Öppna affärer kräver öppna sinnen

Transkript

1 ICA-koncernens årsredovisning inklusive hållbarhetsredovisning för 2009 ICA-koncernens årsredovisning inklusive hållbarhetsredovisning för 2009 Öppna affärer kräver öppna sinnen

2 Detta är ICA Vd-ord 2 Så skapar ICA värde 4 Drivkrafter och strategier 6 Mål och måluppfyllelse 8 Kunderna 10 Butikerna 16 ICA-koncernen 22 ICA Sverige 28 ICA Norge 29 Rimi Baltic 30 ICA Banken 31 ICA Fastigheter 32 Hållbarhetsredovisning Intervju Lisbeth Kohls 34 ICAs arbete med hållbar utveckling och samhällsansvar 35 Miljö 40 Samhälle: Produktsäkerhet 48 Hälsa 50 Medarbetare 52 ICAs roll i samhället 54 Mänskliga rättigheter 56 Ekonomisk utveckling 58 GRI-index med Global Compact-principer 60 Bestyrkanderapport 62 Kontaktperson Lisbeth Kohls Tel: E-post: lisbeth.kohls@ica.se Årsredovisning Bolagsstyrningsrapport 64 Förvaltningsberättelse 70 Resultaträkning koncernen 75 Balansräkning koncernen 76 Förändringar i eget kapital koncernen 78 Kassaflödesanalys koncernen 79 Tilläggsupplysningar koncernen 80 Resultaträkning moderbolaget 94 Balansräkning moderbolaget 95 Förändringar i eget kapital moderbolaget 96 Kassaflödesanalys moderbolaget 96 Tilläggsupplysningar moderbolaget 97 Revisionsberättelse 101 Ekonomiska rapporter 2010 Delårsrapport januari mars 5 maj Delårsrapport januari juni 18 augusti Delårsrapport januari september 10 november Finansiell information finns även tillgänglig på > Om ICA. Kontaktperson Madelene Gummesson Chef finansiell kommunikation Tel: E-post: madelene.gummesson@ica.se Produktion: ICA AB och Intellecta Corporate Foto: Martin Löf, Hans Søndergaard, Jonas Borg, Shutterstock.com Tryck: EkotryckRedners AB

3 Detta är ICA-koncernen ICA-koncernen är ett av norra Europas ledande detaljhandelsföretag med cirka egna och handlarägda butiker i Sverige, Norge och Baltikum. I gruppen ingår ICA Sverige, ICA Norge, Rimi Baltic och fastighetsbolaget ICA Fastigheter samt ICA Banken som erbjuder finansiella tjänster till kunder i Sverige. ICA AB är ett joint venture som ägs till 40 procent av svenska Hakon Invest AB och till 60 procent av nederländska Royal Ahold N.V. Vision Vi ska göra varje dag lite enklare. Mission Vi ska bli det ledande detaljhandelsföretaget med fokus på mat och måltider. ICAs värderingar På ICA går medvetet hållbarhetsarbete och ett starkt samhällsengagemang hand i hand med långsiktig lönsamhet. ICAs kunder och andra parter ska känna trygghet och för troende för ICA och den verksamhet ICA bedriver. ICAs Goda Affärer beskriver ICAs syn på etik och samhällsansvar. Med ICAs Goda Affärer menas att ICA ska: drivas med lönsamhet och god etik lyssna på kunderna och alltid utgå från deras behov värna om mångfald och utveckling bland medarbetarna ha en öppen dialog internt och med omvärlden säkerställa kvalitet och trygga produkter främja hälsa och goda matvanor verka för en god miljö med hållbar utveckling 2009 i korthet ICA-koncernens omsättning uppgick till MSEK (90 963), en ökning med 4,1 procent jämfört med Rörelseresultatet uppgick till MSEK (2 117), en ökning med 28,2 procent jämfört med Resultat efter finansiella poster uppgick till MSEK (1 794), en ökning med 28,7 procent jämfört med Rörelsemarginalen var 2,9 procent, en ökning från 2,3 procent Omsättning (MSEK) Rörelseresultat (MSEK) Resultat efter finansiella poster (MSEK) Rörelsemarginal (%)

4 2009 i korthet per segment Omsättning MSEK ICA Sverige ICA Norge Rimi Baltic ICA Banken 634 ICA Fastigheter ICA Koncerngemensamt 467 Eliminering Totalt Rörelseresultat MSEK ICA Sverige ICA Norge 506 Rimi Baltic 109 ICA Banken 132 ICA Fastigheter ICA Koncerngemensamt 149 Totalt Anställda Antal 1 ICA Sverige ICA Norge Rimi Baltic ICA Banken 253 ICA Fastigheter 67 ICA Koncerngemensamt 597 Totalt ) Medeltal anställda exklusive butiksmedarbetare som är anställda av de enskilda ICA-butikerna i Sverige och anställda butiksmedarbetare i franchisebutiker i Norge. SVERIGE, BUTIKER ICA Nära Marknadsprofil: Mindre och lättillgängliga butiker med god service, anpassat sortiment och bra färskvaror. Många ICA Närabutiker är ombud för Apoteket, Systembolaget och ATG. ICA Supermarket Marknadsprofil: Brett sortiment för både vardag och fest. Hög personlig service och brett färskvarusortiment. ICA Kvantum Marknadsprofil: Ska vara ortens ledande matbutik, med mat för både vardag och fest. Hög andel färskvaror, många allergianpassade, hälsoriktiga och ekologiska alternativ samt lokalt sortiment. Maxi ICA Stormarknad Marknadsprofil: Allt på ett ställe till bra priser. Brett livsmedelssortiment och urval av non food-artiklar som husgeråd, sportartiklar och allt för trädgården. Generösa öppettider, lättillgängligt för den bilburne. NORGE, 612 BUTIKER ICA Nær Marknadsprofil: Små, lättillgängliga butiker med hög servicegrad, anpassat sortiment och lokala varor. ICA Supermarked Marknadsprofil: Matglädje och mångfald, personlig service och brett sortiment. Rimi Marknadsprofil: Lågprisbutik med fokus på enkelhet och effektivitet i vardagen. Modernt och överskådligt för familjen med vardagsvaror till låga priser. ICA Maxi Marknadsprofil: Allt på ett ställe. Det stora matvaruutbudet kombinerat med non food. Lättillgängligt för bilar och transporter. BALTIKUM, 246 BUTIKER SuperNetto (Lettland, Litauen), Säästumarket (Estland) Marknadsprofil: Lågprismarknader med vass prisprofil och gott utbud av vardagsvaror. Rimi Supermarket Marknadsprofil: Matglädje och brett utbud, fokus på fina färsk varor och bra service för var dagens behov. Ligger i områden där kunderna bor eller arbetar. Rimi Hypermarket samt Rimi Compact Hypermarket Marknadsprofil: Allt på ett ställe till bra priser. Det stora utbudet av livsmedel till bra priser kombinerat med non food som hus geråd och sportartiklar. Rimi Compact Hypermarket har fokus på atmosfär, komfort och yteffektivitet. Lättillgängliga med bil och generösa öppettider.

5 Öppna sinnen, öppna affärer ICAs affärer börjar alltid på samma sätt med öppna sinnen gentemot det som händer omkring oss. Att alltid förstå kundernas behov, se vad som händer i omvärlden och översätta de goda trenderna till matglada, hälsosamma och lönsamma vardagslösningar är kanske ICAs viktigaste uppgift. Drivkrafterna i omvärlden brukar växla över åren, men ICAs förmåga att anpassa sig är den främsta styrkan. ICA-modellen är öppen för stora variationer såväl lokalt, regionalt som nationellt. Det ger stort utrymme att svara på omvärldens utmaningar på just det sätt som behövs i varje led. Läs mer på sidan 6 7. ICA-KONCERNEN KUNDERNA BUTIKERNA Det börjar alltid med kundens behov. Att hitta svar på det kunderna efterfrågar idag och i framtiden är en av ICAs roligaste och svåraste uppgifter. I butikerna finns bevisföringen det är här kunderna möter ICAs lösningar för att göra varje dag lite enklare. På koncernnivå lägger ICA grunden till fortsatt lönsam tillväxt genom att möta omvärldens drivkrafter med sitt eget sinne för affärer. 1

6 Vd-ord Ett stabilt ICA i en turbulent omvärld Jag är nöjd med 2009, som blev ett bra år för ICA-koncernen trots lågkonjunkturen. Vi fick ett kvitto på att de förändringar vi gjorde 2008 var rätt väg att gå. Nu har vi ännu bättre förutsättningar att hålla både sinnen och affärsmöjligheter öppna så att vi kan leva upp till våra kunders förväntningar. Öppna sinnen, öppna affärer det är temat inte bara för den här årsredovisningen, utan för hela vår dagliga verksamhet. Förmågan att lyssna och snabbt anpassa oss är vår främsta konkurrensfördel. ICA är och ska vara ett företag som snabbt svarar upp mot kundenas behov, önskemål och preferenser. Samtidigt ska vi driva långsiktiga frågor som är viktiga både för våra enskilda kunder men även för våra ägare och samhället i stort. ICA tar ett aktivt ansvar för det vi erbjuder idag och för det vi erbjuder imorgon. Att detta är ett hållbart arbetssätt som fungerar fick vi åter bekräftat under ICA-koncernen var fortsatt framgångsrik. Nettoomsättningen ökade med 4,1 procent till MSEK och rörelseresultatet ökade med 28,2 procent till Jag är särskilt nöjd med detta mot bakgrund av de svåra marknadsförutsättningar som året bjöd på, inte minst i de baltiska länderna. Skilda effekter av finanskrisen 2009 kommer att gå till historien som ett turbulent år. Finanskrisen och den globala lågkonjunkturen har drabbat alla våra marknader i varierande grad. De baltiska länderna, och i synnerhet Lettland, drabbades hårdast med drastiskt krympande ekonomier och omfattande utslagning i näringslivet och sänkning av levnadsstandarden. Av de marknader vi verkar på påverkades Norge minst. I Sverige blev många personer av med sina jobb under året men det stora flertalet fick mer i plånboken till följd av skattesänkningar. Dagligvaror är ju mindre konjunkturkänsliga än andra, och det har blivit mycket tydligt under den här krisen. Faktum är att ICA i Sverige bara i begränsad utsträckning känt av nedgången. Detta är förstås ingen tillfällighet. Vi reagerade tidigt och med prissänkningar på tusentals produkter har det funnits minst lika många goda skäl att handla på ICA under förnya och förbättra våra erbjudanden. Mina Varor, personliga erbjudanden baserade på köphistorik över våra kundkort, är ett bra exempel på vår innovationskraft. Det är en satsning som genererat merförsäljning, samtidigt som kundlojaliteten fördjupats. Här ligger vi långt före våra konkurrenter, ja vi ligger långt fram även i jämförelse med ledande dagligvaruföretag ute i världen. I nästa steg följer vi upp med Personliga nyhetserbjudanden som är erbjudanden på produktnyheter som ska vara särskilt intressanta för just den kund som får erbjudandet. Under 2009 har vi investerat mycket i sänkta priser med bakomliggande besparingar och en allmänt stramare kostnadskontroll. Parallellt har vi målmedvetet arbetat vidare med att implementera vår kvalitetssatsning i de svenska ICA-butikerna, som skapat en ny kvalitetsstandard i hela dagligvaruhandeln. Det är tydligt att den nya strukturen gett ett högre tempo i vårt kvalitetsarbete. I Sverige har vi också drivit ett offensivt etableringsprogram med fokus på stora butiker och större tätorter. Detta speglar en långsiktig strategi. Vi måste springa snabbare i storstadsregionerna, där vi har lägre marknadsandel än i övriga landet. Vi ser många möjligheter framför allt i Stockholmsområdet. ICA Norge på rätt väg Norge är en långt mer fragmentiserad marknad och där har vi under flera år försökt hitta fram till rätt driftsformer med rätt kundfokus och rätt kostnadsmassa. Nu är vi på väg att hitta rätt. Den nya ledningen i Norge har under året arbetat med en omfattande turn-around och vi ser redan att det arbetet har burit frukt. Under 2010 kommer vi att fortsätta på den inslagna vägen, bland annat med ytterligare konverteringar till det nya Rimi-konceptet och förberedelser för en franchiseanpassning av det nya Rimi. Nu ska vi se till att teamet får sköta detta ur ett norskt perspektiv och att den norska verksamheten blir lönsam. Organisationsförändring i rätt tid Förmågan till snabb respons på ändrade förutsättningar i marknaden bottnar i ICA-idén, med sin dynamik mellan samordning och lokal anpassning. Under hösten 2008 genomförde vi en omfattande omstrukturering i koncernen i syfte att hitta rätt balans mellan just samordning och lokala förutsättningar. Den nya struktur vi införde innebär större självständighet för de olika bolagen att utveckla sina affärsmodeller med utgångspunkt i de lokala förutsättningarna. Nu jobbar vi med olika fokus i olika länder. Vi kan konstatera att den nya strukturen redan stärkt koncernens resultat. Det yttersta syftet med förändringen var att komma ännu närmare kunderna. Även om vi gjorde strukturförändringarna utifrån andra utgångspunkter kan vi idag konstatera att timingen blev rätt för alla våra marknader och verksamheter. Lokalanpassningen gör att vi kan agera ännu mer utifrån och in och därmed fånga in det väsentliga som händer på varje marknad. ICA Sverige kvalitetssatsning och innovationskraft I Sverige, som står för en dominerande del av vårt resultatskapande, är ICA en mogen verksamhet. Vårt marknadsledarskap ställer höga krav på att förvalta kundernas förtroende, inte minst genom att hela tiden Rimi Baltic ökade marknadsandelar I de baltiska marknaderna är vi nöjda med att ha övervintrat framgångsrikt trots den svåra konjunkturnedgången. Som alla andra har vi förlorat omsättning, men vi har samtidigt tagit marknadsandelar i alla tre länderna. Jag är övertygad om att vi kommer att skörda när det vänder. ICA Banken vinnare i finanskrisens spår Att ha en bank i koncernen ger också god service och stärker kundlojaliteten. ICA Banken utvecklas helt i linje med hur vi vill driva den med god volymökning och god kostnadskontroll. Det är uppenbart att ICA Banken hör till vinnarna under Många känner en trygghet i en liten snabbfotad och innovativ bank med ICA som ägare och som sysslar med enkla upplägg och begripliga produkter utan stora risker. Banken ska hjälpa våra handlare att ha låga transaktionskostnader och stärka deras konkurrenskraft samtidigt som kunderna får konkurrenskraftig avkastning på sin inlåning. ICA Fastigheter investeringar i strategiska lägen Från och med 2009 redovisas ICAs fastighetsrörelse som eget segment. ICA Fastigheter, som har till uppgift att tillfredsställa koncernens behov 2

7 av rätt lokaler på rätt platser i Sverige och Norge, gick också relativt oberört igenom finanskrisen. Under året har ICA Fastigheter gjort investeringar i olika energibesparande åtgärder som går i linje med vårt övergripande miljömål. ICA Fastigheter har under året också köpt fastigheter med befintliga ICA-butiker i, detta för att säkra utvecklingen av strategiska marknadsplatser. Detta är ett trendbrott eftersom ICA Fastigheter tidigare utgått från nyetableringar. ICAs Goda Affärer utmaningar för framtiden Att bidra till en positiv och hållbar utveckling i samhället är en av ICAkoncernens allra viktigaste utgångspunkter. Vårt arbete med etik och samhällsansvar finns samlat i sju ståndpunkter som vi kallar för ICAs Goda Affärer. Ståndpunkterna beskriver hur vi vill arbeta för att bidra till en positiv samhällsutveckling och det är viktigt att alla som arbetar med ICA känner till dem och agerar i enlighet med dem. Genom ståndpunkterna täcker vi även in de tio principer som finns i FNs företagsinitiativ Global Compact, som ICA är anslutet till. ICA har också undertecknat Global Compacts klimatupprop Caring for Climate. Vårt hållbarhetsarbete har under 2009 haft stort fokus på att minska vår klimatpåverkan, inte minst med aktiviteter och upprop inför klimatmötet i Köpenhamn i december. Den övergripande klimatstrategin att minska kända utsläpp av växthusgaser med 30 procent till 2020 jämfört med 2006 står fast, men kompletterades med ytterligare två delmål. Det första delmålet uppnådde vi under året då vi minskade utsläppen av växthusgaser med 10 procent. Vi har fortfarande många möjligheter att ytterligare få ner vår energianvändning. Dels handlar det om löpande arbete som att sätta lock och dörrar på kylar och frysar, dels handlar det om att söka nya oväntade vägar. Under 2010 ska det till exempel bli spännande att se hur de svenska ICA-handlarna svarat på min utmaning att gå över till förnybar el en åtgärd som ensam skulle innebära att vi når vårt utsläppsmål många år tidigare än beräknat. Utmaningen väckte även FNs generalsekreterare Ban Ki-moons intresse när vi presenterade den för honom i samband med den av bland andra FN anordnade konferensen World Business Summit on Climate Change i maj beslutade vi också om ett stort internt projekt, kallat I Care, för att säkerställa att vi verkligen lever upp till omvärldens och våra egna krav. Under en treårsperiod ska vi på samtliga våra marknader och i alla delar av produktflödet från inköp och logistik till butik gå igenom all hantering och försäkra oss om att vi uppfyller alla utvalda och relevanta standarder, samt våra egna policyer. Nöjd med 2009 En annan av årets stora satsningar har riktat in sig på att ta fram ett nytt specialvarusortiment för våra stormarknader. Det har blivit allt mer uppenbart att det inte går att vara allt för alla längre. Kunderna söker sig mer och mer till välsorterade specialbutiker. Utgångspunkten för vår satsning är att ta fram ett smalare och vassare kunderbjudande. Vi ska vara bäst på ett antal viktiga områden, som är nära kopplade till vårt dagligvaruerbjudande. Till dessa områden hör tillbehör till köket, hemtextil, bok och media. Bok, musik och media är inte nytt för oss. Vi är faktiskt en av de största försäljarna av böcker i Sverige. Vi har anledning att vara nöjda med 2009, och utsikterna för 2010 är för vår del fortsatt gynnsamma. Vårt mål är att vara det ledande detaljhandelsföretaget i norra Europa och med konsumentförståelse och flexibilitet som utgångspunkt och branschens högsta kundlojalitet som mål. Vi ska ha det bästa sortimentet, en varuförsörjning som stödjer butikerna och kunna erbjuda bästa valuta för pengarna. Allt detta sagt kärnan i ICA-koncernen är och förblir att sälja mat, och göra varje dag lite enklare för våra kunder. Intressant år väntar Under året hoppas vi kunna öppna mellan 30 och 40 fullskaliga apotek som butik i butiken under namnet Cura apotek. Efter att ett samarbete med Apoteket stoppats av Apotekets ägare gör vi nu själva en full satsning. Det viktiga är att säkerställa god tillgänglighet för våra kunder och därför kompletterar vi med försäljning av enbart receptfria läkemedel i ett stort antal butiker. Under våren kommer vi att gå in i ett nytt affärsområde på den svenska marknaden under namnet ICA To Go butiker i högtrafikerade storstadslägen. Faller konceptet väl ut är planen att göra en mer omfattande utrullning under kommande år. Vi tror på en fortsatt bra marknadsutveckling 2010 och en återhämtning i ekonomin även om den sannolikt kommer att utvecklas ojämnt över geografiska marknader och kundsegment. Vi kommer att följa detta noggrant och göra de anpassningar som behövs. Under de senaste åren har vi gjort många förändringar. Nu gäller det att hålla i, och att hålla kursen. Vårt primära fokus är det vi redan håller på med och att göra det lite bättre och lite enklare dag för dag. Kenneth Bengtsson Vd och koncernchef 3

8 Så skapar ICA värde Nöjda kunder är nyckeln till goda affärer ICAs värdeskapande börjar och slutar alltid med kunden. Att hela tiden leverera ett högt kundvärde är syftet bakom de olika affärsmodellerna. ICA har ett av Sveriges allra starkaste varumärken och en mycket hög kundlojalitet. I Norge arbetar ICA med både ICA och Rimi och i Estland, Lettland och Litauen är det Rimi som är varumärket. ICA är en koncern med moderbolaget ICA AB och ett antal dotterbolag som bedriver olika typer av verksamhet primärt detaljhandel med butiker i olika ägar- och driftsformer, men också bank- och fastighetsverksamhet. ICA eftersträvar det bästa i att vara både liten och stor genom att kombinera entreprenörskap och stordrift. ICA består inte bara av en affärsmodell, utan flera. Den svenska modellen bygger på fria handlare, den norska på en blandning av franchise och helägda butiker och den baltiska modellen utgår från helägda butiker. Modellerna har en sak gemensamt de bygger på nära kontakt med slutkunderna. Målet är att skapa värden för kunden i alla led. Butikerna och deras dagliga möte med kunderna är kärnan i koncernens verksamhet. ICAs satsning på egna märkesvaror innebär en väsentlig förflyttning mot tidigare led i värdekedjan. Satsningen ger bättre marginaler som i sin tur möjliggör att hålla nere priserna till kund. Det gör det också möjligt att driva hela kunderbjudandet i en för ICA och kundernas unik och önskad riktning. ICA adderar allt fler förädlingsmoment i sin värdekedja. Det handlar inte om att köpa in produkter i ena änden och sälja i den andra. På livsmedelssidan går utvecklingen mot lösningar istället för ingredienser, till exempel med färdigskurna sallader och kyld färdigmat som bidrar till en enklare vardag för kunden. Det totala förädlingsvärdet i hela ICA uppgår till (9 640) MSEK, vilket motsvarar 11,2 procent av intäkterna (10,6). ICA tror på fri konkurrens som bästa vägen till kundfokus och resurseffektivitet. Därför ska alla led vara konkurrensutsatta och konkurrenstrycket hela tiden hållas uppe. Många ICA-handlare har en annan ICAhandlare som sin främsta konkurrent. Den enskilde ICA-handlaren i Sverige har också full frihet att köpa in sina produkter från andra källor än ICA. Inköps-, sortiments- och logistikfunktionerna inom ICA måste därför hela tiden vara bäst på marknaden för att vara handlarens naturliga första val. I genomsnitt har varje enskild handlare i Sverige ett femtiotal olika leverantörer, varav många är lokala producenter inom sortimenten bröd, grönsaker och färskvaror. Genomsnittligt svarar detta för cirka 30 procent av den totala affärsvolymen hos handlarna. Kombinationen av ett väl sammansatt sortiment som hela tiden möter kundernas behov, unika egna märkesvaror med god valuta för pengarna samt en påtaglig närvaro av ett lokalt sortiment har skapat ett mycket attraktivt varuerbjudande. Det har under året förstärkts genom en kvalitetssatsning, som etablerar en ny standard för hela livsmedelsbranschen. Detta har sammantaget lett till att ICAs varumärke förstärkts ytterligare. 4

9 ICAs intäkter kommer från fyra huvudsakliga källor 1. Varu- och tjänsteförsörjning ICA köper in produkter och säljer dessa vidare, med vinstpåslag, till butikerna i Sverige och franchisebutikerna i Norge. ICA får även intäkter genom försäljning av tjänster till dessa butiker, exempelvis inom marknadskommunikation, logistik, utbildning och butiksteknik. 2. Butiker ICA får butiksintäkter på olika sätt: I Sverige kommer intäkterna genom royalty och/eller vinstdelning med butikerna. Intäkter kommer också från slutkunderna genom Maxi Special, det bolag som säljer hem- och fritidsartiklar i Maxi ICA Stormarknads-butikerna. I Norge kommer intäkterna dels via helägda butiker, dels genom franchiseavgifter från franchisebutiker. I slutet av 2009 ägde ICA cirka 57 procent av butikerna. I Estland, Lettland och Litauen kommer intäkterna via helägda butiker. 3. Fastigheter ICA AB äger många butiksfastigheter. Detta ger löpande intäkter till ICA i form av marknadsmässiga hyror från handlarna. Vid en eventuell försäljning har fastigheten ofta ökat i värde vilket ger vinster för ICA. 4. Bank Genom ICA Banken bedriver ICA försäljning av finansiella tjänster i Sverige. Räntenetto och provisioner från banken bidrar till intjäningen. ICA Banken tillhandahåller också infrastruktur, exempelvis betalterminaler och uttagsautomater, för andra aktörer mot en avgift. Fastigheter, 2,3% Bank, 0,7% Intäkter ICA Sverige, ICA Norge och Rimi Baltic: Från fastighetsförvaltning. Från fastighetsförsäljning. Intäkter ICA Banken: Från försäljning av finansiella tjänster. Från andra aktörers nyttjande av bankens infrastruktur. Varu- och tjänsteförsörjning, 55,8% Intäkter ICA Sverige: Från leveranser till ICA-butiker. Från försäljning av tjänster till ICA- butikerna. Intäkter ICA Norge: Från leveranser till franchisebutikerna. Från försäljning av tjänster till franchisebutikerna. Butiker, 41,2% Intäkter ICA Sverige: Från Maxi Special. Från butiker där ICA Sverige äger mer än 50 procent av aktierna. Royalty och vinstdelning från butikerna. Intäkter ICA Norge: Från helägda butiker. Från franchiseavgifter. Intäkter Rimi Baltic: Från helägda butiker. Fyra affärsmodeller Butikerna är ICAs huvudaffär de är basen för all intjäning. Butikerna drivs i enlighet med fyra affärsmodeller: Fria handlare i samverkan. Detta är ICAs kärnmodell och den dominerar verksamheten i Sverige. Helägda butiker i integrerad kedjedrift. Denna modell tillämpas i Baltikum, och dominerar än så länge verksamheten i Norge. Kombination fria handlare / integrerad kedjedrift. I Maxi ICA Stormarknad drivs dagligvarudelen av fria handlare medan specialsortimentet drivs av ICA Sveriges dotterbolag Maxi Special. Franchising. Knappt hälften av butikerna i Norge drivs via franchising. Allt fler butiker kommer att konverteras till denna affärsmodell, eftersom den ligger nära ICAs kärnmodell. 5

10 Drivkrafter och strategier ICA möter de externa förutsättningarna i sina vägval ICA utvecklar löpande sin verksamhet utifrån yttre krav och förutsättningar för att bli det ledande detaljhandelsföretaget med fokus på mat och måltider. ICAs framgång bygger på förmågan att göra varje dag lite enklare. Drivkrafter över tid Branschtrender Nationella särdrag Konjunktur Hur ekonomin utvecklas styr i hög grad konsumenternas beteende och prioriteringar. Mat och boende är de två områden som konsumenterna prioriterar så länge som möjligt också i sämre tider. Klimat Allt fler har fått probleminsikt när det gäller klimatförändringarna och hur dessa påverkar vår livskvalitet och framför allt kommande generationers. Många kunder gör medvetna val när det gäller hur deras livsstil påverkar miljön. Trygghet Livskvalitet och hälsa är områden som fått allt mer fokus i vår del av världen. Allt fler inser att det vi äter påverkar oss. Kunderna har tillgång till mycket information, vilket kan skapa förvirring då budskap från olika källor ibland är motstridiga. För många ligger det en trygghet i att välja varumärken som man litar på. Budget och lyx Konjunkturen har gjort kundbeteendet mer polariserat. Vissa kunder måste söka billiga alternativ medan andra har råd att unna sig mer och bättre. I vardagen vill allt fler hitta billiga och bra produkter men också det där lilla extra för speciella tillfällen. Många kunder betalar gärna mer för mervärden som exempelvis ekologiskt. Äkta och sunt Efterfrågan på ekologiskt, närproducerat och hälsosamt är fortsatt stark. Debatten om mat och hälsa handlar inte längre bara om socker och fett utan mer och mer om hur maten är producerad och vad den innehåller. Allt fler söker kvaliteter som kommer med småskalighet. Enkelhet och service Många kunder är beredda att betala för service som skapar enkelhet i vardagen. Produkter och tjänster som erbjuder tidsbesparing är populära. Kvalitet och ansvar De företag som har högst trovärdighet när det gäller moral och etik får lätt ett försprång framför konkurrenterna. Kunderna förväntar sig att företag tar ansvar för miljö och kvalitet och dessutom har ett samhällsengagemang. Sverige Svenska kunder visar relativt stor medvetenhet om miljö och samhälle och söker därför gärna Rättvisemärkta, ekologiska och hälsosamma alternativ. Service och tidsbesparing är viktiga aspekter också i sämre tider. Norge Den genomsnittlige norrmannen handlar dagligvaror flera gånger i veckan, gärna i affärer nära hemmet för bekvämlighetens skull. Att hitta hälsosamma alternativ är viktigt för norska konsumenter. Estland Av de baltiska länderna har Estland drabbats i minst utsträckning av finanskris och lågkonjunktur. Köpvanorna har dock förändrats mot extrapriser och kampanjerbjudanden framför premiumalternativ. Lettland Lettlands djupa depression påverkar alla verksamheter i landet. I matbutikerna söker kunderna de billigaste alternativen. Litauen I Litauen har kundernas vardag vänts upp och ner av den djupa samhällskrisen. Kundernas beteenden styrs i första hand av plånboken. Vi gör varje dag lite enklare Läs mer på sidan hur de externa drivkrafterna påverkar kunderna, butikerna och ICA-koncernen 6

11 ICAs strategier ICAs styrkor Vi gör varje dag lite enklare Kund Lyssna på kunderna. Erbjuda bra priser och brett sortiment. Sätta kvaliteten främst. Skapa ett personligt totalerbjudande. (Läs mer om våra kundstrategier på sid 11.) Butik Ha de mest inspirerande butikerna. Skapa gemensamma format med lokal anpassning. Jobba aktivt med etablering och förnyelse. (Läs mer om våra butiksstrategier på sid 17.) Koncern Arbeta långsiktigt och hållbart. Skapa tillväxt på stabil grund. Alltid vara kostnadseffektiva. Vara en arbetsplats att växa på. (Läs mer om våra koncernstrategier på sid 23.) Starka finanser ICA-koncernens goda ekonomi är en styrkefaktor. ICA har resurser att investera utifrån sin strategi, liksom att stå emot dåliga tider och agera offensivt då marknaden konsolideras eller då affärsmöjligheter av olika slag dyker upp. ICA-idén Den svenska ICA-modellen med fria handlare i samverkan är en grundsten i koncernen. Alla butiker har en stark lokal förankring, stort engagemang och kunskap om sin marknad och sina kunder. Snabb anpassningsförmåga Den löpande dialogen med kunderna omsätts inte bara i rätt produkter utan också i sättet att presentera produkterna i en inspirerande miljö. Matglädje och inspiration förmedlas på många sätt, till exempel via recept, kundtidning och butiksdemonstrationer. God riskspridning ICAs verksamheter är i olika faser i sin utveckling. Detta ger stabilitet och potential i verksamheten och gör att riskspridningen mellan länder och verksamheter blir god. Effektiv varuförsörjning ICAs gemensamma inköp ger mycket stora volymer, vilket ger bra priser och hög kvalitet. ICA har utvecklat mycket effektiva system för att rätt produkter ska nå butik just-intime. Varumärket ICA ICA är ett av Sveriges allra starkaste varumärken. Det är en väldig tillgång i marknadsbearbetningen. Kundförtroendet är mycket högt, och ICAs kunder är mer lojala än konkurrenternas kunder. Motiverade medarbetare Ett värdebaserat ledarskap och personligt engagemang präglar verksamheten och skapar tydligt resultatfokus. ICA satsar på en hög grad av intern rörlighet med omfattande kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan butik och koncernfunktioner. Starkt samhällsengagemang ICA har både ett starkt samhällsengagemang och ett klimat- och miljöarbete som ligger i framkant. Dels genom de lokala butikerna som stöttar lokala verksamheter, dels genom ICA-koncernens samarbete med utvalda organisationer. ICAs Goda Affärer Läs mer om ICAs Goda Affärer på sid

12 Mål och måluppfyllelse Viktiga insatser 2009 ICA ska vara ett långsiktigt, livskraftigt företag med god ekonomi, ett medvetet miljöarbete och ett starkt samhällsengagemang. Nedan visas ICAs viktigaste koncernmål och hur företaget jobbar för att uppnå dem. Dessa mål kompletteras sedan med mer kundnära mål i respektive bolag för att stärka den lokala förankringen. ICAs viktigaste koncernmål Viktiga insatser 2009 EKONOMI Öka omsättningen snabbare än totalmarknaden på respektive delmarknad. Nå en rörelsemarginal på 3,5 4 procent. Nå en avkastning på eget kapital på minst procent över en konjunkturcykel. Ha en soliditet på procent på lång sikt. Ny organisation: Ny organisation trädde i kraft 1 januari 2009 i syfte att ge bolagen bättre möjligheter att möta respektive marknadssituation. Kostnadseffektivitet: Implementering av kostnadsbesparingsprogram i samtliga länder. Pris: Stora satsningar på prisvärda erbjudanden på samtliga marknader. Växande sortiment: Fortsatt utveckling av befintligt och nytt EMV-sortiment. Nya butiker: 29 nya butiker öppnade i fem länder. Modernisering av cirka 90 av Rimi Baltics lågprisbutiker samt konvertering av 76 butiker till nytt Rimikoncept i Norge. ICA Banken: fler bankkort utgivna under året samt lansering av hemförsäkring. ICA Special: Översikt av sortiment och ytor, ny vd tillträdde i april 2009, förbättrat kunderbjudande. ICAs viktigaste koncernmål Viktiga insatser 2009 MILJÖ Minska koncernens kända utsläpp av växthusgaser med 10 procent till 2009 jämfört med Minska koncernens kända utsläpp av växthusgaser med 20 procent till 2012 jämfört med Minska koncernens kända utsläpp av växthusgaser med 30 procent till 2020 jämfört med Energisnålare butiker: ICA Sverige har inlett ett projekt för att effektivisera butikernas energianvändning. Målet är att under 2010 minska energianvändningen med 10 procent men för många butiker är potentialen betydligt större än så. Energisnålare lager: För att minska onödigt energiläckage bytte exempelvis lagret i Borlänge alla vädertätningar där lastbilarna lastar produkter och vid lagret i Västerås monterades självstängande luckor vid återvinningsstationen. Klimatneutrala transporter och fossilfri distribution: ICA Sverige är sedan 2009 medlemmar i nätverket KNEG (klimatneutrala godstransporter) samt deltar i ett projekt som testar fossilfri distribution i Stockholms stad. Leverantörsprojekt: Sedan våren 2009 driver ICA Sverige ett projekt med fem utvalda leverantörer av ICA I love eco-produkter. Syftet är att minska klimatpåverkan från produkterna samt att utvärdera möjliga framtida krav på leverantörer. Uppföljning livscykelanalyser: Kunskaper som förvärvades genom ICAs livscykelanalyser av 100 egna märkesvaror 2007 har gett effekter även utanför koncernen. En stor del av de svenska tomatodlarna har under 2009 övergått till förnybara energikällor för uppvärmning av sina växthus. ICAs viktigaste koncernmål Viktiga insatser 2009 SAMHÄLLE 100 procent av ICAs leverantörer av corporate brands i riskländer ska vara socialt reviderade procent av leverantörerna av ICAs corporate brands livsmedelsprodukter ska vara GFSIcertifierade Alla ICAs produktrelaterade verksamheter ska vara kvalitetssäkrade i enlighet med fastställda standarder och ICAs policyer vid utgången av Leverantörskartläggning: Under 2009 fortsatte ICA arbetet med sitt så kallade supplier landscape-projekt för att öka transparensen i leverantörskedjan. Leverantörsrevisioner: Att kombinera egna inspektioner med tredjepartsrevisioner har under 2009 visat sig vara en framgångsrik metod. Genom ICA Social Audit-inspektioner kan leverantörerna få stöd att snabbare genomföra förbättringar. Utbildningar: Under 2009 arrangerade ICA bland annat en tvådagarsutbildning i Shanghai i socialt ansvar för matleverantörer, och i både Vietnam och Kina deltog leverantörer i BSCI-workshops. Vid två tillfällen har ICA även genomfört utbildning i socialt ansvar för leverantörer. Matkvalitet i butik: Under 2009 blev den nya svenska matkvlitetsstandarden för livsmedelshantering i butik godkänd av Swedac. Vid årets slut hade 882 ICA-butiker implementerat standarden och 100 ICA-butiker certifierats enligt den. I Care : Nytt projekt för att säkerställa och samordna ICAs befintliga arbete inom produktsäkerhet mellan bolag och med övriga hållbarhetsfrågor för en bättre total kontroll och uppföljning (Läs mer på sid 48). 8

13 Utfall 2009 Fokus 2010 Rörelsemarginal, % 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Avkastning på eget kapital, % Soliditet, % 20, ,5 15,0 12,5 10,5 7,5 5,0 2,5 0, Rörelsemarginalen steg till 2,9 procent (2,3) som en följd av ett förbättrat rörelseresultat för ICA-koncernen. Det högre rörelseresultatet beror främst på ett bättre rörelseresultat i ICA-Norge och ICA-Sverige. Avkastningen på eget kapital sjönk till 11,3 procent (13,5). Det beror på att rörelseresultatet efter skatt har minskat som en följd av högre skattebetalningar samt att det egna kapitalet har ökat. Soliditeten har ökat till 34,8 procent (32). Det beror på att det egna kapitalet har ökat samtidigt som totala tillgångar är på samma nivå som tidigare. I Sverige ska ICA öppna apotek i egen regi under namnet Cura apotek. Nytt koncept med butiker i högtrafikerade storstadsområden lanseras och testas i två pilotbutiker under namnet ICA To Go. Personliga nyhetserbjudanden är en vidareutveckling av Mina varor för stamkunder i Sverige. I Norge ska ytterligare 85 butiker konverteras till det nya Rimi-konceptet. I Baltikum kommer vi att öka investeringarna i takt med att det ekonomiska läget stabiliseras. ICA Bankens mål är att öka antalet bankkortsinnehavare samt förbereda installation av betalterminaler i alla fem länder. ICA Fastigheter ska fortsätta säkra utvecklingen av strategiska marknadsplatser. Utfall 2009 Fokus 2010 Utsläpp 1 av kända växthusgaser, tusen ton koldioxid Under 2009 gav de senaste årens arbete resultat och koncernens totala utsläpp av klimatpåverkande gaser minskade med 10 procent jämfört med Detta resultat har uppnåtts främst genom att många butiker använder förnybar el. Arbetet med energieffektiviseringar i lager och butik, till exempel att löpande sätta lock på frysdiskar och dörrar på kylar samt att byta ut äldre belysning mot modernare och mer effektiva alternativ har fortgått under året. Fortsatt arbete med att minska ICA-koncernens utsläpp av växthusgaser genom såväl energieffektivisering och övergång till förnybar energi. Fokus under 2010 kommer vara att ytterligare minimera energianvändningen i butik. Minska klimatpåverkan i leverantörsledet genom att utveckla och ställa ytterligare krav ) Exklusive utsläpp från klimatkompenserade flygresor. Utfall 2009 Fokus 2010 Antal socialt reviderade leverantörer I slutet av 2009 hade ICA genomfört 246 andrapartsrevisioner av leverantörer beträffande socialt ansvar.resultatet vid återbesöken pekar på en förbättring vad gäller arbetsförhållanden och hanteringen av mänskliga rättigheter. Läs mer på sid 56. Under 2008 etablerade ICA inköpskontor i Asien och genom att finnas på plats hos leverantörerna får ICA bättre överblick och värdefulla erfarenheter som underlättar samarbetet med leverantörerna. Antalet GFSI-certifierade livsmedelsleverantörer av egna märkesvaror uppgick till 224 i slutet av Läs mer på sid 48. Fortsatt arbete med att kvalitets- och miljösäkra all hantering av produkter i inköp, logistik och butiker inom hela koncernen. Fortsatt arbete med att revidera leverantörer men också höja kompetensen och samarbetet med leverantörer genom gemensamma utbildningsinsatser, även i riskländer. Certifiera 800 svenska ICA-butiker enligt svensk standard för livsmedelshantering i butik. 9

14 KUNDERNA ICA-KONCERNEN BUTIKERNA 10

15 Kunderna: Nya lösningar för nya livsstilar Goda relationer med kunderna är förutsättningen för framgång. ICA arbetar hårt med att fördjupa kundernas förtroende och lojalitet genom att: brett sortiment, från bas till produkter med olika mervärden, ska ICA leva upp till kundernas olika krav. Lyssna på kunderna Genom att hela tiden vara bäst på att lyssna på kunderna och leverera mot behov och önskemål fördjupar ICA kundernas förtroende. ICA ska också lyssna på omvärlden och agera utifrån vad som händer inom de områden som påverkar våra kunder för att bättre kunna ta till vara deras intressen. Erbjuda bra priser och brett sortiment ICA satsar på att hålla nere priserna samtidigt som sortimentet utvecklas för att möta kundernas behov och önskemål. Med bra priser och ett Sätta kvaliteten framför allt ICA vill vara ansvarsfullt och framåtsträvande i kvalitetsarbetet. Därför är det viktigt att ständigt söka ny kunskap och teknik för att steg för steg höja kundernas säkerhet och kvalitetsupplevelse. Skapa ett personligt totalerbjudande Ingen kund är den andra lik. Erbjudandet ska anpassas till den enskilda marknaden och i möjligaste mån den enskilda kunden. Genom bra totalerbjudanden bygger ICA relationer och får lojala kunder. ICA ÅRSREDOVISNING N

16 KUNDERNA Rätt pris för alla plånböcker Den globala konjunkturnedgången har varit en utmaning för ICA. Under 2009 genomfördes en rad aktiviteter med fokus på pris. Det är en förutsättning om ICA ska stå sig i den allt tuffare konkurrensen om kundernas plånböcker. Baltikum är de av ICAs marknader som har drabbats hårdast av den globala konjunkturnedgången. Men även Norge och Sverige har märkt av den försvagade världsekonomin. På den svenska marknaden slog den svaga kronkursen under året hårt mot matpriserna. Samtidigt signalerade kunderna att just priset blivit allt viktigare. Undersökningar visade att många kunder upplevde ICA som dyrt, trots att ICAs sortiment spänner från egna lågprisvaror till delikatesser och exklusiva varumärken. Vi har pressat priser på alla sätt vi kunnat. Förhandling med våra leverantörer var ett sätt men vi har också effektiviserat och optimerat vår egen verksamhet både i butik och i bakomvarande led, säger Ingrid Jonasson Blank, vice vd ICA Sverige. För att möta den ökade efterfrågan på billigare mat genomförde ICA under 2009 en rad uppmärksammade priskampanjer. Satsningen var strategiskt viktig för att visa att ICA verkligen erbjuder ett brett sortiment för alla plånböcker. Satsningen på Ett billigare ICA som inleddes 2009 omfattar i första hand prissänkningar på produkter som kunderna handlar ofta. Totalt prissänktes varor för att matcha kunders specifika behov. Varje butik erbjuder i snitt mellan 200 och prissänkta artiklar. På temat Spara pengar lyfte ICA fram alternativ för alla inköpstillfällen, i alla prislägen. Ytterligare ett sätt att erbjuda kunderna bra priser och samtidigt bygga lojalitet, är Mina varor med anpassade rabatterbjudanden utifrån kundernas köpmönster. Under 2010 kommer uppföljningen Personliga nyhets erbjudanden. En annan nyhet från året är ICAs prisdifferentiering inom frukt och grönt. För kunden innebär satsningen större valmöjligheter. Kunden får betala lite mer för en perfekt morot än för en som är krokig. En krokig morot eller en brun prick på ett äpple är naturligt. Det påverkar varken smak eller kvalitet. Trots det slängs mycket frukt och grönt varje år, helt i onödan. Genom att vi säljer produkter med smärre skönhetsfel lite billigare ger vi kunderna större valmöjligheter samtidigt som svinnet minskar, säger Lars Åström, chef Frukt & Grönt på ICA Sverige. 12

17 Effektivare logistik för små producenter För att möta den ökade efterfrågan på närproducerat satsade ICA under året på effektivare logistik mellan lokala producenter och butikerna. Efterfrågan på lokalt producerade råvaror fortsätter att öka. Men för en liten producent med små volymer äter distributionen ut till ICA-butiken många gånger upp hela vinsten. Under sommaren 2009 inledde ICA och LRF ett pilotprojekt tillsammans med tolv halländska lokalföretagare i syfte att effektivisera logistiken. Genom att utnyttja ett befintligt logistikflöde kan vi korta sträckan från producent till butik avsevärt. Dessutom bidrar det till att också den lilla butiken kan bredda sitt lokala sortiment, säger Peo Werne, projektledare på ICA. Projektet är en del av ICA Torget ICAs handels- och marknadsplats på intranätet för lokala entreprenörer och handlare. Något förenklat innebär logistiklösningen att en producent används som samlingsplats för övriga. Istället för tolv transporter till ICAs lager räcker det med en. Därifrån går leveransen ihop med övriga produkter till respektive ICAbutik. Effekten blir sänkta kostnader både för producenterna och miljön och i slutänden också för kunderna. Recept för friskare kunder Under 2009 skedde två förändringar på apoteks marknaden vilket öppnade nya dörrar för ICA. Dels kan alla ICA-butiker sedan den 1 november sälja vissa receptfria läkemedel dels kan ICA öppna fullskaliga apotek i egen regi sedan apoteksmonopolet avreglerats. De första fullskaliga apoteken kommer att öppna under våren Sedan den 1 november 2009 har de allra flesta av ICAbutikerna valt att sälja vissa receptfria läkemedel. Vid årsskiftet var det nästan ICA-butiker som hade försäljning av receptfria produkter. Den nya apoteksmarknaden innebär stora möjligheter men också utmaningar för dagligvaruhandeln. Läkemedelsverket har strikta krav på hur de receptfria läkemedlen ska exponeras för att undvika att de hamnar i orätta händer. ICA har en löpande dialog med Läkemedelsverket och ser regelverket som en bra utgångspunkt för att butikerna ska kunna garantera kundernas säkerhet. I ett längre perspektiv ser vi en lönsamhet i affären men på kort sikt är det allra viktigaste att öka tillgängligheten för kunderna. Genom att erbjuda receptfria läkemedel på ett enkelt och tryggt sätt bidrar vi till en enklare vardag för våra kunder. Tillgängligheten var också ett av regeringens främsta mål med omregleringen, säger Johan Brehmer, ansvarig för receptfritt på ICA. Under hösten 2009 tog ICA också beslut om att öppna fullskaliga apotek under namnet Cura apotek i ett antal större ICA-butiker runt om i landet. Det handlar om en så kallad shop-in-shop-lösning. ICA har som mål att öppna cirka hundra fullskaliga apotek i de största butikerna med start våren Detta innebär en helt ny organisation och med nya medarbetare med farmaceutisk kompetens. Många av våra kunder har efterfrågat just möjligheten att handla livsmedel, hälsovårdsprodukter och läkemedel på ett och samma ställe. Apotek i egen regi är därför en strategiskt viktig satsning för att förbättra tillgängligheten och servicen gentemot våra kunder. På landsbygden har ICA sedan länge agerat apoteksombud och alltså redan erbjudit läkemedel, säger Mats Munther, chef affärsutveckling ICA Sverige. 13

18 KUNDERNA Tävla i landskapsrätter Under 2009 utlyste ICA en recepttävling i svenska landskapsrätter. Resultatet blev en kokbok med 101 läckra rätter från norr till söder där svensk mattradition kryddas med utländska influenser. Som en uppföljning på projekten Oktober den svenska matmånaden och kokbokssuccén Hela Sveriges husman utlyste ICA under året en recepttävling på temat svenska landskapsrätter. Av totalt bidrag tillagades 250 rätter. Efter en tuff granskning av kockarna i Buffés provkök utsågs till slut 75 finalister; tre recept från varje landskap. Därefter tog ICA Köket vid och rätterna tillagades på nytt för att än en gång bedömas, den här gången av 25 olika jurygrupper bestående av landshövdingar, ICA-handlare och andra matglada personer. Varje landskap har sitt kulinariska arv men tyvärr håller många av våra klassiska maträtter på att falla i glömska. Det tycker vi är synd. Syftet med kokboken Sveriges nya landskapsrätter, som kommer ut våren 2010, är att inspirera till gamla och nya smakupplevelser genom att kombinera svensk kokkonst och lokala råvaror med nya influenser, säger Magnus Wikner, marknadschef ICA Sverige. Förutom de vinnande bidragen i recepttävlingen innehåller kokboken ett urval traditionella maträtter och en presentation av alla Sveriges landskap i ord och bild. Boken ger även exempel på lokala producenter av landskapstypiska specialiteter. 14

19 Tillsatser inga hemligheter Vad gömmer sig bakom E-numren och behövs verkligen tillsatserna i maten? Under året lanserade ICA en ny söktjänst i Sverige som ska hjälpa kunderna att själva räta ut frågetecknen. Debatten i Sverige kring tillsatser har det senaste året fått allt större uppmärksamhet. I media har tillsatta ämnen i livsmedel ofta lyfts fram som något hemligt, och i viss mån farligt, vilket bidrar till både osäkerhet och oro hos konsumenterna. Många upplever att det är svårt att förstå vad E-numren står för och om tillsatserna verkligen är nödvändiga. Tillsatser kan vara såväl artificiella som naturliga ämnen och används bland annat för att förbättra näringsvärdet, möjliggöra längre hållbarhet, förhöja smak och utseende eller påverka konsistensen. ICAs inställning är att tillsatser ska användas restriktivt och endast om de tillför ett mervärde för kunden i form av till exempel ökad matsäkerhet. Tillsammans med våra leverantörer arbetar vi aktivt för att ta bort onödiga tillsatser i ICAs produkter. Men vi tycker också att det är viktigt att göra informationen kring tillsatser mer lättillgänglig för våra kunder. Därför har vi lanserat tjänsten E-nummersök, berättar Lena Sparring, chef produktkvalitet ICA Sverige. Genom att skicka ett sms kan kunden redan i butiken få svar på vil- ket ämne som gömmer sig bakom ett specifikt E-nummer och i vilket syfte det har tillsatts. Det innebär att ICAs kunder snabbt och enkelt själva kan bilda sig en uppfattning om tillsatsernas vara eller icke vara. E-numret i sig är en klassificering som garanterar att tillsatsen är godkänd inom EU men allt fler konsumenter kräver mer detaljerad information än så. Tjänsten E-nummersök som även går att komma åt på ICA.se är en viktig del i ICAs arbete med att öka kunskapen om tillsatser. ICA satsar på ett tydligare sortiment för specialvaror Under 2009 har ICA jobbat med att utveckla specialvarusortiment för de svenska stormarknaderna. Utgångspunkten har varit att ta fram ett mer attraktivt och förbättrat sortiment utifrån kundernas behov. Under året fick också ICA Special en ny vd när Björn Abild tillträdde i april. För att skapa ett tydligare kunderbjudande har ICA sett över specialvarusortimentet som ska reduceras från produkter till cirka hälften samtidigt ska volymerna på återstående produkter öka. ICA är i första hand mat och därför är det naturligt för ICA Special att satsa på det som ligger nära maten. Köket är därför det viktigaste satsningsområdet, men allt inom tillbehör och förbrukning är fokusområden. Parallellt med sortimentsarbetet ses ytorna i stormarknaderna över för att kunna presentera sortimentet på ett bättre sätt. Ytorna ska bli mindre för att bli mer effektiva. Under 2010 kommer arbetet att bli mer synligt för kunderna i butikerna. Det är 2010 som idéerna ska omsättas i praktik, sortiment fasas ut och butikerna byggs om. Dessa åtgärder gör att ICA Special kommer att kunna erbjuda kunderna ett betydligt bättre utbud och attraktivare butiker. 15

20 KUNDERNA ICA-KONCERNEN BUTIKERNA 16

21 Butikerna: Att förvandla omvärldens behov till matglädje Behov och köpmönster kan variera både från kund till kund och från dag till dag. ICA ska erbjuda en bra köpupplevelse för varje behov genom att: Ha de mest inspirerande butikerna Det ska alltid vara enkelt och inspirerande att handla på ICA. ICA ska ligga i framkant när det gäller butiks- och sortimentsutveckling. Jobba aktivt med etablering och förnyelse ICA ska etablera nya butiker och förnya de befintliga för att möta kundernas olika och föränderliga behov. Butiksnätet ska vidareutvecklas i attraktiva lägen framför allt i storstadsområdena. ICAs fastighetsverksamhet möjliggör en bra butiksmiljö. Skapa gemensamma format med lokal anpassning ICA-koncernen har en gemensam formatstrategi med fyra format: stormarknader, matmarknader, närmarknader och lågprisbutiker. Samtidigt anpassar sig varje butik till den lokala marknaden, såväl av den enskilde handlaren som genom flexibla koncept. 17

22 BUTIKERNA ICAs kvalitetsarbete inspirerade hela branschen Svensk dagligvaruhandel fick under året en världsunik kvalitetsstandard för butikers livsmedelshantering. ICAs kvalitetsarbete i butik har varit en viktig drivkraft. Matsäkerhet är en central fråga för ICA. Redan 2008 utvecklade ICA Sverige tillsammans med sina handlare en ny, intern standard för hur butikerna ska arbeta med trygg mat och kvalitetsfrågor. För att kunna säkerställa en hög kvalitet i ICA-butikerna måste vi ha ett regelverk som inte går att misstolka. Idén till en ny standard kom efter att många av våra handlare påpekat att befintliga regler var otydliga, säger Mats Ovegård, kvalitetschef butik ICA Sverige. Svensk Dagligvaruhandel anammade ICAs förslag och den nya modellen antogs som branschgemensam av medlemmarna. I maj 2009 gav Swedac sitt godkännande vilket innebär att alla livsmedelsaktörer på den svenska dagligvarumarknaden kan certifiera sig enligt den nya standarden. Den nya certifieringen är därför ett viktigt steg för kvalitetssäkring, både för ICAs butiker och för branschen i stort. Den största skillnaden jämfört med tidigare interna revisioner är att det nu är möjligt att låta en oberoende tredje part granska butikerna. Det är världens första tredjepartsstandard för livsmedelshantering i butik. Tidigare tredjepartsstandarder har bara berört leden före butik, förklarar Mats Ovegård. Inom ICA sker implementeringen i tre steg under ledning av ICAs kvalitetscoacher: Analys av butikens status, butikens egna förberedelser och en genomförandefas. En av de ICA-butiker som under året har implementerat den nya standarden och certifierats är ICA Maxi i Häggvik norr om Stockholm. Vår butik arbetade aktivt med kvalitetsfrågor också innan den nya standarden kom. I praktiken har skillnaderna därför inte blivit så stora även om det förstås är en trygghet för alla att veta exakt vad det är som gäller. Däremot ser personalen den nya branschstandarden som ett kvitto på att deras kunskap betyder något också i ett större sammanhang, säger Rickard Johansson, ICA-handlare i Häggvik. Vid 2009 års utgång hade 882 svenska ICA-butiker implementerat standarden varav 100 var certifierade. ICAs mål är att 800 butiker ska vara certifierade Läs mer om ICAs kvalitetsarbete i hållbarhetsredovisningen på sid

23 Fräscht och modernt när Rimi Supermarket nystartar Hög kvalitet, bra service och konkurrenskraftiga priser. Det är ledorden i Rimi Baltics satsning på förnyelse av Supermarket-butikerna. Finanskrisen slog visserligen hårt i de baltiska länderna och därmed Rimi Baltics etableringstakt men det betyder inte att Rimis utveckling stått still. I december 2009 gick startskottet för ett efterlängtat förnyelseprogram. Då öppnade den första pilotbutiken för nya Rimi Supermarket, en helt ny butik i Adazi i Lettland. En vecka senare öppnade ytterligare en pilotbutik, en ombyggd och uppfräschad Rimi Supermarket i Minska Shoppingcenter i Riga. Nystarten innebär en modernisering av Supermarket-butikerna, som får starkare prägel av matbutik än tidigare, med ledorden hög kvalitet, bra service och konkurrenskraftiga priser. Moderniseringen innebär också att butikerna energieffektiviseras, bland annat genom att förse kylar och frysar med lock, dörrar eller gardiner. Supermarket-profilen lanserades i Baltikum 1997, men många av lokalerna har hängt med sedan den ryska tiden. Behovet av ansiktslyftning var därför stort i många butiker. Att nystarten var efterlängtad också av kunderna märktes både på deras positiva respons och ökade tillströmning. Under 2010 räknar Rimi Baltic med att förnya ytterligare åtta butiker. Totalt kommer cirka 30 butiker att förnyas. Även SuperNetto och Säästumarket har förnyats. Den fösta pilotbutiken öppnades i juni 2008 och förnyelsen avslutades i september I de omgjorda butikerna har färskvarorna fått mer utrymme och sortimentet har utökats med cirka 500 artiklar. Totalt består nu sortimentet av produkter till fortsatt låga priser för att bättre kunna tillgodose kundernas behov. Efter förnyelsen har kundantalet ökat. 19

24 BUTIKERNA Kort och gott Inhyrda kockar som lagar mat på ratade råvaror och lägre pris på produkter som snart går ut är några goda exempel på hur några ICA-handlare omvandlar svinn till ren matglädje för kunderna. Enligt Svensk Dagligvaruhandel slängs över ton mat varje år. Och det är inte bara produkter som passerat utgångsdatum som slängs. Också grönsaker med knappt synbara defekter eller transportskadade produkter kasseras. ICA arbetar aktivt för att minska svinnet, både från centralt håll och på initiativ av handlarna. Stefan Billing i Lund är en handlare som har anställt en kock för att slippa slänga råvaror som ratas på grund av kort datum eller skönhetsfläckar. Genom att ta tillvara på råvarorna istället för att kasta dem när de förlorat sin fräschör har våra kockar omvandlat svinnet till vällagade luncher och middagar för take away. En affärsidé vi kallar Resurskocken som inte bara skapar värde för oss och våra kunder utan också för miljön. Vi säljer cirka 450 portioner per dag, säger Stefan Billing. Under 2009 lanserade Maxi ICA Stormarknad en ny märkning, Ät snart, som innebär att kunderna kan köpa produkter som snart går ut till ett lägre pris. Syftet är att minska svinnet och därmed ICAs miljöpåverkan. Som en del av ICAs kvalitetsarbete gäller förstås färskvarugarantin också på produkter märkta Ät snart. På senare år har diskussioner även förts inom handeln om produkter med kort datum kan skänkas till hemlösa. Handlare Leif Petterson på Gotland har valt att stödja Röda Korsets projekt där butiken i Visby skänker mat till hemlösa på Birkagården. Ett annat exempel är ICA Nära Sveavägen i Stockholm som har ett kylskåp i butiken där mat ställs in som snart går ut. Varje vecka hämtar organisationen Ny Gemenskap produkterna och ser till att de når hemlösa. Kylskåpet står även öppet för kunder som vill skänka produkter som bidrag. 20

25 Franchising nästa steg för Rimi i Norge Modernare, fräschare, mer inspirerande men ändå med ständigt pressade priser. Det var några av ambitionerna när ICA Norge 2008 började omprofileringen av Rimi-butikerna. Under 2009 lades grunden för nästa steg i processen att anpassa konceptet för en franchisemodell. Bakgrunden till omprofileringen var behovet av att återupprätta Rimis lågprisprofil, som försvagats under flera år. Prisprofilen vässades nu, samtidigt som butikerna fick ett helt nytt utseende. Ledorden för konceptet var enklare, billigare och bättre. I slutet av 2009 fanns totalt 76 Rimi-butiker med den nya profilen på plats i södra delarna av Norge. Resultaten pekar redan åt rätt håll med en försäljningsutveckling på i snitt 10 procent. Produktinformation som ger mersmak Under hösten 2009 införde ICA Sverige nya hyllkantsetiketter. Tydliga symboler och produktnära kommunikation ska hjälpa kunderna att hitta rätt i hyllan men också inspirera till nya smakupplevelser. Kunderna har tagit emot det nya konceptet med öppna armar. De ser att det skett en positiv förändring, säger Antonio Soares, vd för ICA Norge. I Norge är franchisemodellen en av de populäraste affärsmodellerna och något som ICA Norge redan arbetar med. Men nu väntar en genomarbetad franchisesatsning på Rimi. Norska företagare trivs med franchisemodellen. Därför börjar vi nu arbetet med att förbereda även Rimi- konceptet för detta och ta fram en så bra och lockande lösning som möjligt, säger Antonio Soares. Syftet med ICAs nya hyllkantsetiketter är att tydliggöra informationen om exempelvis varans ursprung, smak eller hur den kan användas vid matlagning. Produktnära kommunikation är en viktig del i ICAs arbete med att underlätta för kunderna att hitta rätt på hyllan. Undersökningar visar att 96 procent av ICAs kunder vill ha mer produktinformation. För några kunder handlar det om att hitta miljömärkta produkter, för andra att hitta det som är på kampanj just nu. Men allt fler ser också butiken som en källa till inspiration. Korta texter som beskriver hur produkten smakar eller kan användas vid matlagning ökar intresset för vårt lite mer exklusiva sortiment, säger Ann Carlsson, ansvarig för affärsområdet ICA Sverige AB. ICA har medvetet valt att inte skriva texter om alla produkter i sortimentet. Kommunikationen är till för att hjälpa kunderna de ska inte drunkna i den. Självklarheter som kunderna redan känner till är därför inte relevant att lyfta fram. Däremot finns det ofta luckor i kommunikationen kring varför en vara i premiumsegmentet är dyrare eller varför en nyhet skulle vara bättre än föregångaren. Även färskvaror och exotiska frukter kan behöva en smakbeskrivning. När ICA beskriver en smak anlitas ofta en specialrekryterad kundpanel eller någon extern smakexpert. Men vem tar då ansvar för att texten på hyllkanten verkligen är korrekt? ICA står bakom samtliga texter. Oftast finns input från leverantören i botten som vi kvalitetsgranskar i flera steg. Det är en garanti för våra kunder att det som står stämmer överens med verkligheten, förklarar Karin E Svensson, projektledare inom supply chain development ICA Sverige. Förutom produktinformation kan de nya etiketterna kompletteras med symboler eller hylltalare. Det innebär att butikerna kan guida sina kunder rätt bland produkter som är på kampanj just nu, nyheter eller närproducerade produkter samt tydliggöra om en produkt är Rättvise-, miljö- eller nyckelhålsmärkt. 21

26 KUNDERNA ICA-KONCERNEN BUTIKERNA 22

27 ICA-koncernen: Stabil grund för hållbar affärsutveckling Som koncern förenar ICA det bästa med att vara stor med det bästa med att vara liten. Å ena sidan är ICA en stark koncern, å andra sidan kan bolag och butiker drivas utifrån lokala förutsättningar på varje marknad. ICA vidareutvecklas utifrån kriterierna: Arbeta långsiktigt och hållbart ICA ska fortsätta ligga i framkant när det gäller hållbarhetsarbete och samhällsengagemang. God etik ska genomsyra företaget i allt. Skapa tillväxt på stabil grund ICA ska investera och agera offensivt utifrån en stark ekonomi. Flexibilitet och förnyelse ska driva tillväxten. Alltid vara kostnadseffektiv Ständiga effektiviseringar gör ICA starkt i både goda och dåliga tider. ICA ska tillvarata skalfördelar och synergier på nationell och internationell nivå, exempelvis inom egna märkesvaror och inköp. Besparingar ska i stor utsträckning komma kunderna till godo i form av lägre priser. Vara en arbetsplats att växa på ICA ska vara ett inspirerande företag med engagerade medarbetare. Genom bra ledarskap ska ICAs medarbetare utvecklas och växa i sina yrkesroller. Så växer också ICA. ICA ÅRSREDOVISNING S

28 ICA-KONCERNEN Åsa Gabriel, HR-direktör ICA AB. Hundratals yrken ger hundratals möjligheter Med över 150 olika yrkeskategorier och verksamheter i flera länder är förutsättningarna goda för ICA-koncernen att attrahera medarbetare och behålla dem. ICAs värdebaserade ledarskap och medarbetarnas möjlighet att växa inom koncernen är två viktiga nycklar i arbetet. Banktjänsteman, fastighetsutvecklare och farmaceut är kanske inte yrken som gemene man spontant associerar med ICA. Men de finns: på ICA Banken, på ICA Fastigheter samt nu också i ICA Sveriges senaste satsning på apoteksverksamhet. Totalt rymmer koncernen mer än 500 olika befattningar. Vi har verksamheter från Oslo till Hongkong och sysselsätter kompetenta och kvalificerade medarbetare inom allt från matkvalitet till fastighetsekonomi. ICA är verkligen en stor, internationell arbetsgivare som har många olika karriärvägar att erbjuda, säger Åsa Gabriel, HR-direktör i ICA-koncernen. För att nå affärsmålen behöver ICA försäkra sig om medarbetarnas kompetens, engagemang och långsiktighet. För att klara det behövs ett starkt ledarskap. Under 2009 har därför arbetet med koncerngemensam ledarskapsutveckling och återväxten av nya ledare stått i fokus. Vi arbetar med ett tydligt värdebaserat ledarskap som bas. Utgår man hela tiden från starka värderingar gynnas företagskulturen. Det i sin tur skapar ett starkt engagemang hos ICAs medarbetare på alla nivåer, förklarar Åsa Gabriel. Ett alldeles nytt verktyg i arbetet med att utveckla ICA som attraktiv arbetsgivare är undersökningen ICAs Temperaturmätning. I undersökningen, som är ett komplement till de årliga medarbetarsamtalen, fick närmare slumpvis utvalda medarbetare i Sverige och Norge svara på frågor om hur de ser på ICA som arbetsgivare. I Temperaturmätningen 2010 kommer även Baltikum att inkluderas. Resultatet 2009 visade att ICAs chefer bedöms vara bra på att se helheter, att verka för ICA-koncernens bästa samt att arbeta mot uppsatta mål. Men det gav oss också insyn i vilka områden som kan förbättras, till exempel att bygga effektiva team och att coacha medarbetare, berättar Åsa Gabriel. Ytterligare ett viktigt fokusområde under 2009 var arbetet med att visa medarbetarna den stora mängd möjligheter till utveckling och karriär som finns inom koncernen. Vi vill stimulera till ökad intern rörlighet och säkra kompetensförsörjningen genom att utbilda och engagera medarbetarna. Chanserna till intern rörlighet inom ICA ger medarbetaren en unik möjlighet att lära på jobbet. Dessutom har vi också ett antal nätverk där man kan bredda sin kompetens, till exempel ICA Koncernnätverk och Ahold retail Academy, som vår ena huvudägare Royal Ahold står bakom, säger Åsa Gabriel. Det är också viktigt att kontinuerligt säkerställa ICAs kärnkompetenser och detta sker i huvudsak genom ICA Skolan i respektive land. Nätverk för kompetensutveckling Engagerade och kompetenta medarbetare är en av ICAs viktigaste styrkor. Grunden för det är att personalen trivs och utvecklas. Inom ICA finns oerhört mycket kunskap och erfarenhet att ta vara på. En stor del av kompetensutvecklingen sker i det dagliga arbetet samt genom utbyte av erfarenheter med kollegor. Våra medarbetare står för en både bred och djup kompetens som vi måste ta tillvara. Nätverk är ett utmärkt sätt att hjälpa varandra till framgång och därför en viktig del i kompetensutvecklingen, säger Åsa Gabriel, HR-direktör på ICA AB. Förutom olika externa nätverk erbjuder ICA sina medarbetare ett antal interna nätverk. Ett uppskattat exempel är ICAs nätverk för kvinnliga handlare. Det är ett internt ledarskapsprogram för kvinnor som vill bli ICA-handlare. Målet är att varje deltagare ska utvecklas såväl i yrkesrollen som på det personliga planet. Parallellt med stödet från mentorerna, som själva är ICA-handlare, erbjuds deltagarna inspirerande seminarier och möjlighet att träffa kollegor i samma situation. Ett annat exempel är ICA Koncernnätverk som omfattar alla länder och funktioner inom koncernen. Nätverket startade på initiativ av ICAs vd Kenneth Bengtsson för att öka erfarenhetsutbytet inom organisationen, bygga kompetens mellan såväl länder som funktioner samt för att lyfta fram och vidareutveckla duktiga ledare inom koncernen. Deltagarna utses av koncernledningen och träffas regelbundet under ett års tid får nätverket sin femte kull adepter. Insatser för att öka engagemanget och kompetensen hos våra medarbetare är strategiskt viktigt för ICA. Förutom att det bidrar till ökad intern rörlighet är det ett sätt att säkra kompetensförsörjningen. I det arbetet spelar både interna och externa nätverk en viktig roll, avslutar Åsa Gabriel. 24

29 Jerry startskottet för Vi kan mer En tro på människan och rätten att få bli sedd och hörd. Det var utgångspunkten när ICA, Samhall och Sveriges kommuner drog igång sin gemensamma rekryteringssatsning Vi kan mer Få tv-tittare lär förra året ha missat praktikanten Jerrys intåg i ICA Sveriges mångåriga och uppmärksammade reklamsåpa om ICA-handlaren Stig och hans medarbetare. Jerry har Downs syndrom, och hans entré i såpan var ingen slump. Entrén tajmades med starten för ICAs, Samhalls, ICA-handlarnas Förbunds, SKLs och Glada Hudiks gemensamma projekt Vi kan mer, där ett stort antal personer med funktionsnedsättning ska få möjlighet till sysselsättning i ICAs svenska butiker. Mellan 500 och personer ska totalt rekryteras under en treårsperiod. På det här sättet vill vi bidra till ett samhälle där alla får ta del och utvecklas till sin fulla potential, även om förutsättningarna för olika individer kan se olika ut. I grunden handlar det om att tro på människor och ge alla möjlighet att bli sedda, hörda och tagna i anspråk. Jag känner starkt för den här satsningen eftersom den ligger så väl i linje med hela ICAs värderingar, säger Kenneth Bengtsson, vd och koncernchef för ICA AB. Det finns en viktig skillnad mellan reklam såpans upplägg och verklighetens, och det är att ICAs och Samhalls avtal faktiskt inte bara gäller praktikplatser. Det handlar om olika typer av avtal som ger butikerna tillgång till nya medarbetare med nya erfarenheter, men där ett ytterligare syfte är att Samhalls medarbetare kan få en chans att gå vidare till anställningar på ICA. Med rätt varumärke kan du binda både stek och bolån I spåren av finanskris och lågkonjunktur sjönk allmänhetens förtroende för många banker. Men inte för ICA Banken. En förklaring är att ICAs starka varumärke borgar för trygghet och stabilitet oavsett om det gäller butiksverksamhet eller finansiella tjänster. Mitt i brinnande finanskris tapetserades plötsligt svenska storstadsområden med stortavlor och utomhusreklam där ICA-Stig och hans gäng bytt yrke: De hade blivit banktjänstemän på ICA Banken. Bakom kampanjen låg ambitionen att för första gången i en större reklamkampanj visa ICA Bankens breda erbjudande. Men kampanjen satte också fingret på styrkan i ICAs varumärke. Att få kunderna att acceptera tanken på att låta ICA binda både stek och bolån visade sig fungera alldeles utmärkt. Kampanjen öppnade nog ögonen för många som redan hade en relation till ICA. När det stormade runt de andra bankerna borgade ICAs varumärke för att vi var ett tryggt och bra alternativ, säger Bo Lagergren, marknadschef på ICA Banken. Förklaringen till att varumärket fungerar så väl även vad gäller produkter som ligger utanför kärnverksamheten, ligger i att ICAs kärnvärden hela tiden är desamma. ICA ska uppfattas som personligt, enkelt, inspirerande och tryggt oavsett om det gäller butiker, egna märkesvaror eller banktjänster. Att vi fick cirka nya kortkunder under och efter kampanjen är absolut ett kvitto på att kunderna förknippar varumärket ICA med rätt saker, säger Jörgen Wennberg, vd för ICA Banken. 25

30 i c a - k o n c e r n e n Varans väg till hyllan Oavsett pris tummar ICA aldrig på produktsäkerheten. Däremot är det högre sensoriska krav på ICAs premiumprodukter jämfört med lågprissegmentet. Följ varans väg från fabrik till butik: Identifiera kundbehovet Första steget när ICA ska ta fram en egen märkesvara är att identifiera kundbehovet. Oftast handlar det om att komplettera hyllan med en konkurrent jämte de redan etablerade märkena. Men det kan också handla om att lyfta fram en ny produkt eller leverantör. Jämförelse Med stöd i ICAs interna regler för olika sortiment och varumärken skrivs en kravspecifikation. Den baseras på en jämförelse med andra likvärdiga produkter på marknaden. Val av leverantör För att bli godkänd måste leverantören uppfylla ICAs högt ställda krav på kvalitet och produktsäkerhet. Produktionsplatsen måste vara certifierad enligt internationell standard avseende produktsäkerhet och kvalitet och ICA har rätt att följa upp så att kraven på socialt och miljömässigt ansvarstagande uppfylls genom hela produktionsprocessen. Produktprover tas fram Utifrån ICAs kravspecifikation tar leverantören fram produktprov med innehållsdeklaration. Stor vikt läggs vid att utesluta onödiga tillsatser och allergener. Produktprovet ligger även till grund för det omfattande sensoriska testarbete som ICA gör för att utveckla produkten. Färdig produkt När produkten kommit ut i butikshyllan kontrollerar ICAs kvalitetslabb produkten en extra gång för att säkerställa att resultatet blev som planerat. Därefter kontrolleras samtliga egna märkesvaror regelbundet. För alla ICAs egna märkesvaror följs försäljning och eventuella kundreklamationer upp noga för att säkerställa att kunderna är nöjda med produkterna. Kontroll av märkning Förpackningsinformationen granskas och godkänns så att den följer alla lagar och regler och inte vilseleder konsumenten. Produktspecifikation När produkten godkänts sensoriskt eller funktionellt tas en utförlig produktspecifikation fram. Specifikationen blir underlag för det viktiga arbetet som följer med att ta fram korrekt information på förpackningen, exempelvis näringsvärde och ingrediensförteckning. Test av funktion På samma omsorgsfulla sätt som livsmedel testas sensoriskt, testar ICA produkternas funktion. Såväl interna som externa testgrupper används. Vissa livsmedel kräver ett funktionstest, exempelvis bakpulver. Andra produkter som köksutrustning eller fritidsartiklar testas mer tekniskt. Kontroll från fabrik till butik i c a å r s r e d o v i s n i n g Fortsatt förtroende från kunderna är avgörande om ICA ska stärka sin position på marknaden. För det finns inga genvägar. Under 2009 startade ICA det koncernövergripande projektet I Care ett initiativ för att säker ställa att alla leverantörer och produkter lever upp till ICAs högt ställda krav inom kvalitet, miljö och socialt ansvar. ICA har erbjudit egna märkesvaror, EMV, sedan Idag spänner sortimentet över de flesta produktkategorier från lågpris- till premiumsegmentet. Gemensamt för produkterna är att de har tagits fram utifrån kundernas behov. ICAs egna märkesvaror ger kunderna större valmöjligheter och prisvärda alternativ till de övriga etablerade märkena på butikshyllan. Genom EMV-arbetet får ICA inblick i vad det faktiskt kostar att utveckla och producera olika varor. Dessa kunskaper kan ICA använda i leverantörsförhandlingar också för andra märkesvaror. I slutänden kommer det även kunderna till nytta i form av lägre priser. Men EMV handlar inte bara om pris utan även om att erbjuda våra kunder mervärden som till exempel hälsosam mat i serien ICA Gott liv eller ekologiska produkter i serien ICA I love eco. De innebär också större möjligheter för ICA att faktiskt kontrollera produkten hela vägen från fabrik till hyllan i butik. På ICAs 26

31 Expertgrupp testar Alla ICAs egna märkesvaror genomgår sensoriska tester på ICAs kvalitetslabb. I ett första skede bedöms produktprovernas sensoriska egenskaper; utseende, lukt, smak och konsistens, av en intern expertgrupp. Ofta krävs flera tester innan gruppen godkänner produkten för nästa teststeg. Utökad extern panel testar För att säkerställa hög sensorisk kvalitet testas samtliga produkter inom ICA Selection på ett externt testinstitut av en konsumentpanel bestående av 75 personer. Intern panel testar Merparten av ICAs blivande egna märkesvaror genomgår ytterligare tester internt. Kravet är att alla produkter ska uppnå de sensoriska målen för respektive varumärke. Testpersonerna är medarbetare på ICAs kontor. Extern panel testar För att utvärdera en produkt som vänder sig till en särskild kundgrupp anlitas en kundpanel vid ett externt testinstitut. För varor som vänder sig till barn anlitas exempelvis en grupp med barn och deras föräldrar. kvalitetsavdelningar i Sverige, Norge, Baltikum och Asien arbetar ett hundratal personer dagligen med att kvalitetssäkra leverantörer och ICAs egna märkesvaror. Läs mer i hållbarhetsredovisningen på sid 48. Som ett viktigt steg i ICAs kvalitetsarbete startades I Care under Det nya projektet innebär att ICA inom en treårsperiod ska gå igenom hela produktflödet på samtliga marknader från inköp till logistik och butik. Syftet med initiativet är att säkerställa att alla leverantörer och produkter som hanteras av ICA lever upp till ICAs policyer för kvalitet, hälsa, miljö och socialt ansvar samt utvalda standarder inom dessa områden. Läs mer om ICAs Goda Affärer på sid 36. Sedan januari 2008 har ICA egna inköpskontor i Asien där många leverantörer har sina fabriker. Att finnas nära leverantörerna och arbeta aktivt med dem gör att ICA kan stötta dem både vad gäller produktutveckling, miljöhänsyn och sociala aspekter. ICA minskar också risken att produkter med kvalitetsbrister skeppas från Asien, eftersom ICA kan slutgranska dem på plats. Örjan Josefsson, handlare ICA Nära Sergels Torg. Minskat svinn med vakuumpackat Under 2009 började ICA packa kött med en ny vakuumteknik. Längre hållbarhet och minskat svinn gör att också mindre butiker vågar satsa på ett brett sortiment av kött. ICA har under året börjat använda en ny förpackningsteknik för kött. Under hösten har ICA testat Skinpack på kalvkött, ICA Selection nötkött, naturbeteskött och lamm med mycket goda resultat. Köttet blir mörare samtidigt som hållbarheten förlängs avsevärt jämfört med tidigare packmetoder. För nötkött har hållbarhetstiden ökat från 8 till 24 dagar och för lammkött från 7 till 18 dagar, säger Rickard Gustafsson, affärsområdeschef färskvaror, ICA Sverige. Även om ICA styckar och paketerar köttet centralt på Hilton Food Group i Västerås är den korta hållbarhetstiden ett problem för många handlare. Svinn och dålig lönsamhet har lett till att mindre butiker inte vågar satsa på ett brett köttsortiment. Ett viktigt syfte med Skinpack är att öka kvaliteten för kunderna och säkerställa att ICA kan erbjuda ett brett sortiment av bra kött. Ett annat är att minska svinnet i butik säger Rickard Gustafsson på ICA. Det unika med Skinpack är vakuumtekniken och att man använder två plastfilmer. Den ena läggs runt köttbiten för att den ska hålla längre. Därefter vakuumpackas köttet i ett tråg med en toppfilm för att ytterligare öka hållbarheten och undvika att köttet missfärgas. Det är vakuumet i sig som bidrar till att köttet håller sig bättre jämfört med en traditionell förpackning. Eftersom köttet har ett extra skinn kan förpackningen dessutom ställas på högkant utan att det påverkar köttet vilket underlättar exponering i butik. i c a å r s r e d o v i s n i n g

32 ICA Sverige Starkt butiksnät basen för framgång 2009 präglades av tillväxt för både ICA och branschen i stort. Genom ökat prisfokus och fortsatt utveckling av sortimentet fortsätter ICA att stå starka trots hårdare konkurrens. Detta är ICA Sverige ICA Sverige driver dagligvaruhandel över hela landet tillsammans med fria ICA-handlare. Handlarna äger och driver butikerna själva, men har avtal med ICA Sverige som gör gemensamma inköp, stöttar i frågor om försäljning och effektivisering samt ansvarar för logistik och samlad marknadskommunikation. ICA Sverige tar också fram nya butikslägen och hjälper handlarna att utveckla befintliga butiker genom till exempel modernisering eller utbyggnad. ICA Sverige arbetar med fyra butiksprofiler för att möta kundernas behov för olika situationer: ICA Nära, ICA Supermarket, ICA Kvantum och Maxi ICA Stormarknad. Vid 2009 års slut fanns det ICA-butiker. Så ser marknaden ut Sverige är en mogen dagligvarumarknad med en relativt långsam tillväxttakt växte marknaden med 4,2 procent, och den totala omsättningen var 264,8 miljarder kronor 1). Marknaden kännetecknas av ökande konkurrens mellan ett antal större aktörer, vilket enligt SCB lett till att matpriserna i Sverige ökat långsammare än inflationen de senaste 20 åren. ICA, Axfood, Coop och Bergendahls uppskattas tillsammans svara för runt 70 procent av marknaden. Därutöver har lågpriskedjor som tyska Lidl och danska Netto relativt nyligen etablerat verksamhet som växer i Sverige. Andra aktörer på marknaden är till exempel färdigmatsförsäljning och servicestationer. ICAs marknadsandel på den svenska dagligvarumarknaden uppgår till cirka 36,5 procent i butiks ledet 2). De svenska kunderna har under flera års tid i hög utsträckning prioriterat brett utbud, god kvalitet och miljövänliga alternativ. Intresset för färdiglagade rätter och enkla, smidiga måltidslösningar har också fortsatt att växa. Medvetenheten om klimat- och miljöfrågor är hög hos de svenska kunderna, och efterfrågan är fortsatt hög vad gäller ekologiska och närproducerade varor. Den lågkonjunktur som Sverige gick in i 2008 satte priserna i fokus och flera mätningar speglade kundernas oro för den egna ekonomin. 1) Preliminära siffror februari ) Beräknat på total dagligvarukonsumtion oberoende av kanal enligt Nationalräkenskaperna. Dagligvaruförsäljningen inkl moms i ICA-butikerna uppgick under 2009 till MSEK. Viktiga händelser 2009 ICA Sverige hade ett framgångsrikt år 2009 sett till såväl omsättning som resultat. Trots en allt hårdare konkurrens på den svenska marknaden fortsatte ICA att ta marknadsandelar. Ett starkt kunderbjudande med flera prissatsningar bidrog till ökad försäljning för samtliga butiksprofiler. Det är i första hand livsmedel som drivit tillväxten. Den del som har gått starkast framåt är Maxi ICA Stormarknad. Utöver satsningen på Ett billigare ICA (se sid 12), med prissänkningar på både leverantörsprodukter och egna märkesvaror, fortsatte utvecklingen av konceptet Mina varor med personliga erbjudanden. I september 2009 tillträdde Anders Svensson som vd för ICA Sverige. ICA Sverige har under året sänkt sina logistikkostnader och ökat effektiviseringen i logistiken, bland annat på grund av att centrallagret i Helsingborg blivit mer effektivt. Under fjärde kvartalet 2009 togs beslut att påbörja förhandlingar om att avveckla lagren i Umeå och Årsta. Åtgärderna ingår i planen att genom större och modernare lager höja kvaliteten för butiker och kunder samtidigt som kostnader och miljöpåverkan minskar. Under fjärde kvartalet beslutades att ICA i egen regi ska driva Apotek. Läs mer på sid 13. Prioriterade områden 2010 Den starka tillväxten 2009 är resultatet av ett friskt och välfungerande butiksnät med strategiskt välplacerade och moderna butiker. Konkurrensen väntas öka under 2010 med högre etableringstakt hos flera aktörer. ICA Sveriges ambition för kommande år är fortsatt tillväxt genom rätt pris, god kvalitet och högre effektivitet. Priset kommer att vara en central fråga också För att stärka relationen med kunderna ska ICA utveckla sitt lojalitetsprogram till att bli världsledande med erbjudanden som passar alla typer av kundgrupper. I det arbetet spelar Mina varor och Personliga nyhetserbjudanden en viktig roll. För att kunna säkerställa rätt pris utan att tumma på kvaliteten ska ICA intensifiera satsningen på egna märkesvaror. ICA kommer också under våren öppna två pilotbutiker inom ett nytt butikskoncept ICA To Go inriktat på storstadsbor. Affärsidé ICA Sverige ska vara det ledande detaljhandelsföretaget med fokus på mat och måltider Omsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Medeltal anställda TOTALT Antal butiker Butiksförsäljning i Sverige (MSEK) Antal artiklar ) Exklusive moms. 28

33 ICA Norge Positiva effekter av nya Rimi-butiker De första effekterna av ICA Norges arbete med att vända till vinst började synas under Bland annat lyckades Rimi-butikerna attrahera fler nya kunder efter omprofileringen. Detta är ICA Norge ICA Norges omsättning uppgick 2009 till motsvarande MSEK. I Norge finns totalt 365 ICA-butiker och 247 Rimi-butiker. Hälften av butikerna drivs i ICA Norges regi, medan andra hälften drivs som franchise. Dessutom finns associerade butiker. ICA Norge arbetar med fyra butiksprofiler: ICA Naer, ICA Supermarked, ICA Maxi samt Rimi. Så ser marknaden ut Grannländerna Sverige och Norge ligger nära varandra också i levnadsstandard, men dagligvarumarknaderna skiljer sig markant åt. Den norska marknaden är relativt okonsoliderad. Även om alla segment från stormarknad till lågpris finns i landet, så präglas handeln av det stora antalet små livsmedelsbutiker. Landets 4,57 miljoner invånare har dubbelt så många butiker per capita som Sverige. Situationen är en effekt av skilda kundbeteenden. De norska kunderna skiljer sig från många andra européer genom att de handlar i snitt fyra gånger i veckan. Det kan jämföras med svenskarna som gärna gör alla stora inköp vid samma tillfälle en gång veckan. Samtidigt är antalet stora aktörer på den norska marknaden begränsat. Störst marknadsandel har Norgesgruppen, som arbetar i alla marknadssegment. Därefter följer i turordning Coop, Rema 1000 och ICA som branschfyra med en marknadsandel på 15,7 1) procent. De norska kunderna påverkades i ganska liten utsträckning av den världsomspännande recessionen. Dagligvarumarknaden fortsatte att växa i Norge men i något långsammare takt än tidigare växte marknaden med 6,2 procent jämfört med 8 procent Omsättningen uppgick totalt till MNOK 2, 3), jämfört med MNOK Lågprissegmentet i branschen, som svarar för ungefär hälften av marknadsomsättningen, växte något på bekostnad av kvalitetssegmentet. Viktiga händelser 2009 Omsättningen ökade och förlusten minskade under Bakom förbättringen ligger det omfattande arbete med kostnadskontroll och strukturåtgärder som ICA Norge inledde 2008 för att vända bolagets utveckling. En av de viktigaste insatserna var omprofileringen av Rimi-butikerna som syftade till att bland annat ändra kundernas bild av Rimi som ett dyrare alternativ. Vid 2009 års slut hade 76 Rimi-butiker omprofilerats. Positiva effekter syntes löpande under året, bland annat i att Rimi attraherat många nya kunder och att butikernas försäljning och resultat förbättrats efter omgörningen. En annan viktig åtgärd var att införa nya, förbättrade standarder i alla butiker, Klar till Drift. Syftet var att förbättra kundernas butiksupplevelse och samtidigt få bättre kontroll över butikernas kostnader och svinn. Organisationsmässigt slogs fyra bolag ihop och samlades i ett för att skapa synergieffekter och minska byråkratin. Planer för fortsätter arbetet med de åtgärder som inleddes 2008 och Det innebär bland annat att omprofileringen av Rimikonceptet fortsätter med förberedelser för övergång till franchiseform (se sid 21). Arbetet med att hitta synergieffekter och fortsätta öka koncernens kostnadskontroll fortsätter. Under början av 2010 implementeras ICA Norges gemensamma affärssystem också i butiksledet. 1) Beräknat på butiksförsäljning inklusive associerade butiker samt pant (21 071). 2) Källa: AC Nielsen. 3) Exklusive moms. Affärsidé ICA Norge ska vara det ledande detaljhandelsföretaget i Norge med fokus på mat och måltider Omsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Medeltal anställda TOTALT Antal butiker Butiksförsäljning (MNOK) Antal artiklar

34 Rimi Baltic Finanskris slog hårt mot baltisk marknad Finanskris och lågkonjunktur slog hårt mot Estland, Lettland och Litauen Rimi Baltic lyckades ändå försvara och ta marknadspositioner på en kraftigt krympande marknad. Detta är Rimi Baltic Rimi Baltic är ett helägt dotterbolag till ICA AB och bedriver dagligvaruverksamhet i Estland, Lettland och Litauen i totalt 246 helägda butiker. Den sammanlagda omsättningen för de tre länderna var motsvarande MSEK, en minskning med knappt 3 procent jämfört med föregående år. Rimi Baltic har tre butiksformat som täcker kundernas behov. I alla tre länder finns Rimi Hypermarket och Rimi Supermarket, med fokus på färskvaror och god servicenivå. I lågprissegmentet finns SuperNetto i Lettland och Litauen medan Estland har lågpriskedjan Säästumarket. Så ser marknaden ut De tre baltiska länderna är i normala fall olika marknader, med skilda kundbeteenden och olika konkurrenssituationer, men 2009 kom alla att präglas starkt av den djupa lågkonjunkturen, med höga arbetslöshetssiffror och stora lönesänkningar för många medborgare. Den ekonomiska nedgången slog därför dramatiskt mot köpkraften i samtliga länder. Hårdast drabbades Lettland, som utgör halva Rimi Baltics verksamhet, där BNP sjönk med 17,5 procent 1). Litauens BNP sjönk med 15 procent 1). Lindrigast klarade sig Estland vars BNP minskade med 14,2 procent. Sammanlagt minskade den totala marknaden för dagligvaror med 14,1 procent under 2009 med ett totalt värde av 696,3 miljarder euro. Det kan jämföras med en ökning på 13,9 procent och ett värde av 810,1 miljarder euro under Samtidigt har flertalet dagligvaruaktörer på marknaden haft fortsatt kundtillströmning. Rimi Baltics totala marknadsandel är 16,6 procent (16,1). Under året har kunderna handlat för mindre pengar än förut. Extrapriser och kampanjer har mer än fördubblats i volym under året. Baltikum präglas fortfarande av stark konkurrens och många aktörer, till exempel Maxima, ETK, IKI, Selver, Elvi, Mego och Norfa. Nationellt är Rimi Baltic marknadsledare i Lettland och Estland samt marknadsfyra i Litauen. Viktiga händelser 2009 Rimi Baltic sänkte under året kostnaderna kraftigt för att anpassa sig till den mindre marknaden. Att antalet heltidstjänster minskade med cirka 2 500, illustrerar hur dramatisk nedgången faktiskt var. Även interna arbetssätt förändrades för att effektivisera och spara pengar i varje led. Krisen har också påverkat de tidigare planerna på snabb nyetableringstakt, men samtidigt sker de etableringar som görs till lägre kostnader. Positivt är också att Rimi Baltic under hela krisen lyckats behålla ett gott kunderbjudande med bra butiker, breddat sortiment och bra priser. Enligt Nielsen Ratings har Rimi Baltic under 2009, trots den krympande marknaden, tagit marknadsandelar i samtliga tre länder. Planer för 2010 Fokus framöver ligger på att ta ytterligare marknadsandelar med hjälp av bra butiksarbete. Stort fokus kommer också att ligga på fortsatt kostnadseffektivitet, breddat sortiment och på ökad försäljning av ICAs egna märkesvaror. Supermarket-profilerna kommer successivt att fräschas upp (se sid 19) under året. Utbildningsinsatser för att utveckla chefer i ledarskap i butiksledet kommer också att göras. Sammantaget ser Rimi Baltic ut att kunna gå starka ur krisen och stå väl positionerade när konjunkturen vänder. 1) Preliminära siffror februari 2009 Affärsidé Rimi Baltics butiker ska vara kundens främsta val på marknaderna i Estland, Lettland och Litauen Omsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Medeltal anställda Butiksförsäljning, MEUR 2009 Estland 358 Lettland 558 Litauen 238 Totalt Butiker per profil TOTALT Estland Lettland Litauen TOTALT Antal artiklar

35 ICA Banken Fortsatt tillströmning av nya kunder ICA Banken gick under 2009 relativt oberörd av finanskrisen. Istället för att tappa positioner ökade banken både affärsvolym och kundunderlag. Bakom utvecklingen ligger bland annat ICA Bankens unika position på bankmarknaden. Detta är ICA Banken ICA Banken är verksam i Sverige och har ombudsavtal med nästan samtliga ICA-butiker i landet. Grundtanken är att dels erbjuda banktjänster som en lojalitetsskapande del i relationen med ICAs kunder, dels att öka andelen butikstransaktioner som görs med ICAs egna kort istället för dyrare externa bankkort. ICA Banken har sedan 2007 ett komplett erbjudande. Kunderna kan välja en rad tjänster, från lönekonto till olika former av bankkort och in blanco-lån (lån utan säkerhet). Många tjänster sker i samarbete med externa parter. Bostadslån erbjuds till exempel i samarbete med SBAB, försäkringar för olycksfall, dödsfall och arbetsoförmögenhet i samarbete med Genworth Financial samt sparprodukter som aktier, fonder och pensionssparande i samarbete med Nordnet. Centrala begrepp för ICA Banken är låga avgifter och tydliga, transparenta villkor. ICA Banken administrerar också ICA Kort, som firar 20 år under ICA Banken har fyra gånger utsetts till Årets Bank av Privata Affärer. Så ser marknaden ut Den svenska finanssektorn kan delas i två delar. Å ena sidan finns storbankerna som ständigt vidgar sina portföljer med nya verksamheter i både Sverige och andra länder. Å andra sidan finns en rad nya nischaktörer, både svenska och utländska, varav många dykt upp i samband med branschglidningen mellan bank- och försäkringsverksamhet. Bankkunder har traditionellt också varit trögrörliga, något som börjat ändras i takt med att Internet förenklat kundernas överblick över marknaden och kontakt med bankerna. Möjligheterna att utföra banktjänsterna på nya sätt har också ökat, till exempel med kontantuttag och kreditansökningar direkt i handeln. Finanskrisen har också rört om i positionerna på den svenska bankmarknaden. ICA Banken har dock en alldeles egen position på marknaden eftersom den primärt riktar sig till ICAs befintliga och blivande kunder, och inte är en nischspelare som säljer banktjänster i största allmänhet. ICA Banken är också speciell genom sitt stora butiksnät, som gör att kunderna till exempel kan göra insättningar och uttag i princip i samtliga landets ICA-butiker. Viktiga händelser 2009 Det blev ett bra år för ICA Banken, trots finanskris. Affärsvolymen ökade med 7,7 procent under 2009 och antalet utgivna bankkort ökade med och vid årets slut fanns utgivna bankkort. En förklaring kan vara att turbulensen på bankmarknaden och osäkerheten runt den statliga bankgarantin gjorde att kunderna sökte sig till solida aktörer som präglas av en konservativ kreditgivning. Produktutvecklingen fortsatte med bland annat en hemförsäkring i samarbete med Moderna försäkringar. I Norge påbörjades installationen av terminaler för betalning med chipkort. Under tredje kvartalet 2009 sjösatte ICA Banken en uppmärksammad reklamkampanj med ICA-Stig som huvudfigur på stortavlor. Kampanjen följdes sedan upp under fjärde kvartalet med försäljning av bankens tjänster på plats i butik. ICA Banken fick också uppdraget från riksgälden att tillhandahålla en kontantkortslösning för myndigheter, till exempel Försäkringskassan, Kriminalvården, Skatteverket och kommuner. Migrationsverket gör idag utbetalningar på detta sätt till cirka hushåll genom ICA Bankens lösning. Planer för 2010 Under 2010 fortsätter arbetet med organisk tillväxt och att attrahera fler kunder att också använda någon av ICA Bankens produkter. Målet är att under 2010 fortsätta öka antalet bankkortsinnehavare. ICA Banken förbereder också för att betalterminaler ska finnas installerade i alla fem länder. Under 2010 kommer ICA Kort också att fira 20-årsjubileum. Affärsidé Att genom finansiella tjänster göra varje dag lite enklare för ICAs kunder samt öka kundernas lojalitet till ICA och minska ICA-butikernas och ICA ABs transaktionskostnader för främmande bankoch kreditkort. Affärsvolym (inlåning + utlåning inkl bolån) Antal bankkortsinnehavare Omsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Medeltal anställda Antal uttagsautomater: Antal betalterminaler: Sverige Norge

36 ICA Fastigheter Investerar i morgondagens butikslägen ICA Fastigheter gick relativt oberört igenom finanskrisens effekter En förklaring är bolagets särställning på marknaden ICA Fastigheter följer koncernens utveckling snarare än fastighetsmarknaden då merparten av hyresintäkterna kommer från ICA-butiker. Detta är ICA Fastigheter ICA Fastigheters uppgift är att tillfredsställa koncernens behov av rätt lokaler på rätt platser i Sverige och Norge. Det sker idag genom en mix av att äga, hyra och strategiskt utveckla marknadsplatser. När det gäller ägande består innehavet idag av cirka 180 butiksfastigheter. När det gäller hyresmarknaden har bolaget i uppdrag att förvalta koncernens hyresavtal med externa fastighetsägare. Genom att ha full kontroll över hela kedjan, från att anskaffa mark, bygga, förvalta samt sälja och hyra fastigheter kan ICA Fastigheter skapa bästa förutsättningar i alla led. Så ser marknaden ut Eftersom ICA Fastigheters uppgift är att vara en stark partner i koncernens affärsutveckling går det inte att rakt av jämföra bolaget med andra fastighetsaktörer, där själva ägandet är ett självändamål. Finanskrisen påverkade till exempel ICA Fastigheter mindre, eftersom bolaget så tätt följer koncernens utveckling snarare än fastighetsmarknadens. Särställningen syns också i att ICA Fastigheter inte konkurrerar om förvaltning och utveckling av köpcentrum eller kontorslokaler, utan är helt koncentrerad på att utveckla ICA-verksamheten. Sett till antal kvadratmeter, totalt kvm, är dock ICA Fastigheter en mycket stor aktör på marknaden för detaljhandelsfastigheter, framför allt i Sverige. Där är ICA till ytan näst störst i landet. ICA är också största enskilda kund hos många svenska fastighetsbolag genom sina många hyreskontrakt för butiker. Att ha en ICA-butik på en handelsplats skapar ofta ytterligare fastighetsvärden, som kan komma ICA till godo. ICA-butiken blir en magnet som drar till sig besökare, vilket kan gynna andra också. ICA Fastigheter utvecklar därför så kallade Retail Parks, handelsplatser med volymhandelsbutiker i nära eller direkt anslutning till större ICA-butiker. Konceptet kallas Goda grannar och grannbutikerna kan vara såväl rikstäckande kedjeföretag som lokala handlare. Viktiga händelser 2009 Att alltid utgå från nyetablering av marknadsplatser har hittills uteslutande varit ICAs metod, men 2009 bröts trenden när ICA för första gången köpte fastigheter med befintliga ICA-butiker i, detta för att säkra utvecklingen av strategiska marknadsplaster. Under 2009 investerade ICA Fastigheter totalt 515 MSEK (472) fastigheter. Investeringar har också gjorts i olika energibesparande åtgärder. Bland annat byggdes en ny ICA Kvantum-butik i Karlstad efter EUs nya standard Green Building, där grundtanken är att minska energiuttaget och bygga energisnålt från början. Ytterligare en Green Building-Kvantum ska byggas i Göteborg. Ett annat projekt som utvärderades under 2009 var försöket med solceller på taken till ICAs butiker och lager. ICA har totalt en miljon kvadratmeter tak som skulle kunna utnyttjas för detta och projektets syfte var att lära sig mer. En lärdom är att det gick att få ut mer energi än förväntat. Under året har ICA Fastigheter i Norge gjort en stor försäljning i Norge: Kiellands Hus Eiendom AS, som ägs till 51 procent av ICA Eiendom Norge AS, sålde köpcentrat Kiellands Hus. Försäljningssumman uppgick till 222,5 MNOK. Planer för 2010 Under 2010 fortsätter arbetet att med god och stabil avkastning på bästa sätt stötta koncernens utveckling genom att utveckla goda butikslägen och förvalta lokalerna på effektivast möjliga sätt. ICA Fastigheter ska också fortsätta förvärva befintliga fastigheter med ICA-butiker för att säkra utvecklingen av strategiska marknadsplatser. Tillsammans med övriga koncernen ska ICA Fastigheter utveckla miljöarbetet för att bidra till att de koncernövergripande miljömålen kring utsläpp och energianvändning nås. Affärsidé Att producera, äga och förvalta fastigheter åt koncernens verksamheter i Sverige och Norge på ändamålsenliga och strategiska affärslägen Omsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Medeltal anställda

37 HÅLLBARHETSREDOVISNING Hållbarhetsredovisning Förmågan att vinna och behålla kundernas förtroende är en av ICAs allra viktigaste framgångsfaktorer. Därför utgör strävan efter en långsiktigt hållbar samhällsutveckling en grundbult i hela ICAs affärsfilosofi. Följande hållbarhetsredovisning belyser ICAs verksamheter ur ett miljö- och samhällsperspektiv. Innehåll Intervju Lisbeth Kohls 34 ICAs arbete med hållbar utveckling och samhällsansvar 35 Miljö 40 Samhälle: Produktsäkerhet 48 Hälsa 50 Medarbetare 52 ICAs roll i samhället 54 Mänskliga rättigheter 56 Ekonomisk utveckling 58 GRI-index med Global Compact principer 60 Bestyrkanderapport 62 33

38 HÅLLBARHETSREDOVISNING Vi tål att granskas och jämföras Ny branschstandard för matkvalitet i svenska butiker, start för kvalitetsprojektet I Care och förstås fortsatt fokus på klimatarbetet. Det är några hållbarhetsinsatser som Lisbeth Kohls, chef för Corporate Responsibility på ICA, lyfter fram när hon summerar året som gått. Vilka ansvarsfrågor har varit störst för ICA 2009? Sortimentet och klimatet. Vi har mycket aktivt fortsatt att kvalitetssäkra vårt arbete med produkterna vi säljer utifrån olika hållbarhetsparametrar och vi har utvecklat vår klimatstrategi. Kan du ge några exempel? Den nya branschstandarden för matkvalitet i svenska butiker som vi initierade 2007 blev klar. Det är den första butiksstandard i världen som är möjlig att certifiera av en tredje part och ICA-butikerna är nu i full färd att införa den. Vi lade också grunden för vårt nästa stora initiativ, projektet I Care där vi inom en treårsperiod ska gå igenom hela produktflödet på alla marknader, från inköp till logistik och butik. Syftet är att försäkra oss om att det vi säljer och hanterar lever upp till både lagkrav och vår egen värdegrund ICAs Goda Affärer med dess åtaganden för kvalitet, hälsa, miljö och socialt ansvar. Under året har vi också stärkt vårt engagemang för lokal mat på samtliga marknader. Vårt arbete med hållbart fiske är ett annat område där vi gått framåt. Tillsammans med WWF och Naturskyddsföreningen höll vi till exempel en utbildning i hållbart fiske för de största direktleverantörerna. Du nämnde att klimatstrategin utvecklats hur då? Hela 2009 präglades av klimatfrågan, inte minst genom det enorma mediefokus som föregick klimatmötet i Köpenhamn i december. ICA visade sitt stöd för ett effektivare klimatavtal bland annat genom att inför mötet underteckna flera viktiga upprop, som FNs Seal the deal. Konkret gjorde vi flera viktiga insatser. Vårt långsiktiga mål att minska ICAs kända utsläpp av växthusgaser med 30 procent till år 2020 fick nya delmål för 2009 och Nu ligger vi relativt bra till i arbetet. Det kan bli ännu bättre 2010, eftersom vår koncernchef har utmanat alla svenska ICA-handlare att gå över till förnybar el. Lyckas vi så når vi våra utsläppsmål mycket tidigare än enligt vår ursprungsplan. Kan kunderna också göra en insats för klimatet? Javisst. Enklast och viktigast är att ta till vara på all mat så att den inte behöver slängas. På ger vi våra bästa tips för hur man äter upp växthus effekten. Sedan januari 2008 har ICA egna inköpskontor i Asien, bland annat för att underlätta utvecklingen av socialt ansvar och hållbar utveckling hos leverantörerna. Hur har det gått? Mycket bra. Att finnas nära leverantörerna och arbeta aktivt med dem gör att vi kan stötta dem både vad gäller produktutveckling, miljöhänsyn och sociala aspekter. Vi minskar också risken att produkter med kvalitetsbrister skeppas från Asien, eftersom vi nu kan slutgranska dem på plats. Vad säger du om tillsatsdebatten som rasat i Sverige det senaste året? Den har varit nyttig på många sätt. Den har hjälpt oss i livsmedelsbranschen att värdera om vi använt tillsatser i för hög utsträckning för att tillgodose kravet på jämn kvalitet i produkter till låga priser. Och den tekniska utvecklingen har gått framåt så nästan alla tillverkare har nu kunnat få fram bra produkter med mindre användning av till exempel smakförstärkare, vissa sötningsmedel och färgämnen. Inom ICA gjorde vi en stor genomgång av våra egna produkter 2008 av just detta. Samtidigt är jag oroad över att debatten blivit alltför ensidig och skapat onödig rädsla för tillsatser när det istället är hur vi äter och lever i stort som påverkar oss. För att hjälpa till med kunskap använder vi tidningen Buffé, vår hemsida och en ny SmS-tjänst där kunden kan få information om tillsatser. Vår hållning är att tillsatser endast ska användas om de gör konsumentnytta för att garantera säkerhet, förbättra näringsvärden eller konsistens annars inte. I januari 2010 gick du i delpension. När du tittar i backspegeln, hur tycker du hållbarhetsfrågorna utvecklats i företaget? ICA har en lång tradition av att engagera sig i samhällsfrågor. Arbetet har utvecklats sedan 1980-talet och med ICAs Goda Affärer och våra policyer som värdegrund har vi ett praktiskt och operativt arbete inom både kvalitet, miljö, hälsa, etik och en dialog med samhällsintressenter som tål att granskas och jämföras med internationellt välrenommerade företag. Jag är stolt över vad vi åstadkommit och ödmjuk inför de områden där vi har mer att göra. Jag önskar min efterträdare Kerstin Lindvall och medarbetarna all lycka i arbetet. Lisbeth Kohls Chef Corporate Responsibility Tel: E-post: lisbeth.kohls@ica.se Från januari 2010 är Kerstin Lindvall chef Corporate Responsibility. 34

39 HÅLLBARHETSREDOVISNING ICAs arbete med hållbar utveckling och samhällsansvar Goda Affärer i dubbel bemärkelse God lönsamhet hand i hand med ett stort samhällsengagemang och medvetet hållbarhetsarbete det är själva grunden för ICAs affärer. Med hjälp av starka gemensamma värderingar och inställningen att alla länkar i kedjan är viktiga, från leverantör till medarbetare och kund, kan ICA integrera hållbarhetsarbetet i koncernens alla olika verksamheter. Så styr ICA hållbarhetsarbetet ICAs Goda Affärer så kallas de sju ståndpunkter som utgör själva grunden för ICAs hållbarhetsarbete (se separat bild sid 36). Ståndpunkterna bottnar bland annat i FNs företagsinitiativ Global Compacts tio principer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och kamp mot korruption. I ICAs bolagsstyrningsrapport på sid finns närmare beskrivet vilka policyer och riktlinjer som ICA använder i det dagliga arbetet samt hur ICA reviderar dessa. ICAs hållbarhetsarbete är kopplat till de båda ägarna Royal Ahold och Hakon Invest. Ahold och ICA stödjer sig på likartade grunder i arbetet med samhällsansvar och hållbar utveckling, redovisar enligt samma riktlinjer och håller därmed i hög utsträckning en gemensam linje för utvecklingen av hur arbetet utförs. Hakon Invest stödjer och följer aktivt upp ICAs arbete med samhällsansvar och hållbar utveckling, och främjar kunskapsutbyte inom detta område med sina övriga portföljbolag. Risker och möjligheter med hållbarhetsarbetet ICAs arbete med hållbar utveckling medför både risker och möjligheter. ICA måste hela tiden anpassa sig till bland annat ökad genomlysning av bolaget, att lagstiftning kan ändras och växande krav på hänsyn till hållbarhetsaspekterna i alla led av varukedjan. Om inte ICA på ett tillfredsställande sätt klarar av att möta omvärldens förväntningar och sina egna målsättningar för hållbarhetsarbetet, så finns det en risk att varumärket och ICAs position på marknaden skadas. ICA riskerar också sämre kostnadseffektivitet om inte tillfredsställande åtgärder inom till exempel energibesparing och avfallsminimering vidtas. Bland möjligheterna finns å andra sidan också att ICAs varumärke kan stärkas av ett gott hållbarhetsarbete, att marknadspositionen kan stärkas om ICA kan möta till exempel kundernas efterfrågan på miljö- och hälsoanpassade produkter bättre än konkurrenterna, och att ICA kan bli mer kostnadseffektivt i sina verksamheter genom att minska sin energi- och materialförbrukning. (Se även risker och möjligheter med klimatarbetet, sid 45, finansiella risker sid 91, samt ägarna Aholds hållbarhetsredovisning och årsredovisning samt Hakons årsredovisning). Olika länder, olika förutsättningar ICAs ståndpunkter och policyer för hållbarhetsarbetet är koncerngemensamma. Även om arbetet med hållbarhet vilar på samma grund oavsett land, så förekommer det lokala variationer i hållbarhetsarbetet. Generellt sett kan man säga att den svenska verksamheten kommit längst i utvecklingen. Det är i Sverige idéer och metoder för att integrera hållbarhetsarbetet i vardagen ofta börjar, för att sedan föras vidare till de norska och baltiska verksamheterna. Det finns flera förklaringar till de lokala variationerna: Olika marknader: ICA Sverige är marknadsledare på en mogen marknad. I Norge däremot är ICA en uppstickare som arbetar hårt för att vända en historiskt negativ utveckling. I Estland, Lettland och Litauen arbetar Rimi Baltic på en potentiellt expansiv men just nu också mycket Så redovisar ICA sitt hållbarhetsarbete Fakta om redovisningen ICAs hållbarhetsredovisning görs enligt GRIs, Global Reporting Initiatives, riktlinjer (G3). Årets hållbarhetsredovisning tillämpar GRIs nivå B och är översiktligt granskad av ICAs externa revisorer, se bestyrkanderapporten på sid 62. Hållbarhetsredovisningen för 2009 är delvis integrerad i koncernens årsredovisning och beskrivning av verksamheten. Till exempel finns uppgifter runt strategiska hållbarhetsfrågor i vd-ordet på sid 2 3 och frågor som gäller ansvar och styrning återfinns i bolagsstyrningsavsnittet i årsredovisningen. På sid 8 9 i årsredovisningen finns en översikt som beskriver ICAs koncernövergripande mål och resultat för ekonomi, miljö och samhälle under Andra inslag i hållbarhetsarbetet redovisas under avsnitten som behandlar kunderna, butikerna och koncernen på sid En innehållsförteckning på sid 60 visar var i årsredovisningsdokumentet de olika GRI-indikatorerna respektive Global Compact-principerna återfinns. Detta omfattar redovisningen Redovisningen omfattar koncernens arbete inom områdena miljö, samhälle och ekonomisk utveckling. I kapitlet om samhälle berättar ICA om sitt arbete med mänskliga rättigheter, produktsäkerhet, hälsa, medarbetare samt engagemang i närområden. Detta är ICAs femtonde hållbarhetsredovisning. Utgångspunkt för mätningar och beräkningar Den information och de nyckeltal som presenteras i hållbarhetsredovisningen är utvalda efter den påverkan verksamheten har ur ett hållbarhetsperspektiv samt dess strategiska betydelse för koncernen som helhet (se även bild över hur ICA kan påverka i varukedjan på sid 38). ICA Sverige, ICA Norge och Rimi Baltic använder ett gemensamt IT-system för insamling av data inom hållbarhetsfrågor. Systemet stödjer kontinuerlig rapportering och syftar till att säkerställa långsiktig kvalitet för de indikatorer som ingår i ICAs hållbarhetsrapportering. För mer detaljerad information se ICAs redovisningsprinciper på > Om ICA Avgränsningar Hållbarhetsredovisningen inkluderar ICA-koncernens verksamheter i distribution, på kontor och i de butiker som ICA heläger. Genom avtal i Sverige och Norge samarbetar ICA med fria handlare och franchisetagare. Uppgifter om butiker som drivs av enskilda handlare eller franchisetagare presenteras i de fall dessa är väsentliga för att förmedla en helhetsbild av ICAs hållbarhetsarbete. Verksamheter som står utanför ICAs kontroll, exempelvis leverantörer, är inte inkluderade i redovisningen, men uppgifter gällande leverantörer av ICAs egna märkesvaror är i förekommande fall inkluderade. 35

40 HÅLLBARHETSREDOVISNING skakig och osäker marknad. Det ger olika förutsättningar för hur hållbarhetsarbetet i praktiken kan bedrivas. Olika kundbeteenden: Kundernas preferenser kan skilja sig mycket av olika skäl. I de baltiska länderna, som drabbats hårt av finanskris och lågkonjunktur med dramatiskt urholkad köpkraft som följd, är för närvarande priset på mat en avgörande fråga. I Sverige har däremot inte lågkonjunktur och finanskris slagit mot konsumtionsmönstren på det sätt många trodde. Det finns därför en annan frihet att söka mindre prisfokuserade alternativ, som en högre andel ekologiska produkter och Rättvisemärkt. De norska kunderna har i än mindre utsträckning märkt av konjunkturläget, och har därför inte nämnvärt ändrat sina beteenden. De fortsätter göra flera inköp i veckan och intresserar sig extra mycket för sunda, hälsosamma måltidslösningar. Olika opinionslägen: Landets lokala opinionsläge har betydelse. Olika frågor kan få olika gehör beroende på vad som är mest aktuellt i samhället. I Sverige är tillsatser i maten samt utsläpp av växthusgaser stora frågor. Ett område där norrmännen engagerar sig är frågor om hälsosamt leverne och sund kost. Intresset för att ta tillvara på matrester och inte kasta något i onödan har också växt i Norge det senaste året. De baltiska länderna har på grund av finanskrisen tvingats ha stort fokus på ekonomiska frågor den senaste perioden, men det finns hållbarhetsfrågor som befolkningen ändå fortsätter sitt engagemang i. Ett sådant exempel är frågan om nedskräpning, där det finns flera initiativ med allmänna städdagar i Estland, Lettland och Litauen. Likheter finns också: Något som förenar samtliga länder är kundernas intresse för lokalproducerad mat, som engagerar oavsett marknad. Intresset gäller både regionala och nationella alternativ och i samtliga länder har ursprungsmärkningar vuxit i popularitet. Sverige har sedan tidigare Svenskt Sigill, och i Norge har den nya branschmärkningen Nyt Norge (Njut Norge) fått stort genomslag under I Lettland finns på samma sätt märkningarna Green Spoon och Grown in Latvia with Pride. Dialogen med ICAs intressenter ICA-koncernens viktigaste intressentgrupper är kunder, medarbetare, ägare, de fria ICA-handlarna i Sverige, franchisetagarna i Norge, leverantörer, myndigheter och ett flertal ideella organisationer. Dessa huvudintressenter har sinsemellan olika förväntningar och krav på koncernens hållbarhetsarbete. Att föra en kontinuerlig dialog med dessa grupper är en väsentlig del i hållbarhetsarbetet. Genom samarbete med till exempel konsument- och miljöorganisationer, branschorganisationer, idrottsklubbar och andra intresseorganisationer får ICA tillfällen att jämföra och utveckla arbetssätt. Ambitionen är att med olika metoder fortsätta strukturera dialogen. Viktiga dialogpartner ICA samarbetar med en rad olika organisationer samt deltar i flera nätverk med fokus på socialt ansvar, miljö, hälsa och matkvalitet. Några av de viktigaste dialogparterna är: Global Compact: FNs initiativ för att främja ett socialt och medvetet ansvarstagande hos internationellt verksamma företag. ICA har också undertecknat Global Compacts klimatupprop Caring for Climate. ICA är ICAs utgångspunkt för arbetet med etik och hållbarhet Global Compacts tio principer för gott uthålligt företagande ICA är anslutet till FNs företagsinitiativ Global Compact och ställer sig bakom nedanstående tio internationella principer. Företagen ombeds att: 1. Stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter. 2. Försäkra sig om att deras eget företag inte är delaktigt i brott mot mänskliga rättigheter. 3. Upprätthålla föreningsfrihet och ett faktiskt erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar. 4. Avskaffa alla former av tvångsarbete. 5. Avskaffa barnarbete. 6. Avskaffa diskriminering vid anställning och yrkesutövning. 7. Stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker. 8. Ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande. 9. Uppmuntra utveckling och spridning av miljö vänlig teknik. 10. Motverka alla former av korruption inklusive utpressning och mutor/bestickning. ICAs Goda Affärer ICAs Goda Affärer beskriver koncernens syn på etik och samhällsansvar. Tillsammans med ICAs kärnvärden är de en förutsättning för att nå fram till koncernens vision och mission. ICA ska: Drivas med lönsamhet och god etik. Lyssna på kunderna och alltid utgå från deras behov. Värna om mångfald och utveckling hos medarbetarna. Ha en öppen dialog internt och med omvärlden. Säkerställa kvalitet och trygga produkter. Främja hälsa och goda matvanor. Verka för en god miljö med hållbar utveckling. ICAs policyer inom etik och hållbarhet, med riktlinjer för de dagliga verksamheterna Affärsetisk policy. (inkl. konkurrensrättsligt kontrollprogram) Etableringspolicy. Hälsopolicy. Informationspolicy. (inkl. riktlinjer för finansiell information) Kundpolicy. Personalpolicy. Policy för kvalitet, miljö och socialt ansvar. Sponsringspolicy. 36

41 HÅLLBARHETSREDOVISNING Intressenternas nyckelfrågor och dialoger under 2009 Intressent Nyckelfrågor Hur ICA hanterat dessa frågor Medarbetare Butiker Ägare Kunder Leverantörer Myndigheter Branschorganisationer Intresseorganisationer Möjlighet till kompetens- och karriärutveckling. Gott ledarskap. Bra arbetsmiljö. Energieffektiviseringar i butik. Matkvalitet. Miljöanpassat sortiment. ICAs Goda Affärer för butik. Integrerat och strategiskt hållbarhetsarbete. Styrning, till exempel affärsetik och ansvarfullt agerande i värdekedjan. Klimatförändringar. Matkvalitet. Tillsatser. Miljöanpassat sortiment. Hälsosamt sortiment. Närproducerad mat. Ansvarfulla inköp och socialt ansvar. Lokala inköp. Klimatpåverkan i leverantörsledet. Matsäkerhet i butik. Folkhälsa. Miljö och klimat. Miljö och klimat. Matkvalitet i butik. Kemikalier i produkter. Tobak. Hälsofrågor. Lagstiftning. Tillgänglighetsfrågor. Hållbart fiske. Ansvarsfulla inköp och socialt ansvar. Klimat. Hållbart producerad palmolja. Tillsatser. Djuromsorg. Årlig medarbetarundersökning. Utvecklings- och medarbetarsamtal. ICA Skolan och medarbetarutbildning i ICAs Goda Affärer (sid 52). Arbetet med att minska energianvändningen i butik (sid 44). Matsäkerhet. Informations- och utbildningsaktiviteter. Kontinuerliga möten och råd med ICAhandlarna. Årliga föredrag om styrning, hållbarhetsrisker och -möjligheter. Möten och rapportering om gemensamma hållbarhetsfrågor. Svara på investerares enkäter. Årliga kundundersökningar. Kundkontakter i butik och via ICA Call center. Information i Buffé och på ICA.se. Leverantörsrevisioner. Utbildningar i socialt ansvar. Pilotprojekt med ICA I love ecoleverantörer om klimatpåverkan (sid 41). Möten med myndigheter, forskare och politiker till exempel i Almedalen. Svarat på remisser. Tillsynsinspektioner. Deltagande i branschinitiativ och -standardiseringar. Regelbundna möten med branschorganisationer. Löpande möten med samarbetspartners och andra organisationer. Intresseorganisationer som samtalspartners (sid 36). BSCI, deltar bland annat i arbetsgrupper (sid 56). Deltagande i klimatupprop (se sid 36). Värdebaserat ledarskap (sid 52). Förebyggande friskvård (sid 52). Daglig kontakt med butikerna via ICA Call center och driftsledare. Kvalitetscoacher och branschgemensam standard (sid 18). Miljöansvar i sortimentet (sid 40). Ökat fokus på en hållbar värdekedja. Riskanalys. Utmärkelser (sid 38). Regelbundna avrapporteringar av till exempel nyckeltal. Ny sms-tjänst för tillsatser (sid 15). Torget, ICAs handels- och marknadsplats för lokala entreprenörer och handlare (sid 13). Ekologiskt sortiment (sid 40). ICA Gott liv (sid 50). Ökat fokus på ansvarsfulla inköp/socialt ansvar (sid 26). Torget, ICAs handels- och marknadsplats för lokala entreprenörer och handlare (se sid 13). Leverantörskontakter via ICA Call center. Deltagande i regeringens samrådsgrupper för att främja svenska företags arbete med hållbarhetsfrågor och hälsa (se sid 36). Medverkan på seminarier och föredrag. Stötta och bidra i relevanta initiativ, till exempel Caring for Climate och andra klimatinitiativ (sid 36). Initiera och bidra i arbetet med en branschgemensam matkvalitetstandard (sid 18). ICAs engagemang i Global Compact, Caring for climate, Seal the deal etc. Köpa hållbar palmolja (sid 42). Hållbart fiske (sid 40). Tillsatser (sid 15). Insatser för djurskydd (sid 49). dessutom med i den svenska regeringens samrådsgrupp som drivs av Utrikesdepartementet för att främja svenska företags arbete med mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsvillkor, bättre miljö och bekämpande av korruption i enlighet med principerna i Global Compact. Business Social Compliance Initiative (BSCI): Europeisk sammanslutning för företag som verkar för granskning och förbättring av sociala förhållanden hos leverantörer i riskländer för alla konsumentvaror. ICA är engagerat tillsammans med en av sina ägare Ahold, som är medlem. Amnesty: Världsomspännande människorättsorganisation. Amnesty erbjuder från 2009 en ny form av samverkan genom seminarier och utbildning i frågor kring mänskliga rättigheter och företagens arbete. Global Social Compliance Program (GSCP): Internationellt samarbete för att upprätta gemensamma normer för socialt ansvar hos leverantörer. Programmet drivs av The Consumer Goods Forum (tidigare CIES) där ICA är medlem. Greenpeace: Organisation för miljöaktivism och opinionsbildning. ICA har under året haft flera dialoger med Greenpeace kring hållbart fiske. Initiativ for Etisk Handel: Norsk sammanslutning för företag och organisationer som verkar för etisk handel. ICA Norge är medlem. WWF: Miljö- och naturvårdsorganisation. ICA har bland annat samarbetat med WWF när det gäller utvecklingen av hållbart fiske, palmolja och naturbeteskött. 37

42 HÅLLBARHETSREDOVISNING World Childhood Foundation, Röda Korset och Rosa Bandet/Cancerfonden: ICA Sverige har ett långvarigt samarbete med dessa organisationer och bedriver ett aktivt insamlingsarbete. LRF: ICA Sverige och Lantbrukarnas Riksförbund har sedan länge varit samarbetspartners och arbetar nu tillsammans med olika projekt. Samarbetet ska leda till att möta en ökad efterfrågan på mat producerad av svenska råvaror. Fler viktiga intressentgrupper: EU Animal Welfare Platform, DLF - Dagligvareleverandørenes forening, Forest Stewardship Council, Global Compact Nordic Network, ICC Internationella Handelskammaren, Kostforum, KRAV, Livsmedelsföretagen, SSLF Livsmedelshandlarna, Marine Stewardship Council, Naturskyddsföreningen, Näringslivets miljöchefer, Roundtable for Sustainable Palm Oil (genom ägaren Ahold), Roundtable for Sustainable Soy (genom ägaren Ahold), Svensk Dagligvaruhandel, Svensk Handel, Handels og Servicenaeringens Hovedorganisasjon, Sweden Forest & Trade Network, Ziedot.lv. Viktiga dialogtillfällen under 2009 ICA har bland annat medverkat på den svenska politikerveckan, Almedalsveckan, i Visby på Gotland och i konferenser under Sveriges ordförandeskap i EU. ICA har även under året haft flera dialog möten med den svenska regeringen, bland annat med jordbruksministern och folkhälsoministern, om att förebygga övervikt bland barn. En nyhet under året är att ICA Sverige slagit ihop ett antal funktioner och öppnat ett nytt callcenter. Tanken är att utveckla ICAs verksamheter genom att samma part tar hand om återkoppling från såväl kunder som butiker. Callcentret bemannas med ICA-medarbetare vars kompetens breddats så att de kan ta emot både kunders, butikers och leverantörers synpunkter. Därefter ser medarbetarna till att synpunkterna förmedlas till ICAs respektive verksamheter. Under 2009 minskade det totala antalet kundkontakter till ICAs Call center, främst genom tydligare instruktioner som direkt kopplat kunderna till rätt mottagare, i många fall ICA Banken. Kundkontakter via ICAs Call center i Sverige och Norge Antal e-post Antal telefonsamtal Mätningar av kundnöjdhet Att kommunicera med kunderna och fråga dem hur de upplever ICA och ICAs produkter är grundläggande i arbetet med kundnöjdhet. ICA arbetar systematiskt med både interna och externa kundundersökningar. Även 2009 hamnade ICA i topp i undersökningen Svenskt Kvalitetsindex, SKI, som mäter kundnöjdheten i alla de stora svenska dagligvarukedjorna. Liksom för branschen som helhet, sjönk ICAs SKI-index, från 72,3 procent 2008 till 70,6 procent ICAs största kundundersökning, Nöjd Kundindex, NKI, genomförs en gång om året bland svenska och norska kunder ökade Maxi ICA Stormarknad och ICA Kvantum uppmätt kundnöjdhet och placerade sig i topp. Jämfört med 2008 ökade ICA Sverige totalt två procentenheter och ICA Norge en procentenhet i NKI. Viktiga hållbarhetsutmärkelser 2009 I Carbon Disclosure Project blev ICA genom ägaren Hakon Invest bästa svenska företag på att redovisa sitt klimatarbete och kom på en andra plats totalt i Norden. ICAs hållbarhetsredovisning 2008 nominerades till Globe Awards i kategorin Sustainability Reporting och kom bland de tre bästa. ICAs hållbarhetsredovisning 2008 kom på en andraplats när revisionsbranschens organisation FAR SRS delade ut pris för Sveriges bästa hållbarhetsredovisning på Finforum. I undersökningen Sveriges Grönaste Varumärken som gjordes av varumärkeskonsulten Differ kom ICA Skona på fjärde plats av totalt 97 varumärken. I samma undersökning kom ICA på femte plats som grönt varumärke när kunderna fick välja från en lista. ICAs inflytande och möjlighet att påverka Stor påverkansgrad Begränsad påverkansgrad Så kan ICA påverka ICAs egna butiker Val av produkt utbud. Val av butikslokaler. Val av energikällor. Avfallshantering. Löpande egen kontroller. Internutbildning och medarbetar utveckling. ICAs egna lager & transporter Val av lager lokaler. Val av energikällor. Avfallshantering. Val av transportvägar. Val av transportsätt. Utbildning i sparsam körning. ICAs centrala sortiment Sortimentsstrategi t.ex. utbud av mervärdesprodukter som miljömärkt, ekologiskt, Rätt visemärkt, Nyckelhålsmärkt. Produktkvalitetsaspekter. Val av sortimentsutbud. Inköpta transporter Val av speditör. Krav på transportvägar, transportsätt, drivmedel och sparsam körning. Löpande kontroller och uppföljning. Franchisetagare Till stor del, val av produktutbud. Avtal och samarbeten. Information och opinionsbildning. Leverantörer Val av leverantör. Avtal och villkor. Val av produkter. Revisioner av produktkvalitet och miljöpåverkan. Revisioner av socialt ansvar. Dialog och samverkan med leverantörer och intressentgrupper. Information och opinionsbildning. Fristående ICA-handlare Till viss del, val av produktutbud. Avtal och samarbeten. Information och opinionsbildning. Kunder Produkterbjudanden. Lojalitets program. Dialog och samverkan med intressentgrupper. Information och opinionsbildning. 38

43 HÅLLBARHETSREDOVISNING Universums Karriärbarometer utsåg ICA till mest attraktiva arbetsgivare i dagligvarubranschen för unga ekonomer. I Universums Företagsbarometer utsågs ICA till årets IT-raket och ICA Banken fick ta emot priset Branschbäst nya banker. Rimi Baltic i Lettland utsågs av organisationen Growing Green in Latvia till Friendliest retailer of local food products i samband med organisationens åttaårsjubileum. Juryn bestod av lokala matproducenter. ICAs avdelning IT Support Butik fick priset Årets Servicedesk 2009 av Support Insitute Awards. Priset fick de för det förändringsarbete som genomförts. Det har resulterat i snabbare support med högre kvalitet för Sveriges ICA-butiker. ICA Norge rankades i en rapport från Amnesty bland de tio främsta företagen i Norge för koncernens arbete med mänskliga rättigheter (se sid 56). ICA Sverige fick Miljöpriset på Dagligvarugalan för sina insatser att byta gammal energislukande belysning mot nya energieffektiva lösningar. Rimi Baltic i Lettland hamnade på sjätte plats när tidningen Diena genomförde sin årliga undersökning över vilka företag som har bäst rykte i landet, en förbättring med fyra placeringar jämfört med året före. I samma undersökning rankades Rimi Baltic som tvåa avseende bästa offentliga image bland detaljhandlarna. ICA Norges reklamkampanj för lanseringen av ICA I love eco som genomfördes 2008 vann ett silverlejon vid reklamtävlingen Cannes Lions 2009 i klassen Viral marknadsföring. ICA nominerades tillsammans med sin researrangör, Carlsson Wagonlit Travel, till Grand Travel Awards utmärkelse Årets Miljöinitiativ ICA och Carlsson Wagonlit Travel utsågs för sitt arbete med att klimatkompensera tjänsteresor med flyg. Handla hållbart listan som bit för bit bygger ICAs Goda Affärer Små handlingar kan vara lika viktiga som stora handlingar, men får inte alltid plats när historien ska skrivas. På ICA räknas dock alla insatser i arbetet med att leva upp till värdegrunden ICAs Goda Affärer. Handla hållbart-listan nedan visar ett färskt urval små och stora projekt som alla på sitt sätt bidrar till ett hållbarare ICA. Listan fylls ständigt på med nya projekt läs hela på = Påbörjad aktivitet = Genomförd aktivitet Aktivitet Status 31 december 2009 Kvalitetscertifiera alla svenska ICA-butiker ICAs kunder ska kunna lita på att mathanteringen i butik håller högsta klass. Senast vid utgången av 2010 ska 800 svenska ICAbutiker vara kvalitetscertifierade. Vid utgången av 2009 hade 100 butiker certifierats. (Läs mer om kvalitetscertifiering och produktsäkerhet på sid 48 49). Bilpool av miljöbilar Medarbetarna kan göra skillnad för klimatet inte minst genom val av transportmedel testade ICA Sverige bilpooler med miljöbilar för att bland annat minska behovet av avdelningsbilar. Testet föll väl ut och bilpoolen finns nu tillgänglig för alla anställda inom ICA Sverige. (Läs mer om tjänsteresor på sid 43). Främja alternativa bränslen Bra koll på logistiken kan spara mycket koldioxid. Alla fordon som körs för ICA Sverige ska ha den senaste motortekniken. ICA Sverige kräver också att transporterna ska använda sig av minst MK1-diesel med 5 procents inblandning av alternativt bränsle. (Läs mer om transporter på sid 42). Köra sparsamt i Norge En bra chaufför kan spara både pengar och miljö. Alla lastbilschaufförer som kör ICAs leveranser i Norge ska utbildas i sparsam körning. De flesta chaufförer har nu gått utbildningen. (Läs mer om transporter på sid 42). Pilotprojekt med ICA I love eco-leverantörer Miljöinsatser måste börja redan i leverantörsledet. Därför har ICA med utgångspunkt i de klimatanalyser som gjordes 2007 startat ett projekt med fem ICA I love eco-leverantörer om hur de kan minska sin klimatpåverkan redan i produktionsledet. (Läs mer om projektet på sid 41). Anpassa recept för matöverkänsliga Att hjälpa kunderna att må bättre är en självklarhet för ICA. Ett steg i det arbetet var att under 2009 allergianpassa samtliga recept från ICA Köket. Nu kan matöverkänsliga få vägledning i hur alla recept kan till exempel gluten- och laktosanpassas. (Läs mer om hälsofrågor på sid 50 51). Utbilda medarbetarna i ICAs värdegrund Alla som jobbar på ICA ska få de bästa möjligheterna att jobba på ett hållbart sätt. ICAs ambition är därför att samtliga av koncernens medarbetare ska ha genomgått en e-learningutbildning i ICAs Goda Affärer hade 14 procent gått utbildningen, visade årets medarbetarsamtal. (Läs mer om medarbetare på sid 52 53). Läs resten av listan på 39

44 HÅLLBARHETSREDOVISNING Miljö Årets frågor klimat och hållbart fiske Tempot i arbetet med att minska ICAs påverkan på miljön skruvades upp under Bland annat utmanades de svenska ICA-handlarna att gå över till förnybar el och ICA undertecknade FNs klimatupprop Seal the Deal. Dessutom fortsatte frågan om hållbart fiske att vara ett viktigt fokusområde. ICAs klimatstrategi Så ser ICA på miljöarbetet De senaste åren har frågor om miljö och i synnerhet klimatpåverkan blivit allt viktigare för både ICA och ICAs kunder. ICAs övergripande mål är att minska sin direktam miljöpåverkan. Den direkta miljöpåverkan sker i butiker, på lager samt vid transporter och tjänsteresor. Att minska koncernens energianvändning samt att minska andelen avfall är därför stora och viktiga delar i miljöarbetet. Genom att ständigt utveckla utbudet av ekologiska och miljömärkta produkter bidrar också ICA till att minska miljöpåverkan från de produkter som säljs i koncernens butiker. Att på olika sätt verka för att bevara den biologiska mångfalden är också ett prioriterat område för ICA. Därtill arbetar ICA på olika sätt för att uppmuntra kunderna att själva vidta åtgärder för att minska sin miljöpåverkan. I april 2007 beslutade ICA att införa en klimatstrategi. Målet är att minska verksamhetens direkta och kända utsläpp av växthusgaser med 30 procent till år 2020 jämfört med Klimatstrategins övergripande mål har under året också kompletterats med två delmål: En tredjedel av totalmålet skulle vara uppnått till 2009, och två tredjedelar av totalmålet till Delmålet uppnåddes, då ICA i slutet av 2009 hade minskat sina utsläpp av koldioxid med tio procent jämfört med Minskningen beror främst på en ökad användning av förnybar el i butik. Butikerna är genom sin sammanslagna energianvändning den största enskilda direkta klimatpåverkande faktorn inom ICA. Att minska energianvändningen inom koncernen är därför ett fortsatt prioriterat område. För sortiment, internationella transporter och marknadsföring har ICA ännu inte helt kartlagt sin klimatpåverkan men arbetet med att minska sortimentets klimatpåverkan pågår kontinuerligt. För årets arbete, se viktiga insatser 2009 på sid 43. Miljöansvar i sortimentet Så tar ICA ansvar Ambitionen är att erbjuda en stor andel miljömärkta produkter och att hela tiden stärka miljötänkandet i sortimentsarbetet. Sortimentet utökas kontinuerligt med miljöanpassade produkter samt fler regionala och närproducerade alternativ. ICAs egna ekologiska produkter ska vara certifierade enligt ekologiska regelverk. Vegetabiliska produkter godkänns om de uppfyller EUs förordning om ekologisk produktion, EUekologiskt, KRAVs regler i Sverige eller Debios i Norge. Animaliska ekologiska produkter måste vara godkända enligt KRAV i Sverige eller Debio i Norge, eftersom dessa certifieringar har mer långtgående krav än EUekologiskt när det gäller djuromsorg. ICA stödjer så kallad integrerad produktion. Det innebär att användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel dokumenteras och sker under kontrollerade former. När det gäller icke-ekologiska frukter och grönsaker som köps in kräver ICA att de ska vara odlade enligt GlobalGAP, den ledande standarden för kontroll av trädgårds- och jordbruksprodukter, eller andra liknande system. Att anpassa inköp efter lokalt utbud är en viktig del i arbetet. ICAs generella syn på frukt och grönt är att köpa så nära butikerna som möjligt, och att köpa efter säsong. När det till exempel är säsong för svenska morötter köper ICA så mycket som det går till de svenska butikerna. Men ICA måste också kunna säkerställa att butikerna verkligen får sina leveranser. När det svenska morotslagret sinar går alltså ICA vidare till nästa möjliga leverantörsområde där det är säsong. Hållbart fiske är en stor och central fråga. ICAs metod för att avgöra vilken fisk som bör säljas är att värdera varje fiskslag för sig. I värderingen lyssnar ICA på WWF, som är en långsiktig samarbetspartner, men också från många andra viktiga aktörer, som internationella havsforskningsrådet ICES, yrkesfiskarnas organisationer och andra miljö- och konsumentorganisationer. Grundinställningen är att inte bara sluta sälja vissa fiskprodukter utan också söka vägar för att om möjligt förbättra situationen. ICA var till exempel första företag i Sverige med att stödja MSC (Marine Stewardship Council), ett miljöinitiativ som arbetar för ett hållbart fiske där de marina ekosystemen bevaras. Viktiga insatser 2009 Hållbart fiske: ICA fortsatte arbetet under året med att hjälpa kunderna med information om var fisken i de egna märkesvarorna är fångad. Bland annat har ICA information på hemsidan om alla fisk- och skaldjursprodukter under eget varumärke, där kunderna kan se hur produkten klassas mot WWFs fiskguide och var den är fångad. Nytt för i år är att kunderna kan spåra torsk, kolja och sej som säljs under ICAs varumärke. På hemsidan kan kunderna hitta mer information om varifrån fisken kommer och vad som görs för att skydda dess framtid. Det går också för kunden att se fiskens resa från de arktiska havsområdena utanför Norge till ICA. ICA har under 2009 hållit en utbildning i hållbart fiske för de största leverantörerna som levererar färsk fisk direkt till butik. Med som utbildare var också WWF och Naturskyddsföreningen. Att hela tiden stötta de svenska ICA-butikerna är också viktigt för att hindra att rödlistad fisk hamnar i de manuella diskarna. Under året har ICA Sverige tagit fram en checklista för butik när de köper in fisk och skaldjur direkt från leverantör samt skickat ut exemplar av WWFs fiskguide till butikerna (se även artikel sid 41). Mer miljöanpassat att välja på: Några exempel på miljöanpassade produkter som tillkom i sortimetet 2009 är ICA fiskpinnar gjorda på MSCmärkt råvara, ICA I love eco kallrökt lax som är KRAV-certifierad, ICA Stilla havsflundra som ett komplement och ersättning till rödspätta som är rödmärkt av WWF, ICA I love eco-barnsortimentet med bland annat pasta, yoghurt, pannkakor, plättar och fruktdryck, ICA I love eco Fiskgratäng med tomatsås med kravmärkt fisk som kan spåras från butik hela vägen till fiskebåten samt ICA I love eco Gårdssallad som är den första skurna och tvättade ekologiska salladen som är klar att ätas direkt. Totalt under året lanserades ett trettiotal nya ICA I love eco-produkter. Under 2009 lanserades ICA I love eco-sortimentet även i Baltikum, från starten ett femtiotal produkter. Försäljningsökningen av ekologiska 40

45 HÅLLBARHETSREDOVISNING Hållbart fiske 2009: Mer miljömärkt fisk i sortimentet Ut med jätteräkor ur sortimentet, in med mer miljömärkt fisk och uppstyrt sortiment av tonfisk. Det var några viktiga åtgärder under 2009 när det gäller ICAs arbete med hållbart fiske. För den som vill sälja fisk och skaldjur till kunderna är frågan om hur man bidrar till att världens hav inte fiskas ut högst central. Under 2009 arbetade ICA med flera stora frågor som rörde just hållbart fiske. En av de största nyheterna var att det svenska centrala sortimentet nu är helt befriat från arter som ges rött ljus av WWF. Det blev möjligt sedan ICA beslutat att sluta köpa in jätteräkor. Jätteräkor är upptagna på listan över fisk- och skaldjursarter som WWF i sin fiskguide ger rött ljus ( låt bli ), men ICA har ändå tillhandahållit ett fåtal produkter vildfångade och odlade jätteräkor från leverantörer som ICA noga granskat. Under 2009 skedde förändringar i sortimentet hos dessa leverantörer. Detta ledde tillsammans med en intern diskussion till att ICA tog beslutet att plocka bort jätteräkor helt ur sortimentet, och uppmanar de svenska ICA-handlarna att följa exemplet. Det finns många som säljer in jätteräkor till butikerna, men vi rekommenderar butikerna att avstå så länge det inte finns en certifierbar och trovärdig standard för odling av jätteräkor. Ett arbete med en sådan standard pågår i regi av WWF och ICA följer detta noga, säger Kerstin Lindvall, miljöchef på ICA Sverige AB. Sedan 2004 har all torsk i ICAs centrala sortiment fiskats i Barents hav, som klassas som biologiskt säkert, och som nu har grön märkning ( ät gärna ) i WWFs fiskguide ändrade WWF sin rödmärkning till gulmärkning ( tänk efter ) för torsk fångad i Östersjöns östra bestånd. I vårt centrala sortimentet finns fortfarande ingen Östersjötorsk. Vår rekommendation till butiker som gör egna inköp av färsk fisk är att när det gäller Östersjötorsk försäkra sig om att fisken kommer från östra beståndet, och att inte acceptera filéer under 30 centimeter, förklarar Kerstin Lindvall. ICAs rödspätta blev under året MSC-märkt och därmed får den grönt ljus av WWF. Även all makrill under ICAs varumärke klarade kraven från MSC och byts succesivt ut. ICA valde också att byta ut den gulfenade tonfisken i sina ICA-produkter mot Skipjack, som har ett mer hållbart bestånd. Läs mer om hur ICA hjälper kunderna att spåra varifrån fisken kommer på ICAs nya sökfunktion Spåra torsken på produkter avstannade i Sverige under 2009, främst beroende på att de ekologiska mejeriprodukterna minskade i försäljning. ICA Norge hade en fortsatt positiv försäljningsökning även under Topp 5 ekologiskt 1) 1. Mjölk 2. Filmjölk/naturell yoghurt 3. Barnmat 4. Kaffe 5. Ägg 1) Baserat på försäljning i svenska ICA-butiker. Ekologiska produkter i ICA- och Rimi-butiker Sverige, antal (försäljningsutv.) 677 (+1%) 660 (+54%) 370 (+28%) Norge, antal (försäljningsutv.) 280 (+14%) 500 (+21%) 350 (+20%) Baltikum, antal (försäljningsutv.) 461 (i.u.) 232 (i.u.) 190 (i.u.) Uppföljning klimatanalyser: Kunskaper som förvärvades genom ICAs klimatanalyser av 100 egna märkesvaror 2007 har fortsatt att diskuteras även utanför koncernen. Bland annat har ytterligare svenska tomatodlare under 2009 övergått till förnybara källor när de värmer upp växthusen. Några av dem har använt ICAs analyser som underlag i dessa beslut. ICA I love eco-produkter för barn var några av de nya egna märkesvaror som lanserades under Både produkterna i sig och omständigheterna de produceras under granskades noga av ICA innan lanseringen. Leverantörsprojekt: Sedan våren 2009, som en effekt av de genomförda klimatanalyserna, driver ICA ett projekt med fem utvalda leverantörer av ICA I love eco-produkter. Syftet har varit att minska klimatpåverkan från produkterna samt att utvärdera möjliga framtida krav på leverantörer. Dessutom har projektet möjliggjort ett värdefullt erfarenhetsutbyte mellan leverantörerna och med ICA respektive KRAV. Från och med årsskiftet 2009/2010 har alla leverantörerna förnybar el i produktionen och samtliga har eller ska genomföra en energikartläggning och upprätta mål för att minska energianvändningen. Miljö och klimat finns nu med i medvetandet hos företagen och det leder hela tiden till nya idéer om förbättring. Grunden till detta projekt är den kunskap som vanns genom klimatanalyserna av egna märkesvaror

46 HÅLLBARHETSREDOVISNING Rätt palmolja i produkten: ICA antog under 2009 ett mål om att senast 2015 ska all palmolja som används i ICAs egna märkesvaror vara RSPOcertifierad (Round table on Sustainable Palm Oil, Att palmolja är RSPO-certifierad innebär bland annat att den är hållbart producerad och att palmoljeplantagen tar såväl ekologisk, social som ekonomisk hänsyn. Eftersom volymerna av RSPO-certifierad palmolja ännu är begränsade, har ICA beslutat att köpa Green Palm-certifikat för all palmolja som idag används i egna märkesvaror i livsmedel som tas fram av ICA Sverige. Intäkterna för försäljning av Green Palm-certifikat går direkt till stöd för små och stora palmoljeplantager som lever upp till RSPO-kriterierna. Detta för att stödja en ökad produktion av hållbart producerad palmolja. Genom att köpa certifikat försäkrar sig ICA om hållbar produktion av den mängd palmolja som motsvarar den mängd ICA använder i sina produkter. För livsmedel under eget varumärke förbrukar ICA årligen cirka ton palmolja för produkter på den svenska marknaden. Vattenavtryck: Förbrukning av vatten i tillverkningsprocesser har blivit en allt viktigare miljöfråga. Allt fler börjar nu tala om water footprint, på samma sätt som klimatdebatten redan tagit till sig uttrycket carbon footprint. ICA har därför internt påbörjat arbetet med att bygga upp sin kunskap runt vattenförbrukningens påverkan på miljön. Nya KRAV-regler: ICA har under året följt arbetet med de klimatregler som successivt infogas i KRAVs regelverk. ICA har också svarat på en remiss från KRAV angående klimatkriterier för växthusodling. Ekologiskt i Estland: Rimi i Estland deltog för andra året i kampanjen Green Product, som organiseras av Estonia Green Movement för att öka medvetenheten om ekologiska alternativ. Volontärer hjälpte till att med skyltar lyfta fram ekologiskt producerade produkter tydligare i butikerna. Nya kemikalierutiner: EUs kemikalielagstiftning REACH innebär i korthet att den som producerar eller importerar förpackningar eller produkter har ansvaret för att säkerställa att de kemiska ämnen som ingår är acceptabla för människor och miljö. Under 2009 beslutades om uppdaterade riktlinjer till ICAs policy för kvalitet, miljö och socialt ansvar för hur ICA ska hantera kemiska ämnen i produkter. Under året har arbetssättet förfinats ytterligare för att säkerställa en god efterlevnad av reglerna. Försäljning av ekologiska produkter ICA- och Rimi-butiker i Norge, MNOK ICA-butiker i Sverige 1), MSEK Naturbeteskött: Sedan 1990-talet samarbetar ICA i Sverige med Världsnaturfonden om att öka produktion och försäljning av naturbeteskött, för att bevara den biologiska mångfalden i de svenska naturbetesmarkerna. Under 2009 har ICA lanserat en ny produkt och sortimentet består nu av totalt 13 artiklar. Sedan samarbetet startade har minst hektar naturbetesmark restaurerats. Miljöanpassade shoppingkassar: ICA Sverige tog tillsammans med design trion Dagmar fram en miljöanpassad shoppingkasse i tyg med ekologisk och Rättvisemärkt bomull under Tio kronor per såld kasse går till WWFs arbete för ett bättre klimat. I Estland, Lettland och Litauen har Rimi-butikerna slutat med plastkassar och erbjuder istället kassar som till 33 procent kommer från återvunnet material samt har också bomulls- och papperskassar till försäljning. Stammisljus: Även 2009 genomförde ICA en kampanj i Sverige för att erbjuda stamkunder förmånliga priser på lågenergilampor. När kunderna använder de lågenergilampor som sålts totalt under året istället för vanliga glödlampor, uppskattas utsläppen av koldioxid reduceras med cirka ton. ICAs bemötande av granskningar 2009 Rödlistad fisk: Såväl media som miljöorganisationer och kunder har visat ett stort intresse för det hållbara fisket. Exempelvis granskades ICA av SVTs Uppdrag granskning avseende försäljning av norsk odlad lax. I ICA Sveriges sortiment fanns första halvåret 2009 två produkter upptagna som rödmärkta ( ät inte! ) i WWFs fiskguide: rödspätta och jätteräkor. Angående jätteräkor beslutade ICA att ta bort produkten ur det centrala sortimentet. När det gäller rödspätta, som hittills varit den enda rödlistade arten under ICAs eget varumärke, blev den under sommaren godkänd av MSC (Marine Stewardship Council) och är därmed grönlistad ( ät gärna ). (Läs mer om hållbart fiske i artikel på sid 41). Granskad palmolja: WWF granskade 2009 ett 60-tal europeiska importörer och livsmedelskedjor vad gäller inköp av ansvarsfullt producerad palmolja. Granskningen visade att majoriteten i låg utsträckning efterfrågade den certifierade palmolja som finns på marknaden. Bland de granskade livsmedelsföretagen hamnade ICA något över mitten, och gavs 14 poäng av 29 möjliga, en klar förbättring från tidigare nivåer och långt före svenska konkurrenter. Totalt fick ICA två palmer av tre möjliga i WWFs graderingsskala. Se även text ovan om ICAs beslut angående RSPO-certifierad palmolja i egna märkesvaror Miljöansvar inom logistik och transport Så tar ICA ansvar ) Den totala försäljningen av ekologiska produkter är högre då dessa siffror endast omfattar produkter levererade från ICAs centrallager och ej produkter som respektive ICA-butik köpt in direkt från exempelvis lokala leverantörer. För att ytterligare effektivisera transporterna med högre fyllnadsgrad och färre tomma lastbilar som kör på vägarna arbetar ICA Sverige för att ta över leverantörernas transporter till lagren. Även om detta leder till att ICAs direkta klimatpåverkan från transporter de senaste åren ökat, så minskar miljöpåverkan i stort. Detta eftersom lastbilar som lämnat produkter i en butik kan köra förbi leverantören och hämta upp produkter på väg tillbaka till ICAs lager, istället för att köra tomma tillbaka. För att minska det totala antalet transportkilometer fortsätter ICA kontinuerligt arbetet med att effektivisera infrastruktur och distributionsnät. Att se till att lastbilar är välfyllda, gör så få starter och stopp 42

47 HÅLLBARHETSREDOVISNING Klimatarbetet satte prägel på året För ICA blev 2009 ett år präglat av insatser för att minska klimatpåverkan. Bland annat fick koncernchef Kenneth Bengtsson tillfälle att berätta för FNs generalsekreterare Ban Ki-moon om ICAs utmaning till handlarna att gå över till förnybar el. I december 2009 riktades världens blickar mot Köpenhamn och toppmötet om klimatet, där tanken var att underteckna efterföljaren till Kyotoprotokollet. Vägen till toppmötet kantades inte bara av stor medial uppmärksamhet, utan också av lokala initiativ och aktiviteter även inom näringslivet. ICA engagerade sig i flera näringslivsupprop, bland annat FNs egna Seal the deal. Ett annat stort upprop som ICA undertecknade var The Copenhagen Communique on Climate Change, där över 500 globala företag visade sitt stöd för ett effektivare klimatavtal. ICA har sedan 2007 en klimatstrategi och ett övergripande mål: Att minska sina direkta och kända utsläpp av växthusgaser med 30 procent till år Det målet kompletterades under 2009 med två delmål, där det ena var att redan 2009 uppnå en reducering av utsläpp med 10 procent jämfört med ICA uppnådde detta delmål främst genom ökad användning av förnybar el i butik. I maj 2009 fick ICAs koncernchef Kenneth Bengtsson chansen att personligen berätta för FNs generalsekreterare Ban Ki-moon om ICAs klimatarbete. Mötet skedde i Köpenhamn på World Business Summit on Climate Change. Bland annat lyfte Kenneth Bengtsson fram ICAs utmaning till de fria ICA-handlarna att gå över till förnybar el redan under Cirka 40 procent av Sveriges ICA-butiker använder förnybar el redan idag och många fler är positiva till initiativet. Om ICA-handlarna lyckas med det så har vi reducerat ICAs koldioxidutsläpp med 30 procent och uppfyllt klimatmålet tio år tidigare än vi räknat med, säger Kenneth Bengtsson. som möjligt och har noggrant planerade rutter är sedan länge en självklarhet. ICA försöker också att lyfta över ännu fler transporter från väg till järnväg. I Baltikum har antalet godstransporter under året minskat på grund av det rådande marknadsläget. ICA äger idag inga egna lastbilar, med undantag för Norge där ICA både har egna lastbilar och hyr in av samarbetspartners. Miljökrav har sedan länge ställts på de samarbetspartners som ICA har. ICA Norge strävar efter att minimera antalet transporter på väg och arbetar därför med att lägga över så många transporter som möjligt från väg till järnväg, att minska andelen bilar som kör tomma i retur efter leveranser samt att bättre utnyttja inhyrda bilar. Både egna och inhyrda chaufförer tillämpar sparsam körning. I Sverige ställer ICA krav på att chauffören tillämpar sparsam körning, att alternativt bränsle blandas i dieseln, att lastbilarna har lättrullande däck och inget onödigt vindmotstånd på lastbilen allt för att minska bränsleåtgången och därmed minska miljöbelastningen. Genom användande av den senaste motortekniken på lastbilarna och nyttjandet av alternativa bränslen minskar utsläppen från transporter ytterligare, och därmed också klimatpåverkan. Krav ställs på att speditörerna ska kunna redovisa detta. ICA Sverige reviderar speditörerna varje år då miljökraven följs upp. Under 2009 har revisionerna genomförts av extern part. Ett flertal avvikelser konstaterades hos alla transportörer utom en som följde ICAs krav till punkt och pricka. Alla avvikelser har transportörerna fått lov att återkomma med åtgärdsförslag på som ICA har studerat och tyckt till om de är rimliga och sen godkänt dem. De flest frekventa avvikelserna var att de inte hade egna kontroller på, om de verkligen höll hastigheter, dålig egenkontroll och dokumentation på om de kontrollerade däcktrycket regelbundet, och att de hade brister i att utbilda i sparsam körning för till exempel nyanställda (se tabeller sid för detaljerad information). Så gör ICA med resor i tjänsten ICA har riktlinjer för val av tjänstebil och under 2009 ökade andelen miljöbilar i ICA Sveriges bilpark från 31 till 38 procent. ICA Sverige har 2008 anslutit sig till en miljöbilspool som är ett miljöanpassat alternativ till taxi. Även ICAs centrala hyrbilsavtal innebär att resenären i första hand får en miljöbil. För Sverige och Norge har antalet videokonferenser ökat med sju procent och telefonkonferenser med tre procent medan flygresorna har minskat med cirka 20 procent under året. (Se tabeller sid för detaljerad information). Från 2008 har ICA klimatkompenserat för affärsresor med flyg som bokas genom den centrala resebyrån. Pengarna för klimatkompensationen möjliggör finansiering av vindkraftverk i Kina och kompensation sker fortlöpande enligt CDM Gold standard (som i korthet innebär att ICA uppfyller en hög nivå av Kyotoprotokollets direktiv för Clean Development Mechanism-projekt för växthusgasreducerande åtgärder i utvecklingsländer). Viktiga insatser 2009 KNEGar tillsammans: ICA Sverige är sedan 2009 medlem i nätverket KNEG klimatneutrala godstransporter där medlemmarna gemensamt arbetar för att möjliggöra klimatneutrala godstransporter. Fossilfritt i Stockholms stad: ICA deltar i ett projekt som testar fossilfri distribution i Stockholms stad. Under 2009 pågick förberedelser för att tre lastbilar ska kunna testköras i början av Miljö- och trafiksäkerhet: Från 2009 ska alla lastbilar som kör för ICA Sverige vara utrustade med alkolås. Under sommaren 2009 genomförde ICA en revision och vid revisionstillfället hade nästan hälften av de an litade transportörerna bilar som ännu inte hade alkolås installerat, trots krav. Transportörerna åtgärdar själva fallen med att boka tid för installation av alkolås där det saknats. Dricka på räls: Större delen av dryckestransporterna i Sverige går med tåg. ICA Sverige har under året haft nära samarbete med statliga Jernhusen som bygger en kombiterminal på tomten bredvid ICA i Västerås. Tanken är att redan i byggprocessen tänka på att öppna möjligheter för ICA att använda sig av tågleveranser. 43

48 HÅLLBARHETSREDOVISNING Framtidsstrategier: ICA Sverige har under året deltagit i projekt Transport 2030 som leds av IVA (Kungliga ingenjörsakademien) för att fånga upp strategiska riktlinjer för transportarbetet. Miljöansvar i lager och butik Så tar ICA ansvar Snålt är modellen på Maxi ICA Stormarknad i Östersund. Nyetablerade Maxi ICA Stormarknad i Östersund är ett bra exempel på ICAs arbete för att minska utsläppen av växthusgaser. Butiken har dörrar på majoriteten av kyldiskarna, 100 procent naturligt kylmedium samt en värmepump för värmeåtervinning. Åtgärderna innebär att kylanläggningen drar 35 procent mindre energi än jämförbara butiker och att hela butiken sparar 130 ton koldioxid per år. Det innebär en miljöbesparing som motsvarar 70 normalsvenska villors energianvändning på ett år. Ekonomiskt innebär detta en besparing med cirka kr per månad för butiken. Driften av lager och butiker står för en stor del av ICAs totala miljöpåverkan genom den energi som förbrukas. Energieffektiviseringsarbetet har gett resultat. Klimatpåverkande utsläpp från butik och lager har minskat, främst beroende på att fler butiker och lager drivs med förnybar el. Alla ICAs lager i Sverige och cirka 40 procent av de svenska ICA-butikerna använder förnybar el. Under året gick samtliga lager i Norge över till förnybar el. (Se sid 46 för detaljerad information.) Vid val av köldmedia ska ICA aktivt verka för att det köldmedium och tillhörande teknisk lösning väljs som totalt sett ger lägsta möjliga påverkan på klimatet. Till skillnad från så kallade syntetiska köldmedier har naturliga köldmedier liten eller ingen påverkan på ozonskiktet eller ökar växthuseffekten. I Sverige deltar ICA i nationella energiforskningsprojekt med Energimyndigheten, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Statens Provningsanstalt med ambitionen att verifiera kända och nya lösningar för energibesparing i butik. Som exempel på projekt kan nämnas Effsys, Fältmätningar av system med naturliga köldmedier och Energieffektiva system och lämpligt inneklimat för miljömässigt hållbara butiker. Miljöpåverkan sker också genom att butiker och lager producerar avfall. ICA strävar efter att nå en hög återvinningsgrad i både lager och butiker. På ICAs lager i Sverige sorteras allt avfall vilket möjliggör att hela 98 procent återvinns istället för att hamna på deponi. Viktiga insatser 2009 Earth Hour: ICA deltog under året i WWFs kampanj Earth Hour för att uppmärksamma klimatfrågan och reducerade belysningen på ett antal lager, kontor och butiker. ICA uppmanade också sina kunder att delta i en släckt timme för klimatets skull. Energisnålare butiker: ICA Sverige har under året inlett en energisparsatsning för att effektivisera butikernas energianvändning. Ett första steg är att installera ett mätsystem som timme för timme mäter förbrukningen i butikens olika delar. Mätning och analys är första steget för att få kunskap och inspiration för att kunna minska förbrukningen. För flera butiker är det även aktuellt att med hjälp av en energikonsult göra en total energikartläggning med åtgärdsplan för energisparande förbättringar. Målet är att under 2010 minska butikernas energianvändning med 10 procent, jämfört med basåret 2007, men för många butiker är potentialen betydligt större än så. Det fina med energibesparingar är att de är gynnsamma både för miljön och butikens ekonomi. Utveckla styrsystem: I de norska butikerna använder ICA systemet Cool ICA som följer energianvändning och temperaturer. 406 butiker har nu installerat systemet. I Baltikum används AMS, Automatic Monotoring System, för att övervaka temperatur i kylar och frysar. Lock och dörrar på kyl och frys: ICA arbetar löpande med att sätta lock på frysdiskar och dörrar eller gardiner på kylar och frysar. Satsningen har ökat i Sverige under I Norge har kylar och frysar försetts med lock och dörrar i samband med förnyelsen av Rimi-butikerna. Också i de baltiska länderna förnyas kylar och frysar i samband med omprofileringen av Supermarket-profilen (se artikel sid 19). Övergång till förnybar el: ICA erbjuder alla svenska ICA-handlare att köpa förnybar el till sina butiker. I maj utmanade ICAs koncernchef de svenska ICA-handlarna att börja med förnybar el för att snabbare nå klimatmålet. Sedan utmaningen har en ökning av för nybar el skett. ICA- Maxi-profilen har tagit ett inriktningsbeslut på att alla butiker ska ha förnybar el. Två tredjedelar av butikerna har det redan och för resterande tredjedelen planerar man att gå över till förnybart så snart avtalen tillåter det. I vissa fall där butiken ingår i ett stort köpcentra kan det ta lite längre tid eftersom man måste lösa det tillsammans med fastighetsägaren. Äta snart är smart: ICA Maxis koncept Ät Snart erbjuder kunderna att handla produkter som annars hade gått till spillo till extra förmånliga priser (se artikel Kort och gott sid 20). ICA Norge har infört ett liknande koncept kallat 50% där produkter med kort datum rabatteras med 50 procent. Kunderna får ett bättre pris och ICA Norge minskar svinnet. Kasta mindre: Under året har många nya idéer fötts vad gäller att minimera svinn och minska mängden fullt ätbara livsmedel som slängs i butik. Exempel är ICA-butiker som lagar lunchrätter av produkter som har kort datum och säljer frukt och grönt med skönhetsfläckar till lägre pris. (Se även artikel sid 20). Byta ut belysning: ICA byter löpande ut äldre belysning i butik mot modernare, mer effektiva alternativ med lägre energianvändning. Energibesparingarna kan uppgå till upp mot 50 procent för belysningen, vilket för hela butiken ger procent energibesparing. Projektet pågår i både Sverige och Norge och ledde till att ICA fick ett miljöpris på Dagligvarugalan i september. Detta har ökat uppmärksamheten, vilket märks på att fler anmäler sitt intresse för att genomföra dessa åtgärder i butik. Svanenmärkta butiker: I Sverige finns beslut om att alla ICA-Maxi- och ICA-Kvantum-butiker ska vara Svanenmärkta. Alla butiker i ICA-Supermarketprofilen ska successivt certifieras. Under året ökade antalet Svanenmärkta ICA-butiker i Sverige och då främst inom ICA Supermarketprofilen som gick från 117 till 168 Svanenmärkta butiker. Antal och andel Svanenmärkta ICA-butiker Sverige, antal (andel) 382 (28%) 326 (24%) 269 (20%) 44

49 HÅLLBARHETSREDOVISNING Risker och möjligheter med klimatförändringar Förändring Risker Möjligheter Ny lagstiftning Samhällets växande medvetenhet runt klimatförändringar kommer med största säkerhet att resultera i nya lagar och förordningar som i sin tur påverkar ICAs verksamheter, både finansiellt och fysiskt. ICA bevakar kontinuerligt frågorna för att vara redo till snabb anpassning. Utsläppsbegränsningar för godstransporter, skatter som leder till exempelvis dyrare fossila bränslen samt samhällets omställning till förnybara energikällor är några av de viktigaste områdena just nu. Utmaningar föder idéer. Klimatdebatten kommer sannolikt att leda fram till hårdare begränsningar av koldioxidutsläpp från transporter. Det i sin tur ökar behovet av miljöanpassade lösningar som till exempel fler transporter av produkter på tåg. Ny teknik utvecklas också utifrån de nya behoven vilket ger möjligheter till fler miljöanpassade lösningar. En sannolikt kommande skatt på syntetiska köldmedier kommer till exempel att styra utvecklingen mot mer miljöanpassade alternativ i allt från transporter till kylsystem i butik. Fysiska förändringar De fysiska risker som klimatförändringarna kan medföra temperaturförändringar, torka, översvämningar etc. påverkar alla i samhället. För ICA innebär det att tillgång till olika grödor kan förändras i mängd och över tid på grund av exempelvis ändrade odlingsmönster. Varutransporter kan påverkas om extrema väderförhållanden förändrar framkomlighet i vissa områden. Även nyetableringar inom ICA-koncernen riskerar att påverkas och till exempel risk för översvämningar i vissa lägen måste vägas in i besluten. Minskad tillgång på fossila bränslen utgör också en möjlig risk om ICA inte klarar omställning och anpassning av verksamheterna till förnybara bränslen. När kundernas efterfrågan på klimat- och miljöanpassade produkter ökar kan ICA också hitta nya affärsmöjligheter. Det kan vara att till exempel utveckla nya produkter eller att hitta nya lägen för butiksetablering närmare bostadsområden så kunderna kan cykla eller gå till butiken. En möjlighet är också att bättre avfallshantering i stort i samhället leder till att butikerna kan få ett mer miljöanpassat omhändertagande av sitt avfall. Uppmärksamheten kring matavfallets betydelse för klimatet leder till mer fokus på att hålla svinnet nere. Genom en tidig omställning till förnybara energikällor kan ICA försäkra sig om att verksamheten kan fortsätta även om tillgången på fossila bränslen skulle minska. Att minska energianvändningen är dessutom ett sätt att spara pengar. Övriga förändringar Förändringar i konsumtionsmönster på grund av växande medvetenhet om klimatförändringar kan utgöra en risk om inte ICA anpassar sig tillräckligt snabbt till kundernas nya krav. Nöjda kunder är en viktig konkurrensfördel. Genom att föra en bra dialog, vara uppfinningsrik och ambitiös så kan ICA förbättra sina kundrelationer, vilket kan ge ett affärsmässigt försprång. Övergång till naturliga köldmedier: Inom ICA fanns 20-talet butiker med 100 procent naturliga köldmedier under 2009 och antalet ökar löpande. När det gäller övriga butiker med syntetiska köldmedier som kan påverka växthuseffekten har ICA länge jobbat med att minimera fyllnadsmängderna i kylsystemen. Framför allt i större butiker används andra köldbärare, till exempel glykol som cirkuleras i systemet och håller nere mängden köldmedia. ICA har starkt minimerat fyllnadsmängderna i kyloch fryssystemen. Glykol används som köldbärare för kylsystem (i alla profiler utom ICA-Nära) respektive koldioxid för frys (ICA-Kvantum och ICA-Maxi). Historiskt ligger ICA mycket väl till på detta område i jämförelse med konkurrenter. Energisnålare lager: ICAs lager i Kallhäll i Sverige bytte under 2009 köldbärare. Effektökningen innebär minskad energianvändning. Andra ICAlager i Sverige arbetar aktivt för att minska onödigt energiläckage. Vid lagret i Borlänge byttes till exempel alla vädertätningar där lastbilarna lastar på och av produkter och vid lagret i Västerås monterades självstängande luckor vid återvinningsstationen. Återvinna mer: Trots arbete med att minska avfallet så mycket det bara går, finns ändå lagar och föreskrifter som gör att en viss del inte går att använda eller sälja till butik. Alla ICAs lager i Sverige sorterar allt avfall i olika fraktioner som sedan kan återanvändas eller återvinnas. Under 2009 återvanns hela 98 procent. Mjukplast kan bli till ny sträckfilm eller nya plastpåsar, metallskrot kan bli till ny metall. En avfallsanalys genomfördes under året vid lagret i Borlänge för att se hur man kan ta hand om energiinnehållet i avfallet på bästa sätt. Koll på påsen: I Estland deltog Rimi i Killerkott tapab, en stor kampanj för att öka medvetenheten om miljöfaran med plastpåsar och visa kunderna alternativ. Bland annat erbjöd Rimi återvinningsbara påsar samt tygkassar till ett billigt pris. 45

50 HÅLLBARHETSREDOVISNING ICAs energi- och materialbalans ICAs övergripande mål är att minska verksamheternas miljöpåverkan på alla nivåer inom koncernen: sortiment, lager, kontor, transporter, tjänsteresor och butiker. I ICAs energi- och materialbalans visas koncernens energianvändning och nyttjande av transporter samt genererat avfall och utsläpp till luft. Balansen omfattar den egna verksamheten vilket innebär att till exempel råvaror för tillverkning av produkter samt avfall som genereras i hushållen inte ingår. Energianvändning Energianvändning i lager, MWh Sverige ) Norge Baltikum ) ) ) Uppdaterad 2009 med reell energiförbrukning. Energianvändning i butik, MWh Sverige ) Norge Baltikum ) Minskningen beror främst på förbättrade mätmetoder. Total energianvändning i lager och butik, ICA-koncernen, MWh ) Inkluderar även elförbrukning för kontor och liknande lokaler. Köldmediaförbrukning, ton Sverige 1) 07 0,1 08 0,1 09 0,3 Norge 1) 07 0,1 08 0,1 09 0,2 Baltikum ) Omfattar endast lager. Genomsnittlig energianvändning i lager, kwh/m 2 Sverige ) Norge Baltikum ) ) ) Uppdaterad 2009 med reell energiförbrukning. 2) Inkluderar även elförbrukning för kontor och liknande lokaler. Genomsnittlig energianvändning i butik, kwh/m 2 Sverige ) Norge Baltikum ) Minskningen beror främst på förbättrade mätmetoder. Fördelning av ICA-koncernens energikällor 2009 (elförbrukning i lager och butik), % Förnybar energi 66 Fossil energi 18 Kärnkraft 16 Energisnålare butiker och lager Energianvändning är ett prioriterat område och de många insatser som gjorts under 2009 har lett till minskad total energianvändning. ICA kommer att fortsätta sitt arbete med att minska energianvändningen då detta är positivt för både miljö och ekonomi. Transporter Dieselförbrukning godstransporter mellan lager och butik, tusen liter Bättre kontroll på transporterna I Sverige tar ICA över godstransporter från sina leverantörer för att inte köra med tomma lastbilar tillbaks till lager från butik. Detta har inneburit att ICAs transporter ökat, men miljöbelastningen totalt sett har minskat. ICAs medarbetare i Sverige och Norge reser mindre och mindre med flyg, medan resorna med tåg och bil har ökat något. Tjänsteresor med flyg, tusen kilometer Tjänsteresor med tåg, tusen kilometer Tjänsteresor med bil, tusen kilometer Sverige Norge Baltikum Sverige Norge Baltikum 07 i.u. 08 i.u. 09 i.u. Sverige Norge 07 i.u. 08 i.u. 09 i.u. Baltikum 07 i.u. 08 i.u. 09 i.u. Sverige ) Norge 07 i.u. 08 i.u. 09 i.u. Baltikum 07 i.u. 08 i.u. 09 i.u. 1) Uppdaterad 2009 så att alla tjänsteresor med bil omfattas. 46

51 HÅLLBARHETSREDOVISNING Utsläpp Utsläpp av koldioxid från energi i lager, ton Utsläpp av koldioxid från köldmediaförbrukning i lager och butik, ton Totalt utsläpp 3) av koldioxid, ICA-koncernen, ton Sverige Norge ) Baltikum ) Sedan 2009 har samtliga lager i Norge förnybar el. Sverige 2) Norge 2) Baltikum ) Omfattar endast lager ) Exklusive utsläpp från klimatkompenserade flygresor. Utsläpp av koldioxid från energi i butik, ton Sverige Norge Baltikum Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor 4) med flyg och bil, ton Sverige Norge Baltikum 07 i.u. 08 i.u. 09 i.u. 4) Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med tåg i Sverige uppgår till cirka 0,01 ton/år. Dessa utsläpp är ej inkluderade. Utsläpp av koldioxid från godstransporter mellan lager och butik, ton Sverige Norge Baltikum Minskade Förbättrad avfallshantering Under året minskade den totala avfallsmängden som ett resultat av arbetet med att minska mängden avfall i lager och butik. Av det avfall som uppkommer eftersträvas en hög grad av materialåtervinning och en låg grad av avfall som går till deponi. Fördelning av ICA-koncernens utsläpp 3) av koldioxid 2009, % Köldmedia i butik 13 Köldmedia i lager 2 Energi i lager 2 Energi i butik 49 Godstransporter 34 Tjänsteresor 1 3) Exklusive utsläpp från klimatkompenserade flygresor. utsläpp av koldioxid En ökad användning av för nybar el har lett till att koncernens koldioxidutsläpp från energiförbrukning i butik minskat med 22 procent under året. Delmålet att under 2009 minska utsläppen av koldioxid med tio procent jämfört med 2006 uppnåddes. 1),2) Avfall Komposterbart, ton Sverige Norge 07 i.u Baltikum 07 i.u. 08 i.u Brännbart, ton Sverige Norge 07 i.u Baltikum 07 i.u. 08 i.u Total mäng avfall, ton Sverige Norge 07 i.u Baltikum 07 i.u Deponerat avfall, ton Sverige Norge 07 i.u Återvunnet/återanvänt, ton Andel återvunnet, % Sverige Norge 07 i.u Sverige Norge 07 i.u Baltikum 07 i.u. Baltikum 07 i.u. Baltikum 07 i.u. 08 i.u. 08 i.u ) Sverige omfattar avfall från logistik, Norge och Baltikum omfattar avfall från logistik och butik. 2) Uppdaterad avfallsdata 2008 för Norge p.g.a. felaktigt underlag 47

52 HÅLLBARHETSREDOVISNING Samhälle: Produktsäkerhet ICA vässar kvalitetsarbetet Säkra och trygga produkter är en grundförutsättning för att ICA ska kunna behålla kundernas förtroende. Under 2009 gjordes flera insatser för att vässa produktsäkerheten ytterligare. Bland annat fortsatte ICA att kartlägga förhållanden i leverantörernas fabriker samt sjösatte det stora kvalitetsprojektet I Care. Kvalitetssäkring i ICAs logistik I logistikkedjan säkerställs att varornas goda kvalitet bibehålls fram till ICAs butiker. Produkterna kvalitetssäkras genom god egenkontroll och ett aktivt produksäkerhetsarbete, som bland annat innefattar en fullt genomförd HACCP-plan (Hazard Analysis and Critical Control Points). HACCP-planen krävs enligt lag och beskriver hur företaget arbetar med att ta reda på, bedöma och kontrollera livsmedelsrisker. Kvalitetssäkring i butik Så ser ICA på produktsäkerhet ICA kontrollerar och följer upp produktsäkerheten hela vägen från primärproducenter till kunder. Eftersom säkerhet och kvalitet är en grundläggande förut- sättning för branschen som helhet sker ofta arbetet tillsammans med branschorgan och andra livsmedelskedjor. ICA deltar i det internationella samarbetet Global Food Safety Initiative, GFSI, som skapat gemensamma normer för att bedöma matsäkerhet hos leverantörer. Att säkerställa att ICA lever upp till sina egna och omvärldens krav i varje del av produktflödet är också ett viktigt område. Under 2009 sjösatte därför ICA ett nytt stort projekt, I Care, som syftar till att långsiktigt säkerställa att ICAs hantering av produkter i inköp, logistik och butik alltid följer ICAs policyer samt gällande lagkrav och standarder (läs mer på sid 26 och 34 samt nedan). Hela produktflödet ska granskas, på samtliga ICAs marknader, och samordnas med angränsande hållbarhetsfrågor. Alla ICAs leverantörer måste följa lagstiftning, ICAs policyer och ha godkända program för egenkontroll. ICA följer upp att kraven verkligen följs med hjälp av revisioner och enkätundersökningar. Vad gäller lokala, mindre leverantörer som levererar direkt till butik i Sverige har den enskilda butiken ansvaret för att godkänna leverantören och produkterna, men får stöd från ICAs centrala verksamhet med verktyg för bedömning av dessa. Under 2009 blev den nya kvalitetsstandarden för butik, Svensk standard för livsmedelshantering, där ICA haft en drivande roll, accepterad av Swedac. Den är världens första tredjepartsstandard för livsmedelshantering i butik (läs mer på sid 18). I Norge har ICA under året fortsatt arbetet med att bygga upp en egen avdelning med kvalitetscoacher för de norska ICA-butikerna. Modellen är inspirerad av den svenska kvalitetsstandarden. Fem coacher med olika kompetensbakgrund utgör tillsammans ett team som både stöttar och kontrollerar de norska butikernas arbete med trygg mat. Under året genomfördes 340 hygieninspektioner i butik. Verktyg i arbetet är förutom butiksbesök också mötesforum och en gemensam kvalitetshandbok på intranätet. Kvalitetssäkring av småskalig livsmedelsproduktion Tillsammans med den svenska branschen tog ICA redan under 2008 fram en tredjepartsstandard för småskalig livsmedelsproduktion. Standarden heter IP Livsmedelsförädling och ägs av Svenskt Sigill. ICA har även avtal med en revisionspartner för att möjliggöra låga revisionspriser för de riktigt små producenterna, som annars inte skulle ha råd att certifiera sig. Under 2009 har denna standard stadigt anammats av fler och fler producenter. Samtliga ICAs centrala leverantörer av livsmedel till svenska marknaden ska därmed ha en tredjepartscertifiering i enlighet med en produktsäkerhetsstandard. För de lokala leverantörer som levererar direkt till butik, sker en succesiv tredjepartscertifiering, med undantag av de allra minsta leverantörerna där butikerna gör bedömningen med hjälp av ICAs självdeklaration. Kvalitetssäkring av egna märkesvaror ICA kräver att livsmedelsleverantörer av ICAs egna märkesvaror uppfyller någon av de standarder som godkänns av GFSI (se ovan). Kraven omfattar bland annat ledningssystem, kontrollprogram för kritiska punkter och god tillverkningssed. ICA gör även egna besök hos leverantörer av särskilt riskfyllda produkter, till exempel köttleverantörer (se artikel sid 49), och hos leverantörer i riskländer, som till exempel Kina (läs mer i avsnittet om mänskliga rättigheter sid 56). Leverantörer av egna märkesvaror inom kosmetik- och hygienprodukter ska vara certifierade enligt BRC Global Standard Consumer Products (BRC CP) eller annan likvärdig standard. Övriga leverantörer av ICAs egna non food-varor ska vara certifierade enligt BRC CP, ISO 9001 eller annan likvärdig standard. ICA arbetar också med sin egen interna kvalitetsstandard på marknader där tredjepartscertifiering ännu inte är etablerad, eller där ICA bedömer att det finns förhöjda risker på produkt eller fabrik. Kvalitetskontrollen sker i flera steg. ICAs produktkvalitetsavdelning testar både nya och befintliga egna märkesvaror utifrån utseende, lukt, smak, konsistens och funktion. Produktens ingredienser, näringsvärden och övriga egenskaper specificeras i detalj i ICAs interna produktspecifikation. Produkterna granskas och godkänns av kvalitetsavdelningen för att avgöra om de lever upp till ICAs policyer och interna riktlinjer. Även förpackningsinformationens utseende och innehåll kontrolleras och godkänns. Läs mer på sid 26. I Rimi Baltic har antalet egna märkesvaror vuxit kraftigt de senaste åren och en särskild kvalitetsorganisation arbetar med övergripande kvalitetssäkring av dessa varor. I arbetet ingår också kvalitetsrevisioner av leverantörer. Under 2009 genomförde ICA Sverige totalt cirka tester, varav cirka sensoriska tester på nya och befintliga produkter. Rutiner för spårning och återkallelser av produkter Enligt lagstiftningen måste varje led i varukedjan till butik kunna spåra sina produkter ett steg bakåt och ett steg framåt i kedjan. ICAs rutiner för återkallelser är samordnade mellan länderna. 48

53 HÅLLBARHETSREDOVISNING När ICA misstänker att en produkt som kan medföra en hälsorisk nått kunderna, tar ICA kontakt med ansvarig tillsynsmyndighet, produkten spärras för försäljning i kassan och ett pressmeddelande skickas ut. Återkallelser 2009 Under 2009 ökade totalt antalet återkallelser vilket kan hänföras till en ökad kvalitetsmedvetenhet. Återkallelser av egna märkesvaror som kunder informerats om via pressmeddelanden omfattade nio produkter under Dessa publika återkallelser gällde främst förekomst av salmonella och spår av allergener. Återkallade produkter Totalt antal återkallade produkter Varav corporate brand-produkter ) 132 1) Tillsatser Frågan om tillsatser i matvaror uppmärksammades stort i den svenska samhällsdebatten även under ICAs generella inställning till tillsatser är att de ska användas restriktivt och när de används tydligt tillföra mervärde för kunden. Tillsatser ska alltid tydligt deklareras i ingrediensförteckningen så att kunden kan göra ett aktivt val. (Läs mer om ICAs arbete med tillsatser på sid 15 samt sid 34). Viktiga insatser under ) Omfattar endast egna märkesvaror I Care : Nytt projekt för att säkerställa och samordna ICAs befintliga arbete inom produktsäkerhet mellan bolag och med övriga hållbarhetsfrågor för en bättre total kontroll och uppföljning (Läs mer ovan samt på sid 26). Fokus på kvalitet i svenska butiker: Den 11 maj 2009 trädde den nya gemensamma svenska branschstandarden för kvalitet i butik i kraft (läs mer på sid 18). Under 2009 implementerade 882 ICA-butiker standarden, varav 100 butiker är tredjepartscertifierade. Certifiering av ICA-butikerna kommer att fortsätta under Under året genomförde ICAs kvalitetscoacher arbetstimmar i butik. Norskt kvalitetsarbete: ICA Norge har förutom att bygga upp IK Mat för kvalitetsarbete i butik också arbetat med motsvarande frågor i logistikledet under året. En fullt genomförd HACCP-plan finns nu på plats. Säkrare svensk logistik: ICA Sverige gjorde en omfattande genomlysning och vidareutveckling av sitt egenkontrollprogram för att ytterligare försäkra sig om god livsmedelssäkerhet och kvalitet. Temperaturuppföljning inom transporter av livsmedel har även förstärkts. Genomgång av innehållet i EMV: Under året ändrades innehållet i ett hundratal av ICAs egna märkesvaror. Bland annat minskades salthalter och onödiga tillsatser, delvis härdade fetter och palmolja togs bort ur ett antal produkter. (Se även artiklar på sid 15 och sid 34). Smartare IT-verktyg: ICA Sverige genomförde en omfattande utveckling av IT-verktyget Product Quality Management System för samordnad kontroll och uppföljning av produkter och leverantörer. Info på hyllan: texter i ICAs projekt med produktnära kommunikation i Sverige (se artikel sid 21) granskades innan de placerades på butikernas hyllkanter. Rätt på etikett: Information om produkter som vägs och etiketteras i butik har uppdaterats och kontrollerats. Nya produkter granskas löpande. Striktare krav på dansk djurhållning: Se separat artikel nedan. Hygieninspektioner ICA Norge Antal hygieninspektioner i butik Krav på uppfödare centralt i ICAs arbete med djuromsorg Både danska och svenska grisuppfödare hamnade i mediefokus under 2009 efter rapporter om misstänkt vanvård. Vad händelserna visade var också hur ICA kan göra skillnad genom att trycka på i frågor om djuromsorg. Danska och svenska grisuppfödare hamnade rejält i blåsväder under Först gällde det danska grisar, där svenska medier under sommaren uppgav att uppfödare bröt mot djurskyddslagstiftningen genom att bland annat praktisera fixering, i alltför stor utsträckning, det vill säga att ställa suggor i små, trånga spiltor. Därefter kom i november uppgifter från organisationen Djurrättsalliansen om vanvård och dåliga förhållanden för grisar också hos svenska uppfödare. ICA har sedan tidigare pågående program för att granska såväl svenska som danska grisars förhållanden. När det gäller Sverige har ICA sedan länge arbetat för förbättringar i granskningen av uppfödare, bland annat genom att utöka antalet kontroller av gårdar. Tillsammans med LRF har ICA utarbetat standarder och system med tredjepartsrevisioner hos de svenska leverantörerna, för att kontrollera att lagstiftningen följs. ICAs och LRFs arbete på området har resulterat i att grisbranschen beslutat att göra samma standard obligatorisk för alla svenska grisproducenter. Vad gäller de danska rapporterna om missförhållanden så åkte ICA till Danmark för att kontrollera grisarnas förhållanden och förhandla om nya, striktare krav. Resultatet blev ett nytt avtal om att suggorna ska gå fritt innan de föder sina smågrisar, och att de därefter får fixeras i max fem veckor. För ICA var det viktigt att hitta en väg att fortsätta handla med danskt griskött eftersom svenskt griskött inte ensamt räcker för att klara efterfrågan. Vid granskning av möjliga alternativ är Danmark det land som förutom Sverige, Norge och Finland kommit längst i viktiga frågor som god djuromsorg och salmonellabegränsning. Danmark har också korta djurtransporter och ligger nära ICA geografiskt. Med det i åtanke har ICA valt bort import av fläskkött från andra länder än Danmark. Men motkravet till de danska leverantörerna är ständig förbättring inom djuromsorg och salmonellakontroll. 49

54 HÅLLBARHETSREDOVISNING Samhälle: Hälsa Fortsatt fokus på hälsosamt sortiment Nyckelhålsmärkningen fyllde 20 år och fick nya gemensamma kriterier efter att ha lanserats i både Norge och Danmark, ICA Gott Liv påbörjade en modernisering och ICAs skolbarnssatsning Fem om dan uppmärksammades internationellt. Det var några av de viktigare händelserna i ICAs hälsoarbete under året. Så ser ICA på hälsofrågor Att inspirera kunderna att göra hälsosamma matval i vardagen är en av ICAs viktigaste uppgifter. Målet är att uppfattas som ledande när det gäller att inspirera till att äta sunt samt när det gäller utbud riktat till livsmedelsöverkänsliga. Tillsammans med de svenska handlarna arbetar ICA för att enskilda butiker ska kunna stärka sin hälsoprofil, till exempel genom samarbete med lokala hälsoplanerare, dietister och hälsocoacher. ICA för en kontinuerlig dialog med politiker, myndigheter, branschkollegor och andra intressenter om hur handeln kan bidra till att minska folkhälsoproblemen. Hälsosamt sortiment ICAs hälsoarbete utgår från de officiella kostråd som bygger på de nordiska näringsrekommendationerna. Utveckling och marknadsföring av produkter som frukt, grönsaker, fisk och fullkornsprodukter har hög prioritet och sedan flera år har ICA även en egen produktserie ICA Gott Liv som utgår från hälsotänkandet. Genom moderna och inspirerande recept hjälper ICA kunderna att äta mer hälsosamt i vardagen. Många av recepten bär också nyckelhål. Märkning med nyckelhålet hjälper kunderna att hitta de hälsosammare produkterna och recepten. I Norge har ICA sedan ett antal år tillbaka med stor framgång lanserat märkningen på hyllkanterna och därmed underlättat införandet av en gemensam nordisk märkning. Under 2009 minskade antalet nyckelhålsmärkta produkter i ICA Norges och ICA Sveriges sortiment på grund av den förändring som skedde i reglerna för nyckelhålsmärkta produkter under året (se tabell på sid 51). Försäljningen av nyckelhålsmärkta produkter minskade därför i svenska ICA-butiker. I norska ICA- och Rimi-butiker ökade försäljningen trots detta, vilket bedöms bero på den aktiva marknadsföringen av nyckelhålet från norska myndigheter. Många kunder upplever ekologiskt som ett hälsosammare alternativ och på så vis kan lanseringen av ICA I Love eco 2008 också ses som en del av ICAs hälsosatsning. Produkter som till exempel inte innehåller syntetiska tillsatser kan också upplevas som mer hälsosamma än andra och därför bidra till en helhetsupplevelse av ICA hälsosatsning. Kompis med kroppen väckte internationellt intresse ICAs och Cancerfondens gemensamma projekt Kompis med kroppen 5 om dan har väckt internationellt intresse. Under ett år ingår projektet i en större EU-studie om hur europeiska skolbarn ska stimuleras att äta mer frukt och grönt. Nio år i rad har svenska skolklasser i årskurs 2 och 5 bjudits in till en frukt- och gröntlektion i sin lokala ICA-butik. Det är ICA och Cancerfonden som tillsammans drivit kampanjen Kompis med kroppen 5 om dan, där grundtanken är att tidigt i livet uppmuntra till sundare matvanor. Det långlivade projektet väckte 2009 EUs intresse, och under ett år ingår nu Kompis med kroppen i en större europeisk studie, Pro- Greens. EU-studien går ut på att ta reda på hur mycket frukt och grönt europeiska skolbarn får i sig. Tanken är att därefter hitta långsiktiga strategier för att öka skolbarnens intag av frukter och grönsaker. ICA och Cancerfonden samarbetar med Karolinska institutet i projektet. I Sverige handlar det om 27 skolklasser som hösten 2009 och våren 2010 fått vardera tre besök där personal från Karolinska Institutet och ICA hållit lektioner och haft med små överraskningar med anknytning till frukt och grönt. Att uppmuntra till att äta mer frukt och grönt är något vi verkligen brinner för, så det har varit otroligt inspirerande att få möta alla skolbarn under hösten, säger Christina Karlsson, dietist och hälsoansvarig på ICA. Totalt ingår tio länder i studien. ICAs undervisningsmaterial och inspirationsaffischer från Kompis med kroppen har också översatts till engelska och erbjudits de övriga länderna att använda helt eller delvis. De första resultaten av studien väntas under hösten

55 HÅLLBARHETSREDOVISNING Nyckelhålsmärkta produkter i ICA- och Rimi-butiker Sverige, antal (försäljningsutv.) ( 5%) (+6%) (+17%) Norge, antal (försäljningsutv.) 620 (+5%) 900 ( 3%) 700 (i.u.) Allergianpassat sortiment Antalet personer som är livsmedelsöverkänsliga ökar i Norden. För att också livsmedelsöverkänsliga ska kunna ha ett stort utbud att välja på i butikerna finns ett brett allergianpassat sortiment med till exempel gluten- och laktosfria alternativ. Det allergianpassade sortimentet utvecklas ständigt och under 2009 ökade antalet produkter med 93 stycken i ICA Sveriges sortiment. Försäljningen ökade i såväl Norge som Sverige. Detta beror på att ICA satsar på att även dessa produkter ska ingå i priskampanjer och i Sverige i personliga erbjudanden. ICA strävar alltid efter att ha de senaste nyheterna på butikshyllorna och alla recept som ICA tar fram anpassas för att underlätta vardagen för matöverkänsliga. Produkter för livsmedelsöverkänsliga i ICA- och Rimi-butiker Sverige, antal (försäljningsutv.) 586 (+44%) 493 (+7%) 420 (+13%) Norge, antal (försäljningsutv.) 127 (i.u.) 140 (i.u.) 133 (i.u.) Tobak, alkohol och spel ICA får inte sälja tobak, alkohol eller speltjänster till minderåriga i Sverige. ICA följer upp att handlarna efterlever kraven med provköp. ICA Sveriges mål är att butikerna ska klara minst 85 procent av ålderskontrollerna. Under 2009 skedde ålderskontrollerna tillfredsställande för spel i 86 procent av fallen, samt för tobak i snitt med 78 procent och alkohol i snitt med 80 procent. Genom fortsatt information och utbildning av butikspersonal vill ICA nå en hög nivå på ålderskontrollerna. I Norge pågår på grund av lagändring förberedelser för dold försäljning av tobak i butik och nu planerar ICA för att Sverige fattar ett liknande politiskt beslut på sikt. Frågan diskuterades bland annat vid ett möte med intresseorganisationer mot tobak och Folkhälsoinstitutet vid politikerveckan i Almedalen i Visby på Gotland Viktiga insatser under 2009 Norskt och danskt nyckelhål: Under 2008 beslutade myndigheterna i Norge och Danmark att göra nyckelhålet till officiell märkning även där. Det officiella startskottet var den 17 juni I Sverige har nyckelhålsmärkningen 20-årsjubileum och ICA har under alla år engagerat sig i märkningen och arbetat aktivt för att sprida kunskap om symbolen. Kompis med kroppen 5 om dan: Årets kampanj har resulterat i att cirka barn deltagit i aktiviteten och cirka 800 ICA-butiker har varit engagerade (se artikel på sid 50). Gott Nytt Liv: Under 2009 påbörjades ett arbete för att modernisera och förnya ICA Gott Liv-sortimentet. Produkterna ska anpassas efter sin tid och därmed bli mer inspirerande för kunderna. Åldersgräns på energidryck: Under året har allt fler svenska butiker infört åldersgräns för de omdebatterade energidryckerna. ICA har diskuterat frågan både internt och med övrig dagligvaruhandel och drivit på om en branschöverenskommelse. Också i Norge har frågan om åldersgränser på energidrycker debatterats i branschen. Hälsosatsning i öst: Rimi Baltic i Lettland har haft ett flertal aktiviteter med hälsoprofil. Bland annat har kunderna kunnat träffa läkare i butik och få råd om kost som förebygger till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Rimi har också bjudit barn på lunchlådor med en god och näringsriktig måltid inuti. Lunchlådan är tänkt att återanvändas och uppmuntra till att barnen får med sig lagad mat till skolan istället för näringsfattiga snacks. Också i Estland genomfördes en stor och uppmärksammad hälsokampanj för att öka medvetenheten om att röra på sig, äta rätt och sova ordentligt. Tävlingar, träningstips, möta hälsoexperter i butikerna och möjlighet att föra träningsdagbok på webben var några av inslagen. Kampanjen ledde till att Estonian Heart Union pekade ut Rimi Baltic som ett lysande exempel på hur man kan främja hälsosammare livsstil. Topp 5 Nyckelhålsmärkt 1) 1. Matbröd 2. Grönsaker, färska förpackade 3. Mjölk 4. Smörgåsmat, förpackad 5. Hårt bröd 1) Baserat på försäljning i svenska ICA-butiker. Försäljning av nyckelhåls märkta produkter Försäljning av produkter för livsmedelsöverkänsliga ICA-butiker i Sverige, MSEK ICA- och Rimi-butiker i Norge, MNOK ICA-butiker i Sverige, MSEK ICA- och Rimi-butiker i Norge, MNOK i.u. 07 i.u

56 HÅLLBARHETSREDOVISNING Samhälle: Medarbetare Värdebaserat ledarskap som utgångspunkt Genom att arbeta med ledarskap som utgår från koncernens gemensamma värderingar skapar ICA förutsättningar för att klara ekvationen hållbar samhällsutveckling och ekonomisk lönsamhet. Under 2009 låg stort fokus på att starta arbetet med koncerngemensam ledarskapsutveckling och på att visa medarbetarna möjligheterna till karriärutveckling inom koncernen. Så ser ICA på arbetsgivarrollen För att möta de förväntningar på ansvar som omvärlden har på ICA som stor arbetsgivare arbetar ICA kontinuerligt utifrån policyer och riktlinjer gällande exempelvis mångfald, jämställdhet och utbildning. En viktig nyckel i arbetet är att arbeta med ledarskap som hela tiden återkopplar till den värdegrund som finns samlad i ICAs Goda Affärer. De närmaste åren kommer de största utmaningarna att vara att motivera och attrahera rätt medarbetare och skapa långsikti ghet. För att uppnå detta och för att fortsätta arbetet med att stärka ICAs arbetsgivarvarumärke har flera insatser gjorts under Ett viktigt fokus har varit att i samarbete med ICA Skolorna i respektive land säkerställa ICAs kärnkompetenser inom exempelvis försäljning, sortiment och logistik. Dessutom har ICA arbetat med att skapa en koncerngemensam ledarskapsutveckling, att säkerställa ICAs framtida chefsförsörjning samt att synliggöra möjlighet till utveckling och karriär inom koncernen. ICA använder sig av fyra hörnstenar i arbetet med medarbetarna: Gott ledarskap: ICAs ledarskap är förankrat i ICAs värdegrund ICAs Goda Affärer. Att arbeta med ett värdebaserat ledarskap gynnar företagskulturen, vilket leder till ett starkare engagemang hos ICAs medarbetare. ICA arbetar för att tydliggöra ledarskapsförmågor, initiera rätt utvecklingsinsatser samt säkerställa en framtida chefsförsörjning. Genom ledarnas nära samarbete med HR-avdelningen i frågor som processledning, coachning och relationsbyggande, garanteras ICAs medarbetare rätt behandling, rätt belöning, rätt kompetensutveckling och en möjlighet till karriärutveckling. Karriär och kompetensutveckling: Inom detaljhandeln är snabba förändringar vardag. Att arbeta i en händelserik miljö skapar utvecklingsmöjligheter för medarbetarna. Idag finns ett stort antal utvecklingsmöjligheter inom koncernen och arbete pågår för att synliggöra dessa och visa medarbetarna vilka möjligheter de har att växa inom ICA. Genom att utbilda och engagera sina medarbetare vill ICA stimulera till ökad intern rörlighet och säkra kompetensförsörjningen. En viktig del i detta arbete har ICA Skolan, ICAs kompetenspartner, men medarbetarnas motivation och engagemang är också betydelsefulla faktorer. ICAs medarbetare uppmuntras att planera och ta initiativ när det gäller den egna utvecklingen. Det främsta verktyget för detta är medarbetarsamtalen som medarbetaren har med sin chef. Bra arbetsmiljö: Det är viktigt att jobba aktivt med arbetsmiljöfrågor så att de genomsyrar hela verksamheten. En god arbetsmiljö skapas genom ett bra ledar- och medarbetarbeteende, där alla medarbetare gemensamt bidrar till att göra ICAs arbetsmiljö trygg och säker. För att kunna positionera ICA som ett hälsofrämjande företag har ICA valt att jobba med tidig rehabilitering och framförallt förebyggande av ohälsa och olycksfall. Att fokusera på förebyggande friskvård skapar vinster inte bara i företagets ekonomiska resultat utan även hos varje enskild medarbetare som därmed också får en bättre hälsa. Den ekonomiska vinsten görs främst genom att kostnaderna för rehabilitering minskar i och med det förebyggande arbetet. Utgångspunkten i arbetet med förebyggande friskvård är att ge ICAs ledare verktyg för att kunna jobba effektivt tillsammans med sina arbetsgrupper. Det kräver också en dialog med varje enskild medarbetare kring hälsoarbetet och om hur medarbetaren själv kan bidra till sin egen hälsa och sitt välmående. Exempel på friskvårdande insatser är massage, naprapati och företagshälsovård på plats. Jämställdhet och mångfald: Genom ett aktivt jämställdhetsarbete tillvaratas mångfalden. Det påverkar ICAs attraktionskraft som arbetsgivare på ett positivt sätt. Alla, oavsett kön, ålder, sexuell läggning, religion, et- Andel anställda per åldersgrupp, ICA-koncernen, % Könsfördelning ICA-koncernen, % år: 26% 25 år: 30% år: 22% år: 14% 55 år: 7% Andel kvinnor totalt Andel män totalt Andel kvinnor i ledande position Andel män i ledande position 52

57 HÅLLBARHETSREDOVISNING nisk eller nationell bakgrund eller eventuellt handikapp, ska ha samma chans vid rekrytering och till utveckling i jobbet. Sexuella trakasserier och kränkande särbehandling fördöms i alla dess former och tolereras inte. Viktiga insatser 2009 ICAs Temperaturmätning: I januari 2009 genomfördes ICAs Temperaturmätning för första gången. Närmare slumpvis utvalda medarbetare i Sverige och Norge deltog i undersökningen. Det är den första temperaturmätningen som görs på detta sätt på ICA och därför går resultatet inte att jämföra internt. Däremot kan ICA jämföras med andra företag via ICAs samarbetspartner Askus och resultatet står sig väl i jämförelse och ligger antingen lika eller över på de olika indexen. Syftet med undersökningen är att få svar på hur medarbetarna ser på ICA som arbetsgivare. För att kunna följa upp resultatet använder ICA sig av EMI-index (Employee Motivation Index). Värdet baseras på framgångsfaktorerna Lojalitet, Attraktiv arbetsgivare, Vision och kärnvärden samt ICAs Goda Affärer. I år hamnade ICAs EMI-index på 63 av 100. Fortsatta medarbetarsamtal: ICA arbetar för att öka antalet genomförda medarbetarsamtal och även höja kvaliteten på dessa. Målet är att alla medarbetare ska genomföra medarbetarsamtal en gång om året. Enligt resultatet från ICAs Temperaturmätning 2009 så har 67 procent haft ett medarbetarsamtal under de senaste tolv månaderna. För att alla ledare inom ICA ska ha samma plattform när det gäller resultatstyrning och bedömning har ett separat underlag till medarbetarsamtalen för ledare inom ICA tagits fram. Det tas i bruk under Gemensam ledarskapsmodell: Under 2009 låg fokus på att skapa ett gemensamt synsätt inom koncernen när det gäller ICAs ledarskapsmodell. Ett led i detta är ICAs Ledarskapsprogram som startats under året. ICA har även påbörjat planeringen av de informationsinsatser som behövs för att skapa förståelse för modellen. Dessa ska belysa ledarskapet på ICA och de processer och verktyg som finns för att stötta ledarna i deras vardag. Karriärutveckling: Det finns ett stort antal utvecklingsmöjligheter inom koncernen. Fokus under året har legat på att synliggöra detta för medarbetarna genom Intranätet som är en viktig kanal. Detta är ett kontinuerligt arbete och under 2010 kommer ytterligare aktiviteter att genomföras för att synliggöra utvecklingsmöjligheterna ännu mer, till exempel pilotprojekt för karriärcoachning. Antal anställda Moderbolaget ICA Banken ICA Fastigheter 67 i.u. ICA Sverige ICA Norge Rimi Baltic ) ICA-koncernen Personalomsättning, % Moderbolaget 5 8 ICA Banken 4 8 ICA Fastigheter 2 i.u. ICA Sverige 4 8 ICA Norge Rimi Baltic 24 1) 52 ICA-koncernen Sjukfrånvaro, % Moderbolaget 2 2 ICA Banken 4 5 ICA Fastigheter 4 i.u. ICA Sverige 5 6 ICA Norge 8 8 Rimi Baltic 5 6 ICA-koncernen 5 6 1) Personalomsättningen i Rimi Baltic minskade under 2009 på grund av situationen i landet som präglades av stigande arbetslöshet. Under 2009 minskade Rimi Baltic antal heltidstjänster genom uppsägningar samt förkortad arbetstid. Andel medarbetare som genomgått e-learningutbildning i ICAs Goda Affärer, % ICA Sverige och ICA Norge 14 9 (Utöver detta har cirka 1400 butiksmedarbetare i Sverige genomgått utbildningen.) Ledarförsörjning: ICA vill ytterligare stärka de interna karriärmöjligheterna och på sikt bli ännu mer självförsörjande på ledare. För att stödja detta och samtidigt säkerställa att ICA alltid har rätt ledare med rätt kompetens på rätt plats, och för att kunna planera ledarbehov också på längre sikt, har under året ett antal koncerngemensamma system och arbetsprocesser tagits fram. En genomgång av de olika chefsbefattningarna ansvar och krav har också genomförts och dokumenterats. Fall av diskriminering och åtgärder. Inga fall av diskriminering har anmälts under I februari 2009 friades ICA i Arbetsdomstolen i Sverige i ett diskrimineringsärende från ICA Stämman korade svensk mästare i matkvalitet Svensk mästare i matkvalitet så kan Cilla Runberg från ICA Supermarket Mathyttan i Långshyttan numera titulera sig. Hon utsågs i samband med 2009 års ICA Stämma i Stockholm, där ICA-handlare från hela landet deltog. SM i matkvalitet var ett inslag i det övergripande temat om ICA som god samhällsaktör. I den mycket jämna finalen vann hon kronor efter att ha besegrat Ewonne Debruin från ICA Kvantum Skövde och Magnus Lindborg från ICA Supermarket Lycksele som delade på andraplatsen. 53

58 HÅLLBARHETSREDOVISNING Samhälle: ICAs roll i samhället Lokal närvaro nyckel till positiv utveckling Att lära känna sina grannar är en grundläggande strategi för ICAs arbete med att vara en positiv samhällskraft fortsatte ICA sitt arbete att hjälpa svenska småskaliga livsmedelsproducenter och lokala ICA-butiker att hitta fungerande former för logistik och varuförsörjning. I Baltikum sökte ICA bland annat samarbeten för att stötta lokala, små leverantörer i finanskrisen. Så ser ICA på sin roll i samhället ICA vill vara en positiv kraft i samhället och i det arbetet är stark lokal förankring en viktig utgångspunkt. ICA deltar därför kontinuerligt i debatter, externa initiativ samt sponsrar och stödjer olika projekt i närområden. ICAs riktlinjer för hur relationer med leverantörer och samhällspartner ska se ut finns i policyn för affärsetik. I ICAs etableringspolicy finns riktlinjer för hur och var etableringar av nya butiker sker. ICA arbetar systematiskt med att förebygga affärsetiska incidenter och korruption. Affärsetik omfattas i ICA-koncernens övergripande riskanalys där samtliga delar av verksamheten har analyserats. Koncernens affärsetiska policy med riktlinjer utgår från värderingen att ICA ska drivas med lönsamhet och god etik. Den omfattar framförallt hur chefer och medarbetare ska agera i sitt dagliga arbete och i kontakter med leverantörer, konkurrenter och andra externa parter. Anställda utbildas i ICAs Goda Affärer med tillhörande policyer och riktlinjer genom bland annat en webbaserad utbildning. ICA och sponsring ICAs övergripande inställning är att sponsring ska stödja koncernens långsiktiga affärsplan med fokus på mat och hälsa, socialt ansvarstagande, miljö och en långsiktigt hållbar utveckling. ICA prioriterar gärna projekt riktade mot barn och ungdomar. ICAs sponsringspolicy reglerar hur ICA engagerar sig som sponsor i olika sammanhang. Sponsringspolicyn med riktlinjer följer de principer som tagits fram av International Code of Sponsorship. Under året infördes en skärpt riktlinje till sponsringspolicyn vad gäller idrottsklubbars engagemang mot våld. ICA och lokalt ansvar ICA tar lokalt samhällsansvar på flera sätt. ICA samarbetar med kommuner, regioner och myndigheter för en god samhällsutveckling i samband med butiksetableringar. I Sverige stärks förankringen genom att svenska ICA-handlare äger sina butiker och bor och verkar i närområdet. Genom att till exempel utöka utbudet av produkter från lokala leverantörer kan ICA bidra till det lokala näringslivet. (Läs mer om initiativet Torget på sid 13). I Lettland har Rimi-butikerna efter fi- Säkerhet i butik angår alla ICAs butiker är miljöer där många människor möts, från kunder och leverantörer till ICAs egen personal. Att förebygga olyckor och arbeta för en trygg butiksmiljö är därför viktigt. Trygga butiker är högt prioriterat för ICA. I Sverige, Norge och i de baltiska länderna utbildas till exempel medarbetare i brandkunskap, första hjälpen och hur man kan förebygga rån och undvika hotfulla situationer. Varje år genomför ICA Sverige cirka 200 butiksbesiktningar och undersöker risk för brand, inbrott och andra skador. ICA Norge arbetar sedan 2007 med att implementera en gemensam säkerhetsstandard för butikerna och genomför fortlöpande säkerhetsrevisioner i alla butiker. Syftet är att förebygga intern och extern kriminalitet och skapa en trygg butiksmiljö för både anställda och kunder. Under 2009 ökade antalet butiksinbrott och butiksrån i ICA i Sverige och Norge, dock ej i de baltiska länderna (se tabell nedan). Ökningen beror på att andelen rapporterade inbrott och rån de senaste åren ökat generellt i Sverige och Norge. ICA arbetar hårt för att kunna bistå med resurser om brott drabbar en ICA-butik. Viktigt är också det förebyggande arbetet. ICA samverkar därför med andra som bedriver handel i butikernas närområden myndigheter, kommun och skola. Antal butiksrån ICA Sverige ICA Norge Rimi Baltic

59 HÅLLBARHETSREDOVISNING nanskrisen stärkt sina samarbeten med lokala, mindre matproducenter för att stötta deras verksamhet (se nedan viktiga händelser 2009). Servicefrågor i glesbygd är ett viktigt område för ICA. I svensk glesbygd har till exempel ICA uppdrag som ombud för Apoteket, Posten och Systembolaget. ICA Banken hanterar sedan 2008 tillsammans med Kuponginlösen betaltjänsterna på de glesbygdsorter som blev helt utan banktjänster när Svensk Kassaservice avvecklades. Via Postens lantbrevbärare kan hushållen på 73 lantbrevbärarlinjer betala räkningar och lösa in utbetalningskort. Samma tjänst, det så kallade Brevgirot, erbjuds också som service till äldre och funktionsnedsatta i glesbygd över hela Sverige. ICA Banken och svenska Migrationsverket har också ett avtal om tjänster för att betala ut bidrag till asylsökande. De asylsökande får ett kontokort från ICA Banken där bidraget sätts in. Sedan kan kortinnehavaren ta ut kontanter och göra inköp med kortet i samtliga ICA-butiker. ICA är även aktiv partner i Arena för Tillväxt som är ett projekt mellan offentliga och privata aktörer. Arena för Tillväxt syftar till att främja lokal och regional tillväxt genom i första hand kunskapsförmedling och processtöd. I tätort kan ICA bidra med projekt som Jobbsjansen i Oslo, ICAs traineer i Göteborgsförorten Bergsjön, handikappade butiksmedarbetare i Rimi Baltic samt den nya satsningen i Sverige att i samarbete med Samhall ge funktionshindrade arbetstillfällen. (Läs mer på sid 25). ICA som trygg plats ICAs ambition är att alla medarbetare ska vara trygga i sin arbetsutövning och att kunder, egendom och verksamheter ska skyddas mot alla typer av hot och våld. ICA AB antog 2009 en ny policy för koncernsäkerhet som innefattar att: ICA ska ha kontroll på sin säkerhetsmässiga riskexponering och vara ett tryggt val för kunder, medarbetare och samarbetspartners. ICAs säkerhetsmässiga riskhantering ska stödja företagets vision, affärsmål och strategier. Viktiga insatser 2009 Fair play-klausul: Skärpta riktlinjer infördes i sponsringspolicyn vad gäller idrottsklubbars engagemang mot våld. ICA kräver att klubbar man samarbetar med ska ha ett aktivt arbete med sina supportrar för att motverka våld. Plats för traktens smaker: ICA fortsatte satsningen på småskaliga, lokala leverantörer. (Läs mer om Torget på sid 13). Stöd i finanskrisen: I Lettland inledde Rimi Baltic ett samarbete på många orter med traktens lokala bönder och små matproducenter genom att utan kostnad upplåta torghandelsplatser i anslutning intill Rimibutikerna. För matproducenterna innebar det bättre försäljningsläge och utökat kundunderlag, för Rimi Baltic att kunderna fick mer att välja på av lokalt producerad mat. (Se även samarbeten med frivilligorganisationer på sid 58). Vi kan mer : Inspirerade av Glada Hudikteatern och deras metod att göra funktionshindrade människor synliga och mer delaktiga i samhället, har ICA och ICA-handlarnas Förbund tillsammans med Glada Hudik teatern, Samhall och Sveriges Kommuner och Landsting inlett ett projekt där funktionshindrade får meningsfull sysselsättning i ICA-butikerna. (Se separat artikel sid 25). Städa i öst: I Estland, Lettland och Litauen genomfördes under året nationellt organiserade städdagar. Städdagarna infördes 2008 och blev en stor succé. Rimi Baltic deltog 2009 genom att bland annat dela ut gratis skyddshandskar och uppsamlingssäckar i Rimi-butikerna. Stoppa svarta affärer: Rimi Litauen har anslutit sig till Baltoji Banga ( Den vita vågen ), en organisation som arbetar för att öka transparensen i det lokala näringslivet och bekämpa ekonomisk brottslighet. De anslutna företagen förbinder sig att följa särskilda riktlinjer, och Rimi Baltic i Litauen sitter i styrelsen för organisationen. Alla inom ICA ska arbeta för ICAs säkerhet. ICA bedriver ett systematiskt arbete med säkerhetsfrågor, säkerhetsstandarder, rutiner, uppföljningar och utbildningar. (Läs mer i separat artikel intill). 55

60 HÅLLBARHETSREDOVISNING Samhälle: Mänskliga rättigheter Klara förbättringar efter Asiensatsning ICAs satsning på inköpskontor i Asien har efter bara två år resulterat i tydliga förbättringar vad gäller socialt ansvar hos leverantörerna. Ett stort antal revisioner och flera utbildningsinsatser har genomförts. ICAs arbete med leverantörerna Tredjepartsinspektioner Så ser ICA på socialt ansvar hos sina leverantörer ICA säljer produkter från hela världen och kräver av sina leverantörer att de ska möta ICAs förväntningar på socialt ansvar och arbetsrätt vid produktion av varor. Kraven baseras på FNs deklaration om mänskliga rättigheter, barns rättigheter och ILOs (International Labour Organisation) kärnkonventioner. Förutom engagemanget i FNs företagsinitiativ Global Compact stödjer och följer ICA ytterligare externa initiativ för mänskliga rättigheter, till exempel OECDs riktlinjer för multinationella företag, ICCs näringslivsprogram för hållbar utveckling samt ICCs principer mot korruption och mutor. För att följa upp och hjälpa leverantörerna i arbetet med att nå de krav som ICA ställer, så arbetar ICA sedan länge med revisioner för produktkvalitet och socialt ansvar. ICA arbetar dels med revisioner som görs av tredje part, det vill säga ett oberoende företag reviderar leverantören, dels egna inspektioner, så kallade andrapartsrevisioner. Målsättningen är att samtliga ICAs leverantörer av egna märkesvaror i riskländer ska vara socialt tredje- eller andrapartsreviderade år Under 2008 etablerade ICA inköpskontor i Hongkong, Shanghai och Ho Chi Minh City med egna team för produktkvalitet och socialt ansvar. Genom att finnas på plats hos leverantörerna får ICA bättre överblick och värdefulla erfarenheter som underlättar samarbetet med leverantörerna. Under 2009 startades också inköpsverksamhet i Jakarta i Indonesien. Utbildningar ICA strävar efter att inte bara inspektera utan också samarbeta och stötta leverantörerna i arbetet med att förbättra sig. I det arbetet är utbildning i produktsäkerhet och socialt ansvar ett viktigt verktyg. Under 2009 arrangerade ICA bland annat en tvådagars utbildning i Shanghai i socialt ansvar för matleverantörer, och i både Vietnam och Kina deltog leverantörer i BSCI-workshops. ICA använder också sin ICA Social Audit som ett slags utbildningsverktyg, eftersom leverantörerna för varje upptäckt avvikelse får råd av ICA om hur den kan åtgärdas. Vid två tillfällen har ICA även genomfört utbildning i socialt ansvar för leverantörer. Resultat av revisioner 2009: Vid årsskiftet hade 344 leverantörer i Asien och Afrika tredjepartsreviderats avseende socialt ansvar och 246 genomgått ICA Social Audit. De vanligaste bristerna som ICA upptäckte i sina inspektioner i Asien under 2009 var överutnyttjande av övertid, brister i betalning av övertid samt frågor kring hälsa och säkerhet. I några fall visade revisionerna på så allvarliga brister hos leverantörer att ICA valde att upphöra med sina inköp från dessa. Flera leverantörer har samtidigt fått ökade ordrar på grund av att de uppvisat ett bra resultat och gediget förbättringsarbete. ICA i topp när Amnesty granskade norska företag ICA är ett av de bästa företagen i Norge på arbete med mänskliga rättigheter. Det konstaterade Amnesty International förra året i sin stora kartläggning av hur Norges största företag arbetar för att inte kränka mänskliga rättigheter. ICA är genom sin ena ägare Royal Ahold aktivt i det europeiska samarbetet BSCI, Business Social Compliance Initiative. BSCI är ett gemensamt revisionssystem för varuleverantörer och verkar för granskning och förbättring av sociala förhållanden hos leverantörer i så kallade riskländer. Förutom BSCI godkänner ICA en rad andra revisionssystem som granskas av en tredjepart. Andrapartsinspektioner Ambitionen är att samtliga leverantörer i riskländer ska vara reviderade enligt BSCI eller annat godkänt system, men eftersom detta är tidskrävande och ännu inte välkänt i alla delar av världen kompletterar ICA med egna inspektioner. ICA har tagit fram en egen metod för social revision av leverantörerna, ICA Social Audit. Kraven ligger på samma nivå som i BSCI. Att kombinera egna inspektioner med tredjepartsrevisioner har under 2009 visat sig vara framgångsrikt. Genom att använda ICA Social Audit-inspektioner kan ICA stötta leverantörerna att snabbare genomföra förbättringar. När ICA upptäcker brister görs en handlingsplan som följs upp genom återrevision. Totalt undersökte Amnesty 83 stycken norska företag i olika branscher angående hur de arbetar med frågor om socialt ansvar. De norska företagen visade sig vara väl medvetna om vikten av att inte kränka människors grundläggande rättigheter. Inte mindre än åtta av tio företag kunde visa upp policyer som reglerade företagets syn på området. Men att integrera människorättssynen i de dagliga affärerna var inte lika utbrett. Där visade ICA ett försprång med sitt systematiska arbete med de grundläggande värderingarna i ICAs Goda Affärer. Dels hade ICA bättre överblick över alla sina verksamheter jämfört med många andra, dels kunde ICA visa upp många konkreta åtgärder och inte bara policydokument. Totalt räckte det till en topp-tio-placering. Bengt-Ove Hagen, kvalitetsdirektör för ICA Norge, är mycket stolt över placeringen: Det här visar att ICAs långsiktiga arbete med hållbarhetsfrågor faktiskt ger resultat. Genom att låta frågor om etik och mänskliga rättigheter bli en naturlig del i vår kärnverksamhet, så införlivas det i hela vår affärskultur. 56

61 HÅLLBARHETSREDOVISNING Viktiga insatser 2009 Leverantörskartläggning: Under 2009 fortsatte ICA arbetet med sitt så kallade supplier landscape-projekt för att öka transparensen i leverantörskedjan. Genom att ställa frågor till leverantörerna får ICA bättre grepp om exakt var produktionen sker och status vad gäller kvalitetssystem och miljöarbete. För riskländer kartläggs också arbetsförhållanden. I Asien har ICA under året inventerat både leverantörerna och vilka fabriker de producerar ICAs produkter i. Leverantörernas vanligaste brister har också kartlagts (se ovan). Rättvisemärkt: Fem nya Rättvisemärkt-certifierade produkter under ICAs eget varumärke lanserades under året två sorters saft och tre sorters bomullsprodukter (ICA fairtrade cotton, ICA fairtrade pads och ICA fairtrade pins). Under året lanserades Rättvisemärkt-certifierade produkter även i Baltikum, från start 34 produkter. ICA Sveriges försäljning av Rättvisemärkt ökade kraftigt under året medan försäljningen i Norge planade ut. Rättvisemärkt produkter i ICA- och Rimi-butiker ICA Sverige, antal (försäljningsutveck.) 87 (+35%) 51 (+61%) ICA Norge, antal (försäljningsutveck.) 30 (0%) 36 (+26%) Odlarpremier: En del av kostnaden för Rättvisemärkt- respektive Utz certified-produkter utgörs av en premie som går till odlarna för investeringar i sociala projekt, såsom i livförsäkringar och förskolor. Under 2009 genererade försäljningen i Sverige av ICAs Utz certified-kaffe samt ICAs Rättvisemärkt kaffe, rosor och bananer cirka 2,5 MSEK i premier till odlarna. Externa granskningar 2009: Leksaksproduktion i Kina: SwedWatch och Fair Trade Center följde upp sin tidigare granskning av leksakstillverkning i Kina. En av ICAs mjukdjurs leverantörer, granskades. Resultatet av granskningen visade på en förbättring hos leverantören. Bananer i fokus: Under 2009 uppmärksammades dokumentärfilmen Bananas! stort efter att ha anklagat fruktföretaget Dole för att bland annat ha orsakat sterilitet hos arbetare genom att använda det förbjudna bekämpningsmedlet DBCP på 70-talet. ICA säljer inte Doles bananer, men följde ändå upp med Doles Europaavdelning eftersom frågan var så allvarlig. ICA följde också upp med samma frågor om arbetsförhållanden i produktionen till sin egen huvudleverantör av bananer, Chiquita. Det skedde både via möten och revisioner på plats i Costa Rica. Uppföljningen visade att medvetenheten kring hållbarhetsfrågor är stor hos leverantören. ICA har klargjort att kraven på hållbarhet kommer att vara fortsatt starka från ICAs sida. Topp 5 Rättvisemärkt 1) 1. Bananer 2. Kaffe 3. Socker 4. Konfektyr (främst chokladkakor & praliner) 5. Te 1) Baserat på försäljning i svenska ICA-butiker. Försäljning av Rättvisemärkt-produkter ICA Sverige, MSEK 150 ICA Norge, MNOK

62 HÅLLBARHETSREDOVISNING Ekonomisk utveckling Samarbeten skapar ekonomiska värden Det är viktigt för ICA att hitta goda samarbeten med till exempel frivilligorganisationer. Glada Hudikteatern, World Childhood Foundation och Blodomloppet är bra exempel på hur externa intressenter och ICA tillsammans kan skapa värden. Långsiktigt arbete med investeringar ICAs arbete med samhällsansvar och hållbar utveckling är å ena sidan resurskrävande. Det behövs investeringar i till exempel utvecklat och kvalitetssäkrat sortiment, nya styrsystem, förbättrad energi- och avfallshantering, förbättrad arbetsmiljö och utbildningar av medarbetare. Å andra sidan leder många av investeringarna inte bara till bättre miljö och ökad samhällsnytta, utan också till lägre kostnader och bättre affärer för ICA på sikt. ICA gör till exempel miljöinvesteringar för att minska resursförbrukningen och påverkan på miljön. Men en investering i till exempel energisnålare kyl- och fryssystem leder samtidigt fram till lägre energikostnader för ICA-butiken. På samma sätt krävs det å ena sidan investeringar för att ta fram ett ekologiskt sortiment som ICA I love eco, men å andra sidan bidrar försäljningen av produkterna sedan till intäktsökningar. ICAs satsning på inköpskontor och arbete med socialt ansvar på plats i Asien är ett annat exempel. För att stötta leverantörerna krävs investeringar, men samtidigt betyder direktkontakten att ICA kan arbeta med färre mellanhänder och därmed få sänkta kostnader. Det går också att betrakta samarbeten med frivilligorganisationer som arbetar för exempelvis bättre folkhälsa, klimat och biologisk mångfald som ett slags investering. På sikt gynnas även ICA av en friskare värld. Samarbeten med frivilligorganisationer Stabil lönsamhet och tillväxt gynnar fler än bara ICA och ICAs ägare. Genom omfattande och långvariga samarbeten med frivilligorganisationer som till exempel Cancerfonden/Rosa Bandet, Röda Korset, World Childhood Foundation och Världsnaturfonden WWF, kan ICA bidra till att värde skapas också hos externa intressenter (Läs även artikel om den europeiska koststudien ICA deltar i, sid 50). Kampanjer 2009 Så ser ICA på ekonomisk utveckling God ekonomi och hållbar utveckling går hand i hand. Det visar ICA inte minst genom sina samlade grundprinciper i ICAs Goda Affärer. ICA strävar efter att uppnå långsiktigt lönsam tillväxt, baserad på goda etiska värderingar och hållbar utveckling, och att leverera värde till sina ägare. Den ekonomiska utvecklingen framgår av förvaltningsberättelsen och de ekonomiska rapporterna. ICAs ekonomiska ansvar finns med som en del i flera av koncernens policyer. I ICAs interna finansiella policyer sätts ramarna för koncernens finansiella risktagande. På sid 8 9 i årsredovisningen finns en samlad översikt som beskriver ICAs koncernövergripande mål och åstadkommanden för ekonomi, miljö och samhälle under En riktig jul : Under sju veckor i november och december 2009 genomfördes årets julkampanj för att samla in pengar till World Childhood Foundations projekt. ICA och Childhood har samarbetat sedan 2003 och årets julkampanj resulterade tillsammans med andra aktiviteter under året i cirka 10,1 MSEK till Childhood. ICA sålde E.M.Ds julskiva där tio kronor per skiva gick till Childhood samt olika mjukisdjur, som också kunde köpas för ICAs egna bonuscheckar, där fem kronor per djur gick till Childhood. Rosa Bandet/Cancerfonden: För sjunde året i rad var ICA huvudsponsor för Rosa Bandetkampanjen. Kampanjen har två stora mål: Dels att öka kunskapen om bröstcancer och sambanden mellan mat och cancer, dels att samla in pengar till svensk cancerforskning bidrog ICA-butikerna med att sälja Rosa Bandet och speciella kampanjprodukter rosa blombuketter, ekologiska morötter, svensk fläskytterfilé, Liljeholmens ljus, filofaxkalender och ett anteckningsblock. ICA bidrog med drygt 6 MSEK som samlats in via försäljning av de rosa produkterna i ICA-butikerna och via inbetalningskort i kundtidningen Buffé. Baltisk krishjälp: I Baltikum har en mängd olika insatser gjorts för att hjälpa de människor som drabbats av ekonomiska svårigheter i spåren av finanskrisen. Många av insatserna görs lokalt, medan andra sker i Genererade och fördelade värden, MSEK ICA-koncernen Genererat förädlingsvärde Intäkter Fördelat förädlingsvärde Kostnad för varor och tjänster Förädlingsvärde (Intäkter kostnader för varor och tjänster) Löner och andra kontanta ersättningar Skatt och sociala avgifter Nettoräntekostnader Utdelning Behålls i verksamheter

63 HÅLLBARHETSREDOVISNING samarbete med externa organisationer. I exempelvis Lettland distribuerar Rimi Baltic mat till en SOS-Barnby och i Litauen har Rimi Baltic under året också som första matvarukedja etablerat ett långsiktigt samarbete med välgörenhetsstiftelsen Food Bank. Två framgångsrika kampanjer har genomförts under året där kunderna uppmanats donera matvaror i 13 Rimi-butiker i samband med sina egna inköp. Maten delades senare ut till behövande av Food Banks volontärer. I Estland samarbetar Rimi med Röda korset och skänker mat och dagligvaror till Röda korsets härbärgen för hemlösa. Samarbete finns också med estniska frivilligorganisationen Shalom, som distribuerar hushållsprodukter, kläder och mat som privatpersoner ger bort till socialt utsatta grupper. Rimi bidrar bland annat med matvaror. Pantlotteriet: Ett norskt lotteri där flaskpanten från pantautomaterna används som insats. För varje krona som går in i lotteriet får norska Röda Korset 32,5 öre. Lotteriet är ett samarbete mellan bland annat ICA Norge, Röda Korset och Olav Thon Gruppen. Välgörenhetsboxar: Sedan 2006 har välgörenhetsboxar installerats i alla Rimi Lettlands butiker. De projekt som stöds är noga utvalda tillsammans med välgörenhetsorganisationen Ziedot.Lv, alla med fokus på stöd till barn. Också i Litauen fanns 2009 välgörenhetsboxar i de största butikerna i syfte att samla in pengar till behövande inför julen. Blodomloppet 2009: ICA var huvudsponsor för Blodomloppet, ett svenskt motionslopp, för sjunde året. Deltagarantalet har gått från personer till över personer. Blodomloppet genomfördes samtidigt på tolv orter över hela landet. Loppet har ett extra mervärde genom att lyfta blodgivning som en viktig samhällsfråga. Bidrag till frivilligorganisationer, MSEK ICA Sverige Bidrag från ICA Bidrag från kunder, leverantörer och medarbetare genom ICA i.u. 59

64 HÅLLBARHETSREDOVISNING GRI-index med Global Compact-principer GRI-indikator Redovisas 2009 Helt/ delvis Sida GRI-indikator Redovisas 2009 Helt/ delvis Sida Strategi och analys 1.1 Uttalande från organisationens högsta beslutsfattare (t. ex. vd, Helt 3 ordförande eller motsvarande position) om relevansen av hållbar utveckling för organisationen och dess strategi. 1.2 Beskrivning av huvudsaklig påverkan, risker och möjligheter. Helt 35, 45, 71 Organisationsprofil 2.1 Organisationens namn. Helt inledande uppslag 2.2 De viktigaste varumärkena, produkterna och/eller tjänsterna. Helt Organisationsstruktur, enheter, affärsområden, dotterbolag och joint ventures. Helt inledande uppslag 2.4 Lokalisering av organisationens huvudkontor. Helt omslagets baksida 2.5 Antal länder som organisationen har verksamhet i, och namnen på de länder där viktig verksamhet bedrivs eller som är särskilt relevanta för de frågor som berör hållbar utveckling i redovisningen. Helt inledande uppslag 2.6 Ägarstruktur och företagsform. Helt Marknader som organisationen är verksam på (inklusive geografisk för delning, sektorer man är verksam i och typ av kunder/ Helt inledande uppslag förmånstagare). 2.8 Den redovisande organisationens storlek. Helt inledande uppslag, Väsentliga förändringar under redovisningsperioden beträffande Helt 70 storlek, struktur eller ägande Utmärkelser och priser som mottagits under redovisningsperioden. Helt Information om redovisningen 3.1 Redovisningsperiod för den redovisade informationen. Helt 1) 3.2 Datum för publiceringen av den senaste redovisningen (om sådan Helt 1) upprättats). 3.3 Redovisningscykel (ettårig/tvåårig etc.). Helt 1) 3.4 Kontaktperson för frågor angående redovisningen och dess Helt 34 innehåll. 3.5 Processer för definition av innehållet i redovisningen. Helt 38 1) 3.6 Redovisningens avgränsning (t. ex. utifrån land, affärsområde, dotterbolag, Helt 1) hyrda anläggningar, joint ventures, leverantörer). 3.7 Beskriv eventuella särskilda begränsningar för redovisningens Helt 1) omfattning och avgränsning. 3.8 Princip för redovisningen av joint ventures, dotterbolag, hyrda Helt 1) anläggningar, utlokaliserade verksamheter och andra enheter som väsentligt kan påverka jämförbarheten mellan olika tidsperioder och/eller organisationer. 3.9 Beskrivning av mätmetoder och beräkningsunderlag, inklusive antaganden Helt 1) och vilka tekniker som ligger till grund för uppskattningar som använts vid sammanställning av indikatorerna och annan information i redovisningen Förklaring av effekten av förändringar av information som lämnats Helt 1) i tidigare redovisningar, och skälen för sådana förändringar (t. ex. sammanslagningar/förvärv, förändringar av basår/ period, företagets inriktning, mätmetoder etc.) Väsentliga förändringar som gjorts sedan föregående redovisningsperiod Helt 1) vad gäller avgränsning, omfattning eller mätmetoder som använts i redovisningen Innehållsförteckning som visar var i redovisningen standardupplysningarna Helt finns Policy och nuvarande tillämpning med avseende på att låta redovisningen externt bestyrkas. Beskrivning av omfattning och grund för externt bestyrkande ifall detta inte beskrivs i den bestyrkanderapport som åtföljer hållbarhetsredovisningen. Beskriv även relationen mellan den redovisande organisationen och den som bestyrker. Helt 62 1) Redovisningsprinciper, Styrning, åtaganden och intressentrelationer 4.1 Redogörelse för organisationens bolagsstyrning, inklusive kommittéer Helt som är underställda styrelsen och som är ansvariga för specifika uppgifter så som att fastställa strategi eller att utöva tillsyn över organisationen. 4.2 Beskriv huruvida styrelseordföranden också är verkställande direktör Helt 66 (om så är fallet, dennes funktion inom organisationens ledning samt skälet till denna ordning). 4.3 För organisationer som endast har en styrelsenivå, ange antalet Helt 66 medlemmar inom denna som är oberoende och/eller inte ingår i företagsledningen. 4.4 Möjligheter för aktieägare och anställda att komma med Helt rekommenda tioner eller vägledning till styrelsen eller företagsledningen. 4.5 Koppling mellan ersättning till styrelseledamöter, ledande befattningshavare Helt och chefer (inklusive avgångsavtal) och organisatio- nens resultat (inklusive sociala och miljömässiga resultat). 4.6 Rutiner och processer inom styrelsen för att säkerställa att inga Helt intresse konflikter uppstår. 4.7 Rutiner och processer för att bestämma vilka kvalifikationer och Helt vilken expertis som styrelsemedlemmar bör besitta för att styra organisationens strategi i ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. 4.8 Internt framtagna affärsidéer eller grundläggande värderingar, Helt 35 36, uppförande kod och principer för ekonomiskt, miljömässigt och socialt uppträdande, samt hur väl dessa införts i organisationen. 4.9 Rutiner och processer i organisationens styrelse för att kontrollera Helt hur organisationen uppmärksammar och hanterar ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor (och dit hörande relevanta risker och möjligheter), samt vilka internationellt överenskomna standarder, uppförandekoder och principer organisationen ansluter sig till och hur dessa följs Processer för att utvärdera styrelsens egna prestationer, i synnerhet Helt vad gäller ekonomiska, miljömässiga och sociala sådana Beskrivning av om och hur organisationen följer Försiktighetsprincipen. Helt Externt utvecklade ekonomiska, miljömässiga och sociala deklarationer, Helt 35 38, 43 principer eller andra initiativ som organisationen anslutit sig till eller stödjer Medlemskap i organisationer (t. ex. branschorganisationer) och/ Helt eller nationella/ internationella lobbyorganisationer Lista de intressentgrupper som organisationen har kontakt med. Helt Princip för identifiering och urval av intressenter. Helt Tillvägagångssätt vid kommunikation med intressenter, inklusive Helt 37 hur ofta och vilken typ av kontakter, per typ och per intressentgrupp Viktiga områden och frågor som har lyfts via kommunikation med intressenter, och hur organisationen har hanterat dessa områden och frågor, inklusive hur de påverkat organisationens redovisning. Helt 37 60

65 HÅLLBARHETSREDOVISNING GRI-indikator Global Compactprinciper Redovisas 2009 Helt/ delvis Sida GRI-indikator Global Compactprinciper Redovisas 2009 Helt/ delvis Sida Ekonomisk påverkan EC1 EC2 EC3 EC6 EC8 EC9 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, inklusive intäkter, rörelsekostnader, ersättning till anställda, gåvor och andra samhällsinvesteringar, balanserad vinst samt betalningar till finansiärer och den offentliga sektorn. Finansiell påverkan samt andra risker och möjligheter för organisationens aktiviteter, hänförliga till klimatförändringen. Omfattningen av organisationens förmånsbestämda åtaganden. Policy och praxis samt andelen utgifter som betalas till lokala leverantörer på väsentliga verksamhetsplatser. Utveckling och påverkan av investeringar i infrastruktur och tjänster som huvudsakligen görs för allmänhetens nytta, på kommersiell basis eller utan full ersättning. Förståelse om och beskrivning av betydande indirekta ekonomiska effekter, inklusive effekternas omfattning. Helt Helt 45 Helt 85, Delvis 13, Delvis Delvis Miljöpåverkan EN3 Direkt energianvändning per primär energikälla. 8 Helt EN4 Indirekt energianvändning per primär energikälla. 8 Helt EN5 8, 9 Helt EN6 EN7 EN12 Minskad energianvändning genom sparande och effektivitetsförbättringar. Initiativ för att tillhandahålla produkter och tjänster som är energieffektiva eller baserade på förnyelsebar energi, samt minskningar av energibehovet som ett resultat av dessa initiativ. Initiativ för att minska indirekt energianvändning samt uppnådd reducering. Beskrivning av väsentlig påverkan från aktiviteter, produkter och tjänster på den biologiska mångfalden i skyddade områden, samt områden med hög biodiversitet utanför skyddade områden. 8, 9 Helt 42, , 9 Helt Helt EN13 Skyddade eller restaurerade habitat (livsmiljöer). 8 Helt 42 EN14 Strategier, pågående åtgärder och planer för att framgent 8 Helt hantera påverkan på den biologiska mångfalden. EN15 Antal IUCN-rödlistade arter och nationellt skyddade arter 8 Helt med habitat i områden som påverkas av verksamheten. EN16 Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt. 8 Helt 8 9, EN17 Andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt. 8 Delvis EN18 Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, samt uppnådd minskning. 7, 8, 9 Helt 8 9, EN22 Total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod. 8 Helt EN29 Väsentlig miljöpåverkan genom transport av produkter och andra varor och material som används i organisationens verksamhet, inklusive medarbetarnas arbetsresor/ tjänsteresor. 8 Delvis 42 43, 46 Social påverkan: Mänskliga rättigheter HR2 Procent av betydande leverantörer och underleverantörer som har granskats avseende efterlevnad av mänskliga rättigheter, samt vidtagna åtgärder. 1 6 Delvis 8 9, HR3 Totalt antal personalutbildningstimmar som ägnats åt 1 6 Delvis 53 utbildning i policyer och rutiner för mänskliga rättigheter, som är relevanta för verksamheten, samt andelen av de anställda som genomgått sådan utbildning. HR4 Antal fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder. 1, 2, 6 Helt 53 Social påverkan: Organisationens roll i samhället SO1 SO2 SO3 SO5 Typ, omfattning och ändamålsenlighet av de program och rutiner som utvärderar och styr verksamhetens påverkan på samhällen, inklusive inträde, verksamhet och utträde. Procentandel och totala antalet affärsenheter som analyserats avseende risk för korruption. Procentandel av de anställda som genomgått utbildning i organisationens policyer och rutiner avseende motverkan mot korruption. Politiska ställningsgraden och delaktighet i politiska beslutsprocesser och lobbying. Social påverkan: Produktansvar PR1 PR2 PR3 PR4 PR5 PR6 De faser i livscykeln då produkters och tjänsters påverkan på hälsa och säkerhet ska utvärderas i förbättringssyfte, och andelen av väsentliga produkt- och tjänstekategorier som genomgått sådana utvärderingsprocesser. Totalt antal fall där regler och frivilliga koder gällande hälso- och säkerhetspåverkan från produkter och tjänster under deras livscykel inte efterlevts. Informationen ska ges uppdelat efter effekten av bristen på efterlevnad. Typ av produkt- och tjänsteinformation som krävs enligt rutinerna, samt andel i procent av produkter och tjänster som berörs av dessa krav. Totalt antal fall där bestämmelser och frivilliga koder för information om och märkning av produkter och tjänster inte följts. Informationen ska ges uppdelat efter effekten av bristen på efterlevnad. Rutiner för kundnöjdhet, inklusive resultat från kundundersökningar. Program för efterlevnad av lagar, standarder och frivilliga koder för marknadskommunikation, inklusive marknadsföring, PR och sponsring. Delvis Delvis Helt Delvis 36 38, 43 1 Helt 15, 26 27, Helt 49 8 Delvis Delvis 49 Helt 38 Delvis 51, 54 Social påverkan: Anställningsförhållanden och arbetsvillkor LA1 LA2 LA12 LA13 Total personalstyrka, uppdelad på anställningsform, anställningsvillkor och region. Antal anställda som slutat och personalomsättning, per åldersgrupp, kön och region. Andel anställda (i procent) som får regelbunden utvärdering och uppföljning av sin prestation och karriärutveckling. Sammansättning av styrelse och ledning samt uppdelning av andra anställda efter kön, åldersgrupp, minoritetsgrupptill hörighet och andra mångfaldsindikatorer. Delvis 53, 85, 97 6 Delvis 53 Delvis , 6 Helt 52, 85, 97 61

66 HÅLLBARHETSREDOVISNING Revisors rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisning Till läsarna av ICA AB:s hållbarhetsredovisning Inledning Vi har fått i uppdrag av företagsledningen i ICA AB att översiktligt granska innehållet i ICA AB:s hållbarhetsredovisning för år Vår översiktliga granskning omfattar information avseende verksamhetsåret Vår granskning omfattar hållbarhetsredovisningen på sidorna i detta dokument, samt redovisningsprinciper som återfinns på ICA AB:s hemsida ( Det är företagsledningen som har ansvaret för det löpande arbetet inom miljö, arbetsmiljö, kvalitet, socialt ansvar och hållbar utveckling samt för att upprätta och presentera hållbarhets redovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier. Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning. Den översiktliga granskningens inriktning och omfattning Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisningar utgiven av FAR SRS. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Revisionsstandard i Sverige RS och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av Sustainability Reporting Guidelines, G3, utgiven av The Global Reporting Initiative (GRI), som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt de redovisnings- och beräkningsprinciper som ICA AB särskilt tagit fram och angivit på sin hemsida ( Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vår översiktliga granskning har, utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, bl. a omfattat följande: a. uppdatering av vår kunskap och förståelse av ICA AB:s organisation och verksamhet b. bedömning av kriteriernas lämplighet och tillämpning avseende intressenternas informationsbehov c. bedömning av resultatet av företagets intressentdialog d. intervjuer med ansvariga chefer, på koncernnivå, dotterbolagsnivå och på utvalda enheter i syfte att bedöma om den kvalitativa och kvantitativa informationen i hållbarhetsredovisningen är fullständig, riktig och tillräcklig e. tagit del av interna och externa dokument för att bedöma om den rapporterade informationen är fullständig, riktig och tillräcklig f. analytisk granskning av rapporterad information g. bedömning av företagets uttalade tillämpningsnivå avseende GRI:s riktlinjer h. övervägande av helhetsintrycket av hållbarhetsredovisningen, samt dess format, därvid övervägande av informationens inbördes överensstämmelse med tillämpade kriterier i. avstämning av den granskade informationen mot hållbarhetsinformationen i företagets årsredovisning för 2009 Slutsats Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledningen att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan angivna kriterierna. Stockholm den 4 mars 2010 Deloitte AB Jan Berntsson Auktoriserad revisor Torbjörn Westman Specialistmedlem i FAR SRS 62

67 Bolagsstyrningsrapport och årsredovisning ICA ska vara ett långsiktigt, livskraftigt företag med god ekonomi, ett medvetet miljöarbete och ett starkt samhällsengagemang. På följande sidor finns ICAs bolagsstyrningsrapport, förvaltningsberättelse och samtliga siffror för Bolagsstyrningsrapport 64 Förvaltningsberättelse 70 Resultaträkning koncernen 75 Balansräkning koncernen 76 Förändringar i eget kapital koncernen 78 Kassaflödesanalys koncernen 79 Tilläggsupplysningar koncernen 80 Resultaträkning moderbolaget 94 Balansräkning moderbolaget 95 Förändringar i eget kapital moderbolaget 96 Kassaflödesanalys moderbolaget 96 Tilläggsupplysningar moderbolaget 97 Revisionsberättelse

68 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Bolagsstyrningsrapport Så styrs ICA ICA s ledning och styrelse ska tillse att ägarnas och andra intressenters krav på en effektiv verksamhetsstyrning är uppfyllda. Ägarstruktur ICA AB är ett joint venture som ägs till 40 procent av svenska Hakon Invest AB och till 60 procent av nederländska Royal Ahold N.V. Enligt aktieägaravtal har Royal Ahold och Hakon Invest gemensamt bestämmande inflytande i ICA AB. Bolagsstämma Reglerna om bolagsstämman finns i Aktiebolagslagen och i bolagsordningen. Vid bolagsstämman utses styrelse och revisorer samt fastställs resultat- och balansräkningen jämte resultatdisposition. Utöver årsstämman har fem extra bolagsstämmor hållits under Vid årsstämman den 20 april 2009 beslutades bland annat att fastställa 2008 års resultat och balansräkning samt om en utdelning på sammanlagt 868 MSEK till aktieägarna. De extra bolagsstämmorna har behandlat de under året genomförda förändringarna i styrelsen. Arbetet i styrelsen följer en särskild arbetsordning, fastställd vid styrelsesammanträdet den 2 juni Förutom de punkter som ska behandlas enligt aktiebolagslagen, ingår i arbetsordningen bland annat kommittédirektiv och regler för beslutsförhet. ICA AB:s styrelse bestod under huvuddelen av 2009 av sju ledamöter med två suppleanter, valda vid bolagsstämman, samt två ledamöter med två suppleanter, utsedda av de fackliga organisationerna. Vid extra bolagsstämma den 26 januari valdes Fredrik Hägglund till styrelseledamot. Vid extra bolagsstämma den 3 mars utsågs Stein Petter Ski till ny suppleant, ersättande Stig Lundström. Vid extra bolagsstämma den 11 maj avgick Dirk Anbeek och Per Anders Olofsson som styrelseledamöter. Antalet styrelseledamöter valda vid bolagsstämma uppgick därmed till sex (6). Vid den extra bolagsstämman den 20 augusti valdes Göran Blomberg och Anders Fredriksson till ledamöter. Till suppleant valdes Fredrik Hägglund, som därmed lämnade platsen som ordinarie ledamot i styrelsen. Antalet styrelseledamöter valda vid bolagsstämma uppgick därmed till sju (7). Vid styrelsemötet den 24 november aviserade Peter Wakkie att han lämnar styrelsen vid årsskiftet 2009/2010. Lodewijk Hijmans van den Bergh har därefter inträtt som hans ersättare i styrelsen. Vd, Vice vd/finansdirektör och chefsjurist (styrelsens sekreterare) är inte medlemmar i styrelsen, men deltar i styrelsearbetet. Inga arvoden har betalats till de vid bolagsstämman valda styrelseledamöternatill arbetstagarrepresentanterna har utgått ett arvode om kronor per sammanträde. Detta är ett inläsningsarvode och baseras i dagsläget inte på koncernens resultat inom hållbarhetsområdet. Under verksamhetsåret 2009 har styrelsen haft 13 sammanträden. Styrelsen har bland annat behandlat affärsstrategiska planer, kostnadsbesparingsprogram, effektiviseringar inom logistik, tagit principbeslut om inledande av apoteksverksamhet i Sverige samt behandlat sedvanliga investeringsärenden rörande butiksnätet. Särskilt fokus har liksom tidigare år legat på den norska verksamheten och på non foodverksamheten. Under 2009 har styrelsen diskuterat hållbarhetsrelaterade frågor såsom hållbart fiske, hälsosamt sortiment och socialt ansvar vid inköp. Sedan 2009/2010 finns ingen styrelsemedlem med specialistkompetens inom hållbarhetsområdet. Några särskilda rekommendationer för vilka kvalifikationer som styrelsemedlemmar bör besitta i miljömässiga och sociala frågor har inte tagits fram. Valberedning ICA har ingen valberedning eftersom det i aktieägaravtalet mellan bolagets ägare har avtalats att vardera ägaren har rätt att nominera sina respektive representanter till styrelsen. Styrelsens kommittéer Styrelsen har möjlighet att inrätta kommittéer och utskott för att komplettera styrelsens arbete. Kommittéerna är underordnade styrelsen och rapporterar löpande till denna. Styrelsen och dess arbete Revisionskommitté Styrelsen har utsett en revisionskommitté som övervakar redovisning och rapportering av finansiell information. Revisionskommittén ansvarar även för att utvärdera koncernens system för intern styrning och kontroll. Till övriga uppgifter hör bland annat att övervaka revisionsfrågor från såväl den externa som den interna revisionen. Revisionskommitténs arbete regleras i ett direktiv, som är fastställt av styrelsen. Revisionskommittén består av två styrelseledamöter, John Rishton (ordförande) och Göran Blomberg som i augusti ersatte Claes-Göran Sylvén. Förutom dessa ledamöter är vanligtvis biträden till ledamöterna, externrevisor, internrevisor samt ICA AB:s vd, Vice vd/finansdirektör och chefsjurist närvarande vid sammanträdena eller delar av dem. Revisionskommittén har under 2009 haft fyra sammanträden. Executive Committee Styrelsen har utsett Claes-Göran Sylvén, John Rishton och Kenneth Bengtsson att utgöra den så kallade Executive Committee, med ansvar för löpande uppföljning av koncernens utveckling. Kommittén ska även förbereda frågor som ska diskuteras i styrelsen samt stödja dotterbolagens verkställande direktörer och dess övriga ledande befattningshavare i att implementera och utföra beslut fattade av styrelsen. Kommittén har också mandat att besluta om investeringar som ej kräver styrelsebehandling. Ersättningskommitté Styrelsen har givit Executive Committee mandat att agera ersättningskommitté i syfte att besluta om ersättningsprinciper för ledande befattningshavare i koncernledningen. Vd:s lön beslutas dock av styrelsen. Intern kontroll över finansiell rapportering ICA arbetar med en struktur för att följa upp och säkerställa den interna kontrollen i den finansiella rapporteringen.riskerna i den finansiella rapporteringen är definierade och kontrollpunkter har definierats och testats.. Resultatet av tester rapporteras till koncernledningen. 64

69 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Godkännande av finansiella rapporter De finansiella rapporter som ingår i denna årsredovisning godkändes av revisionskommittén den 11 februari 2010 och av styrelsen den 15 februari Revisorer Revisionsfirman Deloitte har varit ICAs revisorer sedan september 2000 och omvaldes senast på ordinarie årsstämma den 28 april 2008 för en period om tre år. Bolagets huvudrevisor Jan Berntsson har deltagit vid ett (1) styrelsemöte under året. Verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare Styrelsen utser verkställande direktör (vd), som tillika är koncernchef. Enligt aktiebolagslagen, styrelsens arbetsordning och vd-instruktion ansvarar vd för den löpande förvaltningen av bolaget. Vd håller styrelsen kontinuerligt informerad om bolagets och koncernens verksamhet och utveckling. Tillsammans med vice vd/finansdirektör, COO samt HRdirektör i ICA AB, dotterbolagens vd:ar samt vice vd i ICA Sverige ingår vd i koncernledningen som träffas regelbundet och diskuterar bolagets utveckling samt fattar beslut rörande verksamheten. Koncernledningen presenteras närmare på sidorna Ersättning till ledande befattningshavare består generellt sett av en viss andel rörlig ersättning som är kopplad till respektive enhets resultat och nyckeltal, såväl finansiellt som socialt och miljömässigt. I den affärsetiska policyn beskrivs bland annat ICAs riktlinjer för bemötande av leverantörer och samarbetspartners, gåvor och mutor, konkurrensrätt och aktieinnehav. I ICAs policy för kvalitet, miljö- och socialt ansvar beskriver ICA den övergripande inställningen till exempelvis kvalitets- och miljöstandarder hos leverantörer, socialt ansvar vid produktion, producentansvar, lokal produktion, spårbarhet av varorna, djuromsorg, biologisk mångfald, miljömärkta produkter, bekämpningsmedel, förpackningar och tillsatser. ICAs riktlinjer för hälsoarbetet finns samlade i hälsopolicyn. Personalpolicyn beskriver ICAs syn på medarbetarna. Särskilda policyer reglerar etablering, kundnära marknadsfrågor, sponsring samt ICAs informationsgivning. Härutöver finns ett antal finansiellt relaterade policyer som reglerar koncernens finansiella exponering. ICA utvärderar och reviderar löpande sina policyer för att de ska behålla effektivitet och förankring i de dagliga verksamheterna. Koncernledningen beslutar om policyer och riktlinjer som förbereds av ICAs kommitté för etik och policyarbete. Kommittén för etik och policyarbete är ett utskott till koncernledningen och har ansvaret för uppföljningen av mål och strategier inom hållbarhetsarbetet samt ansvar för att kommunicera policyerna i verksamheten. Kommiteéns uppdrag är dessutom att föreslå prioriterade områden samt följa upp etiska dilemman, risker och omvärldens syn på ICA. Gruppen är tvärorganisatorisk och leds av chefen för avdelningen Corporate Responsibility. Läs mer om ICAs styrning av arbetet med samhällsansvar och hållbarhetsfrågor på sid samt på ICA s policyer och kommittén för etik- och policyarbete ICAs koncernledning har beslutat om sju ståndpunkter som reglerar verksamheten. Dessa kallas ICAs Goda Affärer. Kopplat till varje ståndpunkt finns policyer med riktlinjer för hur arbetet i praktiken ska gå till. Ägare Royal Ahold N.V. Hakon Invest AB Revisionsutskott Styrelse Executive Committee Ersättningskommitté ICA AB Kenneth Bengtsson Kommitté för etik och policyarbete Vvd och CFO Sonat Burman-Olsson COO Mats Holgerson ICA Sverige Anders Svensson Ingrid Jonasson Blank (vice) ICA Norge Antonio Soares Rimi Baltic Edgar Sesemann ICA Banken Jörgen Wennberg ICA Fastigheter Bo Liffner ICA Special Björn Abild HR & ICA Skolan Åsa Gabriel 65

70 STYRELSE Styrelse Claes-Göran Sylvén Ordförande Vd, Hakon Invest Vd, ICA-handlarnas Förbund Född: 1959 Invald: 1999 Andra uppdrag: Ordförande i Forma Publishing Group och Svensk Handels Försäkringar, styrelseledamot i Svensk Handel och UGAL. John Rishton Ledamot, vice ordförande Vd, Royal Ahold Född: 1958 Invald: 2006 Andra uppdrag: Styrelseledamot i Rolls Royce Group Plc. Peter Berlin Ledamot ICA-handlare Född: 1960 Invald: 2005 Andra uppdrag: Ordförande i ICA Sverigeråd, vice ordförande i ICA-handlarnas Förbund och ICA Distriktstyrelse Malmö. Göran Blomberg Ledamot CFO, Hakon Invest Född: 1962 Invald: 2009 Andra uppdrag: Styrelseledamot i Rindi Energi. Dick Boer Ledamot Vice vd och COO Europa, Royal Ahold Född: 1957 Invald: 2006 Övriga uppdrag: Delat ordförandeskap i ECR Europe. Ordförande i CBL. Styrelseledamot i Dutch Retail Trade Commission and Netherlands Retail Trade Platform, Red Cross Hospital Beverwijk, European Retail Round Table och Board of Commissioners för AMS Sourcing BV. Anders Fredriksson Ledamot Vice ordförande i Hakon Invest Född: 1954 Invald: 2009 Lodewijk Hijmans van den Bergh 1) Ledamot Vice vd, chefsjurist och tillförordnad medlem i koncernledningen, Royal Ahold Född: 1963 Invald: 2010 Övriga uppdrag: Vice styrelseordförande i Royal Concertgebouw Orchestra. Per Jansson Ledamot Arbetstagarrepresentant, Handelsanställdas förbund Logistikmedarbetare, ICA Sverige Född: 1950 Invald: 2002 Magnus Rehn Ledamot Arbetstagarrepresentant, Unionen Teamledare administration ICA Special Född: 1966 Invald: 2007 (tidigare suppleant) Suppleanter valda av stämman Fredrik Hägglund Stein Petter Ski Guy Thomson Arbetstagarrepresentanter Fatima Andersson Ann Lindh 1) Lodewijk Hijmans van den Bergh ersatte Peter Wakkie vid årsskiftet 2009/

71 STYRELSE 67

72 KONCERNLEDNING Koncernledning Kenneth Bengtsson Vd och koncernchef, ICA AB Född: 1961 Anställd: 1999 Andra uppdrag: Ordförande i Svensk Handel, styrelse ledamot i Svenskt Näringsliv, CIES och World Childhood Foundation Sonat Burman-Olsson Vice vd och CFO, ICA AB Född: 1958 Anställd: 2007 Andra uppdrag: Styrelseledamot i Tredje AP-fonden Björn Abild Vd, ICA Special Född: 1955 Anställd: 2009 Andra uppdrag: Styrelseledamot i INTO.I och FTS Showbusiness AB Åsa Gabriel Direktör HR och ICA Skolan, ICA AB Född: 1959 Anställd: 2004 Ingrid Jonasson Blank Vice vd, ICA Sverige Född: 1962 Anställd: 1986 Andra uppdrag: Styrelseledamot i Forma Publishing Group, Annonsörföreningen, Bilia och The CIES Summit and Marketing Committee Bo Liffner Vd, ICA Fastigheter Född: 1948 Anställd: 1991 Björn Olsson Kommunikationsdirektör ICA AB Född: 1971 Anställd: 2004 Edgar Sesemann Vd, Rimi Baltic Född: 1961 Anställd: 1999 Antonio Soares Vd, ICA Norge Född: 1949 Anställd: 2002 Anders Svensson Vd, ICA Sverige Född: 1964 Anställd: 2009 Andra uppdrag: Styrelseledamot i Svensk Dagligvaruhandel Jörgen Wennberg Vd, ICA Banken Född: 1952 Anställd: 1979 Andra uppdrag: Styrelseledamot i Svenska Bankföreningen, ledamot i Svensk Handels Betaltekniska grupp och styrelseordförande i Nordic Yacht AB Mats Holgerson COO, ICA AB Född: 1953 Anställd: 2008 Andra uppdrag: Styrelseledamot i Hemtex, Bilia och Dialect 68

73 KONCERNLEDNING 69