Ronchopati och dess behandlingsmetoder - en litteratur- och intervjustudie
|
|
- Stig Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ronchopati och dess behandlingsmetoder - en litteratur- och intervjustudie Isabel Brandelius Odontologiska institutionen Karolinska institutet
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INTRODUKTION... 4 MATERIAL OCH METODER RESULTAT INTERVJURESULTAT DISKUSSION SLUTSATS REFERENSER
3 SAMMANFATTNING Ronchopati kan förklaras som snarkning och nattliga andningsuppehåll som orsakas av störningar i andningsvägarna. Antalet patienter som diagnostiseras med den här typen av problematik har visat sig öka världen över. Målet med den här granskningen var att undersöka de olika behandlingsalternativen vid snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom som beskrivs i litteraturen och söka ta reda på vilka eventuella nya metoder som kan bli aktuella i framtiden. Fokus för den här litteratur-och intervjustudien ligger i att ta reda på vilka behandlingsmetoder som tillhör allmän praxis i Sverige idag och vart utvecklingen inom området är på väg samt hur tandläkarens roll som behandlare och remittent kommer att utvecklas i framtiden. Frågeställningen var hur man går till väga i valet av behandling och hur synsättet på de olika behandlingsmetoderna har förändrats över tid. Studien är en litteratur- och intervjustudie. Material och metoder som använts är artiklar och böcker på området. Sökord såsom apnea CPAP Mandibular advancement har använts för sökning I PubMed. För att reda ut huruvida regionala skillnader föreligger beträffande behandling av snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom intervjuades läkare på Öron- Näs-Hals avdelningen på KUS, Huddinge, fysiologlab I Stockholm, Lasarettet i Ystad och på Lunds Universitetssjukhus. 3
4 INTRODUKTION Människan har med största sannolikhet lidit av snarkningar och andningsuppehåll sedan artens uppkomst. I litteraturen har man under flera hundra år kunnat läsa om andningsproblem under sömnen skrev Charles Dickens novellen The posthumous Papers of the Pickwick Club med den överviktiga pojken Joe i huvudrollen. Joe hade de typiska symtomen av sömnapnésyndrom: snarkningar, extrem dagtrötthet och hjärtproblem (Dickens 1836, Osler 1919) introducerades därför den medicinska termen Pickwicksyndromet som innefattade dagtrötthet, övervikt och cyanos. Det var däremot inte förrän under 1976 som snarksymtomet uppmärksammades internationellt medicinskt då Guilleminot och hans medarbetare definierade och myntade begreppet obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) (Guilleminot et al 1976) och ytterligare några år skulle passera innan olika typer av behandlingsmetoder presenterades. De flesta har snarkat vid enstaka tillfällen. Enligt undersökningar lider 15,5 % av alla medelålders män av habituell snarkning (Gislason et al 1988). Snarkning uppstår enligt Poiseulles lag då minsta förträngning av andningsvägen jämfört med optimalt status får en stor effekt på luftflödet. Väggarna i andningsvägen kommer i vibration på grund av den ökade sugkraften som uppstår då luften dras igenom en förträngning av andningsvägen då tungan trycks mot svalget. Snarkljud uppstår också mellan uvula och mjuka gommen och indikerar risk för andningsuppehåll det vill säga apné. Hos personer som snarkat under flera år kan vibrationsskador ses i form av inflammerad och rodnad vävnad (Strandell, 1991). 4
5 Detta kallas för en sekundär förändring till följd av snarkningarna som bidrar ytterligare till trängre svalg och troligen förvärrar symtomen. Etiologin bakom sömnapnésyndrom är multifaktorell och delvis oklar. De primära orsakerna kan sitta i näsan eller i svalget, alternativt bådadera. Problematiken lokaliserad till näsan kan vara; septumdeviation, näspolyper, allergisk rinit, eller förkylning. Problematik lokaliserad till svalget (Orofarynx, hypofarynx och larynx) är exempelvis; stora tonsiller, dorsalförskjuten tunga/mandibelhypoplasi, muskulär hypotoni under sömn på grund av sömnbrist/sovposition/sönmmedel/droger, och akromegali (Hultcrantz, 1999). Riskfaktorer som sätts i samband med snarkning/apnésyndrom är manligt kön, ålder, övervikt (BMI>25), alkohol, rökning, hormonrubbningar, lugnande läkemedel - ffa benzodiazepiner, opioider samt fysisk inaktivitet (Strandell, 1991). Andra riskfaktorer är endokrina störningar såsom hypothyreodism och akromegali. OSAS är överrepresenterat bland patienter med reumartoid artrit, troligen på grund av destruktionen i käkleden som leder till retrognati av mandibeln. Sammantaget anses OSAS bero på individuella anatomiska variationer eller störningar i kontrollen över muskelgrupperna i de övre luftvägarna under sömnen. Troligast är att en kombination av ovanstående tillsammans förorsakar snarkningarna/apnésyndromet. Sambandet mellan övervikt och apnésyndrom kan dels bero på att det samlas fettvävnad inåt som ger en förträngning av luftvägarna, dels att magen trycker mot bröst och andningsorgan. Det är dock viktigt att komma ihåg att inte alla med övervikt har sömnapné och att en tredjedel av de med sömnapné är normalviktiga. Till bidragande orsaker som har helt eller delvis hereditär etiologi tillhör anatomiska faktorer såsom retrognat mandibel, trånga övre luftvägar, stor tunga, lång uvula, slapp mjuk gom eller trångt svalg. För att diagnoistisera och klassificera snarkningarna/andningsuppehållen använder man sig av ett apné-hypopnéindex (AHI) som beräknas utifrån antalet 5
6 fullständiga (apné) eller partiella (hypopné) andningsuppehåll omfattande minst 10 sekunder per timmes sömn (Fig. 1). För att ställa diagnosen obstruktivt sömnapnésyndrom skall snarkning och obstruktiva andningsuppehåll på mer än 10 sekunder åtföljt av en nedgång i blodets syremättnad på minst 3 % samt en patologisk dagsömnighet föreligga. Nedgången i syremättnadsgrad i blodet anges som Oxygen Desaturation Index (ODI). Graden av OSAS (Obstructive Sleep Apnea Syndrome) Lindrig AHI (Apné Hypopné Index) 5-15 Måttlig Uttalad >30 Fig. 1 (SBU 2007) Vid intervjuer med de olika klinikerna i Sverige framkom att viss skillnad i klassificering föreligger. Det råder i dagsläget ingen enighet rörande klassificeringen. Det är svårt att exakt avgöra vid vilket AHI patologi föreligger. En frisk person anses kunna ha ett AHI på <5. Ännu finns inga studier på huruvida det är skadligt att ha ett AHI < 5 under lång tid. Antalet sömnapnéer och dess omfattning kan variera från natt till natt beroende på sovposition och graden av trötthet. Därmed är gränsen mellan patologiskt och icke patologiskt flytande. En patient kan vid ett tillfälle diagnosticeras med mild sömnapné och vid ett annat med en svårare form. Patienter som misstänks lida av OSAS skall remitteras till- alternativt rekommenderas att uppsöka -ett sömnlaboratorium. Från sömnlaboratoriet kan patienten få med sig en mätutrustning hem och därmed själv koppla in denna. Registreringen inkluderar sovpositionsmätning samtidigt som det med termistorer registreras tryck och värme vid näsa och mun. Genom oxymetri 6
7 mäts blodets syremättnadsgrad. Normalt sett är syremättnaden 96-98% men efter en apné sänks mättnadsgraden med 3 % eller mer. Oxygen Desaturation Index (ODI) anger antalet syremättnadsfall per timme. En sömnregistrering kan också innefatta en Polysomnografi. Då mäts förutom ovanstående parametrar även patientens EEG. Då kan man se exakt hur djup patientens sömn är vid varje given tidpunkt. Man kan också beräkna antalet mikrouppvaknanden (arousals). För tillfället är AHI beräkning den säkraste metoden som finns att tillgå för att avgöra om patologisk OSAS förekommer (SBU 2007). Enbart en klinisk undersökning och en anamnes är inte tillräcklig för att avgöra huruvida en patient lider av OSAS eller inte (SBU 2007). Då man vid sömnregistrering på patient som söker för dagsömnighet och snarkning inte finner någon syremättnadsnedsättning eller patologiskt AHI kan det röra sig om Upper Airway Resistence Syndrome (UARS). UARS innebär en förträngning av luftvägarna men inte fullständig kollaps. Sambandet mellan apnésyndrom och systemiska sjukdomar är en relativt nyligen bekräftad upptäckt och riskerna med obehandlad sömnapné är ännu ej fullt klarlagda. Stora studier tyder dock på ett klart samband mellan kronisk snarkning, sömnapnéer och en markant ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, framförallt högt blodtryck. Medicinskt delar man upp apnésyndrom i tre stora grupper; obstruktiv sömnapné syndrom (OSAS) och central sömnapné med så kallad Cheyne Strokes andning samt en blandning av de två förra. Orsakerna till symtomen skiljer sig åt men symtom och behandling är likartade. Båda typerna leder till för låg halt av syrgas i arteriellt blod samtidigt som halten koldioxid blir för högt. Andningsorganen måste för att kompensera den förhöjda halten av koldioxid ta djupare och kraftigare andetag. Kvarstår obstruktionen i luftvägarna krävs ett uppvaknande eller ytligare sömn för att minska 7
8 avslappningen av musklerna i svalget. Så snart insomning åter sker upprepas proceduren och resultatet blir en ofullständig sömncykel. Personer med sömnapné lider ofta av en kraftigt uttalad sömnstörning med trötthet och ibland av huvudvärk under den vakna delen av dygnet. Det är dock inte 100 % av patienterna diagnostiserade med grav OSAS som upplever några symtom alls, varför man starkt kan misstänka att mörkertalet är stort. Sömnmedel upplevs försämra symtomen, detta förklaras av att sömnmedel verkar på liknande sätt som alkohol det vill säga ger en ökad avslappning i svalgmuskulaturen och ökad risk för andningsuppehåll. Graden av dagtrötthet delas in i;- Mild ofrivilligt insomnande vid t.ex läsning eller tv-tittande. Måttlig ofrivilligt insomnande på jobbet eller på konserter. Grav ofrivilligt insomnande vid t.ex bilkörning eller under måltider. Dagsömnigheten värderas med bl.a Epworth Sleepiness Scale, så kallad ESSscore. Den oroliga sömnen samt den ökade kraften som krävs för andningsorganen för att pressa ut luft genom stängda luftvägar utgör en kraftig stress på kroppen. Därför är nattsvettningar och ökat behov av att kasta vatten nattetid vanliga symtom. Under dagtid kan den drabbade uppleva minnesrubbningar, koncentrationssvårigheter och impotensproblem. Vanliga tillstånd att förväxla sömnapnésyndrom med är; myokloni, narkolepsi, depression, missbruk, överdosering av läkemedel och allvarliga funktionsstörningar i lungor/hjärta/njurar eller ämnesomsättning. Till konsekvenserna som satts i samband med obehandlad sömnapnésyndrom hör arbetsplatsolyckor och trafikolyckor. Systemsjukdomar såsom diabetesutveckling och högt blodtryck förekommer hos % av alla patienter med OSAS. Hos % av patienter med sömnapné har depression kunnat påvisas. Detta speciellt i patientfall med höga AHI. Kroniska snarkare 8
9 har 2-3 gånger ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt och/eller stroke (Partinen 1990). OSAS är vanligast hos medelålders överviktiga män men förekommer även hos kvinnor och barn. I åldersgruppen 4-5 åringar är prevalensen ca 1-2 % (Strandling 1990). Störningar i bettutvecklingen kan ses hos barn som gått med obehandlad OSAS, detta visar sig oftast i form av korsbett och en hög och smal gom. Hos barn som har de här problemen är stora adenoida vegetationer, tonsiller eller näskörtlar den i särklass vanligaste anledningen. Problemen försvinner vanligen efter abrasio eller tonsillektomi (Hultkrantz 1999). Barn med kraniofaciella missbildningar löper ökad risk att drabbas av mild till svår OSAS (AH I5-120). I en undersökning gjord på 21 undersökta barn med kraniofaciella missbildningar led 16 av OSAS (Svensk Lungmedicinsk förening 1994). Prevalens: Man beräknar att 4 % av alla vuxna män och 2 % av alla vuxna kvinnor lider av grav OSAS. Prevalensen för lätt till måttlig OSAS beräknas i västvärlden upp till 20 % för män och 7 % för kvinnor. Dock varierar prevalensen hos män med någon form av OSAS mellan 0,2 och 15 %. Den kraftiga variationen beror troligen på skillnader i definition, studiedesign och studerad population. Kvinnor är studerade i betydligt lägre utsträckning än män. Desto fler lider av socialt störande snarkning med ouppmärksammade apnéer och mörkertalet för OSAS beräknas vara stort, speciellt i samhällen/kulturer där många lever ensamma och inte har någon partner som klagar på snarkningar. Det verkliga antalet individer med OSAS estimeras vara ca 3 gånger högre. Den mest väsentliga risken med snarkningar är troligen att tillståndet kan utvecklas vidare till sömnstörningar och sedan andningsuppehåll. Det är därför av största vikt att behandla kronisk snarkning även om inga eller enbart få andningsuppehåll föreligger. 9
10 Egenbehandling riktar sig till patientens livsstilsmönster och kan man påverka en eller flera komponenter i denna har egenbehandling troligen mycket god prognos. Detta finns dock inte hittills dokumenterat i några studier att OSAS kan avhjälpas på detta sätt. Dock kan snarkning utan tillhörande OSAS avhjälpas på detta sätt (SBU 2007). Däremot kan man genom att ändra livvstilsmönster till ett sundare sådant samtidigt förebygga en rad övriga livsstilsrelaterade sjukdomar såsom diabetes, högt blodtryck, kardiovaskulära sjukdomar och vissa cancertyper. Överviktiga patienter skall alltid rekommenderas att minska i vikt. Enligt Swartz et al. (1991) är detta den i särklass mest effektiv metoden för överviktiga patienter. Inlagringen av fett i svalget minskar samtidigt som kontrollen i svalgmuskulaturen förbättras. Alkohol och lugnande läkemedel skall undvikas. Hos rökare bildas ökad slembildning och svullna slemhinnor som är bidragande orsak till tilltäppta luftvägar varför minskad och helst upphörande av rökning skall rekommenderas (Strandell 1993). En sovposition på mage är att föredra då tungan och uvula faller framåt och därmed ökar utrymmet i svalget. En tunn kudde som inte gör att hakan trycks mot bröstet är en enkel och vanligen framgångsrik förändring. Vid trång näsa kan näsvidgare minska luftmotståndet och få snarkningarna att minska eller i bästa fall försvinna. Då dessa förändringar inte hjälper, alternativt inte är genomförbara krävs någon annan typ av behandling. Fokus för den här litteratur-och intervjustudien ligger i att ta reda på vilka behandlingsmetoder som är praxis idag och vart utvecklingen inom området är på väg. 10
11 MATERIAL OCH METODER Aktuell litteratur inom området har använts; böcker, artiklar och rapporter som sökts med sökorden apnéa, snoring och management of apnéa i Pub Med. Därutöver har specialiserade läkare på området intervjuats. Vid intervjuerna (en specialist per lokalitet) har jag utgått från ett antal frågor som har ställts till vederbörande. Under intervjuerna har jag blivit tipsad om ytterligare litteratur. 11
12 RESULTAT Behandlingsmetoder mot snarkning och OSAS med tillräcklig evidensstyrka som omnämns i litteratur och i forskningsstudier kan indelas enligt nedan: Kirurgisk behandling All kirurgisk behandling går ut på att eliminera/förbigå hinder i och ovanför luftvägarna. Detta kan utföras på flertalet olika sätt. På 70-talet var trakeotomi den enda behandlingen mot OSAS att tillgå. Enligt Nordisk SBU-rapport gjord 2007 fick följande antal patienter med snarkning och/eller OSAS någon typ av kirurgisk behandling: Danmark 188, Finland 1785, Island 237, Norge 2760 och Sverige 745. Trakeotomi, så kallat strupsnitt, är ett operativt ingrepp som innebär att man utför en öppning på halsens framsida för att skapa fri luftväg. Passagen ned till luftstrupen hålls öppen med hjälp av en trakealkanyl med eller utan kuff. En kuff är en uppblåsbar manschett som finns på kanylens utsida och som används tätning runt kanylen. Kanylen kan vara försedd med en innerkanyl. Trakeotomi är ett inte helt ofarligt ingrepp som är förknippat med hög morbiditet. På kraftigt överviktiga patienter med stort nackomfång kan ett sådant ingrepp vara mycket komplicerat. En infektionsrisk föreligger efter ingreppet. Många patienter finner det dessutom mycket socialt handikappande att ha ett hål i halsen. 12
13 13
14 Trakeotomi (bildkälla: Uvulo Palato Pharyngo Plastik (UPPP) är i dagsläget den vanligaste kirurgiska metoden vid OSAS. Metoden introducerades 1981 i USA av Shiro Fujita. Tonsillerna, delar av mjuka gommen och delar av uvula opereras bort. Målet är att förstora orofarynx och i fall med överflödig slemhinna tas även denna bort. Denna metod har visats sig minska AHI till hälften i 39 % av fallen. Tyvärr har tvååriga uppföljningsstudier visat på en hög recidivrisk. Kraftigt överviktiga personer och personer med ett högt AHI (>20) har visat sig få sämre operationsresultat. Därför opereras idag enbart i övrigt friska patienter med lättare obstruktioner. Fullständig tonsillektomi är dock förenat med allvarliga komplikationer och relativt hög morbiditet hos ffa barn. I Sverige används därför ofta, i synnerhet på barn med goda resultat en mer skonsam operationsmetod, partiell tonsillektomi (tonsillotomi) (Strandell, 1991; Franklin K, 2009; Hultcrantz E, 2004). 14
15 En variant av UPPP är Uvulopalatoplastik (UPP). Vid UPP lämnas tonsillerna kvar. Detta kan vara ett alternativ då tonsillerna är små och inte bidrar till förträngning av svalget. Laser Assisted Uvulo Palato Plasty (LAUP) beskrevs första gången 1994 av Kamami och medarbetare i Frankrike. Med en Co 2 -laser kortas uvula av bit för bit under upprepade besök. Ingreppet sker under lokalanestesi och utförs runtom i värden på polikliniker men är mycket ovanligt i Sverige och utförs här som engångsingrepp i operationssal. Proceduren kan även utföras med radiovågor (RAUP-teknik) eller med växelström genom Dietermi (DUPP), en typ av elektrotom eller med radiovågor (RAUP). Näsoperation i form av septumplastik är ett behandlingsalternativ för patienter med snett septum- så kallad septumdeviation. Effekten av operationen brukar vara sparsam då dessa patienter oftast med tiden blivit munandare, men underlättar dock för forstatt behandling med CPAP. Tungbasoperation med hjälp av radiovågor alternativt diametri har använts då anledningen till förträngningar i svalget visat sig bero på förstorad tungbas. Käkkirurgi kan bli aktuellt som behandling mot OSAS hos patienter med retrognat mandibel som exempelvis föreligger hos patienter med Pierre Robins syndrom. Processen innefattar då tandreglering initialt och därefter en framflyttning av både maxilla och mandibel. Kontraidikationer: Patienter som inte skall opereras innefattar Kraftig övervikt BMI>33 och eller AHI >40. 15
16 Fördelar: Genom kirurgisk behandling får man automatiskt fullständig compliance, man är fullständigt oberoende av patientens följsamhet till ordination. Biverkningar/risker: Biverkningar efter de kirurgiska ingreppen som rapporterats är dysfagi, röstförändringar, postoperativ smärta och postoperativ blödning. Vid UPPP mot OSAS har dödsfall och förträngning av luftvägarna postoperativt rapporterats (SBU 2007). 16
17 Behandling med Continuous Positive Airway Pressure (CPAP) Metoden att behandla OSAS med hjälp av tryckluft upptäcktes av en forskargrupp under ledning av C E Sullivan I Australien och introducerades 1981 i Sydney (Sullivan et al 1981). Sullivan hade under en tid utfört djurförsök på hundar med fibermask och positivt lufttryck. Fem patienter med svår OSAS sov en natt med positivt lufttryck på 4,5-10 cm H 2 O. Försöket var mycket lyckat och alla fem patienterna sov en hel natts oavbruten sömn. Metoden var revolutionerande - förstahandsmetoden för behandling av sömnapné var vid den här tidpunkten tracheostomi vilket av patienterna ansågs som en mycket olustig behandling och enbart användes vid svår OSAS. CPAPapparaten var ursprungligen en otymplig och skrymmande apparat men utvecklas och moderniseras ständigt. CPAP (Bildkälla: Vid continuous positive airway pressure (CPAP) andas patienten mot ett kontinuerligt övertryck. Patienten sover med en näsmask som via en slang 17
18 är ansluten till en liten elektrisk kompressor. Trycket justeras till den nivå som krävs för att motverka att svalgets väggar faller samman. Nyare versioner av CPAP (APAP) finns som automatiskt justerar trycket. Detta kan vara fördelaktigt för patienter vars motstånd i svalget varierar med exempelvis sovställning. En annan variant av CPAP (BPAP) minskar lufttrycket vid utandning för att öka komforten för patienten. Med avseende på mental och fysisk trötthet har CPAP en signifikant effekt (SBU 2007). Patienter med högt blodtryck och sömnapné har fått ett signifikant sänkt blodtryck och minskade apnéer (Martinez-García 2007). Starka bevis finns för att CPAP minskar antalet andningsuppehåll och därmed sänker AHI hos patienterna oavsett graden av OSAS. Effekten är direkt, det vill säga effekten av behandlingen kan noteras redan påföljande dag efter en natts sömn med högtrycksluft. Symtomen återkommer på samma sätt så fort behandlingen sätts ut och är därmed en livslång behandling så tillvida att patienten inte lyckas bli av med symtomen genom konservativ behandling (sänkning av BMI och nackomfång). CPAP är en mycket effektiv behandling för patienter med mild till svår OSAS då den används på rätt sätt och masken individuellt utprovad. Det är därför idag i på många håll förstahandsvalet för alla typer av OSAS. Compliance: Det finns starka bevis för att CPAP-behandling accepteras upp till 4 år hos 70 % av patienterna. I en undersökning av Kribbs och medarbetare (1993) visade det sig att endast 46 % av patienterna i studien använde CPAP fyra timmar per natt 70 % av alla nätterna. Sammantaget har det visats att långtidscompliance (>1 år) ligger mellan 25 % - 89 %. Men det estimeras att i genomsnitt 50 % av patienter som inte ingår i någon studie som påbörjar terapin har avslutat densamma ett år senare. 18
19 Kontraindikationer: Vid följande tillstånd har det visat sig oklokt att använda sig av CPAPmetoden: Bullös lungsjukdom, patologiskt lågt blodtryck, övre luftvägsbypass, pneumotorax, pneumatocefali. Försiktighet bör iaktagas vid ordination av CPAP till känsliga patienter, exempelvis patienter med cerebralt spinalvästskeläckage, abnormiteter i silbensplattan, anamnes som innefattar huvudskador eller pneumocefali (Lampehere 1989). Tillfälliga kontraindikationer för CPAP-behandling inkluderar tecken på bihåleinflammation eller infektion i mellanörat. Biverkningar: Vanliga rapporterade biverkningar av CPAP är torrhet i övre luftvägarna och uppvaknande/oförmåga att somna till följd av ljudet som CPAP orsakar. Andra rapporterade biverkningar är klaustrofobi av masken. Initialt kan CPAPbehandlingen orsaka en inflammation i övre luftvägarna. Allergier mot ansiktsmasken har rapporterats framförallt då masken är tillverkad i silikon. Abrasioner av nässeptum är en förekommande men mindre vanlig biverkning. Fördelar: Fördelarna med CPAP är många. Det tyngsta argumentet för CPAP är att det i nuläget är den bäst bevisade metoden mot alla grader av OSAS. Effekten är snabb och markant. Nackdelen med behandlingen är att följsamheten är osäker på sikt, framförallt hos patienter med mild till måttlig OSAS. Apparaten kan upplevas som otymplig dels att använda men också att ha med på resande fot. 19
20 Antiapnéskena - MAD (Mandibular Advancement Device) Pierre Robin introducerade monobloc för behandling av hyperplastisk mandibel i början av 1900-talet. Framdragning av mandibeln och dess tillhörande muskler enligt Escmarch manövern som behandling av sömnapné beskrevs 1986 av Meier-Ewert (1986). 7 patienter fick sova med den s.k Escmarch protesen och minskade därmed AHI med 67 %. Flertalet studier har med varierande resultat visat på en signifikant förbättring av både snarkning och apnéindex hos patienter med OSAS efter mandibelframdragande behandling. Man anser att en bettskena kan minska antalet andningsuppehåll till hälften vid lätta till måttlig OSAS. I dagsläget finns inga studier med MAD-behandling hos patienter med svår OSAS. Av den nordiska SBU-rapporten om OSAS (2007) framgick att Sverige jämfört med våra nordiska grannar framställer betydligt många fler MAD. Antalet MAD s för respektive land 2003 var; Danmark 52, Finland 517, Island 93, Norge 12 och Sverige MAD ser ut som och fungerar på samma sätt som en aktivator som används för interceptiv behandling av Angle klass II-bett inom ortodontin. Mandibeln dras fram ungefär 70 % av totala protrusionen för att öka utrymmet i svalget och förhindra igentäppning vid kollaps av muskulaturen och bakåtfallande av tungan. Effekten fås genom en pharyngeal muskelaktivering samt ett ökat anteriort-posteriort utrymme. En antiapnéskena fästs på tänderna alternativt alveolarutskottet i överkäke och underkäke. I dagsläget finns en mängd olika typer av skenor/tandställningar i olika material och med olika namn som alla bygger på samma mandibelframdragande princip. Dagens tillverkare utlovar även fullgoda resultat på tandlösa patienter såvida alveolarutskotten är i tillräckligt gott skick, i dagsläget finns dock ingen dokumenterad forskning som styrker detta. 20
21 Tandläkaren tar ett avtryck av patientens överkäke och underkäke och registrerar hur långt fram underkäken skall flyttas. Därefter framställer tandteknikern en tandställning i hård- eller mjukplast - vanligen akrylat - i ett stycke eller med separat över- och underkäksdel sammansatt med en skruv eller gummiband. Tandläkaren slipar in skenan vid utlämning så att den accepteras av patienten. Skenan kan behöva flyttas framåt eller bakåt beroende på patientens subjektiva upplevelse eller resultatet av behandlingen (Hultcrantz, 2002). Prefabricerade skenor finns men dessa är inte utvärderade och kan därför ej antas ha samma effekt som individuellt framtagna skenor. Korttidseffekten av MAD hos patienter med mild till måttlig OSAS är väl dokumenterad efter 5 år använder 56 % fortfarande skenan. Moderna studier har visat att MAD även är effektivt vid tioårsuppföljning (Sachin 2008). Beaktande av BMI och ålder kan ge hänvisning om vilka resultat men kan förvänta sig av en MAD-behandling hos den specifika patienten. Hänsyn måste tas till svalgets utseende. Är mjuka gommen slapp är det troligt att det är i det här området problematiken ligger och en MAD kommer knappas att avhjälpa patientens problem. Biverkningar/risker/komplikationer: Patienter med underbett riskerar att få mera prominent underkäke efter behandling med MAD och bör därför avrådas denna typ av behandling (Marklund 2001). Hos betandade patienter krävs ett friskt bett såväl kariologiskt som parodontalt. Vanliga biverkningar är ömhet i tänder och käkar/käkled. Ökad salivering och kväljningskänsla är inte ovanligt. Ömhet i käkleden kan vanligen avhjälpas genom att minska på framdragningsavståndet någon eller några millimeter. En del patienter upplever muntorrhet under behandling. Risken för reversibel ocklusionsstörning är stor. Vid långtidsbehanding kan underkäken hamna i ett mera protruderat läge (SBU 2007). 21
22 Fördelar: Ur patientsynpunkt är MAD mer tilltalande än CPAP. MAD är behändig att ta med på resande fot och accepteras lättare av sängpartners. 22
23 Farmaka Försök har gjorts att hitta farmakologiska behandlingsmetoder mot OSA. Selektiva serotonin-reupptagshämmare har testats med teorin om att dessa skulle hindra dilaterande muskelaktivitet i samband med sömn. En studie har visat på 50 % reduktion i AHI med läkemedlet mirtazapine (5-HT2/5-HT3 antagonist). Läkemedlet gav däremot ingen effekt på syremättnaden i blodet och patienterna upplevde ingen minskning i dagtrötthet eller ökad sömnkvalitet/kvantitet (Carley 2007). Andra farmaka som har testats utan framgång är tricykliska antidepressiva, acetazolamide och opioidantagonister (Pagel 2008). Östrogen och medroxyprogesterone har föreslagits som potentiella läkemedel mot OSAS då det står klart att syndromet är vanligare hos män och ökar bland kvinnor efter menopaus(pagel 2008). Farmaka kan däremot vara ett alternativ till komplement till patienter som behandlas med CPAP och fortsatt lider av dagtrötthet. 50 % av patienter under CPAP-behandling blir inte av med dagtröttheten (Marquez-Báez C et al. 1998). Rekommenderat läkemedel är då vakenhetsreglerande Modafinil (Bittencourt 2008). 23
24 INTERVJURESULTAT Fys. = Aleris Fysiologlab Hu. = Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Lund = Lunds Universitetssjukhus Ystad = Lasarettet i Ystad Ställda frågor: I. Vilken behandling är mest frekventa förstahandsvalet vid lindrig, måttlig resp. uttalat OSAS då konservativ behandling ej räcker? II. Om förstahandsvalet inte ger resultat/inte accepteras av patienten, vilket behandling blir då vanligen aktuell? III. Varifrån kommer patienterna? IV. Hur många patienter behandlas med respektive metod för OSAS per år? V. Hur följs patienterna upp efter påbörjad behandling? VI. Diskussion angående framtidens behandlingsmetoder. Sammanställning av resultat. I. Vanligast förekommande behandling vid de olika tillstånden Lindrig OSAS Måttlig OSAS Uttalat OSAS Fys. MAD CPAP CPAP Hu. MAD MAD CPAP Lund MAD CPAP CPAP Ystad MAD MAD CPAP II. Sekundärt behandlingsval Lindrig OSAS Måttlig OSAS Uttalat OSAS Fys. CPAP MAD MAD Hu. CPAP CPAP MAD Lund CPAP MAD MAD Ystad Viktredukt. CPAP Kirurgi 24
25 III. Patienters väg till vård 100% 80% 60% 40% 20% 0% Fysiologlab Huddinge Lund Ystad Söker själv Vårdcentral/sjukhus/Specialist Tandläkare IV. Antal patienter som behandlas med respektive metod Fysiologlab (x10) Huddinge Lund Ystad CPAP MAD Kirurgi V. Uppföljning Generellt MAD CPAP Fys. Efter utlämning görs ny sömnregistrering ny sömnregistrering. efter utprovning, Därefter uppföljning därefter kontroll efter 1 år och 2 år. efter 1 år och efter 2 år. Därefter 3- årsintervall livet ut. Hu. Ny sömnreg. En månad efter utlämning. Kontroll 1 år efter utlämning. Kontroll efter. 1 år, 2 år, därefter vart 5:e år livet ut. Lund Ny sömnregistrering efter utlämning. Ingen kontroll ytterligare Kontinuerliga återbesök upp till 5 år efter utlämning 25
26 Ystad Vid AHI<20 enbart vid behov. Kontroll efter 1 månad därefter enbart vid behov. 50 % av patienterna kommer på kontroll efter 3 mån. VI. Diskussion angående framtidens behandlingsmetoder. Fys. MAD med läsare i. Farmakologisk metod selektiv tonushöjare Hu. Utveckling av kirurgi i de speciella fallen. Bimaxillär kirurgi. Lund Utveckling av befintliga metoder. Ystad Barn Mometazonfuroat för att minska strl. På tonsillerna. Vuxna tonsillotomi som komplement till MAD och CPAP. 26
27 DISKUSSION Sömnapné är i de flesta fall orsakat av multipla co-existerande obstruktioner av luftvägarna. De flesta studier är gjorda på vita medelåldersbefolkningen. Det finns anledning att misstänka att prevalensen varierar med etnicitet. Studier gjorda i Asien har till exempel visat att OSAS i den asiatiska populationen är mindre beroende av övervikt och är samtidigt av en allvarligare form. Effekten på hjärt/kärlsjukdomar och trafikolyckor efter CPAP och MAD behandling är ännu inte fullständigt utredd. Mer uppföljande statistik och forskning är önskvärt. Försvårande faktorer vid jämförelser av studier är bland annat att klassificeringen av graden av OSAS skiljer sig åt. Detta är även en av anledningarna till att svaren i intervjuerna skiljer sig åt på vissa punkter. Tydliga gränser för klassificering finns internt men kan variera regionalt. Nationella bestämmelser för klassificering och diagnosticering hade underlättat jämförande studier. Valet av behandling skall vara baserat på graden av OSAS, patientens hälsotillstånd, bakomliggande orsak till obstruktion samt patientens önskemål och preferenser och inte enbart på ett index. Detta verkar vara den allmänna uppfattningen i vård-sverige idag, även om attityden till exempelvis kirurgisk behandling för närvarande är omtvistad. Livlig debatt pågår idag angående huruvida kirurgin försvarar sin plats i behandlingsarsenalen mot OSAS. Forskning med tydligare kriterier hos försökspersonerna är ett måste innan slutsatser kan dras. Patientgruppen med OSAS är för tillfället ständigt ökande delvis på grund av att tillståndet uppmärksammas mer men beror även på ett ökat BMI hos 27
28 befolkningen i västvärlden. Kunskapen om symtom och behandling måste spridas för att fånga upp annars oupptäckta fall. Tandläkarens roll för patientgruppen kommer troligtvis att öka i takt med att kunskapen hos populationen ökar både som remittent och medbehandlare. 28
29 SLUTSATS I dagsläget finns vetenskapliga bevis för att behandling med CPAP fungerar vid lindrig, måttlig och svår sömnapné. Det finns även bevis för att MAD är en väl fungerande behandling vid lindrig till måttlig sömnapné. Ännu finns inga starka vetenskapliga bevis för att kirurgi, behandling med farmaka eller egenbehandling är en fungerande behandlingsmetod på lång sikt vid OSAS. Dock kan kirurgisk behandling i vissa speciella fall vara den bästa lösningen för den specifika patienten. Fler studier på området är önskvärda. I vård-sverige idag är den dominerande behandlingen vid mild till måttlig sömnapné MAD och vid svår OSAS CPAP. Hos snarkande barn med stora tonsiller är tonsillotomi det prioriterade behandlingsalternativet Kirurgisk behandling utförs i Sverige idag enbart på utvalda patienter som kvalificerar för denna typ av behandling. För att avgöra lämplig behandling krävs noggranna undersökningar och diskussioner med patienten. Behandling och uppföljning är i många fall livslång. Framtida behandlingsmetoder tycks framförallt vara modifikationer av dagens alternativ. Svaren angående framtida behandlingsmetoder skiljer sig åt beroende på vilken aktör som tillfrågas. Ett intressant samband är att man på Huddinge Universitetssjukhus där man idag sysslar mycket med kirurgi vid OSAS också tror på ytterligare utveckling inom kirurgin. 29
30 Tack till Handledare Björn Appelgren Christopher Bedford, Somnomed Richard Harlid, Fysiologlab. Anna Borgström, ÖNH-avd. Huddinge Sjukhus Per Emgård, ÖNH-avd. Ystad Lasarett Kim Ekwall, ÖNH-avd. Lunds Universitetssjukhus 30
31 31
32 REFERENSER Arborelius M, Gustafsson P. Spirometri- Praktik och teori, Glaxo Wellcome AB, Mölndal 1996 Bittencourt LR, Lucchesi LM, Rueda AD, Garbuio SA, Palombini LO, Guilleminault C, Tufik S. Placebo and modafinil effect on sleepiness in obstructive sleep apnea. Prog Neuropsychopharmacol Biol Psychiatry ;32(2):552-9 Carley DW, Olopade C, Ruigt GS, Raduvlacki M. Efficacy of mirtazapine in obstructive sleep apnea syndrome. Sleep. 2007;30: Dellborg C, Carlson J, Ejnell H, Lauritzen C. Barn med Kraniofaciella missbildningar och sömnapné Kardiovaskulära effekter på sömnrelaterade andningsproblem. Svensk Lungmedicinsk Förening, Draco Läkemedel AB Lund 1994 Eskafi M, Ekberg E, Cline C, Israelsson B, Nilner M. Use of a mandibular advancement device in patients with congestive heart failure and sleep apnoea. Gerodontology 2004; Eskafi M. Sleep apnoea in patients with stable congestive heart failure - An intervention study with a mandibular advancement device Swedish Dental Journal Supllement Franklin K, Haglund B, Axelsson S, Holmlund T, Rosén M. Risker med kirurgiska ingrepp för obstruktiv sömnapné hos vuxna - En registerbaserad studie från Sverige. Läkartidningen nr volym 106. Franklin K, Rehnqvist N, Axelsson S. Obstruktivt sömnapnésyndrom diagnostik och behandling. Systematisk litteraturöversikt från SBU. Läkartidningen. 2007;104: Fujita S, Conway W, Zorick F, Roth T. Surgical correction of anatomic abnoralities in obstructive sleep apnea syndrome: uvulopalatopharyngoplasty. Otolaryngol Head Neck Surg 1981;89:
33 Gislason T, Almqvist M. Prevalence of sleep apnea syndrome among Swedish men - An epidemiological study. J Clin Epidemiol 1988;41:571-6 Grunstein R. The association between sleepapnea and obesity insights from epidemiological and experimental studies. Göteborg 1996 AVHANDLING Diss 96:13 Guilleminault C, Lee JH, Chan A. Pediatric obstructive sleep apnea syndrome. Arch Pediatr Adolesc Med. 2005;159: Guilleminot C, Tilikian A, Dement WC. The sleep apnea syndrome. Annu Rev Med 1976;27: Hultcrantz E, Ericsson E. Pediatric tonsillotomy with RF-technique less pain and morbidity. Laryngoscope. 2004;114: Hultcrantz E. Många snarkare och apnoiker obehandlade, genomgång av terapimetoderna Läkartidningen volym 96 nr Hultcrantz E. Praktika om snarkning och sömnapné Astra Zeneca Sverige Ab, Draco Läkemedel Lund 2002 Kamami. Outpatient treatment of sleep apnea syndrome with CO 2 laser, LAUP: laser-assisted UPPP results on 46 patients. J Clin Laser Med Surg Aug;12(4):215-9 Kribbs NB, Pack AI, Kline LR, Smith PL, Schwartz AR, Schubert NM, Redline S, Henry JN, Getsy JE, Dinges DF. Objective measurement of patterns of nasal CPAP use by patients with obstructive sleep apnea. Am Rev Respir Dis ;4: Lamphere J, Roehrs T, Wittig R, Zorick F, Conway WA, Roth T. Recovery of alertness after CPAP in apnea, Chest, 1989 Dec;96(6): Lindroos A, Rössner S. FETMA - Från gen till samhällspåverkan, Studentlitteratur, Pozkal, Polen Marklund M. Predictors of long-term orthodontic side-effects from mandibular advancement devices in patients with snoring and obstructive sleep-apnea. Am J Orthod Dentofacial Orthop 2006;129:
34 Marklund M, Franklin KA, Persson M. Orthodontic side-effects of mandibular advancement devices during treatment of snoring and sleepapnea. Eur J Orthod. 2001;23: Marquez-Bàez C, Pamiagna-Soto J, Castilla-Garrido JM. Treatment of sleep apnea syndrome with CPAP: compliencewith treatment, its efficacy and secondary effects. Rev Neurol 1998;26: Meier-Ewert K, Kloss W, Schäfer H. Therapy of obstructive sleep apnea syndrome Fortschr Neurol Psychiatr Aug;54(8): Osler W. The Principles and Practice of Medicine. New York: Appleton & Co.; p. 413 Pagel J, Hirshkowitz M, Doghramji P, Ballard R. Obstructive Sleep Apnea Recognition and management in primary care The Journal of family practice vol 57, no8 aug.2008 Partinen M. Epidemiologiska studier rörande samband mellan habituell snarkning, obstruktivt sömnapnésyndrom, vaskulära sjukdomar och mortalitet. Opuscula Medica 1990;35: SBU. Fetma problem och åtgärder. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU, Obstruktivt sömnapnésyndrom - diagnostik och behandling. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU): 2007 Sachin J. Ten year follow-up of mandibular advancement devices for the management of snoring and sleep apnea. The Journal of Prosthetic Dentistry, Volume 99, Issue 4, April 2008, Pages Sahlin C, et al. Obstructive sleep apnea is a risk factor for death in patients with stroke: a 10-year follow-up. Arch Intern Med. 2008;168: Schwartz AR, Gold AR, Schubert N, Stryzak A, Wise RA, Permutt S. Effect of weight loss on upper airway collapsibility in obstructive sleep apnea.american Review of Respiratory disease. 1991;144: Strandling JR. Effect of adenotonsillectomi on nocturnal hypoxaemia, sleep disturbance, and symtoms in snoring children. Lancet 1990;335:
35 Strandell T. Sluta snarka börja leva! - Orsaker, risker, behandling Fysiologlabs förlag, Stockholm 1991 Sullivan C, Issa FG, Berthon-Jones M, Eves L. Reversal of obstructive sleep apnea by continuous positive airway pressure. The Lancet 1981;1: Young T, Palta M, Demsey J, Skatrud J, WevverS, Badr S. The occurence of sleep-disordered breathing among middle-aged adults. N Eng J Med 1993;328: Åkerstedt T, Sömnens betydelse för hälsa och arbete Fakta och goda råd. Bauer Bok, Falun
Snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna
Snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, specialisttandvården och Primärvården Kontaktpersoner Överläkare
Läs merSÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES
SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar
Läs merSnarkningsutredning och OSAS. Vårdrutin för OSAS (snarkning) mellan primärvård, Öron-, näs- och halskliniken och KlinFys i Sörmland
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Snarkningsutredning och OSAS - 2.0 Vårdrutin vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdn Snarkning, OSAS, Sömnapné 2012-09-12
Läs merSömntandställning mot snarkning och sömnapné
Sömntandställning mot snarkning och sömnapné Marie Marklund Med.dr, övertandläkare Enheten för ortodonti Jag kommer att tala om varför man snarkar och får sömnapné, vilka som drabbas, lite allmänt om de
Läs merTillhör du riskgruppen?
Tillhör du riskgruppen? En enkel guide för att bedöma om du tillhör riskgruppen för obstruktiv sömnapné OSA bedömningsguide: bedöm om du är i riskgruppen a Vanliga tecken och symptom på OSA b Vad är obstruktiv
Läs merVUXENORTODONTI. Terapival. Remiss till ortodontiklinik. Ortodontisk behandling på. Varför söker vuxna ortodontibehandling.
Varför söker vuxna ortodontibehandling VUXENORTODONTI Termin 8 VT 2012 Lena Berglund-Stevenberg Estetisk indikation vanligast Protetisk indikation för att kunna göra en bro eller ett entandsimplantat Prekirurgisk
Läs merSnarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna
Snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, specialisttandvården och Primärvården Kontaktperson: Överläkare
Läs merSömnapné & övervikt. Sömnapné & övervikt
Sömnapné & övervikt Sömnapné & övervikt Prevalens 1 Sömnapné & övervikt Prevalens Riskfaktorer Sömnapné & övervikt Prevalens Riskfaktorer Diagnostik 2 Sömnapné & övervikt Prevalens Riskfaktorer Diagnostik
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs mervid snarkning Näsvidgare Instruktion New Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Lindrar även: Nästäppa Torr mun
New Näsvidgare Instruktion MegaVent vid snarkning Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Extra mjuk komfort Lindrar även: Nästäppa Torr mun Syns ej Känns ej www.snarkskena.nu Bäst
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merVUXENORTODONTI Termin 8 VT 2013
VUXENORTODONTI Termin 8 VT 2013 Varför söker vuxna ortodontibehandling Estetisk indikation vanligast Protetisk indikation för att kunna göra en bro eller ett entandsimplantat Prekirurgisk ortodonti inför
Läs merSpecialiserade överviktsmottagningar
Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merClarityn 10 mg tabletter loratadin. Datum 10.8.2015, Version 4.0
Clarityn 10 mg tabletter loratadin Datum 10.8.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Syftet med informationen i detta dokument är att göra läsarna medvetna om frågor angående
Läs merPARTNER? SNARKAR DU BESTÄLL DITT INFORMATIONSMATERIAL HOS RESMED
SNARKAR DU ELLER DIN PARTNER? RESMED HAR TAGIT FRAM ETT INFORMATIONSMATERIAL FÖR ATT SPRIDA KUNSKAP OM SNARKNING & SJUKDOMEN SÖMNAPNÉ BESTÄLL DITT INFORMATIONSMATERIAL HOS RESMED INNEHÅLL Utbildningsmaterial
Läs merMiniguide till snarkningar
Miniguide till snarkningar Av Peter Åhnblad, leg läkare, specialist i Öron-, näs- och halssjukdomar, Överläkare Sickla ÖNH-center Senaste reviderad 140203 Inledning Snarkning är ett ämne som berör oss
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merSymbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Symbicort Turbuhaler Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Astma Astma är en vanlig, kronisk
Läs merOral apparatur värdefull vid sömnapnébehandling
Petersson-Skantz & Tegelberg Oral apparatur värdefull vid sömnapnébehandling Helen Petersson- Skantz tdl, Folktandvården Skäggetorp, Linköping, Centrum för oral rehabilitering, Linköping E-post: helen.
Läs merSnarkskena vid obstruktiv sömnapné och snarkning
Snarkskena vid obstruktiv sömnapné och snarkning ANDERS JOHANSSON, ANN-KATRIN JOHANSSON, MORTEN BERGE, OVE FONDENES Allmänna symptom och effekter av sömnapné och snarkning Obstruktiv sömnapné (OSA) och
Läs merObstruktiv sömnapné vad kan vi lära oss från epidemiologiska studier?
Obstruktiv sömnapné vad kan vi lära oss från epidemiologiska studier? Jenny Theorell-Haglöw, PhD Lung-, allergi- och sömnforskning, Uppsala universitet Sömn- och andningscentrum, Lungkliniken, Akademiska
Läs merFörstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF)
Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Första upplaga: 2013 2013 by Pocketdoktor GmbH Författare: Dr. Erica Herzog, dr. Felix Knauf, dr. Philipp Kirchhoff. Grafisk design: Patrick Lane Tryckt i Sverige
Läs meren ny start för behandling av kvinnor
en ny start för behandling av kvinnor ResMed.com/AirSolutions Vad är sömnapné? Apné betyder bokstavligen ingen andning eller andningsuppehåll. När du drabbas av apné innebär det att du inte får någon luft
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merCentrala etikprövningsnämnden CENTRAL ETHICAL REVIEW BOARD BESLUT DflT 0 21-2007 2007-07-25
##. Sid 1(3) Centrala etikprövningsnämnden CENTRAL ETHICAL REVIEW BOARD BESLUT DflT 0 21-2007 2007-07-25 KLAGANDE Karolinska Institutet Öron-, Näs-, Hals- och Cochlea kliniken Karolinska Universitetssjukhuset,
Läs merInformation till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller
Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merEN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT
1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till
Läs merFoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Laparoscopisk radikalop prostatacancer istället för robotassisterad 611 Kirurgi I 1 Ingen vetenskapligt säkerställd nytta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning
Läs merSömnapné. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden
Sömnapné En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden är en ideell opolitisk insamlingsorganisation som finansierar huvuddelen av den fristående forskningen kring hjärt-, kärl- och lungsjukdomar
Läs merSömnapné. En skrift om andningsuppehåll i sömnen
Sömnapné En skrift om andningsuppehåll i sömnen Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag arbetar vi för att besegra hjärt- och lungsjukdom. Vi samlar in och fördelar pengar till
Läs merInformation om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.
Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Till dig som behandlas med VIKTIGT Den här informationen vänder sig till patienter som fått PLENADREN förskrivet på recept.
Läs merTips från forskaren Sömn
Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste
Läs merMånga könskillnader vid sömnapné
1 Många könskillnader vid sömnapné Kvinnor med sömnapné är tröttare än män. Män med sömnapné drabbas oftare av hjärt- och kärlsjukdomar. Kvinnor lider oftare av psykisk ohälsa. - Det finns viktiga könsskillnader
Läs merÖverviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?
Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,
Läs merÖvervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011
Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring
Läs merÖron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor
Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%
Läs merPublicerat för enhet: Anestesi-Operation-Intensivvårdsklinik gemensamt Version: 7
Publicerat för enhet: Anestesi-Operation-Intensivvårdsklinik gemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Jan Creutz, Överläkare, Anestesi- Operation- Intensivvårdsklinik läkare (jancr) Giltig från: 2016-06-13
Läs merLeva med övertrycksbehandling
Leva med övertrycksbehandling Leva med övertrycksbehandling 3 4 Innehåll Goda råd vid övertrycksbehandling 6 Vad är snarkning och vad är skillnaden mellan snarkning och sömnapné? 7 Varför blir svalget
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merVenös insufficiens 2010
Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs merGlucosamine ratiopharm
Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om
Läs merRemeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merPst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24
Pst! Så här använder du Striverdi (Olodaterol) Respimat BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24 Vad och Varför? Striverdi Respimat hjälper personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Läs merVesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr
Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux
Läs merPostoperativ troponinstegring har det någon betydelse?
Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Anna Tapper Specialistläkare PMI Solna Doktorand Karolinska Institutet Dagkirurgisk kongress 24/5 2019 Vad handlar det om? Hjärtmuskelskada (troponinstegring)
Läs merKosttillskott fo r att minska riskfaktorer
KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta.
VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. Globalt uppskattar
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merAlkoholberoende efter obesitaskirurgi
Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt
Läs merPirrar det i benen så att du har svårt att sova?
Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom
Läs merSömnfysiologi. Varför är jag så trött?
Sömnfysiologi Varför är jag så trött? Vad är sömn? Sömn är en lätt reversibelt, tillfälligt tillstånd av förändrat medvetande. Det är ett långvarigt vilotillstånd när kroppen är avslappnad och inte har
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument
Läs mer维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )
维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)
Läs merBehandlingsguide. En enkel guide för att sköta din behandling av obstruktiv sömnapné
Behandlingsguide En enkel guide för att sköta din behandling av obstruktiv sömnapné Behandlingsguide för OSA: sköt din behandling effektivt a Du har fått diagnosen obstruktiv sömnapné (OSA) b Vad är obstruktiv
Läs merBehandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor)
Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Sammanfattning Rinosinuit är en inflammation i näsan och bihålorna. Det kan finnas flera orsaker till inflammationen till exempel infektioner
Läs merVad kostar det hos tandläkaren. Ann Roosaar Leg tandl Avd f vuxentandvård Odontologiska Inst, KI
Vad kostar det hos tandläkaren Ann Roosaar Leg tandl Avd f vuxentandvård Odontologiska Inst, KI Barntandvård Barn och ungdom upp till och med 19 års ålder har fri tandvård och vården betalas av landstinget.
Läs merFrågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn
1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års
Läs merDiane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:
Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de
Läs merUltibro Breezhaler. Värt att veta om. Läkemedel för behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)
Värt att veta om Ultibro Breezhaler Läkemedel för behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Information till dig som blivit ordinerad Ultibro Se bipacksedeln eller www.fass.se för fullständig
Läs merPrader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär
Prader-Willis syndrom 9-- Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper, MHC-basen. Insamling av data har skett genom att
Läs merAndningsgymnastik för barn, som aktivt inte kan medverka och barn med funktionsnedsättning
Andningsgymnastik för barn, som aktivt inte kan medverka och barn med funktionsnedsättning Anna-Lena Lagerkvist 160128 Det lilla barnet - Höj huvudändan -> öppnar luftvägar - Aktiva/passiva arm- och benrörelser
Läs merInformation till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller
Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna
Läs merVälkommen till videoföreläsning!
Välkommen till videoföreläsning! OBS! stäng av Mikrofonen för att inte störa under föreläsningen. Mikrofon Fjärrkontroll Cisco Jabber Cisco Meeting och Join.video.rvn.se För dagen planerade/önskade punkter
Läs merTILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER
TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande
Läs merFetma som lungmedicinsk diagnos? Relevans för CPAP och hemrespirator. Föreläsning vid registerdagen Visby 22 maj 2013
Fetma som lungmedicinsk diagnos? Relevans för CPAP och hemrespirator Föreläsning vid registerdagen Visby 22 maj 13 Eva Lindberg, professor Sömn- och Andningscentrum Akademiska sjukhuset Uppsala FETMA Hypertoni
Läs merHydrocephalus och shunt
Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs merDUTASTERIDE RATIOPHARM 0,5 MG MJUKA KAPSLAR OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
DUTASTERIDE RATIOPHARM 0,5 MG MJUKA KAPSLAR Datum: 16.3.2016, Version: 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs mer32 Beslut i upphandling av öppenvård för vuxna patienter med obstruktivt sömnapnésyndrom i Stockholms län HSN
32 Beslut i upphandling av öppenvård för vuxna patienter med obstruktivt sömnapnésyndrom i Stockholms län HSN 2017-0706 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-0706 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merSömn Sömnen är centrala nervsystemets återhämtningstillstånd En viktig källa till välmående
Sova & Vila Sömn Sömnen är centrala nervsystemets återhämtningstillstånd En viktig källa till välmående Sömnen är centrala nervsystemets återhämtningstillstånd och innebär en dramatisk fysiologisk omställning.
Läs merOtrivin är en nässpray med avsvällande effekt. Otrivin används för korttidsbehandling av nästäppa vid förkylning och akut bihåleinflammation.
Källa: FASS Bipacksedel: Information till användaren Otrivin 1 mg/ml nässpray xylometazolinhydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information
Läs merKarlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs meropereras för förträngning i halspulsådern
Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på
Läs merLäs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.
Källa: FASS Bipacksedel: Information till användaren Otrivin utan konserveringsmedel 1 mg/ml och 0,5 mg/ml nässpray xylometazolinhydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta
Läs merLuftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att
Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste
Läs merDagtrötta snarkande män kör mer bil än andra.
Dagtrötta snarkande män kör mer bil än andra. Fredrik Valham 1,2, Marie Eriksson 2, Prof Birgitta Stegmayr 2, Karl A Franklin 1 1 Lungkliniken, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 2 Medicinkliniken, Norrlands
Läs merPatientens upplevelse före och under behandling av obstruktiv sömnapné med intraoral apparatur
Patientens upplevelse före och under behandling av obstruktiv sömnapné med intraoral apparatur E. Nordin M. Stenberg Handledare: Å. Tegelberg, professor Masteruppsats (30hp) Tandläkarprogrammet Maj, 2012
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merSBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU
SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,
Läs merALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som
Läs merRiktlinjer CPAP vid sömnapné
Riktlinjer CPAP vid sömnapné Andningssviktregistret Swedevox Nationellt kvalitetsregister för långtidsbehandling med oxygen (LTOT), respirator (LTMV) eller CPAP Denna version är daterad 6 februari 2014
Läs merPSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER
PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas
Läs merScheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop
Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merMethodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes
Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade
Läs merFörmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416
Medicinsk Patientinformation patientinformation Förmaksflimmer Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-12-20. Dokument-id 27416 1 (10) Om förmaksflimmer i korthet Förmaksflimmer är den
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merFakta äggstockscancer
Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merRörelseträning. Mmm... vid överbelastning i käksystemet... ...Fria rörelser
Rörelseträning vid överbelastning i käksystemet... Mmm......Fria rörelser Andning - Avslappning Undvik vanor som kan belasta käksystemet Träningsprogram Andning - Avslappning Andning... Hur du andas påverkar
Läs merHur upptäcker man patienten med sömnapné? Sammanfattning
Sammanfattning Obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) är ett tillstånd där den snarkande patienten utvecklat andningsuppehåll under sömn i sådan utsträckning att livskvalitet och hälsa påverkas. Diagnosen
Läs merRapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning
Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste
Läs mer