görs ingen av skriv ning. Som exempel på sådana tillgångar kan nämnas mark och, i de flesta fall, konstverk. Utrangeringar och avyttringar En materiell anläggningstillgång ska inte längre redo visas som tillgång när den avyttrats eller när den slut giltigt tagits ur bruk och bedöms sakna värde i samband med en framtida avyttring. Vinst eller förlust vid utrange ring 5

25 Page 23 of 25 RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar eller avyttring redovisas i rörelseresultatet som mellanskillnaden mellan det redovisade värdet och det belopp som erhålls för tillgången vid eventuell avyttring. Upplysningar För varje slag av materiell anläggningstillgång ska upplysning lämnas om - tillämpad avskrivningsmetod, - nyttjandeperiod eller tillämpad procentsats för avskrivning, - anskaffningsvärde och - ackumulerade avskrivningar. För varje slag av materiell anläggningstillgång ska en avstämning presenteras för det aktuella året som visar - redovisat värde vid årets början, - investeringar, - redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar, - nedskrivningar, - återförda nedskrivningar, - avskrivningar, - överföringar från eller till annat slag av tillgång - övriga förändringar och - redovisat värde vid årets slut. Upplysningar ska lämnas om vilka beloppsgränser som tillämpas vid bedömningen av vad som ska anses vara inventarier av mindre värde och därför inte aktiveras. (Vägledning för denna bedömning finns i Rådet för kommunal redovisnings information om korttidsinventarier och inventarier av mindre värde.) Vidare ska upplysningar lämnas om den redovisningsprincip som tillämpats vid beräkning av kostnader för återställande av den plats där en materiell anläggningstillgång varit installerad eller uppförd. Ikraftträdande Denna rekommendation ersätter rekommendation 11.3, Materiella anläggningstillgångar, juni Rekommendationen gäller från räkenskapsåret

26 Page 24 of 25 RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar 7

27 Page 25 of 25 Rådet för Kommunal Redovisning är normgivande organ för redovisningen på det kommunala området, dvs. för kommuner, landsting och kommunalförbund. Bokföring och redovisning skall fullgöras enligt god redovisningssed. Till god sed hör att följa rekommendationer som ges av normgivande organ. Om man avviker från dessa skall upplysning om detta och skälen för avvikelsen anges i årsredovisningen. Rådet för Kommunal Redovisning publicerar normerande text under rubriken Rekommendationer. Vad som i övrigt publiceras av Rådet för kommunal redovisning, såsom vägledningar och idéskrifter är inte normerande, men kan vara till hjälp vid behov av tolkning av vad som är god redovisningssed Stockholm