Dagtrötta snarkande män kör mer bil än andra.
|
|
- Mattias Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dagtrötta snarkande män kör mer bil än andra. Fredrik Valham 1,2, Marie Eriksson 2, Prof Birgitta Stegmayr 2, Karl A Franklin 1 1 Lungkliniken, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 2 Medicinkliniken, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Kontaktman Karl Franklin Lungkliniken Norrlands Universitetssjukhus Umeå karl.franklin@lung.umu.se Telefon: (vx)
2 SAMMANFATTNING Bakgrund: Dagtrötta snarkare och personer med obstruktiv sömnapné har en ökad risk för trafikolyckor. Vi avsåg att undersöka om dagtrötta män och kvinnor som snarkar eller har nattliga andningsuppehåll kör mer bil än andra. Metod: Frågor om snarkning, bevittnade andningsuppehåll under sömnen, dagtrötthet och årlig körsträcka inkluderades i Norra Sverige delen av WHO-MONICA studien där slumpvis utvalda män och kvinnor mellan år inbjöds att delta.. Resultat (73%) män och kvinnor svarade på frågeformuläret och genomgick en fysikalisk undersökning. Snarkande dagtrötta män körde i genomsnitt 2257 (95% Konfidens intervall ) mil per år vilket var signifikant mer än ickesnarkande män utan dagtrötthet som körde 1775 (95% Konfidens intervall ) km per år. Denna skillnad var signifikant även efter justeringar för ålder, övervikt, rökning och fysisk aktivitet, p=0,02. Även dagtrötta män där anhöriga noterat andningsuppehåll under sömn körde mer bil än andra män, p=0,01. Kvinnor som rapporterade dagtrötthet och andningsuppehåll under sömn tenderade att köra mer bil, medan snarkande dagtrötta kvinnor inte körde mer bil än andra kvinnor. Slutsats Dagtrötta män som snarkar eller där anhöriga noterat sömnapnéer kör mer bil än andra män oberoende av ålder, rökning, övervikt och fysisk aktivitet. Det är angeläget att identifiera och undersöka dessa bilförare då män med obstruktiv sömnapné har en ökad risk för trafikolyckor. Dagtrötta manliga snarkare är således inte bara farliga i trafiken, de kör också mer än andra. Bidragsgivare Projektet har genomförts med ekonomiskt stöd från Vägverkets Skyltfond.
3 BAKGRUND Trafikolyckor är en vanlig orsak till svår skada och död. Många olyckor och speciellt singelolyckor är associerade med trötthet och att föraren somnar till 1, 2. Vid obstruktivt sömnapnésyndrom förekommer upprepade andningsuppehåll under sömnen. Snarkning och dagtrötthet är de vanligaste symptomen. En nyligen publicerad SBU rapport konkluderar att obstruktiv sömnapné hos män samvarierar med trafikolyckor oberoende dagtrötthet och körsträcka, samt att övertrycksandning (CPAP) under natten är en effektiv behandling av sömnapné och dagtrötthet 3. CPAP behandling förbättrar körförmågan och minskar risken för trafikolyckor 3-6. Fall-kontroll studier rapporterar att personer med sömnapné löper 3-10 gånger ökad risk för trafikolyckor 7-9. En Amerikansk populationsbaserad studie rapporterade att såväl män med sömnapné som snarkande män utan sömnapné hade en 3-faldig ökad risk för trafikolyckor 10. Detta bekräftas av en nyligen publicerad Argentinsk studie, där snarkande lastbilschaufförer hade 3 gånger så stor risk för trafikolyckor jämfört med icke snarkande lastbilschaufförer 11. I Vägverkets författningssamling 1998:89 11 kapitlet om vakenhetsstörning står följande om innehav av körkort: Sömnapnésyndrom, snarksjukdom (rhoncopathi), narkolepsi eller annan sjukdom med vakenhetsstörning som innebär en trafiksäkerhetsrisk, utgör hinder för innehav. Detta gäller dock inte vid framgångsrik behandling. Vi fann inga tidigare studier som systematiskt undersökt körsträckan hos snarkare, dagtrötta individer eller personer med obstruktiv sömnapné trots att dessa är en riskgrupp i trafiken. Vi avsåg att undersöka om dagtrötta män och kvinnor som snarkar eller har bevittnade sömnapnéer kör mer bil än andra. METOD Frågor om snarkning, bevittnade andningsuppehåll under sömnen, dagtrötthet och årlig körsträcka inkluderades i Norra Sverige delen av WHO-MONICA studien under åren 1999 och Deltagarna utvaldes slumpvis ut från befolkningsregistret i Norrbotten och Västerbotten och stratifierades i 10-årsgrupper. Totalt inböjds män och kvinnor att delta i studien. Deltagarna fick ett frågeformulär och inbjöds till en klinisk undersökning. Etiska kommittén vid Umeå universitet godkände studien och samtliga deltagare gav sitt skriftliga medgivande. Frågeformulär och definitioner Följande frågor inkluderads i frågeformuläret: Snarkar du när du sover?, Besväras du av trötthet under dagen?, Har din make/maka/sambo märkt att du har andningsuppehåll under sömn? Dessa frågor besvarades med: 1. Ja alltid, 2 Ja nästan alltid, 3. Ja ibland, 4. Nej, nästan aldrig, 5. Nej, aldrig eller 6. Vet ej. De som besvarat snarkningsfrågan eller dagtrötthetsfrågan med ja, alltid eller ja, nästan alltid definierades som snarkare respektive att lida av dagtrötthet. De som hade anhöriga som bevittnad andningsuppehåll alltid, nästan alltid eller ibland bedömdes ha en anhörig som noterat sömnapnéer. Deltagarna ombads skatta hur många mil de kört bil under det senaste året. Fysisk aktivitet under fritiden skattades som: Icke aktiv (korta promenader vid enstaka tillfällen eller ingen fysisk aktivitet), som aktiv (lätt till måttlig fysisk ansträngning under minst 2 timmar per vecka som till exempel cykling, dans, tennis, badminton etc.) eller som
4 mycket aktiv (hård träning under minst 3 timmar per vecka i form av löpning, tennis, simning, fotboll etc.) Deltagarna fick också ange om de var rökare eller ej. Fysikalisk undersökning Längd, vikt och midjeomfång mättes stående efter en normal utandning. Deltagarna bar underkläder utan skor. Body mass index beräknades som vikten i kg dividerat med kroppslängden i meter i kvadrat. Statistisk bearbetning Årlig körsträcka beskrivs i form av medelvärden med 95% konfidens intervall. Two sided t- test användes för att beräkna skillnader i medelvärde mellan grupper och Pearsons χ 2 -test för att beräkna skillnader i proportioner. Samvariationen mellan dagtrötthet och snarkning eller bevittnade sömnapnéer beräknades med univariat lineär regression och multipel lineär regression med justeringar för ålder, body mass index, fysisk aktivitet och rökning. Utfallet rapporteras med β-koefficient, 95% konfidensintervall och p-värden. För kategoriska variabler är β beräknat som för skillnaden i körsträcka jämfört med referenskategorin. Män och kvinnor analyserades separat. Ett p-värde <0,05 bedömdes som signifikant. SPSS version 15.0 användes för statisk analys. RESULTAT Sammanlagt 7905, varav 3858 män och 4047 kvinnor, av tillfrågade personer (73%) besvarade enkäten deltog i en fysisk undersökning. Data för de som besvarat enkäten beskrivs i tabell 1. Snarkning rapporterades av 25,8% män vilket var mer än bland kvinnor som rapporterade snarkning i 14.1%, p<0,001. Bevittnade sömnapnéer rapporterades av 21.0% män i och av 6.2%kvinnor, p<0,001 för skillnaden. Män körde i genomsnitt 1813 mil per år vilket var mer än de genomsnittliga 642 mil som kvinnor körde per år, p<0,001. Männen stod för 73,6% av antalet körda mil per år. I snitt 14,5% av kvinnor och 10,1 % av män led av dagtrötthet, p<0,001 för skillnaden. Män och årlig körsträcka med bil Snarkande män som led av dagtrötthet körde i snitt 2257(95% Konfidens intervall ) mil per år vilket var signifikant mer än icke-snarkande män utan dagtrötthet som körde 1775 (95% Konfidens intervall ) mil per år, p<0,001 för skillnaden (Figur 1). Denna skillnad var signifikant även efter justering för ålder, övervikt, rökning och fysisk aktivitet, p=0,02 (Tabell 2). Män som rapporterat att anhöriga bevittnat andningsuppehåll under sömnen och som led av dagtrötthet körde i medeltal 2342 (95% Konfidens intervall ) mil per år vilket var signifikant mer än män utan dagtrötthet och nattliga andningsuppehåll som körde i snitt 1821 (95% Konfidens intervall ) mil per år, p<0,001. (Figur 2). Denna skillnad också signifikant efter justeringar för ålder, övervikt, fysisk aktivitet och rökning p=0,02 (Tabell 3) Män mellan 25 och 54 år gamla körde signifikant mer än äldre män (Tabell 2). Överviktiga män med en body mass index över 25 kg/m 2 körde mer än smala män. Fysisk aktivitet och rökning påverkade däremot inte den årliga körsträckan.
5 Av männen led 5,7% av dagtrötthet i kombination med snarkning eller bevittnade sömnapnéer och dessa stod för 7,1 % av den manliga årliga körsträckan. Av den manliga körsträckan kördes 10,6% av män som led av dagtrötthet. Kvinnor och årlig körsträcka med bil Kvinnor som snarkande och som led av dagtrötthet körde i snitt 702 (95% Konfidens intervall ) mil per år vilket inte skiljde sig från övriga kvinnor (Tabell 4, Figur 1). Kvinnor som led av dagtrötthet och rapporterat bevittnat andningsuppehåll under sömnen körde i snitt 968 (95% Konfidens intervall ) mil medan kvinnor utan dagtrötthet och nattliga andningsuppehåll körde i snitt 648 (95% Konfidens intervall ) mil per år. Denna skillnad tenderade att vara signifikant i justerad analys p=0,05 (Tabell 5) Kvinnor mellan 25 och 44 år gamla körde signifikant mer än äldre kvinnor (Tabell 4). Överviktiga kvinnor med ett body mass index över 25 kg/m 2 körde mer än smala kvinnor. Fysisk aktivitet och rökning påverkade däremot inte den årliga körsträckan. Av kvinnorna led 4,0 % av dagtrötthet i kombination med snarkning eller bevittnade sömnapnéer och dessa stod för 4,4 % av den kvinnliga årliga körsträckan. Av den kvinnliga körsträckan kördes 14,5% av kvinnor som led av dagtrötthet. DISKUSSION I denna populationsbaserade studie fann vi att män som led av dagtrötthet och som snarkade ofta eller hade anhöriga som noterat sömnapnéer körde betydligt mer mil bil per år än andra män oberoende av ålder, övervikt, rökning och fysisk aktivitet. Män stod för 74% av den årliga körsträckan. Av männen led 5,7 % av dagtrötthet i kombination med snarkning eller bevittnade sömnapnéer och dessa körde 7,1 % av den manliga årliga körsträckan med bil. Detta är nya fynd som bör uppmärksammas då dagtrötta män som snarkar eller lider av sömnapné har en ökad risk för trafikolyckor. Flera studier har rapporterat att snarkande män och patienter med obstruktiv sömnapné löper 3, 7-11, 13- en ökad risk för trafikolyckor samt att de har dåliga test resultat på trafiksimulatorer 18. Personer med dagtrötthet som snarkar och de som har ett obstruktivt sömnapnésyndrom är inte tillåtna att köra bil i Sverige och flera andra länder, såvida de inte är framgångsrikt behandlade 19. Till vår förvåning fann vi att dessa personer kör mer bil än andra. I två tidigare fall-kontroll studier fann man att patienter med obstruktiv sömnapné körde mer är kontroller vilket stödjer våra fynd 7, 8. Obstruktiv sömnapné är förhållandevis enkelt att utreda och det finns effektiva behandlingar i form av övertrycksandning med så kallad continuous positive airway pressure (CPAP) och underkäksframdragande sömntandställningar 3. Körförmågan förbättras och frekvensen av trafikolyckor minskar efter insatt CPAP behandling 4-6. En studie påvisade att CPAP behandling är mycket kostnadseffektiv då den minskade antalet trafikolyckor med 50% 5, 20. Våra data talar för mer aktiva åtgärder att identifiera och bilförare med obstruktiv sömnapné och dagtrötta snarkare. Dessa förare är inte bara farliga i trafiken, de kör också mer än andra. Utredning och behandling av snarkning och sömnapné är emellertid inte bara en fråga för den medicinska professionen på grund av samvariationen med hjärtkärlsjukdommar och förtid död 21-24, utan också för samhället i stort eftersom trafikolyckor involverar polismyndighet och regler för körkortsinnehav. I den aktuella studien fann vi att många bilförare är trötta under
6 dagen och har symptom av obstruktiv sömnapné i form av snarkning och bevittnade andningsuppehåll under sömn. Det är därför angeläget att utöka antalet sömnapnéutredningar och att påbörja studier på effekter av behandling av obstruktiv sömnapné på förekomst av trafikolyckor. Rökning, ålder och övervikt är relaterat till snarkning och sömnapné 25, 26. Av den anledningen justerade vi för dessa faktorer liksom för fysisk aktivitet. Vi fann att dagtrötta män som snarkar eller har nattliga andningsuppehåll kör mer bil än andra oberoende av rökning, ålder, övervikt och fysisk aktivitet. En möjlighet är att bilköring är en riskfaktor för snarkning och sömnapné som skulle kunna bero på exponering för bilavgaser, vibrationer eller någon annat som är relaterat till bilkörning. Män kör mer bil än kvinnor. Sömnapné är vanligare hos män som också snarkar mer än kvinnor. I de flesta studier på bilkörning och sömnapné har man undersökt män men sällan kvinnor. Det finns heller ingen studie som talar för att kvinnor som snarkar eller har sömnapné skulle ha en ökad risk för trafikolyckor 3, 10, 18. I den aktuella studien fann vi att kvinnor kör mindre bil än män och att de i mindre omfattning snarkade eller hade nattliga andningsuppehåll. Å andra sidan är fler kvinnor än män trötta under dagen. Dagtrötta kvinnor som med nattliga andningsuppehåll tenderade att köra mer än andra kvinnor. Trots detta var dessa kvinnor inte ens i närheten av den mängd som män kör. Slutsats Dagtrötta män som snarkar eller där anhöriga noterat sömnapnéer kör mer bil än andra män oberoende av ålder, rökning, övervikt och fysisk aktivitet. Det är angeläget att identifiera och undersöka dessa bilförare då män med obstruktiv sömnapné har en ökad risk för trafikolyckor. Dagtrötta manliga snarkare är således inte bara farliga i trafiken, de kör också mer än andra.
7 Figur Män Kvinnor 2500 Årlig körsträcka (mil) Ej dagtrött Ej snarkare Dagtrött Ej snarkare Ej dagtrött Snarkare Dagtrött Snarkare Figur 1. Genomsnittlig årlig körsträcka i mil med 95% konfidensintervall i relation till förekomst av dagtrötthet och snarkning.
8 Figur Män Kvinnor 2500 Årlig körsträcka (mil) Ej dagtrött Ej apné Dagtrött Ej apné Ej dagtrött Apné Dgtrött Apné Figur 2. Genomsnittlig årlig körsträcka i mil med 95% konfidensintervall i relation till förekomst av dagtrötthet och bevittnade andningsuppehåll under sömn (apné).
9 Tabell 1. Antal (%) där data på Antal (%) körsträcka saknas Män 3858 (48,8%) 36 (0,9) Kvinnor 4047 (51,2%) 171 (4,2) Ålder (år) (28,2) 85 (3,8) (22,7) 37 (2,1) (23,6) 42 (2,3) (22,5) 37 (2,1) > (3,0) 6 (2,5) Dagtrötta Nej 6863 (86,8) 157 (2,3) Ja 969 (12,3) 28 (2,9) Data saknas 73 (0,9) 22 (30,1) Snarkning Nej 6432 (81,4) 171 (2,7) Ja 1448 (18,3) 21 (1,5) Data saknas 25 (0,3) 15 (60) Bevittnade andningsuppehåll under sömn Nej 6393 (80,9) 162 (2,5) Ja 997 (12,6) 8 (0,8) Data saknas 515 (6,5) 37 (7,2)
10 Tabell 2. Män, snarkning och bilkörning, multipel analys B p-värde 95% CI Intercept 1821 < to 2017 Snarkning och dagtrötthet Icke-snarkare, ej dagtrött 0* Icke-snarkare, dagtrött to 73 Snarkare, ej dagtrött to 154 Snarkare, dagtrött to 629 Ålder (år) < * to to < to -508 > < to -743 Body mass index (kg/m2) <0.001 < 25 0* < to 412 > to 427 Fysisk aktivitet Icke aktiv 0* Aktive to 152 Mycket aktiv to 39 Rökare Nej 0* Ja to 95 CI=Konfidens intervall
11 Tabell 3. Män, nattliga andningsuppehåll (apné) och bilkörning, multipel analys B p-värde 95% CI Intercept 1884 < to 2086 Apné och dagtrötthet Ej apné, ej dagtrött 0* Ej apné, dagtrött to 42 Apné, ej dagtrött to 184 Apné, dagtrött to 720 Ålder (år) < * to to < to -560 > 75 < to -759 Body mass index (kg/m2) <0.001 < 25 0* < to 437 > to 459 Fysisk aktivitet Icke aktiv 0* Aktive to 98 Mycket aktiv to -1 Rökare Nej 0* Ja to 153 CI=Konfidens intervall
12 Tabell 4. Kvinnor, snarkning och bilkörning, multipel analys B p-värde 95% CI Intercept 798 < to 914 Snarkning och dagtrötthet Icke-snarkare, ej dagtrött 0* Icke-snarkare, dagtrött to 89 Snarkare, ej dagtrött to 208 Snarkare, dagtrött to 206 Ålder (år) < * to < to < to -474 > < to -485 Body mass index (kg/m2) <0.001 < 25 0* < to 258 > to 204 Fysisk aktivitet Icke aktiv 0* Aktive to 48 Mycket aktiv to 255 Rökare Nej 0* Ja to 152 CI=Konfidens intervall
13 Tabell 5. Kvinnor, nattliga andningsuppehåll (apné) och bilkörning, multipel analys B p-värde 95% CI Intercept 782 < to 900 Apné och dagtrötthet Ej apné, ej dagtrött 0* Ej apné, dagtrött to 57 Apné, ej dagtrött to 274 Apné, dagtrött to 590 Ålder (år) < * to < to < to -492 > < to -485 Body mass index (kg/m2) <0.001 < 25 0* < to 278 > to 223 Fysisk aktivitet Icke aktiv 0* Aktive to 75 Mycket aktiv to 289 Rökare Nej 0* Ja to 141 CI=Konfidens intervall
14 Referenser 1. Gislason T, Tomasson K, Reynisdottir H, Bjornsson JK, Kristbjarnarson H. Medical risk factors amongst drivers in single-car accidents. Journal of internal medicine 1997;241(3): Maycock G. Sleepiness and driving: the experience of U.K. car drivers. Accident; analysis and prevention 1997;29(4): SBU. Obstructive sleep apnoea syndrome. Report of a joint Nordic project. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Findley L, Smith C, Hooper J, Dineen M, Suratt PM. Treatment with nasal CPAP decreases automobile accidents in patients with sleep apnea. Am J Respir Crit Care Med 2000;161(3 Pt 1): George CF. Reduction in motor vehicle collisions following treatment of sleep apnoea with nasal CPAP. Thorax 2001;56(7): Hack M, Davies RJ, Mullins R, et al. Randomised prospective parallel trial of therapeutic versus subtherapeutic nasal continuous positive airway pressure on simulated steering performance in patients with obstructive sleep apnoea. Thorax 2000;55(3): Barbé F, Pericás J, Muñoz A, Findley L, Antó JM, Agustí AG. Automobile accidents in patients with sleep apnea syndrome. An epidemiological and mechanistic study. Am J Respir Crit Care Med 1998;158(1): Horstmann S, Hess CW, Bassetti C, Gugger M, Mathis J. Sleepiness-related accidents in sleep apnea patients. Sleep 2000;23(3): Teran-Santos J, Jimenez-Gomez A, Cordero-Guevara J. The association between sleep apnea and the risk of traffic accidents. Cooperative Group Burgos-Santander. N Engl J Med 1999;340(11): Young T, Blustein J, Finn L, Palta M. Sleep-disordered breathing and motor vehicle accidents in a population-based sample of employed adults. Sleep 1997;20(8): Perez-Chada D, Videla AJ, O'Flaherty ME, et al. Sleep habits and accident risk among truck drivers: a cross-sectional study in Argentina. Sleep 2005;28(9): Stegmayr B, Lundberg V, Asplund K. The events registration and survey procedures in the Northern Sweden MONICA Project. Scandinavian journal of public health 2003;61: Findley LJ, Unverzagt ME, Suratt PM. Automobile accidents involving patients with obstructive sleep apnea. Am Rev Respir Dis 1988;138(2): George CF, Boudreau AC, Smiley A. Simulated driving performance in patients with obstructive sleep apnea. Am J Respir Crit Care Med 1996;154(1): George CF, Smiley A. Sleep apnea & automobile crashes. Sleep 1999;22(6):790-5.
15 16. Lloberes P, Levy G, Descals C, et al. Self-reported sleepiness while driving as a risk factor for traffic accidents in patients with obstructive sleep apnoea syndrome and in nonapnoeic snorers. Respir Med 2000;94(10): Masa JF, Rubio M, Findley LJ. Habitually sleepy drivers have a high frequency of automobile crashes associated with respiratory disorders during sleep. Am J Respir Crit Care Med 2000;162(4 Pt 1): Ellen RL, Marshall SC, Palayew M, Molnar FJ, Wilson KG, Man-Son-Hing M. Systematic review of motor vehicle crash risk in persons with sleep apnea. J Clin Sleep Med 2006;2(2): Alonderis A, Barbe F, Bonsignore M, et al. Medico-legal implications of sleep apnoea syndrome: Driving license regulations in Europe. Sleep Med Douglas NJ, George CF. Treating sleep apnoea is cost effective. Thorax 2002;57(1): Lindberg E, Janson C, Svardsudd K, Gislason T, Hetta J, Boman G. Increased mortality among sleepy snorers: a prospective population based study. Thorax 1998;53(8): Peker Y, Hedner J, Norum J, Kraiczi H, Carlson J. Increased incidence of cardiovascular disease in middle-aged men with obstructive sleep apnea: a 7-year follow-up. Am J Respir Crit Care Med 2002;166(2): Marin JM, Carrizo SJ, Vicente E, Agusti AG. Long-term cardiovascular outcomes in men with obstructive sleep apnoea-hypopnoea with or without treatment with continuous positive airway pressure: an observational study. Lancet 2005;365(9464): Yaggi HK, Concato J, Kernan WN, Lichtman JH, Brass LM, Mohsenin V. Obstructive sleep apnea as a risk factor for stroke and death. N Engl J Med 2005;353(19): Franklin KA, Gislason T, Omenaas E, et al. The influence of active and passive smoking on habitual snoring. Am J Respir Crit Care Med 2004;170(7): Shelton KE, Woodson H, Gay S, Suratt PM. Pharyngeal fat in obstructive sleep apnea. Am Rev Respir Dis 1993;148(2):462-6.
PARTNER? SNARKAR DU BESTÄLL DITT INFORMATIONSMATERIAL HOS RESMED
SNARKAR DU ELLER DIN PARTNER? RESMED HAR TAGIT FRAM ETT INFORMATIONSMATERIAL FÖR ATT SPRIDA KUNSKAP OM SNARKNING & SJUKDOMEN SÖMNAPNÉ BESTÄLL DITT INFORMATIONSMATERIAL HOS RESMED INNEHÅLL Utbildningsmaterial
Läs merObstruktiv sömnapné vad kan vi lära oss från epidemiologiska studier?
Obstruktiv sömnapné vad kan vi lära oss från epidemiologiska studier? Jenny Theorell-Haglöw, PhD Lung-, allergi- och sömnforskning, Uppsala universitet Sömn- och andningscentrum, Lungkliniken, Akademiska
Läs meren ny start för behandling av kvinnor
en ny start för behandling av kvinnor ResMed.com/AirSolutions Vad är sömnapné? Apné betyder bokstavligen ingen andning eller andningsuppehåll. När du drabbas av apné innebär det att du inte får någon luft
Läs merSÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES
SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar
Läs merÄr trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig
Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier
Läs mer6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR
6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll
Läs merKan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?
Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,
Läs merSkyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?
Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke? Kim Ekblom Centrallasarettet Växjö Medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi Umeå universitet 2011-10-13 Bilirubin Endogen antioxidant Variabiliteten en av de
Läs merOLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018
OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merLove og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm
Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm Driving in the USA Driving is the lifeblood of the United States. It fosters commerce, recreation and
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merFordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin
Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut
Läs merFetma som lungmedicinsk diagnos? Relevans för CPAP och hemrespirator. Föreläsning vid registerdagen Visby 22 maj 2013
Fetma som lungmedicinsk diagnos? Relevans för CPAP och hemrespirator Föreläsning vid registerdagen Visby 22 maj 13 Eva Lindberg, professor Sömn- och Andningscentrum Akademiska sjukhuset Uppsala FETMA Hypertoni
Läs merLivsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merBenamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen
Läs merEPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merLäkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre?
Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Patrik Midlöv, professor, distriktsläkare, Lunds Universitet patrik.midlov@med.lu.se Åldrande Åldrande är inte en sjukdom År 2050 kommer mer än en
Läs mer1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens
1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Sjukdomsdefinition Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I medicinsk litteratur används vanligen termen insomnia, eller på svenska
Läs merVakenhetsstörning en större trafikfara än alkohol Orsaker, risker och behandling
Klinik och vetenskap P-O Haraldsson, docent, institutionen för öron-, näs- och halssjukdomar, Karolinska institutet (per-olle.haraldsson@ks.se) eller (po@haraldsson.nu) Torbjörn Åkerstedt, professor, institutet
Läs merSvensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merSvensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs mer732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik
732G60 - Statistiska Metoder Trafikolyckor Statistik Projektarbete Grupp 2 Linköpings Universitet VT2011 En framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken Albin Bernholtz, albbe876
Läs merAccelererad provning i
Accelererad provning i simulator Är det möjligt? Magnus Hjälmdahl, VTI Institute Excellence Centre at VTI Common platform for increased and long-term co-operation, competence building and knowledge transfer
Läs merI have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD
I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation
Läs merdiagnostik och behandling i samverkan
Forskning Del av den nordiska artikelserien Diagnostik och terapiplanering. Accepterad för publicering 25 november 2014. Snarkning och obstruktiv sömnapné diagnostik och behandling i samverkan Obstruktiv
Läs merTillhör du riskgruppen?
Tillhör du riskgruppen? En enkel guide för att bedöma om du tillhör riskgruppen för obstruktiv sömnapné OSA bedömningsguide: bedöm om du är i riskgruppen a Vanliga tecken och symptom på OSA b Vad är obstruktiv
Läs merWhat is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merMultidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående
Läs merLäsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10
Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningarna baseras på boken Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa, Liber Förlag (2011), som är gemensam kursbok för statistikavsnitten
Läs merSnarkning och obstruktiv sömnapné
D IAGNOSTIKK OG BEHANDLINGSPLANLEGGING Nor Tannlegeforen Tid. 2015; 125: 152 60 Åke Tegelberg och Eva Lindberg Snarkning och obstruktiv sömnapné diagnostik och behandling i samverkan Obstruktiv sömnapné
Läs merHälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare
Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom
Läs merReal life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merSnarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna
Snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, specialisttandvården och Primärvården Kontaktpersoner Överläkare
Läs merBarn och unga i palliativ vård
Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ
Läs merFysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?
Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet
Läs merExklusiv enteral nutritionsbehandling
Exklusiv enteral nutritionsbehandling Varför? Till vem? Vad använda? Hur göra? Exklusiv enteral nutritionsbehandling Tillförsel av en komplett nutritionslösning (oralt eller via nasogastrisk sond) samtidigt
Läs merHälsoeffekter av motion?
Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merPatientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar. Maria Flink, med dr, socionom/kurator
Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar Maria Flink, med dr, socionom/kurator maria.flink@ki.se Vårdens övergångar PRIMÄRVÅRD Akut inläggning Planerad inläggning inskrivning Vårdövergång
Läs merGrav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund
Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merBilaga. Tabell. Alla artiklar som inkluderas i studien, det vill säga kliniska studier där man sätter in implantat på diabetiker och uppföljer det.
Bilaga Tabell Alla artiklar som inkluderas i n, det vill säga kliniska r där man sätter in på diabetiker och uppföljer det. Titel År Design Antal individer Uppföljningstid Resultat Är diabetes en kontraindikation
Läs merkänslan av att vakna utvilad
känslan av att vakna utvilad Sömnen fysiskt, mentalt och socialt viktig Sömnen ger viktig återhämtning för hjärna och kropp. Läkarvetenskapen har funnit en möjlig koppling mellan sömnbrist och flera stora
Läs merTandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi
Tandhälsa och demens SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi Stort sår Den sammanlagda sårytan i alla tandköttsfickor hos en patient med många tandköttsfickor kan uppgå till
Läs merPublicerat för enhet: Anestesi-Operation-Intensivvårdsklinik gemensamt Version: 7
Publicerat för enhet: Anestesi-Operation-Intensivvårdsklinik gemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Jan Creutz, Överläkare, Anestesi- Operation- Intensivvårdsklinik läkare (jancr) Giltig från: 2016-06-13
Läs merÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 8
ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 8 SAMPEL KONTRA POPULATION 1. Nedan beskrivs fyra frågeställningar. Ange om populationen är ändlig eller oändlig i respektive fall. Om ändlig, beskriv också vem eller vad som ingår
Läs merSnarkningsutredning och OSAS. Vårdrutin för OSAS (snarkning) mellan primärvård, Öron-, näs- och halskliniken och KlinFys i Sörmland
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Snarkningsutredning och OSAS - 2.0 Vårdrutin vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdn Snarkning, OSAS, Sömnapné 2012-09-12
Läs merLuftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier
Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Bakgrund Luftföroreningar kan öka risken för luftvägssymtom
Läs merTecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama
Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama 2018-04-17 Kristoffer Strålin, Docent, Överläkare Patientområde Infektionssjukdomar Tema Inflammation och Infektion Karolinska
Läs merE cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna?
E cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna? Linnéa Hedman Docent i epidemiologi och folkhälsovetenskap OLIN studierna, Region Norrbotten. Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes
Läs merPatienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid
Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens
Läs merÖvertrycksandning (PAP) vid sömnapné hos vuxna
Övertrycksandning (PAP) vid sömnapné hos vuxna sbu kommenterar sammanfattning och kommentar av andra aktörers kunskapsöversikter oktober 2018 www.sbu.se/2018_08 Inledning Det finns två huvudtyper av sömnapné,
Läs merVälkommen till videoföreläsning!
Välkommen till videoföreläsning! OBS! stäng av Mikrofonen för att inte störa under föreläsningen. Mikrofon Fjärrkontroll Cisco Jabber Cisco Meeting och Join.video.rvn.se För dagen planerade/önskade punkter
Läs merPHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Läs merBild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II
Bild 1 Medicinsk statistik II Läkarprogrammet T5 HT 2014 Anna Jöud Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet ERC Syd, Skånes Universitetssjukhus anna.joud@med.lu.se Bild 2 Sammanfattning Statistik I
Läs mer9. Hur många timmar sover du i genomsnitt under ett dygn inklusive tupplurar?
Sömnutredning Läs hela frågan innan du besvarar frågan. Välj rätt alternativ eller skriv in den efterfrågade uppgiften för de tre senaste månaderna. Markera också om svaret är nekande. 1. Datum för ifyllande
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merKardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?
Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas
Läs merInstitutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05
Linköpings Universitet Jour; Ulf Andersson Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03 Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Torsdagen den 3/5 2007, kl. 14.00-18.00
Läs merCannabis och psykos. Google:
Cannabis och psykos 67 800 träffar Google: Cannabis and psychosis: 1 260000 hej och hallå. jag undrar om det är vanligt att man får cannabis psykoser, alltså om man BARA röker cannabis och inte håller
Läs merFysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet
Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet
Läs merOmhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral
VESTA rapport 2016 Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral Jenni Viitala, ST-läkare, Lisebergs VC jenniviitala@hotmail.com Vetenskaplig handledare: Jörgen
Läs merSocialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare
Socialt kapital i Österbotten Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare Innehåll Vad är socialt kapital? Det sociala kapitalet i Finland Enkät om mental hälsa GERDA-studien Deltagande
Läs merMåltidersättning och viktreduktion
Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning
Läs merCykling i ett folkhälsoperspektiv
Cykling i ett folkhälsoperspektiv Peter Schantz Mittuniversitetet, Östersund & FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö, GIH, Stockholm Changes in Prevalence of Adult Obesity >= 25% 20-24% 15-19% 10-14%
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merCarotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound
Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness
Läs merInfluensa är ett årligen återkommande gissel som testar
EEVA RUOTSALAINEN Med. dr., specialist i invärtesmedicin och infektionssjukdomar Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, kliniken för infektionssjukdomar Influensavaccination av personalen är en rekommendation
Läs merSnarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna
Snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, specialisttandvården och Primärvården Kontaktperson: Överläkare
Läs merHCC-övervakning (surveillance)
HCC-övervakning (surveillance) Infektionsläkarföreningens vårmöte i Örebro 24 maj 2013 Per Stål, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är HCC-övervakning? Ett diagnostiskt
Läs merFaktablad om ektopisk graviditet
Faktablad om ektopisk graviditet Syfte Syftet med det här faktabladet är att informera om följande: Jaydess (13,5 mg levonorgestrel) effektivitet som preventivmedel. De absoluta och relativa riskerna för
Läs merNYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD
NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD Lars Wallin, Henrietta Forsman, Anna Ehrenberg (Petter Gustavsson, Ann Rudman, Anne-Marie Boström, Jan Florin)
Läs merC) Vetenskaplig artikel - Apotekare - 22 Maj (11 frågor)
C) Vetenskaplig artikel - Apotekare - 22 Maj (11 frågor) Farmaceutisk Vetenskap Exam held on: 2018-05-22 (16:00 17:00) Name Code: Exam description Läs den vetenskapliga artikeln och svara sedan på de tillhörande
Läs mer2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar
5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda
Läs merLivsstilsförändring, livskris, omorganisation
Den hälsofrämjande processen Ett av de viktigaste momenten i en hälsofrämjande process är att alla inblandade förstår varför man skall starta upp ytterligare en aktivitet. Denna sammanställning syftar
Läs merMålvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll
Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Per-Olof Olsson Med.dr., specialist i endokrinologi och diabetes Endokrin- och Diabetescentrum, Karlstad Poor glycated haemoglobin
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merDE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research
Läs merFaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
Läs mer2014-07-04 VÄLKOMMEN! HUR VI BYGGER STADEN PÅVERKAR INVÅNARNAS HÄLSA SAMBAND MELLAN FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA
VÄLKOMMEN! 09.30 Istället för parkering nya sanningar om parkeringsnormer och fastigheter 11.00 Löser städerna trafikens hållbarhetsproblem? Vilken stad i Sverige är bäst på hållbara transporter 2014?
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merPID PATIENTER OCH RISKFAKTORER En klinisk studie i Riga, Lettland, 2006 Viveca Odlind, Uppsala, Ilze Viberga, Riga
PID PATIENTER OCH RISKFAKTORER En klinisk studie i Riga, Lettland, 2006 Viveca Odlind, Uppsala, Ilze Viberga, Riga BAKGRUND och SYFTE Bakgrund Hög förekomst av PID i Lettland 20.3% av kvinnorna använde
Läs merNutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat?
Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Carl-Erik Flodmark 1 Docent i Pediatrik vid Lunds universitet Barnmedicin Skånes Universitetssjukhus 2015-01-05 Företräder ej Socialstyrelsen eller
Läs merWHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting
WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält Maria Feychting 2014-12-11 Maria Feychting 1 WHO:s internationella EMF projekt Etablerades 1996 Syfte Att granska den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter
Läs merHÄLSENESMÄRTA HOS VÄRNPLIKTIGA
HÄLSENESMÄRTA HOS VÄRNPLIKTIGA Förekomst och förebyggande behandling - en pilotstudie Författare: Sten Sundberg Handledare: Martin Fahlström, Lars Widman Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merUnga bilförare i ett hierarkiskt perspektiv
Unga bilförare i ett hierarkiskt perspektiv Via Nordica 2008 M. Peräaho Åbo universitet, Finland Denna presentation strävar till att - ge en kort översikt över olycksbilden för unga förare, samt - relatera
Läs merSömnapné & övervikt. Sömnapné & övervikt
Sömnapné & övervikt Sömnapné & övervikt Prevalens 1 Sömnapné & övervikt Prevalens Riskfaktorer Sömnapné & övervikt Prevalens Riskfaktorer Diagnostik 2 Sömnapné & övervikt Prevalens Riskfaktorer Diagnostik
Läs merKvalitetsindikator. Registrering av Sederingsskala och sederingsmål Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 1
Kvalitetsindikator Registrering av Sederingsskala och sederingsmål 2019-03-13 Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 1 Är det dags att gå vidare? 2019-03-13 Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 2 Varför
Läs merTrafiksäker förening? Trafiksäkra idrotten
Trafiksäker förening? Bakgrund: Trafiken & Idrotten Vad vill jag dela med mig av? Medvetenhet om risker Inspiration till att göra resorna säkra Motivation till att arbeta fram en policy Henrik Johansson
Läs mer