Kursbeskrivning. Specialpedagogik som tvärvetenskap, 7,5 hp 50% Delkurs 1 (mom 1a) Specialpedagogikens kunskapsområde och skolans samhällsuppdrag

Transkript

1 Kursbeskrivning Specialpedagogik som tvärvetenskap, 7,5 hp 50% Delkurs 1 (mom 1a) Specialpedagogikens kunskapsområde och skolans samhällsuppdrag Delkurs 2 (mom 1b) Specialpedagogik som tvärvetenskap Ht 2014, 50% UQ1SPL och UQ1SLL

2 :10 Innehåll 1. Kursinformation Kursens innehåll och lärandemål Lärandemål... 3 Delkurs 1 Specialpedagogiken i skolans samhällsuppdrag, 1 hp... 3 Delkurs 2 Specialpedagogik som tvärvetenskap, 6,5 hp Delkursernas uppläggning... 4 Föreläsningar och seminarier... 4 Återkoppling... 4 Utvärdering Arbetsgång... 5 Delkurs 1 Specialpedagogiken i skolans samhällsuppdrag... 5 Delkurs 2 Specialpedagogik som tvärvetenskap Examination... 7 Delkurs Delkurs Gruppexamination... 7 Individuell examination Bedömning Omexamination Plagiering Mondo Studentinflytande Studera med funktionsnedsättning Stöd i det akademiska skrivandet Jämlikhet & likabehandling Övrigt Etiska synpunkter Arbetstid Kontaktinformation... 10

3 :10 1. Kursinformation Välkommen till kursen Specialpedagogik som tvärvetenskap, 30 hp. Kursen ges i ämnet specialpedagogik och ingår i speciallärarutbildningen på avancerad nivå. Kursen startar den 28 augusti kl: Södra husen E, hörsal 10, Frescati. 2. Kursens innehåll och lärandemål Kursens övergripande syfte är att studenten ur ett specialpedagogiskt perspektiv ska utveckla en kompetens när det gäller att identifiera och problematisera betingelser för lärande i samspelet mellan individ och miljö. Detta syfte motiveras i sin tur av att specialläraren i sitt yrke ska utveckla relevanta lärmiljöer och pedagogiska verksamheter för barn, ungdomar och vuxna i behov av särskilt stöd. Specialpedagogik som tvärvetenskap lyfter fram olika teoretiska traditioner inom det specialpedagogiska forskningsfältet och verksamheter problematiseras såväl ur nutida som historiskt perspektiv. Inkludering och exkludering diskuteras i relation till utbildningspolitik och pedagogisk verksamhet. Etiska aspekter i relation till funktionsnedsättning och social utsatthet blir särskilt betonade i förhållande till specialpedagogiska insatser. 2.1 Lärandemål Delkurs 1 Specialpedagogiken i skolans samhällsuppdrag, 1 hp Efter genomgången kurs ska studenten kunna: urskilja och beskriva det specialpedagogiska uppdraget i styrdokumenten, identifiera etiska aspekter i specialpedagogikens funktion i relation till mänskliga rättigheter och barns rätt Delkurs 2 Specialpedagogik som tvärvetenskap, 6,5 hp Efter genomgången kurs ska studenten kunna: översiktligt beskriva hur specialpedagogik som vetenskapligt kunskapsområde har formats utifrån olika samhälleliga och vetenskapliga influenser ur ett nutida och historiskt perspektiv analysera och kritiskt granska samhällsuppdragets innehåll i relation till utformandet av specialpedagogiska verksamheter och lärande för barn och elever i behov av särskilt stöd, urskilja problem och frågor av specialpedagogisk relevans på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå

4 :10 3. Delkursernas uppläggning Med anknytning till det praktiska arbetsfältet kommer vi under kursen att studera specialpedagogiska frågor utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv. Detta kommer att ske med hjälp av litteraturstudier, föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner och verksamhetsförlagda fältstudier (VFF). De olika specialiseringarna inom speciallärarprogrammet samläser under den första kursen. Dock ges inom kursens ramar möjligheter att rikta sig mot vald specialisering i såväl valbar litteratur som under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Studenterna kommer att delas in i studentarbetslag om 5-7 personer. Arbetslaget utser en student som fungerar som arbetslagets representant och ordförande. Om arbetslaget föredrar detta, kan uppdraget cirkulera. Arbetslagets representant har också till uppgift att representera arbetslaget i frågor som rör kursen. Föreläsningar och seminarier De föreläsningar som ges under kursen är avsedda att stimulera, inspirera och ge nya infallsvinklar till de områden som ska behandlas. I seminarierna utvecklas det vetenskapliga tänkandet och kunskap inom området genom interaktion och dialog. Seminarieformen ger möjlighet att bearbeta och lyfta fram kritiska aspekter i den forskningsbaserade litteraturen genom samtal, argumentation, problematisering, nyansering osv. En sådan lärandeprocess kräver att de studerande är väl förberedda. Förberedelserna omfattar inte enbart läsning av litteraturen utan också en bearbetning av texterna i studentarbetslaget. Inför varje seminarium förväntas deltagarna ha med sig en text om ca 500 ord som underlag för peer review-granskning enligt anvisningar som delas ut senare. I studentarbetslagen skapar också deltagarna gemensamma texter som en del i en process för att utveckla ett akademiskt skrivande. Återkoppling Återkopplingen sker främst på seminarier, i grupphandledning och i diskussion omkring de texter grupperna lämnar in. Utvärdering Utvärdering sker efter delkursen i studentarbetslaget med fokus på planering, genomförande och måluppfyllelse, där särskild tonvikt bör ligga på den enskilda studentens ansvar för det gemensamma arbetet i arbetslaget. Vid hela kursens slut äger även en webbaserad individuell utvärdering rum.

5 :10 4. Arbetsgång Delkurs 1 Specialpedagogiken i skolans samhällsuppdrag Uppgiften består av att studentarbetslagen gör en studie på sina skolor genom att samla in arbetsplaner samt intervjua rektorn eller någon annan skolledare omkring hur hen uppfattar det specialpedagogiska uppdraget i relation till gällande styrdokument. Se vidare instruktioner som läggs i Mondo Litteratur: Ahlberg, A. (2009). Kunskapsbildning i specialpedagogik. I A. Ahlberg (red.) Specialpedagogisk forskning. En mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur, (19 s.). Ainscow, M., Dyson, A., Goldrick, S., & West, M. (2012). Making schools effective for all: Rethinking the task. School Leaderschip & Management (32)(3), (15 s.). Andreasson, I., Ekström, P. & Lundgren, M. Skolans praktik att styra mot idealet.. I A. Ahlberg (red.) Specialpedagogisk forskning. En mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur, (16 s.). Samt arbetsmaterial: International classification of Functioning, Disability and Health (ICF). (2001). Geneva: WHO. FN:s Allmänna förklaring om de Mänskliga Rättigheterna. Salamancadeklarationen. Svenska Unescorådets skriftserie nr 1/2001. (50 s.). Nationella styrdokument. Se Skolverket Arbete presenteras den 18 september arbetslagsvis i seminariegruppen, ca minuter med 5 minuters diskussion. Lägg därefter er Power Point i Mondo. Delkurs 2 Specialpedagogik som tvärvetenskap Följande litteratur läses inför sammankomsten vecka 38 och handlar om utbildningspolitik och styrning ur ett nutida och historiskt perspektiv. Till v. 38 ska varje student skriva en akademisk text om 500 ord där någon/några aspekt/er ur litteraturen diskuteras, texten läggs i Mondo. Feedback ges enligt överenskommet schema i studentarbetslaget. Litteratur: Giota, J. (2013). Individualiserad undervisning i skolan: en forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie, (s. 260). Hämtad från ebardt.5.7e727b6e141e9ed702bfd.html Henry, A., Gurdal, S., & Asplund Carlsson, M. (2011). Läraryrket: ett mångfasetterat uppdrag (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur. (86 s.) Tallberg Broman, I. (2014). Barns och ungas utbildning i ett segregerat samhälle: mångfald

6 :10 och migration i valfrihetens skola. Vetenskapsrådets rapportserie, (s. 123). Hämtad från Thomas, G. (2013). A review of thinking and research about inclusive education policy, with suggestions for a new kind of inclusive thinking. British Educational Research Journal (39)(3), (17 s.). Varje studentarbetslag förbereder till den 19 september en fråga som kan relateras till litteraturen. Lyft någon eller några av de teser eller argument, som grundas i den forskning som beskrivs och problematisera konsekvenserna för den specialpedagogiska verksamheten. Sammankomster den 9 och 10 oktober behandlar olika teoretiska traditioner inom specialpedagogisk verksamhet liksom specialpedagogikens funktion i förhållande till inkludering/exkludering. Funktionshinder liksom makt, normer och diskriminering diskuteras i relation till specialpedagogik och etik. Till detta tillfälle förbereds också gruppexaminationen för delkurs 2. Som en del i detta arbete ska studenterna till den 10 oktober enskilt skriva samman en text om 500 ord där litteraturen nedan tematiseras. Gruppexaminationen för delkurs 2 innebär att i studentarbetslagen gemensamt göra en litteraturöversikt som tematiskt beskriver det specialpedagogiska kunskapsområdet i ett nutida och historiskt perspektiv utifrån individgrupp- organisations- och samhällsnivå. Litteraturöversikten avslutas med en problematisering av etiska aspekter på specialpedagogikens funktion. Litteratur: Ahlberg (red.) Specialpedagogisk forskning. En mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur, (s ). Allan, J. (2010). The inclusive teacher educator: spaces for civic engagement. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education (31)(4), (s ). Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla - några filosofiska trådar. Stockholm: Liber, (s.7 139). Berhanu, G & Gustafsson, B. (2009). Delaktighet och jämlikhet för elever med funktionshinder. I A. Ahlberg (red.) Specialpedagogisk forskning. En mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur, (s ). Carlsson, N. (2009). Läs- och skrivsvårigheter i det livslånga lärandet. I A. Ahlberg (red.) Specialpedagogisk forskning. En mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. (s ) Forsmark, S. (2009). Att lära matematik främjande och hindrande faktorer. I A. Ahlberg (red.) Specialpedagogisk forskning. En mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. (s ) Helldin, R. (2009). Kritik, vetenskap och profession i en rättvis skola. I R. Helldin & B. Sahlin (red) (2009). Etik i specialpedagogisk verksamhet: En fråga om perspektiv. Lund: Studentlitteratur. (s.21 48). Sivertun, U. (2009). Stoppa utslagningen av utsatta elevgrupper! I R. Helldin & B. Sahlin (red)(2009). Etik i specialpedagogisk verksamhet: En fråga om perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

7 :10 Studentarbetslagens medlemmar ger respons på varandras texter (enligt överenskommelse) och vaskar fram ur texterna en fråga/aspekt som kan behandlas under seminariet. Denna fråga/aspekt presenteras av arbetslaget som också håller i diskussionen. Frågan/aspekten ska vara väl förankrad i litteraturen och bidra till att granska, d.v.s. lyfta olika perspektiv på hur den kan uppfattas och vilka konsekvenser de olika sätten att se kan ge. Studentarbetslagen skriver därefter en gemensam akademisk text som blir en tematisk litteraturöversikt. Närmre instruktioner läggs i uppgiftsmappen i Mondo för såväl gruppexaminationen som den individuella examinationen. Redovisning av studentarbetslagens gruppexaminationer sker den 30 oktober då också delkursen utvärderas. 5. Examination Delkurs 1 Delkursen examineras genom muntlig gruppexamination i ett seminarium med obligatorisk närvaro. Delkurs 2 Gruppexamination Gruppexaminationen ska dels bearbeta den obligatoriska litteraturen och dels en vald avhandling. Texten ska omfatta ca 8 sidor (max tecken med blanksteg) och vara disponerad med inledning, syfte/tes, resultat och diskussion. Uppsatsen ska underordna sig vetenskapliga krav på formalia ifråga om exempelvis citat och referenser enligt APA-modellen och texten ska vara formaterad. Arbetet presenteras den 30 oktober för seminariegruppen i forma av ex en Power Point eller Prezzi- presentation. Den skriftliga examinationen medtas och överlämnas till läraren. Efter presentationen läggs texten in i Mondo senast den 3 november Individuell examination Delkurs 2 innehåller också en individuell examination i form av en vetenskaplig text som bygger på den gemensamma uppgiften som studentarbetslaget genomfört. Den individuella examinationen ska i likhet med gruppexaminationen underordna sig formella vetenskapliga regler enligt APA och behandla dels den under kursen bearbetade litteraturen och dels en valfri aktuell avhandling (om ca sidor) Texten ska omfatta 5-7 sidor text (max tecken med blanksteg), typstorlek 12 med 1,5 i radavstånd. Den individuella examinationen ska vara inlämnad senast söndagen den 9/11 kl Bedömning Studentens kunskaper i delkurs 1 och 2 examineras genom de nämnda gruppexaminationerna (gruppuppsatserna) som även presenteras i den stora gruppen, och delkurs 2 även genom den individuella examinationen.

8 :10 Gruppuppsatsen bedöms med vitsordet G (godkänd) eller U (underkänd). För att uppsatsen ska bli godkänd krävs att den uppfyller betygskriteriet för godkänd nivå (beskrivs i separat dokument) uppfyller de formella vetenskapliga kraven dokumentet är formaterat i rubriker och brödtext samt innehåller sidnumrering, innehållsförteckning och sidhuvudtext med de deltagare i studentarbetslaget som medverkat i arbetet samt håller sig inom ramen för angivet maximalt omfång Uppgifter som skall vara genomförda i grupp kan inte omvandlas till individuella uppgifter. Den individuella examinationen bedöms utefter en sjugradig skala (beskrivs i ett separat dokument). I de fall studentens prestationer på den individuella uppgiften bedöms som otillräckliga ges kompletterande uppgifter eller ett nytt tentamenstillfälle. 7. Omexamination Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehov har meddelats (ur kursplan ) Student som fått betyget F måste genomgå en ny examination. 8. Plagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Universitetet är särskilt uppmärksamt på plagiat. För att undvika att texten ses som plagiat är det viktigt att arbetslaget gemensamt går igenom guiden i fero: Där finns lärorika exempel och instruktioner om hur man kan undvika omedveten plagiering.

9 :10 9. Mondo Mondo används främst för löpande kursinformation. Här läggs också dokument, filer och föreläsningsmaterial ut. 10. Studentinflytande Kursens seminarier bör präglas av ett öppet klimat där studenter ges möjligheter att påverka kursens uppläggning och arbetsformer inom givna ramar. 11. Studera med funktionsnedsättning Stockholms universitet välkomnar studenter med funktionsnedsättning. Målet är att alla studenter vid Stockholms universitet ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Kontaktperson: Åsa Ferm För information se Stöd i det akademiska skrivandet Studie- och språkverkstaden. På adressen hittar du information om Studie- och språkverkstaden på Frescati. Där kan du bl.a. få hjälp med akademiskt skrivande. Dessutom anordnas en strimma som går parallellt med kursen på torsdagkvällar (se separat schema). 13. Jämlikhet & likabehandling Alla anställda och studenter ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. En förbättrad balans ska eftersträvas mellan kvinnors och mäns inflytande på verksamheten samt mellan antalet kvinnor och män inom densamma. För mer information, se SUs hemsida. 14. Övrigt 14.1 Etiska synpunkter Beakta sedvanlig integritet med hänsyn till enskilda individer i samtal och i dokumentation. Nämn aldrig namnet på en skola eller andra uppgifter som kan härledas till en elev. Vid tveksamheter kontakta din handledare eller kursansvarig lärare Arbetstid Utöver de campusförlagda tiderna ingår också en hel del verksamhetsförlagd arbetstid med olika fältstudieuppgifter som kräver tid både ute på din kontaktskola och tillsammans med

10 :10 studentarbetslaget. Med andra ord förväntas du som studerande ha möjlighet att arbeta 20 timmar per vecka med dina studier. 15. Kontaktinformation Funktion Namn E-post Telefon Kursadministratör Anita Lundgren Kursansvarig lärare Jari Linikko Gruppansvarig lärare Lillemor Aneer Gruppansvarig lärare Kristina Hellberg Gruppansvarig lärare Inga-Lill Matson