Umeå universitet. Årsredovisning Dnr

Transkript

1 Umeå universitet Årsredovisning 28 Dnr

2 Innehåll Förord/inledning... 3 Resultatredovisning... 5 Samlad översikt... 5 Verksamheten... 5 Personal... 5 Indelning av verksamheten...6 Ekonomisk sammanfattning...6 Gemensamt för verksamhetsgrenarna... 8 Studentinflytande... 8 Kvalitet i verksamheten...9 Pedagogisk utbildning...9 Kvalitetsarbetet... 1 Internationalisering...12 Jämställdhet Kompetensförsörjning...17 Förändringar i utbildningsutbudet...21 Samarbeten beslutade av styrelsen...23 Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning...23 Havsmiljöinstitutet Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner...25 Inledning...25 Ekonomisk översikt Utbildningsuppdraget...27 Takbeloppet...27 Mål helårsstudenter...27 Mål för antalet avlagda examina...28 ALF-ersättningen... 3 TUA-ersättningen...31 Särskilda åtaganden...31 Utbildning i samiska och meänkieli...31 Decentraliserad utbildning...32 Utbildning i miljövetenskap i Kiruna...32 Övrig återrapportering...33 Breddad rekrytering...33 Uppdragsutbildning Dimensionering av lärarutbildning m.m Kompletterande utbildning för lärare med utländsk examen...37 Särskild utbildning för lärare i yrkesämnen...37 Vidareutbildning av lärare i skolan Reell kompetens och alternativt urval Matematiksatsning...4 Forskning och forskarutbildning med stödfunktioner...41 Inledning...41 Ekonomisk översikt...41 Externt finansierad verksamhet Bidragsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet...44 Utbildning på forskarnivå...44 Åtgärder för att öka effektiviteten i utbildningen på forskarnivå Antal aktiva forskarstuderande Genomsnittlig studietid Antalet personer som påbörjat utbildning på forskarnivå Avlagda forskarexamina, examinations-mål för utbildning på forskarnivå Främjad och breddad rekrytering...47 Övrig forskning och forskarutbildning...47 Forskarutbildning av lärare i skolan...47 Utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning Rekryteringsmål för professorer Donationer och stiftelseförvaltning Finansiell redovisning... 5 Resultaträkning (tkr)... 5 Resultaträkning per verksamhetsgren (tkr)...51 Balansräkning (tkr)...52 Balansräkning forts. (tkr)...53 Anslagsredovisning Finansieringsanalys...55 Myndighetskapital Tilläggsupplysningar och noter Redovisningsprinciper och värderingsgrunder Noter...6 Sammanställning av väsentliga uppgifter Styrelseledamöternas uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag Styrelseledamöternas ersättningar...67 Styrelsens beslut om årsredovisning för Bilagor... 69

3 Förord/inledning Arbetet med att utveckla Umeå universitet till ett starkt forsknings- och utbildningsuniversitet genom excellenssatsningar, utvecklingen av ett konstnärligt campus, en ny arkitektutbildning samt en ny lärarutbildning Umeå School of Education är det som dominerat arbetet under 28. Stark forskning och unik satsning på framtiden Umeå universitet anser att det är enskilda individer och miljöer som ska premieras men också utvärderas. I slutet av året lanserade universitetet därför en unik satsning för att stärka universitetets fortsatta konkurrenskraft och rusta universitetet för den kommande kompetensväxlingen. Universitetets mest lovande forskare tilldelades ett så kallat karriärbidrag om två miljoner kronor vardera. Forskarna valdes ut efter en extern sakkunnigbedömning och kvaliteten var så glädjande hög att totalt 142 miljoner kronor avsattes till 71 bidrag. Kraftsamlingen på starka forskningsområden som universitetet inledde 26 visade sig än en gång vara strategiskt riktig. Forskningen om mikroorganismer som orsakar infektioner tilldelades under året ett Linnéstöd på 9 miljoner. Området rymmer forskare som ingår i två av universitetets tolv starka områden: infektioner respektive biologisk kemi. Mer än hälften av de starka områdena har därmed fått stora strukturella anslag av forskningsråden. Infektionsforskningen befäste sin starka ställning ytterligare genom ett bidrag på 38 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och en motsvarande summa från norska staten. Forskare vid Umeå och Tromsö universitet ska leta efter nya antibiotika i organismer som lever under extrema förhållanden i Norska ishavet. Under våren fick universitetet två stora anslag inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra. Forskningsprogrammet Framtidens skog, som bedrivs tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Skogforsk, tilldelades 6 miljoner kronor. Skogsnäringen och de två universiteten kommer sammanlagt att bidra med ytterligare omkring 9 miljoner. Satsningen befäster Umeås position som centralort för skoglig forskning i Europa. Forskning om hållbar företagsekonomi vid Handelshögskolan, tilldelades 4 miljoner kronor. Flera av universitetets yngre forskare visade att de tillhör den nationella eliten. Fysikern Ludvig Edman och växtforskaren Åsa Strand fick i hård konkurrens två av Kungliga Vetenskapsakademins forskartjänster 28, som tilldelades Sveriges tolv främsta yngre forskare. Virusforskaren Niklas Arnberg och DNAforskaren Andrei Chabes tillhörde de 2 i landet som Stiftelsen för strategisk forskning anser har potential att bli framtidens forskningsledare. Ett nytt forskningscentrum för studier av samhällets säkerhet och sårbarhet, med namnet European CBRNE Center, invigdes i november. Centret ska samordna och vidareutveckla forskning och utbildning om hur vi skyddar samhället mot incidenter där farliga ämnen är inblandade. Under året invigdes även centrum för genusstudier. Genusforskning är ett av universitetets starka forskningsområden som tilldelats ett stort rådsstöd. Universitetsstyrelsen beslutade under året att satsa 36 miljoner kronor för att förstärka humanistisk forskning vid Umeå universitet. Tillsammans med bidraget från Baltics donationsstiftelse tilldelas det humanistiska området totalt 46,5 miljoner kronor. Umeå universitet fortsätter att utvecklas väl som forskningsuniversitet men står samtidigt inför stora utmaningar. Med forskningspropositionens föreslagna omfördelningsmodell av forskningsanslagen till universiteten kommer Umeå universitet tyvärr att förlora drygt 1 procent per år. Umeå universitet ser kritiskt på att lärosätena hittills inte beretts möjlighet att analysera omfördelningsmodellen i syfte att se utfallet av de båda parametrarna externa medel och citeringar för sitt lärosäte, samt att se hur olika forskningsområden klarar sig i konkurrens med övriga lärosäten. Modellen missgynnar fullbreddsuniversitet med ambitionen att också bedriva verksamhet inom humaniora och samhällsvetenskap. Ökad konkurrens både om anslag och forskarbegåvningar innebär att universitet inför de kommande åren måste fortsätta och intensifiera sitt arbete med att prioritera och fokusera bland sitt forskningsutbud. Framstående utbildning Det var mycket glädjande att Designhögskolan vid Umeå universitet tilldelades Högskoleverkets kvalitetsutmärkelse Framstående utbildningsmiljö 28. Umeå universitet har nu fått två av de sju utmärkelser som totalt delats ut. I fjol fick institutionen för historiska studier ta emot samma utmärkelse. Umeå universitet befäster sin position som ett av landets större utbildningsuniversitet. Antalet studenter vid universitetet fortsätter att öka. Under 28 hade universitetet något fler studenter jämfört med 27, varav totalt studenter på grundnivå och avancerad nivå samt 1 26 studenter på forskarnivå. Trots ökningen kvarstår problemet att ansökningarna är ojämnt fördelade; vissa utbildningar får väldigt få sökande. Ett arbete med att se över och anpassa utbildningsutbudet har därför inletts. 3

4 Året har präglats av arbetet med att skapa Umeå School of Education. Målet är att stärka lärarutbildningsområdet så att Umeå universitets studenter får landets bästa utbildning, liksom att utveckla den utbildningsvetenskapliga forskningen. Universitetsstyrelsen beviljade därför i december ett anslag om 15 miljoner kronor, vilket kommer att medföra omfattande nyrekrytering inom det utbildningsvetenskapliga området. Mycket kraft har också lagts på planeringen av en ny arkitektutbildning. I juni fick universitetet examensrätt för arkitektutbildning, som ska ha en konstnärlig inriktning. Umeå universitets styrelse beslutade i slutet av året att satsa 35 miljoner på utbyggnaden av Konstnärligt campus. Området ska fungera som en smältdegel för utbildning, forskning och yrkesverksamhet inom arkitektur, design, konst och nya medier. Visionen är att skapa en kreativ miljö som ger eko över världen. Baltics donationsstiftelse stöder satsningen med 36,6 miljoner kronor. Framstående samverkan Umeå universitet tillhör de bästa lärosätena inom området samverkan med näringsliv och samhälle, enligt den rapport som Högskoleverket presenterade under våren. Umeå universitet och Luleå tekniska universitet fick dela på närmare 5 miljoner kronor från EU för samverkan med näringslivet. Detta anslag från EU:s strukturfondspartnerskap för övre Norrland ska användas för att stärka universitetens gemensamma arbete med bland annat kommersialisering av forskningsresultat och till kunskapsöverföring mellan näringsliv och akademi. Strukturfondspartnerskapet tilldelade också Centrum för medicinsk teknik och fysik drygt 28 miljoner kronor, anslaget ska användas för att stärka näringslivets utveckling inom medicinsk teknik i regionen. Under året startade universitetet tillsammans med 14 företag en unik forskarskola. Företagsforskarskolan ska ge både företagen och doktoranderna ny kompetens. Bland annat ingår en ett år lång industripraktik i utbildningen. Såväl projekten som doktoranderna valdes ut i konkurrens. Forskning med ursprung inom de starka forskningsområdena ämnesomsättningssjukdomar respektive växt- och skogsbioteknik resulterade dels i ett avtal med läkemedelsbolaget Antisoma som licensierade Umeåföretaget Betagenons substanser för behandling av cancer dels i att Umeåföretaget SweTree Technologies fick Stora Enso, ett av världens största skogsbolag, som delägare. Tack vare ett bidrag på drygt sju miljoner kronor från Vinnova kan Umeå universitets infektionsforskare erbjuda småföretagare tillgång till högklassig utrustning och tusentals molekyler som är intressanta i jakten på nya mediciner. I slutet av året tecknade Umeå universitet och Västerbottens läns landsting ett nytt regionalt samverkansavtal. Avtalet består bland annat av en gemensam avsiktsförklaring som innehåller visioner för utbildningarna inom samverkansområdet, den kliniska forskningen och för hälso- och sjukvården. Umeå universitet, SLU och BioFuel Region fick tillsammans med norska och finska partner drygt 46 miljoner kronor för att forska om hur användningen och uttaget av biomassa från skogen för bioenergi kan ökas. Umeå universitet har haft stora framgångar och få motgångar under 28. Trots detta så måste universitetet intensifiera sitt utvecklingsarbete under kommande år för att bibehålla sin position bland landets främsta lärosäten Snabbfakta om Umeå universitet studenter varav studenter på grund- och avancerad nivå, 62 procent kvinnor, och 1 26 studenter på forskarnivå, 52 procent kvinnor 5 procent internationella studenter (1 37 personer) 4 6 anställda, 53 procent kvinnor 299 professorer, 2 procent kvinnor lärare/forskare, 4 procent kvinnor 5 fakulteter Ca 5 institutioner/arbetsenheter 24 centrumbildningar 3,2 miljarder i årsomslutning 4

5 Resultatredovisning Samlad översikt Verksamheten Under år 28 har Umeå universitet bedrivit utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå inom ramen för fem fakulteter: humanistisk fakultet, samhällsvetenskaplig fakultet, medicinsk fakultet, teknisk-naturvetenskaplig fakultet och fakulteten för lärarutbildning. Universitetet har ett mycket stort utbildningsutbud och utbildningarna bedrivs inom områdena humaniora, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, odontologi, medicin, undervisning, design, konst, musik, idrott samt övrigt. Universitetet har ett rikt utbud av yrkesexamina och generella examina inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt licentiat- och doktorsexamen inom utbildning på forskarnivå. Universitetet har i huvudsak uppfyllt de examensmål som regeringen har fastställt för perioden De utvärderingar som Högskoleverket redovisat under 28 visar att universitetets utbildningar i allt väsentligt håller god kvalitet. Bland annat utsågs Designhögskolan till en av Sveriges två mest framstående utbildningsmiljöer. Universitetet har en lång tradition av att bedriva distansutbildning och har under 28 fortsatt att utveckla nätburen distansutbild ning. Antalet helårsstudenter inom nätburna utbildningar har ökat år 28. Universitetet har ett rikt samarbete med det omgivande samhället, vilket bl.a. kommer till uttryck inom grundutbildning genom ett stort utbud av decentraliserad utbildning i hela landet men med tyngdpunkt i Norrland och då främst i Kiruna, Skellefteå, Örnsköldsvik och Lycksele. Samverkan sker även inom forskningen genom ett antal projekt i samarbete med näringslivet. Universitetet bedriver vidare uppdragsutbildning, varav polisutbildningen på uppdrag av Rikspolisstyrelsen är den mest omfattande. Universitetets utbildningsutbud har utvecklats under 28 med nya kurser och program, t.ex. vårdadministrativa programmet, 12 hp, samt kulturentreprenörskapsprogrammet, 12 hp. Antalet helårsstudenter inom utbildningar på grundnivå och avancerad nivå har minskat marginellt (-,2 procent) jämfört med 27, men ligger fortfarande på en historiskt hög nivå. Studenternas prestationsgrad är oförändrad jämfört med år 27, 84 procent. Forskningsverksamheten inom fakulteterna är omfattande och håller inom vissa områden mycket hög nationell kvalitet, i en del fall hög internationell kvalitet. De erhållna bidragen för forskning har ökat år 28. Universitetet har under året rönt flera framgångar inom forskning. Bland annat har Vetenskaps- rådet tilldelat Umeå universitet ett s.k. Linnéstöd om 9 miljoner kronor till infektionsforskning, ett av universitetets starka forskningsområden. Universitetets ekonomi är god och resultatet för 28 är positivt. Personal Det totala antalet årsarbetare vid Umeå universitet var i oktober 28, jämfört med år 27 respektive år 26. I dessa beräkningar har reduktion för sjukskrivningar och tjänstledigheter gjorts. Totala antalet anställda personer under 28 uppgick till 4 6 personer. Antalet professorer, omräknat i årsarbetare, har minskat marginellt under 28, och antalet lektorer har ökat något. Antalet adjunkter och forskarassistenter har minskat marginellt under 28. Medianåldern bland personalen var 45 år. Medianåldern för lärare (professorer, lektorer, adjunkter och forskarassistenter) var 51 år. Andelen lärare och forskare (professorer, lektorer, adjunkter, forskarassistenter, forskare samt annan forskande personal) utgör ca 48 procent (1 663) av det totala antalet årsarbetare, vilket är en ökning med 1 procentenhet jämfört med 27. Diagrammen nedan visar hur antalet årsarbetare förändrats totalt och inom vissa lärarkategorier under de senaste tre åren Antal årsarbetare Årsarbetare Diagram: Antal årsarbetare totalt Antal årsarbetare inom vissa lärarkategorier Professorer Lektorer Adjunkter Forskarassistenter Diagram: Antal årsarbetare inom vissa lärarkategorier I siffran för professorer ingår inte adjungerade professorer eller gästprofessorer. 5

6 Det totala antalet redovisade sjukdagar bland de anställda fortsätter att minska och uppgår under 28 till 2, procent av totalt arbetade dagar, vilket är en minskning med,2 procentenheter jämfört med föregående år. Fördelningen mellan kvinnor och män inom olika kategorier av läraranställningar framgår på annan plats i årsredovisningen (jämställdhet). Indelning av verksamheten Redovisningen av universitetets verksam het delas in i grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner respektive forskning och fors karutbildning med stödfunktioner. Förutom dessa två delar redovisas vissa upp gifter inledningsvis under rubriken Gemensamt för verksamheten. De återrapporteringskrav som angivits i olika dokument från riksdag och regering har i resultatredovisningen citerats och mar kerats med fet stil i början av varje avsnitt. Redovisningen av jämförelsetal har i många fall gjorts för fyra tidigare år förutom redovisningsåret 28, trots att endast två jämförelseår formellt behöver redovisas. Ekonomisk sammanfattning Årets kapitalförändring Årets resultat, inklusive andelar i dotterbolag som avser 28 års resultat, uppgår till ett överskott om 48,1 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,5 procent av de totala intäkterna år 28. För fjärde året i rad redovisar Umeå universitet ett positivt ekonomiskt resultat. Umeå universitets intäkter har under perioden ökat med 12 procent medan kostnaderna under samma period ökat med 8 procent. År 28 ökar intäkterna med 16 miljoner kronor (+3,5 procent) medan kostnaderna ökar med 59 miljoner kronor (+1,9 procent). Årets kapitalförändring är 48,1 miljoner kronor bättre än den prognos som lämnades i delårsrapporten. Differensen förklaras främst av att personalkostnaderna varit väsentligt lägre än beräknat det andra halvåret 28. Orsaken till detta är att universitetsstyrelsens och fakulteternas beslutade forskningssatsningar inte medfört någon kostnadsökning 28, som förväntat. Avgiftsintäkterna är högre än prognostiserat i delårsrapporten, vilket också gäller för de finansiella intäkterna. I raden dotterbolag i tabellen Resultaträkning 24 28, miljoner kronor redovisas 28 års resultat för Uminova Holding AB. Uminova Holdings ekonomiska resultat år 28 är ett underskott på,1 miljoner kronor som består av styrelsekostnader och aktieköp i Uminova Innovation för att behålla majoriteten i bolaget (se not 16 och 23). Holdingbolaget bedriver ingen egen operativ verksamhet och har inga anställda utan verksamheten bedrivs genom dotter-/intressebolagen Uminova Innovation AB och Uminova Invest AB. Under året har Uminova Innovation, som har fokus på kommersialisering av idéer från universitetet, medverkat i 159 affärsidéer, 24 bolagsbildningar och 18 licens-/samarbetsavtal. Uminova Invest är ett riskkapitalbolag som går in tidigt i investeringsfasen och som vid utgången av året var delägare i 15 portföljbolag Kapitalförändring 24 28, mnkr Balanserat kapital Kapitalförändring Diagram: Kapitalförändring under perioden 24 28, miljoner kronor. Kapitalförändring per verksamhetsgren Den anslags- och bidragsfinansierade grundutbildningen redovisar ett negativt resultat med -32,7 miljoner kronor, detta motsvarar -2,5 procent av intäkterna för grundutbildning och är ett sämre ekonomiskt resultat än 27. Antalet helårsstudenter har minskat år 28, men fakulteterna har klarat att anpassa kostnaderna till lägre intäkter. Underskottet inom grundutbildningen återfinns främst på universitetsgemensam nivå, där utbetalningar av projektmedel till handlingsplaneprojekt samt campusprojekt medfört planerade underskott. Humanistisk fakultet, samhällvetenskaplig fakultet, medicinsk fakultet samt teknisk-naturvetenskaplig fakultet redovisar överskott inom grundutbildningen. Uppdragsutbildningen redovisar ett underskott år 28. Inom forskning och forskarutbildning redovisas ett överskott med totalt 81 miljoner kronor, vilket är +4,9 procent i relation till intäkterna för forskning och forskarutbildning. Överskott finns framförallt inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Även teknisk-naturvetenskaplig fakultet och fakulteten för lärarutbildning redovisar smärre överskott. På universitetsgemensam nivå redovisas överskott, främst beroende på att beslutade satsningar inom forskning inte hunnit genomföras. Överskottet inom forskning beror bland annat på att det tar tid att bemanna vakanta och nya forskartjänster. I sammanhanget bör nämnas att fördelningen mellan dessa båda verksamhetsområden till viss del bygger på en schablonfördelning av gemensamma kostnader. 6

7 Kapitalförändring 28, per verksamhetsgren, mnkr GU (anslag + bidrag) GU (avgiftsfinansierad) Fo/Fou (anslag + bidrag) Fo/Fou (avgiftsfinansierad) Kapitalförändring per verksamhetsgren Diagram: Kapitalförändring per verksamhetsgren 28, miljoner kronor. Finansiering Intäkterna för anslag ökar år 28 (+68 miljoner kronor eller +3,3 procent), främst beroende på anslagsökning inom forskning och forskarutbildning, indexreglering samt höjning av vissa prislappar. Avgiftsintäkterna fortsätter att öka år 28 (+2,8 procent) och orsaken är framför allt ökad uthyrning till IKSU (Idrottsklubben studenterna Umeå) samt ökade intäkter för polisutbildningen. Bidragsintäkterna har ökat med 13 miljoner kronor år 28 (+2,6 procent) jämfört med 27. Erhållna bidrag ökar markant år 28, men huvuddelen av denna ökning är sparade medel som kommer att användas år 29. Oförbrukade bidragsmedel ökar med 97 miljoner kronor år 28. Erhållna medel från Vetenskapsrådet har ökat med 33 miljoner kronor år 28 (+19 procent) jämfört med 27. De finansiella intäkterna ökar vilket huvudsakligen beror på att snitträntan år 28 var 4,2 procent medan den genomsnittliga räntan år 27 var 3,5 procent. Resursförbrukning De totala personalkostnaderna ökar med 32 miljoner kronor (+1,8 procent) år 28 jämfört med år 27. En orsak till att personalkostnaderna inte ökat mer är att universitetet betalade en retroaktiv faktura från SPV på 23 miljoner kronor år 27. Lokalkostnaderna har ökat med 15 miljoner kronor (+4,9 procent) år 28 jämfört med 27. Denna ökning beror dels på ökad förhyrning från IKSU men även på att mer yta har förhyrts samt på hyresökningar. Driftkostnaderna ökar med 15 miljoner kronor (+1,8 procent) år 28 jämfört med 27. Ökningen avser framförallt köpta tjänster. Avskrivningarna ökar år 28 beroende på att investeringsvolymen ökat i enlighet med beslutad budget. Resultat från dotterbolag avser Umeå universitets holdingbolags resultat för år 28. Resursförbrukning (%) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Avskrivningar 4% 4% 4% 4% 4% Finansiella kostnader % % % % % Övrig drift 26% 27% 27% 27% 27% Lokaler 1% 1% 1% 1% 1% Personal 6% 59% 59% 59% 59% Diagram: Finansiering uppdelat på olika intäktsgrupper perioden Finansiering (%) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Finansiella intäkter 1% 1% 1% 1% 2% Bidrag 18% 18% 18% 17% 16% Avgifter, ersättningar 14% 14% 14% 15% 15% Anslag 68% 67% 67% 67% 67% Diagram: Finansiering uppdelat på olika intäktsgrupper perioden Resultaträkning 24 28, miljoner kronor Intäkter Anslag Avgifter, ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Intäkter totalt Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Finansiella kostnader Avskrivningar Kostnader totalt Verksamhetsutfall Resultat från andelar i dotterföretag 5-1 Årets kapitalförändring

8 Gemensamt för verksamhetsgrenarna Studentinflytande Högskolan skall i sin årsredovisning beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla studentinflytandet och hur detta inflytande har fördelats och utvecklats ur ett jämställdhetsperspektiv. Universitetet försöker på olika sätt att utveckla studentinflytandet i alla de organ och processer där frågor bereds och avgörs som kan påverka studenternas situation. Universitetsledningen har på samma sätt som tidigare haft regelbundna möten med studentkårernas ledningar under året, där bl.a. frågor om studentinflytande diskuteras. Studentkårerna får kopior av de ärenden som kommer in till universitetet och som är av intresse för dem med information om vem som handlägger ärendet. Kårerna är bland annat representerade vid rektors beslutsmöten som äger rum varje vecka och får terminsvis en förteckning över universitetets beredande och beslutande organ och grupper. Universitetets policy för studentinflytande bygger på en för universitetet och studenterna gemensam uppfattning, nämligen att all verksamhet som rör utbildning ska baseras på samarbete mellan universitetets personal och studenter, och att detta samarbete i sin tur ska bygga på en strävan till ömsesidigt förtroende och ansvarstagande. I policyn betonas bl.a. att studenternas aktiva medverkan i att utveckla utbildningen ses som en avgörande faktor för att verksamheten vid Umeå universitet ska hålla hög kvalitet. Studenterna ska ingå och medverka i kvalitetsarbetet inom de olika utbildningarna, i kommittéer och arbetsgrupper samt i beslutande organ på alla nivåer. Inom ramen för projektet Kvalitetsutveckling av utbildningar vid Umeå universitet (KVUL) bedrivs ett delprojekt som syftar till att utveckla en universitetsgemensam metod för att mäta studentnöjdheten. En referensgrupp där fakulteter och studenter är representerade har genomfört fyra möten under hösten och utarbetat ett utkast till en enkät och en tidsplan för fortsatt arbete fram till ett första genomförande som planeras under hösten 29. Under år 27 anställdes en särskild studentkoordinator och en doktorandkoordinator vid Studentcentrum, i syfte att öka möjligheterna för studenter att få råd och stöd att lösa uppkomna problem med anknytning till utbildningen. Koordinatorerna fungerar både som resurs- och stödpersoner för enskilda studenter och doktorander, och som rådgivare åt lärare och handledare. Arbetet sker i nära samarbete med fakulteter, studentkårer, personalorganisationer och olika förvaltningsenheter. Under 28 har en viktig arbetsuppgift för koordinatorerna varit att framställa en hanteringsordning för studentfall. Syftet med detta material är att på ett relativt enkelt sätt beskriva vad student, lärare eller institutionsledning bör göra om man upplever olika former av problem med utbildningen. Denna hanteringsordning har kopplingar till att studentkårerna årligen sänder in en skrivelse med aktuella studentfall till universitetsledningen. Under 28 har två träffar arrangerats för nya doktorander (våren och hösten). Doktorandkoordinatorn har genomfört en rad institutions- och fakultetsbesök, samt föreläsningar inom ramen för utbildning av handledare. Under året har ett nyhetsbrev som främst riktar sig till doktorander startats och utkommit fyra gånger. Träffar med representanter för doktorandföreningarna och prorektor har arrangerats löpande. Under hela 28 har också regelverket kring forskarutbildningen utvecklats vid Umeå universitet. Bland annat berörs frågor som förlängd tid vid sjukdom, vilka krav som kan ställas på handledare, framtagande av en gemensam individuell studieplan etc. Vidare har ett 6-tal konkreta ärenden hanterats under 28. Allvarlighetsgraden bland dessa fall har dock varierat avsevärt. Ett 15-tal fall har krävt enskild konsultation och vid flera av dessa också träffar med institutionsledningar, fakultet, handledare, doktorand etc. Regelbundna möten med utbildningsbevakarna från de olika studentkårerna har genomförts. En grupp bestående av representanter från fakulteterna och utbildningsbevakare har inrättats i syfte att diskutera oklarheter i universitetets regelsamling och därtill relaterade frågor. Den senaste uppdateringen av Regelsamling för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet har förmedlats vid studierektors- och studieadministratörsmöten vid fakulteterna. En broschyr om vanliga frågor kring de regler som gäller utbildningen har framställts och via fakulteterna distribuerats till verksamma inom utbildningen och via studentkårerna till studenter. Information om de olika regelverk som gäller under studietiden har utarbetats och lagts ut under hösten 28 i den nya studentportalen på universitetets hemsida. Studentrepresentationen i centrala organ av permanent natur har fördelat sig enligt följande under de tre senaste åren: 26: 48 procent kvinnor; 27: 51 procent kvinnor; 28: 56 procent kvinnor. 8

9 Kvalitet i verksamheten Verksamheten vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet. Pedagogisk utbildning Kvaliteten och den internationella konkurrenskraften i grundläggande högskoleutbildning och forskning och forskarutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete ska förbättras. Kvalitetsarbetet ska i största möjliga utsträckning bygga på av lärosätet uppsatta och uppföljningsbara mål. Utvecklingen av den pedagogiska kompetensen vid lärosätet ska stödjas av lärosätets ledning. Särskilt ska en ökning ske av andelen lärare med högskolepedagogisk utbildning. Likaså ska andelen lärare som har genomgått utbildning för handledare för forskarutbildning öka. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka insatser som har prioriterats högst i kvalitetsarbetet och hur dessa insatser har bidragit till att höja kvaliteten. Vidare ska av årsredovisningen särskilt framgå vilka insatser som har prioriterats av lärosätets ledning för att förbättra den pedagogiska kompetensen vid lärosätet. Under 28 har ett intensivt arbete pågått i två universitetsövergripande projekt inom ramen för Handlingsplan Totalt satsar universitetet 8,7 miljoner kronor i de båda projekten Våra lärare ska ha en hög pedagogisk kompetens och Kompetensutveckling med IKT (Informations- och kommunikationsteknik) i utbildningen. Vetenskapsområde/lärarkategori Humanistisk-samhällsvetenskapligt Professorer Lektorer Adjunkter Forskarassistenter Övriga Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Medicinskt Professorer Lektorer Adjunkter Forskarassistenter Övriga Naturvetenskapligt (inkl. teknik) Professorer Lektorer Adjunkter Forskarassistenter Övriga Annat Professorer Lektorer Adjunkter Forskarassistenter Övriga Totalt, per kön Totalt Tabell: Antalet lärare som genomgått pedagogisk utbildning. I gruppen Övriga ingår huvudsakligen doktorander. Av universitetets lärare/forskare har 45, eller 21 procent, genomgått högskolepedagogisk utbildning under 28. Eftersom antalet utbildade ökar år 28, ökar också andelen lärare/forskare som genomgått pedagogisk utbildning totalt. 9

10 Pedagogisk utbildning av lärare Den pedagogiska utbildningen kan, när det gäller kurser, grovt delas upp i tre delar. En rör forskarhandledning och behandlas under egen rubrik nedan. En annan del är av mer grundläggande karaktär och omfattande kurserna Lärandemiljön, Environments for Teaching and Learning, Introduktionskurs i högskolepedagogik, Lärarroller och Att stödja lärande. Till sist har vi en del som kompletterar den grundläggande utbildningen med diverse kurser om mer specifika universitetspedagogiska frågor som till exempel Case/PBL och Genus och mångfald. Under 28 har 23 universitetspedagogiska kurser med sammanlagt 45 deltagare genomförts (detta inkluderar även forskarhandledningskursen nedan). Av dessa har 214 genomgått någon av kurserna i universitetets grundläggande universitetspedagogiska utbildning. Jämfört med 27 har antalet deltagare ökat med 7 personer (+21 procent). Utbildning av handledare för utbildning på forskarnivå Kurserna Forskarhandledning i praktiken och Konflikthantering och problemlösning, som ingår i universitetets program för utbildning av forskarhandledare, HandUm, syftar till att ge ökade kunskaper om forskarhandledning samt att uppmuntra till reflektion kring den egna handledarrollen. Kurserna bedrivs huvudsakligen i seminarieform och bygger i hög grad på deltagarnas personliga erfarenheter och idéer. Totalt 86 personer har deltagit i kurserna under 28. Jämfört med 27 har antalet deltagare ökat med 13 personer (+18 procent). Av dessa kom 22 från medicinskt vetenskapsområdet, 27 personer kom från humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde, 24 personer från naturvetenskapligt vetenskapsområde och 13 personer från fakulteten för lärarutbildning (huvudsakligen humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde). Kvalitetsarbetet Kvalitetssystem för Umeå universitet för ökad kvalitet och konkurrenskraft Kvalitetsarbetet vid Umeå universitet syftar till att utveckla utbildning, forskning och samverkan. Umeå universitet ska hålla en hög och internationellt konkurrenskraftig kvalitet på hela sin verksamhet. Kvalitetssystemet är universitetsstyrelsens instrument för att säkra och höja kvaliteten vid Umeå universitet. Det består av övergripande principer, arbetsfördelning och komponenter som har en varaktig karaktär. Kvalitetssystemet omfattar all verksamhet som universitetet bedriver utbildning, forskning, samverkan och konstnärligt utvecklingsarbete samt administrativa verksamheter. Kvalitetssystemet bygger på en aktiv medverkan av anställda och studenter. Det är en naturlig del i vår strävan att effektivisera arbetet och utveckla vår konkurrenskraft. På varje nivå utformas ett lokalt kvalitetssystem för den egna verksamheten. Kvalitetssystemen ska innehålla information om hur kvaliteten i verksamheten utvecklas och säkras, hur arbetet är organiserat och hur ansvaret är fördelat. Såväl institutioner som fakulteter har utvecklat egna kvalitetssystem. De lokala kvalitetssystemen utgör numera en integrerad del av verksamhetsplaneringsprocessen. I kvalitetssystemet ingår kvalitetsbaserat resurstilldelningssystem på varje fakultet, satsning på starka forskningsområden, återkommande arbetsoch studiemiljöundersökningar samt årliga verksamhetsuppdrag riktade till fakulteter, institutioner och enheter. Ansvaret för universitetets arbete med att säkra och utveckla kvaliteten har integrerats i universitetets ordinarie verksamhet för att på så sätt få ett mer kraftfullt genomslag. Ansvaret ska följa delegationsordningen universitetsledning fakultetsledning prefekt. Det högsta ansvaret för det gemensamma kvalitetsarbetet ligger på prorektor Åsa Bergenheim (avseende utbildning), vicerektor Marianne Sommarin (avseende forskning) och förvaltningschef Siv Olofsson (avseende administrativa processer). Planeringsenheten tillhandahåller ett centralt handläggarstöd avseende kvalitetsfrågor. Utbildnings- och forskningsstrategier vid Umeå universitet anger strategier och mål för perioden Utbildningsstrategier är Rekrytering och tillströmning; Attraktivt och väl avvägt utbildningsutbud; Kvalitet, anställningsbarhet och personlig utveckling. Forskningsstrategier är Framstående forskning; Ökad konkurrenskraft; Framstående innovationssystem. De strategiska målen konkretiseras i 41 delmål. För att förverkliga universitetets visioner och strategier och säkerställa lärosätets konkurrensförmåga har dessa konkretiserats i Handlingsplan Handlingsplanen innehåller direkta och kraftfulla satsningar inom universitetets tre huvudområden, forskning, utbildning och samverkan om totalt 246 miljoner kronor för den kommande treårsperioden. Planen konkretiseras i drygt 4 delprojekt med definierad finansiering och ansvarsfördelning samt ett antal verksamhetsuppdrag. Universitetsstyrelsen har öronmärkt 221 miljoner till Handlingsplan Totalt 17 av projekten är helt avslutade vid utgången av 28. Exempel på projekt är Konkurrensutsatt stöd till kvinnliga forskarassistenter; Undersökning av varför kvinnor avbryter sin forskarkarriär efter doktorsexamen; Våra lärare ska ha en hög pedagogisk kompetens; Inrättande av studentombudsman; Öka studenters anställningsbarhet. 1

11 Från och med 28 finns en årlig verksamhetsplan för Umeå universitet. Syftet är att samla ihop och prioritera universitetets viktigaste mål och strategier för aktuellt år, utifrån regleringsbrev, utvecklingsprogram, handlingsplan, kvalitetssäkringssystem, verksamhetsuppdrag, policyer och planer. I verksamhetsplanen för 28 angavs prioriterade mål och strategier för utbildning, forskning, samverkan samt för personal och verksamhetsstöd. På motsvarande sätt uppdrogs till fakultetsnämnder, institutioner och administrativa enheter att ta fram en verksamhetsplan för perioden samt en aktivitetsplan för 28. I direktiv anges hur återrapportering ska ske av universitetsstyrelsens verksamhetsuppdrag, projekt enligt Handlingsplan samt för varje delmål i Verksamhetsplan 28. Här anges också vilka aktiviteter som ska göras och vilka indikatorer som finns. Universitetet har under året utbildat prefekter och andra chefer i utformningen av lokala kvalitetssystem och hur dessa är kopplade till kravet på verksamhetsplaner. Prioriterade insatser 28 Umeå universitet har utsett tolv starka forskningsområden, områden där det finns ett större antal forskare som efter vetenskapliga bedömningar kvalificerat sig som nationellt- och internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer. Merparten av dessa områden har haft en mycket positiv kvalitetsutveckling där hälften av områdena har redan tilldelats stora forskningsanslag i nationell konkurrens, bland andra två Linnéstöd och ett Berzelianslag. Karriärbidrag är en unik satsning på 142 miljoner kronor till 71 yngre lovande forskare vid Umeå universitet. Syftet med karriärbidraget är att stötta yngre forskare i deras tidiga karriär här vid Umeå universitet. Två större satsningar inom utbildningssidan och som bör nämnas är Humanistisk offensiv och Umeå School of Education. Humanistisk offensiv omfattar sju insatsområden, däribland slagkraftig utbildning och stöttas av universitetet med 36 miljoner kronor. Umeå School of Education är den största kraftsamlingen om någonsin gjorts i Sverige inom lärarutbildningsområdet. En ny organisation och ett stöd på totalt 15 miljoner kronor ska höja kvaliteten på lärarutbildningen vid Umeå universitet. Kvalitetsutveckling av utbildningar är ett projekt som initierats under 28 och innehåller ett samlat grepp över det pågående centrala kvalitetsarbetet. Här ingår utveckling av ett gemensamt system för kurs- och programutvärderingar, en universitetsgemensam studentnöjdhetsbarometer, en individuell studieplan för utbildning på forskarnivå, ett system för uppföljning av Högskoleverkets kvalitetsgranskningar. Här ingår även rutiner och kriterier för beslut om nya utbildningsprogram, ett system för att kontinuerligt följa kvaliteten i utbildningarna samt ett system för att följa upp studenter efter examen. Högskoleverkets granskningar har överlag varit positiva och lämnat beröm för utbildningarnas organisation, innehåll och lärarnas kompetens. Under 28 beslutades att kvalitetskraven var uppfyllda vid t.ex. utbildningarna i farmaci, etnologi och historia. I några fall har utvärderingarna resulterat i att examensrätten har ifrågasatts. Hit hör t.ex. psykoterapeututbildningen, journalistutbildningen, sjuksköterskeutbildningen och utbildningen till biomedicinsk analytiker. Universitetet har därefter genomfört en rad åtgärder för att höja kvaliteten vilket inneburit att fortsatt examensrätt beviljats. Universitetets trådlösa nätverk har utvecklats kraftigt och har i genomsnitt 8 användare samtidigt under dagtid. Kultur på Campus är ett Sverigeunikt projekt som har vuxit sig stort och innehåller cirka femtio arrangemang med ca 25 besökare under 28. Under 29 inleds en satsning på ett nytt campusområde vid älven som fullt utbyggd, omfattar 35 miljoner kronor under sex år Konstnärligt campus. Hösten 29 startar Umeå universitet en arkitekthögskola som hösten därpå flyttar in i ett nybyggt hus på Konstnärligt campus. Även Konsthögskolan får en ny byggnad. I Konsthögskolans gamla lokaler ges det plats för närings- och inkubatorverksamhet inom de konstnärliga och estetiska områdena för konstnärer och kulturarbetare som vill utveckla ett eget företag. Ytterligare en byggnad, en multihall som rymmer HUMlab-X och Umeå universitets museum, Bildmuseet ska byggas. Konstnärligt campus ska fungera som en smältdegel för utbildning, forskning och yrkesverksamhet inom arkitektur, design, konst och nya medier. Visionen är att skapa en kreativ miljö som ger eko över världen. Fakulteterna har utveckla kriterier för kvalitetsbaserad resursfördelning under 28 och ambitionen är att fördela minst 35 procent av den totala fakultetsresursen utifrån dess kriterier. En ny struktur för ledning och samverkan infördes från den 1 januari 29 vilket innebär att institutionsstyrelserna avskaffas och att prefekten fattar alla beslut vid institutionen som följer av rektors delegationsordning. Vidare har även rektors delegationsordning ändrats och ett nytt samverkansavtal är tecknat med de lokala fackliga huvudorganisationerna. Avtalet innebär bl.a. att vid varje större institution/enhet ska inrättas en samverkansgrupp där bl.a. arbetsmiljöombud och fackliga företrädare ingår. Ett utvecklingsarbete pågår kring ett ledningsinformationssystem som kommer att inför under 29, vilket innebär att chefer på institutions- och fakultetsnivå kan hämta information om personal, ekonomi, studieresultat och publikationer. Under 28 11

12 genomfördes en första kollegial fakultetsgranskning fakultetsaudit, där den teknisk-naturvetenskapliga fakultetens kvalitetsarbete granskades internt av fyra andra fakulteter. För andra gången genomfördes även en universitetsgemensam medarbetarenkät. Förra undersökningen genomfördes år 26. Här pågår arbete med analyser och planering av åtgärder på alla nivåer. Totalt omkring en procent av universitetets ersättning för utbildning avsätts för att höja kvaliteten som utbildningsuniversitet. Fyra procent av universitetets interna forskningsresurs används för nysatsningar och strategiska initiativ inom forskning, forskarutbildning och samverkan. Universitetet erhöll 28 för andra året i följd ett fint erkännande av sin höga kvalitet i utbildningen när Designhögskolan av Högskoleverket tilldelades utmärkelsen framstående utbildningsmiljö. År 27 tilldelades Institutionen för historiska studier samma utmärkelse. Internationalisering Universitet och högskolor ska bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte att främja utbildningens och forskningens kvalitet samt förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Lärosätena ska utveckla sin uppföljning av internationaliseringsarbetet. Den internationella rörligheten avseende lärare och studenter, särskilt inom lärarutbildningen, ska öka. I årsredovisningen för 28 ska universitet och högskolor redovisa hur de arbetar med internationell rekrytering av s.k. free movers och hur de planerar för detta arbete under 29. Redovisningen ska bl.a. innehålla en redogörelse för vilka strategiska beslut som fattats och hur arbetet organiseras. Organisering av internationaliseringsarbetet Vid slutet av 26 påbörjades arbetet i två större internationaliseringsprojekt, nämligen Utökning av vår internationella utbildningskapacitet och Internationell information och marknadsföring. Därmed flyttade Umeå universitet fram positionerna när det gäller internationalisering av utbildningen. Det bör också nämnas att det sedan 23 funnits ett särskilt program för internationalisering vid Umeå universitet, ett program vars resultat avrapporterades till universitetsstyrelsen i slutet av 28. I universitetets program för internationalisering uttrycks ambitionshöjningar för Umeå universitetets internationella arbete, såväl i kvalitativa som kvantitativa termer. I programmet finns sammanfattningsvis följande mål uttryckta: Fler kurser ska vara tillgängliga för utländska studenter och lärare. 2 procent av dem som avlägger examen skall ha erfarenhet av utlandsstudier. 2 procent av lärare och forskare skall ha erfarenhet av att arbeta utomlands. Umeå universitet skall även kunna erbjuda utländska lärare och forskare möjlighet att arbeta vid universitetet. In- och utresande studenter skall vara ungefär lika många Inresande studenters, lärares och forskares verksamhet skall vara organiserad så att det främjar internationaliseringsarbetet Uppföljning av internationaliseringsarbetet Umeå universitets internationaliseringskommitté har arbetat med att åtgärda kvalitetsbrister när det gäller insamlade uppgifter och data som beskriver internationaliseringen vid Umeå universitet. Bristerna beror bl.a. på att definitionerna inte varit entydiga. Olika definitioner har använts för att beskriva avtal liksom lärar- och studerandemobilitet etc. Mot den bakgrunden tog internationaliseringskommittén fram ett antal definitioner som rektor fastställde. Kommittén har även arbetat med att förbättra statistiska beskrivningar av den inresande, internationella studentpopulationen. Resultatet av detta arbete blev att Umeå universitet nu kan redovisa den internationella studentpopulationen bättre än tidigare. Internationell rörlighet Umeå universitet attraherar fler och fler studenter från utlandet. Gruppen utländska studenter utgörs huvudsakligen av två kategorier, utbytesstudenter och free movers. Gruppen utbytesstudenter läser vid Umeå universitet under en eller två terminer för att sedan återvända till sitt hemmauniversitet med syfte att fortsätta sina studier och avlägga en examen. De kommer alla via något etablerat mobilitetsprogram, exempelvis Erasmus, Nordplus och via universitetets centrala utbytesavtal. Den andra gruppen beskrivs som free movers och består vanligtvis av studenter som kommer från andra länder och läser vid Umeå universitet med syfte att avlägga en examen. För gruppen utbytesstudenter finns god tillgång på data, som gör det möjligt att beskriva in- och utresande studenter under en lång tidsperiod. Antalet inresande utbytesstudenter har de senaste fem åren ökat med hela 94 procent och antalet utresande med 31 procent. Antal free movers har ökat med 11 procent under samma tid, enligt uppgifter från Högskoleverket. För läsåret 27/28 minskar dock antalet free movers jämfört med föregående år. 12

13 Antal in- och utresande utbytesstudenter 23/4 27/ /4 24/5 25/6 26/7 27/8 Totalt Inresande utbyte Utresande utbyte Diagram: Antal in- och utresande utbytesstudenter läsåret 23/4 27/8. Inresande utbytesstudenter 23/4 27/ /4 24/5 25/6 26/7 27/8 Inresande utbytesstudenter (totalt) Varav EES Varav icke EES Diagram: Antal inresande utbytesstudenter läsåret 23/4 27/8. Inresande free movers 23/4 27/ /4 24/5 25/6 26/7 27/8 Inresande free movers (totalt) Varav EES Varav icke EES Varav okänt Diagram: Antal inresande free movers läsåret 23/4 27/8. Internationell rekrytering Umeå universitet arbetar för att öka antalet utresande studenter, bland annat genom att på alla nivåer utveckla internationella nätverk bland forskare, lärare och universitet, med syfte att erbjuda de egna studenterna en attraktiv utbildning utomlands. Dessa nätverk ska vara basen för utvecklingen av det internationella utbildningsutbytet för studenter, doktorander och lärare. Dessutom ska möjligheter till internationell praktik uppmuntras och utvecklas. Umeå universitet har ambitionen att stärka sin position på den internationella utbildningsarenan genom att erbjuda en internationell konkurrenskraftig utbildning. Därför ska hela universitetet anpassas för internationalisering genom tydliga strategier för internationellt utbyte som profil, service och kontaktytor samt ändamålsenlig och dimensionerad antagnings- och utbildningsverksamhet. Mot den bakgrunden redovisas fortsättningsvis vad som åstadkommits inom ramen för de pågående internationaliseringsprojekten. Inom ramen för projektet Utökning av vår internationella kapacitet har en bostadsgaranti införts för utbytesstudenter, och en modell har utarbetats för att hjälpa free movers med bostadsanskaffning. Internetbaserade tjänster på engelska har utvecklats, för utbytesstudenter och free movers. Numera finns dessutom en särskild nationell masterantagning för internationella studenter. Inom ramen för projektet Internationell information och marknadsföring har förslag till strategiska partneruniversitet tagits fram. Dessa kommer att fungera som nav i universitetets internationella marknadsföring. Projektet är även på gång att, tillsammans med övriga svenska lärosäten, köpa in verktyget International Student Barometre (ett webbenkätverktyg som riktas mot utländska studenter) för att bättre kunna kartlägga vilka områden Umeå universitet måste bli bättre på och vad vi redan gör bra, detta sker inom samarbetsprojektet Study Destination Sweden. I slutet av 28 sjösattes Umeå universitetets första universitetsövergripande internationella marknadsföringskampanj. Kampanjen gick i Tyskland med goda resultat vad gäller ökad trafik till universitetets engelska webb. Ett samarbete mellan Informationsenheten och International Office har påbörjats vad gäller produktion av tryckt informationsmaterial. I detta arbete har de båda internationaliseringsprojekten ett nära samarbete. Som en första steg i detta samarbete kommer det att finns en ny informations- och marknadsföringsbroschyr 29 som riktar sig till partneruniversitet och deras studenter. Det kommer även för första gången att finnas en motsvarande broschyr som riktar sig till free movers. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, som anställt en internationell marknadsförare, har genomfört tre resor till Indien. Resorna, som haft marknadsföringssyfte, har bidragit till att öka medvetenhet om Umeå universitets tekniska och naturvetenskapliga utbildningar och programutbud på engelska. Det har lett till ett brett nätverk och har även medfört att avtal undertecknats med två indiska lärosäten, vars studenter kan söka sig till Umeå som free movers inom främst molekylärbiologi, växt- och skogsbioteknik och kemi. Utöver detta har en ansökan sänts till Linnaues Palme om resebidrag för planeringsresor till Indien för samarbete inom utbildning. Universitetet utreder även möjligheter att starta s.k. Jointdegreeprogram med vissa lärosäten i Indien, där studenterna kan läsa en del av sina studier vid Umeå universitet och en del i Indien. Kurser och program på engelska Antalet kurser och program som ges på engelska fortsätter att öka vid Umeå universitet. Utbudet av har ökat med nästan 7 procent sedan 24. Denna utveckling tycks fortsätta, även om den snabba ökningstakten planat ut under de senaste läsåren. Den snabba utvecklingen av antalet engelskspråkiga kur- 13

14 ser och program är också en konsekvens av den Bolognaanpassning som skett vid Umeå universitet under senare år, och ger en god grund för studentutbyte med internationella partneruniversitet, liksom det möjliggör rekrytering av utländska free movers. Kurser på engelska Enstaka kurser Program på grundnivå Program på avancerad nivå Total Tabell: Engelskspråkiga kurser och program. Jämställdhet Universitetens och högskolornas jämställdhetsarbete ska få ökat genomslag i verksamheten. Könsfördelningen inom olika områden och på olika nivåer beträffande såväl studenter som personal ska vara jämn. Jämställdhetsaspekter ska beaktas i utbildning, där så är relevant. Av årsredovisningen för 28 ska framgå vilka åtgärder som har vidtagits för att få en jämnare könsfördelning och utfallet ska kommenteras beträffande utbildningar med ojämn könsfördelning, såsom läraroch vårdutbildningar och tekniska utbildningar, områden i forskarutbildning med ojämn könsfördelning, rekrytering och befordran av lärare, och rekrytering av dekaner, prefekter, studierektorer eller motsvarande. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen för 28 redovisa vilka kort- och långsiktiga resultat som jämställdhetsarbetet har lett till. Vidare ska universitet och högskolor för perioden ha fastställt mål för andelen personer av underrepresenterat kön bland nyrekryterade lärare inom samtliga lärarkategorier. Av årsredovisningen för 28 ska dessa mål och en redovisning av utfallet i förhållande till målen med kommentarer för varje enskilt år under perioden redovisas. Lärosätena ska även redogöra för vilka åtgärder som har vidtagits eller har planerats för att målen ska uppnås. Andelen kvinnor bland akademiska ledare såsom prefekter och dekaner ska särskilt redovisas och kommenteras. Av årsredovisningen ska även framgå vilka åtgärder som lärosätet har vidtagit för att jämställdhetsaspekter ska beaktas i lärosätets utbildningar, där så är relevant. Umeå universitetet arbetar systematiskt med jämställdhetsarbete i hela organisationen från centralt håll, fakultetsvis och institutionsvis. Detta yttrar sig bland annat genom att varje institution ska göra egna jämställdhetsplaner alternativt ha ett uttalat jämställdhetsperspektiv i sin verksamhetsplan, där de beskriver hur de arbetar för att främja jämställdhet i all verksamhet, för studenter såväl som för personal. Universitetets jämställdhetssamordnare och jämställdhets handläggare utbildar och informerar kontinuerligt om jämställdhet och genus i olika delar av verksamheten. Universitetet har under året testat en modell för hur utbildningar kan jämställdhetscertifieras. Detta har skett genom ett pilotprojekt vid institutionen för matematik och matematisk statistik. Jämställdhetscertifieringen förväntas leda till ökad jämställdhet inom många olika områden, bland annat genom att könsfördelningen inom olika områden blir jämnare och genusperspektivet i utbildningarna förstärks. Resultatet av pilotprojektet kommer att redovisas i en slutrapport som förväntas bli färdig under våren 29. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Jämställdhetsaspekter i utbildningarna Under 28 har den universitetspedagogiska kursen Genus och mångfald getts inom ramen för Universitets pedagogiskt centrums ordinarie utbildningsutbud. Kursen är öppen att söka för alla universitetets lärare, och den syftar till att ge grundläggande kunskaper i hur man kan implementera genus- och mångfaldsperspektiv i undervisningen. Då kursen ligger inom det ordinarie kursutbudet kommer den även att ges under 29. Under 27 gjordes en kartläggning av arbetet med genusperspektiv i Umeå universitetets utbildningar, och denna har under 28 följts upp genom att resultatet har presenterats och diskuterats vid en mängd inflytelserika forum i organisationen (dekanråd, grundutbildningskommittéer etc.). Förslag på hur universitetet centralt kan agera för att stödja och stimulera fakulteternas arbete inom området har i samband med detta överlämnats till universitetsledningen. Respektive fakultet ansvarar nämligen själva för det fortlöpande arbetet inom området. Medicinsk fakultet utmärker sig positivt genom att nyligen ha avsatt resurser för och tillsatt en 2-procentig anställning för fakultetsövergripande arbete för ökat genusperspektiv i utbildningarna. Humanistisk fakultet och samhällsvetenskaplig fakultet rapporterar också olika former av övergripande arbete, framför allt genom dialog och uppföljning av institutioners och programkommittéers arbete. Som ett positivt exempel vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet kan institutionen för matematik och matematisk statistik lyftas fram, då de har arbetat med jämställdhetscertifiering av en kurs och på detta sätt särskilt genomlyst genusfrågor i utbildningen. Institutionerna vid de olika fakulteterna genomför överlag en mängd åtgärder för att stärka genusperspektiv och jämställdhetsaspekter i utbildningarna. Det handlar t.ex. om analyser av kursplaner, utbildningsdagar och workshops för personal, 14

15 ansträngningar för att ha jämn könsfördelning bland undervisande personal på alla nivåer, översyn av kurslitteratur, riktlinjer till lärare, översyn av examinationen etc. Vid flera institutioner är man mycket mån om att göra studenterna delaktiga i arbetet, och vid några institutioner påtalar man särskilt de egna genusforskarnas bidrag till arbetet. Könsfördelning bland studenter på grundnivå och avancerad nivå I grundutbildningen har fakulteterna generellt en klar majoritet av kvinnliga studenter. Totalt vid Umeå universitetet är nu 62 procent av grundutbildningsstudenterna kvinnor, vilket i princip är oförändrat i jämförelse med 27. Könsfördelning per fakultet 28 (%) Universitetet vidtar många olika åtgärder för att rätta till skev könsfördelning vid de utbildningsprogram som har detta. Vid produktion av informations- och marknadsföringsmaterial (såväl på central nivå inom universitetet som på institutions- och programnivå) finns en medvetenhet om jämställdhetsaspekter vid val av bilder och text. Man ser över hur utbildningar presenteras, både vad gäller innehåll och form, och analyserar det ur jämställdhetsperspektiv. Studenter av underrepresenterat kön lyfts fram och synliggörs i marknadsföringsmaterial, texter bearbetas för att bli lättillgängliga oavsett läsarens bakgrund och utbildningar exemplifieras t.ex. av tidigare studenter (av underrepresenterat kön) som nu arbetar och berättar om vad yrket innebär. Att visa på förebilder är en strategi som även används vid mässor, gymnasiebesök och andra informationsträffar; man arbetar aktivt för att studenter av båda könen ska presentera utbildningsprogrammen. Insatser som görs är också anpassade efter de särskilda omständigheter som råder vid olika program. Inom Logopedprogrammet har man t.ex. aktivt arbetat för att manliga studenter ska få göra praktik på arbetsplatser där andra manliga logopeder jobbar. Inom arbetsterapeutprogrammet har ett nätverk funnits för manliga studenter. Programrådet har även, liksom många andra programråd och institutioner, sett över informationsmaterial ur jämställdhetssynpunkt och aktivt använt studenter av underrepresenterat kön som ambassadörer för utbildningarna. Dessa insatser har gett effekt, genom ökat antal manliga studenter på programmet. Utbildning på forskarnivå Vid universitetet fanns det under 28 totalt 1 26 aktiva studerande på forskarnivå (minst 1 procents aktivitetsgrad), 52 procent var kvinnor och 48 procent var män. Könsfördelningen är ungefär densamma som under 27. Fakulteterna ligger inom jämställdhetsintervallet 4 6 procent för kvinnor respektive män, förutom lärarutbildningen som har 69 procent kvinnor och teknisk-naturvetenskaplig fakultet som har 39 procent kvinnor. % 8 7 Andelen kvinnliga studerande på forskarnivå 24 28, per fakultet Kvinnor Män Hum Sam Med Teknat Lärar Hum Sam Med Teknat Lär UmU totalt Diagram: Andelen kvinnliga studerande på forskarnivå per fakultet, i procent. Diagram: Könsfördelning 28, per fakultet och Umeå universitet totalt, i procent. Ansvaret för rekrytering till forskarutbildning ligger på institutionerna, och åtgärder för att få en jämnare könsfördelning görs på många håll. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet utmärker sig, då de för att befrämja jämställdheten inom doktorandkategorin tillämpar ett premieringssystem där institutionen får extra poäng då en kvinna disputerar. Matematik och fysikområdena får den högsta poängen (1,75) medan biologiområdet får den lägsta (1,25). Poängen översätts till pengar i form av aktivitetsrelaterat del av budgeten fakulteten ger till de olika institutionerna. Samhällsvetenskaplig fakultet har tidigare använt sig av ett liknande system, men då könsfördelningen inom doktorandkategorin varit i balans de senaste åren valde man att istället övergå till ett premieringstal för kvinnliga docenter. Rekrytering och befordran av lärare Tabellen visar det totala antalet kvinnor respektive män inom kategorierna professor, lektor, forskarassistent och adjunkt vid Umeå universitet. Adjunkter omfattas inte av styrelsens mål men redovisas för att ge en helhetsbild. Mättillfälle oktober 28. Antal Andel Kvinnor Män Kvinnor Män Professor % 8% Lektor % 57% Forskarassistent % 59% Adjunkt % 44% Totalt % 58% 15

16 Umeå universitet ligger inom jämställdhetsintervallet 4 6 i alla lärarkategorier utom professor, där fördelningen är 2 procent kvinnor och 8 procent män. Andelen kvinnliga lektorer har ökat år 28. Universitetet arbetar kontinuerligt med att försöka åstadkomma en bättre könsmässig balans. Fram för allt handlar det om att alla institutioner årligen gör mål och handlingsplaner för sitt jämställdhetsarbete, samt följer upp och utvärderar det. Det görs också särskilda jämställdhetssatsningar både från centralt håll och från fakultetshåll. Under 28 har ett projekt drivits för att ta fram en handlingsplan för hur Umeå universitet på kort och på lång sikt kan arbeta för att öka andelen kvinnliga professorer. Projektet kommer att delrapporteras i början av 29, och ett förslag på handlingsplan för att på kort sikt öka andelen kvinnor kommer då att överlämnas till rektor. Projektet kommer under året också att fortsätta arbetet med att hitta konkreta kraftåtgärder, och under 21 beräknas projektet kunna slutrapporteras och lämna förslag på hur universitetet kan arbeta för att uppnå en långsiktig förändring av den skeva könsfördelningen. Under 28 har också ett karriärutvecklingsprogram för kvinnor i forskarkarriären drivits. Detta kommer att fortsätta under 29. Vidare har en undersökning varför kvinnor i högre utsträckning än män avbryter sin forskarkarriär efter doktorsexamen gjorts. Resultaten kommer att ligga till grund för fortsatt arbete med att identifiera och förstå varför män i större utsträckning än kvinnor har en fortsatt forskarkarriär efter doktorsexamen. För åren har universitetsstyrelsen fastställt rekryteringsmål om minst 4 procent kvinnor i grupperna professorer, lektorer och forskarassistenter. För 28 preciserade styrelsen, liksom tidigare år, verksamhetsuppdrag till fakulteterna i syfte att uppnå målen. Ett urval av fakulteternas vidtagna åtgärder för att få en jämnare könsfördelning i de olika lärarkategorierna presenteras nedan under rubrik för respektive fakultet. Humanistisk fakultet Vid de anställningar som utlyses följer fakulteten de sakkunnigas förslag i de fall de sakkunniga anger att en person har klart försteg framför de andra sökande. I de fall flera är väl meriterande utan tydlig rangordning, väljer man underrepresenterat kön. Könsaspekter diskuteras i varje enskilt fall av anställningskommittén, forskningsstrategiska kommittén, utbildningskommittén, docenturnämnden och fakultetsnämnden. Dessutom diskuteras denna fråga livligt vid institutionernas beredningsgrupper och institutionsstyrelser i samband med antagning till forskarutbildning. En viktig generell åtgärd är att fler kvinnor får möjlighet att docentmeritera sig, och docenturnämnden har speciellt uppmärksammat och uppmuntrat kvinnliga forskare att ansöka om docenturutnämning, vilket ökat antalet kvinnliga docenter. Samhällsvetenskaplig fakultet Samhällsvetenskapliga fakulteten bedriver ett tydligt arbete med att lyfta fram frågor som rör ojämna könsbalanser i olika sammanhang. Genom redovisningar, framtagning av aktuell statistik, analys och diskussioner kring utvecklingen hålls frågorna ständigt på agendan. Frågorna har behandlats på fakultetsnämndssammanträden, prefektluncher, lärardag och möten med jämställdhetsföreträdare på institutionsnivå. När gäller det mer långsiktiga arbetet för att säkra försörjningen av de högsta akademiska ledaruppdragen, har fakulteten identifierat bristen på docenter, och särskilt kvinnliga docenter som särskilt besvärande. Under innevarande treårsperiod (27 29) får institutionerna en premie för nya docenter där underrepresenterat kön har omräkningstal 1,2. På motsvarande sätt finns en premie för befordrade professorer på 1 kr per år med omräkningstal 1,2 för underrepresenterat kön. Medicinsk fakultet Fakultetens anställnings- och docenturnämnd (ADN) bereder anställning av professor, lektor och forskarassistent samt befordran till anställning som professor och lektor. Vid varje anställning utser ADN en rekryteringsgrupp bestående av prefekt och ämnesföreträdare, om möjligt en kvinna och en man. I rekryteringsgruppens arbete ingår bl.a. att aktivt finna både kvinnliga och manliga sökande till ledigförklarade anställningar. ADN utser alltid minst två sakkunniga vid beredning av anställningar. Båda könen ska vara representerade, om inte synnerliga skäl talar emot detta. Vid anställningar, som söks av både kvinnor och män, diskuterar ADN jämställdhetsaspekten. Nämnden beaktar alltid möjligheten till positiv särbehandling av underrepresenterat kön. ADN redovisar hur jämställdhetsaspekten har beaktats och vilken betydelse den haft vid anställningar som söks av båda könen. Vid ansökan från en tillsvidareanställd lektor om befordran till professor, utses en rekryteringsgrupp enligt ovan och sakkunniga av båda könen. Fakultetsnämnden beslutade i oktober 26 att, i syfte att öka kvinnliga lektorers möjligheter till vetenskaplig meritering, under år 27 utlysa två anslag om vardera 4 tkr, under 28 två anslag, under år 29 två anslag osv. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Utöver tidigare nämnt premieringssystem vad gäller doktorander (se avsnittet Utbildning på forskarnivå) har teknisk-naturvetenskaplig fakultet även fördelat ett särskilt stöd till kvinnor med fakultetsfinansierad 16

17 forskningstid. Med tanke på andelen kvinnor bland fakultetens forskare kan detta ses som en tydlig kvinnosatsning. Fakulteten för lärarutbildning Vid fakultetsnämnden för lärarutbildning är könsfördelningen inom de olika lärarkategorierna relativt jämn, med undantag för gruppen professorer, där kvinnorna är underrepresenterade. Den totala fördelningen på kön för kategorin lärare har varit ungefär densamma inom fakultets nämnden de senaste åren. Antal Professorer Universitetslektorer Forskarassistenter kvinnor män kvinnor män kvinnor män Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Totalt Tabell: Antal och andel nya professorer, universitetslektorer och forskarassistenter under åren 25, 26, 27 och 28. Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Som tabellen ovan visar når Umeå universitet upp till det av regeringen satta målet om att minst 34 procent av de nyanställda professorerna under åren ska vara kvinnor. I rapporteringskraven anges att universitetet ska kommentera det procentuella utfallet av nyanställningar inom varje lärarkategori i förhållande till de mål styrelsen satt upp för varje år. Universitetsstyrelsen har, som tidigare nämndes, fastställt att minst 4 procent av de nya lärarna i respektive kategori (professorer, lektorer och forskarassistenter) ska vara kvinnor under Detta innebär att universitetet under perioden har klarat rekryteringsmålen varje år när det gäller lektorer. När det gäller forskarassistenter uppnåddes målet inte under de tre första åren, men under 28 nådde universitetet målet i och med att 47 procent av de nya forskarassistenterna var kvinnor. Detsamma gäller professorerna, där universitetet var nära att nå målet under 25, inte var i närheten under 26 och 27, men nådde det med lysande resultat under 28 då nästan hälften (46 procent) av de nya professorerna var kvinnor. Det är mycket glädjande att andelen kvinnor bland de nya professorerna ökat så drastiskt under 28, och det vittnar om att det långsiktiga och idoga jämställdhetsarbete som universitetet har bedrivit har gett resultat. Det blir nu viktigt att försöka identifiera och analysera vilka åtgärder som varit framgångsfaktorer i denna ökning, så att vi kan behålla den goda utvecklingen framöver. Att säga vad som påverkat utfallet varje enskilt år är mycket svårt, då utvecklingen beror av faktorer som verkar under lång tid. De som blir professorer idag har en 1 2 år lång karriär inom akademin bakom sig, och många samverkande faktorer har påverkat deras karriärutveckling under denna tid. På samma sätt som de insatser vi gör i dag påverkar både den närmsta framtiden och utvecklingen på lång sikt, så påverkas vi fortfarande av de insatser som gjordes under åttio- och nittiotalet. Könsfördelning ledaruppdrag För information om könsfördelning bland universitetets ledaruppdrag, se rubriken Ledarutveckling 28 och mål för 29 under området Kompetensförsörjning. Kompetensförsörjning Myndigheten skall redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. I redovisningen skall det ingå en analys och en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till att nå verksamhetens mål. Uppgift skall lämnas om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret. Den totala sjukfrånvaron skall anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Uppgift skall också lämnas om 1. den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 6 dagar eller mer, 2. sjukfrånvaron för kvinnor respektive män samt 3. sjukfrånvaron för anställda i åldrarna 29 år eller yngre, 3 49 år och 5 år eller äldre. Sjukfrånvaron för varje grupp som avses i andra stycket 2 och 3 skall anges i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Bakgrundsfakta personalstatistik I oktober 28 var 4 6 personer anställda vid Umeå universitet och av dessa var tillsvidareanställda. Antalet helårsarbetare med avdrag för 17

18 sjukledigheter och tjänstledigheter uppgår till Medianåldern bland all personal var 45 år och bland tillsvidareanställd personal 52 år, vilket inte skiljer sig från 27. Hela anställda, eller en tredjedel av samtliga anställda, är över 55 år. Av universitetets tillsvidareanställda är 45 procent över 55 år. Den kommande femårsperioden förväntas årligen 1 personer gå i pension. Hälften av dessa arbetar med kärnverksamhet. Beräknade pensionsavgångar utgår från en pensionsålder på 65 år, men tendensen är att fler väljer att arbeta åtminstone deltid efter 65 år. Den möjligheten används av både kärn- och stödkompetensen Personal som uppnår 65 års ålder Lärare TA-personal Diagram: Personal som uppnår nedre pensionsgräns 65 år vid Umeå universitet Beslutade mål Rektor har i december 27 fastställt en övergripande strategisk kompetensförsörjningsplan för Umeå universitet. Den innehåller myndighetens prioriterade mål under perioden , där syftet är att proaktivt möta den stora generationsväxling som har sin absoluta topp kring åren Även i universitetsstyrelsens beslutade verksamhetsplan för 28 finns mål för kompetensförsörjning. Nedan följer universitetets beslutade mål för kompetensförsörjning. Därefter följer en genomgång av genomförda åtgärder och resultat per mål. I avsnittet därefter kommenteras hur de vidtagna åtgärderna sammantaget bidragit till att nå verksamhetens mål. För området kärnverksamhet (ur Strategisk kompetensförsörjningsplan ) 1. Framtida karriärvägar för disputerade ska upprättas. 2. Antalet anställningar skall dimensioneras efter vårt kompetensförsörjningsbehov. 3. Våra lärare ska ha hög vetenskaplig och pedagogisk kompetens som kontinuerligt säkras genom kompetenshöjning och kompetensväxling. 4. Innehav av postdoktorsanställning och internationell erfarenhet skall vara meriterande vid tillsättning av lektorat och professurer. 5. Anställningskommittéerna ska ha en enhetlig organisation så att vårt rekryteringsarbete ska bli effektivare. 6. Den sneda könsfördelningen i de yngre åldersgrupperna på lektorsnivå ska utjämnas. För området lednings- och stödkompetens (ur Strategisk kompetensförsörjningsplan ) 1. Det administrativa stödet ska effektiviseras och professionaliseras. 2. Det akademiska och administrativa ledarskapet ska ha god kompetens i relation till verksamhetens behov och krav. 3. Ledare på alla nivåer ska ansvara för att systematisera arbetet med kompetensförsörjningen. Ur Verksamhetsplan Inom områden med ojämn könsfördelning ska könsfördelningen bli jämnare. 2. Utarbeta och genomföra strategi för snabb och konkurrenskraftig rekrytering av professorer och lektorer. 3. Andelen kvinnliga professorer ska öka. Uppföljning av aktiviteter och resultat Mål 1: Framtida karriärvägar för disputerade ska upprättas. Aktiviteter: 71 unga forskare har beviljats 2 miljoner kronor vardera i karriärbidrag efter ett ansökningsförfarande i konkurrens med extern bedömning. Dessutom har fakulteterna 28 beslutat om satsningar med sammanlagt 48 nya postdoktorer och forskarassistenter, varav 14 nya forskarassistenter inom samhällsvetenskaplig fakultet, 16 postdocanställningar inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet, nio forskarassistenter/postdoktorer inom Umeå School of Education samt nio tjänster inom humanistisk fakultet. Resultat: Satsningen med karriärbidrag har fått mycket positiv respons och sammanlagt 218 unga forskare ansökte om karriärbidrag. År 28 finns totalt 69 forskarassistenter inom universitetet (71 forskarassistenter 27), utifrån fakulteternas beslutade satsningar är förväntningen att antalet rekryteringstjänster ska öka markant år 29. Satsningar på karriärbidrag och rekryteringstjänster möjliggör att vi kan behålla lovande forskare och säkra den framtida kompetensförsörjningen för myndigheten. Mål 2: Antalet anställningar skall dimensioneras efter vårt kompetensförsörjningsbehov. Aktiviteter: Utifrån rektors beslut 27 har samtliga fakulteter, institutioner och enheter gjort kompetensförsörjningsplaner inklusive planerade åtgärder. Utifrån dessa kompetensförsörjningsplaner har en samlad analys genomförts för universitetet. Denna analys har resulterat i att ytterligare åtgärder beslutats i syfte att förbättra universitetets konkurrenskraft. Resultat: Det finns en samlad bild över hur behovet av anställningar ser ut inom olika personalkategorier för hela universitetet åren fram till 215. Åtgärder har vidtagits utifrån detta som kommer att följas upp. 18

19 Varje fakultet, institution och enhet har en tydlig bild över sin kompetensförsörjningssituation och utifrån detta har åtgärder vidtagits som kommer att fortgå och följas upp. Mål 3: Våra lärare ska ha hög vetenskaplig och pedagogisk kompetens som kontinuerligt säkras genom kompetenshöjning och kompetensväxling. Aktiviteter: Handlingsplaneprojektet Våra lärare ska ha hög vetenskaplig kompetens bedrivs under åren till en kostnad med 6 miljoner kronor per år. Rektor har under 27 beslutat om ett generellt anställningsstopp för adjunkter. Handlingsplaneprojektet Våra lärare ska ha hög pedagogisk kompetens bedrivs åren till en kostnad med 1,5 miljoner kronor per år. Dessutom pågår ytterligare ett handlingsplaneprojekt som heter Kompetensutveckling kring pedagogiska möjligheter med IKT (informations- och kommunikationsteknologi) till en kostnad med 1,4 miljoner kronor per år. Fakulteterna har genomfört många aktiviteter under 28 i syfte att öka lärares IKT-kompetens utifrån universitetsstyrelsens verksamhetsuppdrag. Resultat: Andelen disputerade lärare ökar år 28 jämfört med år 27. Antal anställda lektorer är 18 fler år 28 (+3,2 procent) medan antal anställda adjunkter minskat år 28. Under år 28 har totalt 46 lärare genomgått högskolepedagogisk utbildning, vilket är 7 personer eller 21 procent fler än 27 (+33 procent jämfört med år 26). Antalet IKT-handledare är idag ca 6 personer, vilket är fler än 27. Antal helårsstudenter inom nätutbildningar har ökat från 1 43 helårsstudenter 27 till helårsstudenter år 28. Mål 4: Innehav av postdoktorsanställning och internationell erfarenhet skall vara mycket meriterande vid tillsättning av lektorat och professurer. Aktiviteter: Rektor har beslutat inrätta en ny tjänstebefattning som postdoktor i enlighet med förslag från personalenheten. Resultat: Ett arbete pågår med att implementera ovanstående mål och frågan har hög aktualitet inom fakulteter och institutioner. För de nio forskarassistenter/postdoktorer som utlyses inom Umeå School of Education finns ett tydligt krav på internationell erfarenhet, vilket är ett konkret exempel på måluppfyllelse. Mål 5: Anställningskommittéerna ska ha en enhetlig organisation så att vårt rekryteringsarbete ska bli effektivare. Aktiviteter: Ett arbete har initierats under 28 för att nå målet. Resultat: Arbetet med att införa en enhetlig organisation kommer att slutföras år 29. Eftersom den strategiska planen för kompetensförsörjning gäller fram till 212 har det inte varit möjligt att nå detta mål redan år 28. Mål 6: Den sneda könsfördelningen i de yngre åldersgrupperna på lektorsnivå ska utjämnas. Aktiviteter: Inom ramen för projektet Varför fortsätter inte kvinnors forskarkarriär efter doktorsexamen? har en enkätundersökning genomförts, omfattande samtliga personer som erhållit doktorsexamen under åren samt Resultaten visar på skillnader mellan könen som är viktiga att åtgärda för att Umeå universitet ska kunna säkerställa en jämnare könsfördelning bland forskare, oavsett var i karriären de befinner sig. Handlingsplaneprojektet Mentorprogram för kvinnliga forskare pågår under perioden och omfattar 2 deltagare per år. Resultat: Resultaten från enkätstudien utgör ett viktigt underlag i förändrings- och utvecklingsarbetet för att jämställa forsknings möjligheterna för män och kvinnor. Av de lektorer som anställts eller befordrats år 28 är 54 procent kvinnor. Mål 7: Det administrativa stödet ska effektiviseras och professionaliseras. Aktiviteter: För administrativa befattningar får institutioner och enheter många kompetenta sökande till utlysta befattningar. En viktig aktivitet är att öka administrativ personals kompetens om kärnverksamheten, detta arbete har påbörjats år 28. Förvaltningsenheter som ekonomiadministrativa enheten och Studentcentrum håller regelbundet utbildningar för administratörer och studievägledare. Dessutom har processansvar definierats för administrativa stödprocesser och ansvariga för dessa processer har utsetts. Resultat: Dialog och kommunikation mellan olika organisatoriska nivåer samt mellan personal inom kärnverksamhet och administrativ verksamhet har de senaste åren strukturerats och ökat i omfattning. Mål 8: Det akademiska och administrativa ledarskapet ska ha god kompetens i relation till verksamhetens behov och krav. Aktiviteter: En ny delegationsordning med tillhörande stödprocesser har beslutats under 28. En ny ledningsorganisation har trätt i kraft, där institutions styrelserna avskaffas och där prefekternas ansvar och befogenheter förtydligas från och med Ett lokalt samverkansavtal omfattande hela myndighetsorganisa tionen har slutits med våra fackliga parter under 28. Ledarskapsprogrammet UCL (Umeå universitets chefs- och ledarutvecklingsprogram) har fortgått under 28 med 18 dagar per grupp och här deltar både administrativa och akademiska ledare. 19

20 Resultat: Beslutet om ny ledningsorganisationen föregicks av försöksverksamhet inom humanistisk fakultet, där utvärderingen visade att försöket möjliggjorde ett mer professionellt ledarskap. Den enkätundersökning som genomförts om UCL under 28 visade bland annat att 94 procent av deltagarna anser att programmet bidrar till utveckling av universitetet som helhet och att 59 procent anger att programmet bör fortgå med vissa förändringar. Mål 9: Ledare på alla nivåer ska ansvara för att systematisera arbetet med kompetensförsörjningen. Aktiviteter: Rektor har år 27 beslutat att alla fakulteter, institutioner och enheter ska utarbeta planer för kompetens försörjning med utgångspunkt i den strategiska kompetensförsörjningsplanens mål. Resultat: Alla fakulteter, institutioner och enheter har utarbetat handlingsplaner för kompetensförsörjning i enlighet med rektors beslut under 28. Resultatet har redovisats till universitetsstyrelsen under året. Utfallet av vidtagna åtgärder kommer att analyseras i respektive enhets verksamhetsberättelse. Mål 1: Inom områden med ojämn könsfördelning ska könsfördelningen bli jämnare. Aktiviteter: Universitetsstyrelsen har gett fakulteterna i uppdrag att vidta åtgärder för att få jämnare fördelning vid rekrytering och befordran till lärare samt vid rekrytering av dekaner, prefekter, studierektorer eller motsvarande. Fakulteterna har genomfört en rad åtgärder, bland annat genomför medicinsk fakultet en särskild satsning på kvinnliga forskares meritering och teknisk-naturvetenskaplig fakultet driver programmet Nyfiken på ledarskap, som bygger på ett kvinnligt nätverk (se även avsnitt om jämställdhet). Resultat: Könsfördelningen är jämn när det gäller rektorer, dekaner och prodekaner, vilket är positivt. Andelen kvinnliga dekaner har ökat år 28. Andelen kvinnor har under de tre senaste åren ökat bland prefekter och avståndet till målet på minst 4 procent är endast 1 procentenhet. Andelen kvinnor har minskat något i gruppen biträdande och ställföreträdande prefekter. Sammantaget blir kvinnor är allt mer synliga inom alla nivåer vid Umeå universitet, vilket är en konkurrensfördel vid rekrytering av studerande och medarbetare. Funktion Antal kvinnor Antal män Andel kvinnor i procent Rektor 1 Prorektor och vicerektor Dekan Prodekan och vicedekan Prefekt Biträdande och stf. prefekt Tabell: Antalet kvinnor respektive män inom akademiska chefsuppdrag. Mål 11: Utarbeta och genomföra strategi för snabb och konkurrenskraftig rekrytering av professorer och lektorer: Aktiviteter: Fakulteterna har genomfört en rad åtgärder år 28 för att utveckla rekryteringen av professorer och lektorer, bl.a. har samhällsvetenskaplig fakultet förtydligat anvisningar och teknisk-naturvetenskaplig fakultet förstärkt kansliresurserna för rekryteringsarbete. Resultat: Flera fakulteter har förkortat handläggningstiderna för rekrytering av professorer och lektorer. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet har genomfört rekryteringar av sammanlagt sex professorstjänster inom kemi där det var 117 sökande och där många konkurrenskraftiga rekryteringar kunnat genomföras. Även övriga fakulteter har kunnat genomföra konkurrenskraftiga rekryteringar under 28. Mål 12: Andelen kvinnliga professorer ska öka. Aktiviteter: Se avsnitt om jämställdhet. Resultat: Andelen kvinnliga professorer är 2 procent vilket är samma nivå som år 27. Av antalet nya professorer år 28 är 46 procent kvinnor. Analys av hur åtgärder sammantaget bidragit till att nå verksamhetens mål För att nå verksamhetens mål är det väldigt viktigt att lyckas bra med att attrahera, behålla, utveckla och avveckla kompetens. Det är några av de allra viktigaste frågorna för universitetet och kompetensförsörjningsfrågorna behandlas ofta på alla organisatoriska beslutsnivåer, inklusive universitetsstyrelsen. Utifrån detta är det av stor vikt att lyckas med aktiviteter och mål inom kompetensförsörjning för att vara ett framgångsrikt universitet. Flera av universitetsstyrelsens beslutade mål avser också kompetensförsörjning. Nedan följer några viktiga exempel på hur aktiviteter och måluppfyllelse inom kompetensförsörjning bidragit till att Umeå universitet når sina mål. Aktiviteterna karriärbidrag och satsningarna på forskarassistenter/postdoktorer (mål 1) med konkurrenssatta ansökningar medför bättre möjligheter att kunna öka erhållna externa medel samt kunna öka publiceringar, vilket är två av universitetsstyrelsens beslutade mål. Redan de åtgärder som genomförts t.o.m. 28 har bidragit till att erhållna externa medel ökat med 14,1 procent mellan 28 och 26. Även antalet publiceringar har ökat de senaste åren. Aktiviteterna för att öka andelen lärare med hög vetenskaplig kompetens (mål 3) gör att forskningsanknytningen i utbildningen ökar, vilket är ett av Högskoleverkets mått på kvalitet inom utbildning. 2