Att lyssna på de yngre barnens upptäckter i ett projekterande arbetsätt. Pedagogisk dokumentation i rörelse tillsammans med barnen

Transkript

1 Att lyssna på de yngre barnens upptäckter i ett projekterande arbetsätt Pedagogisk dokumentation i rörelse tillsammans med barnen

2 Ann Åberg Pedagogista, Äppelviken-Ålstens förskolor, Bromma, Stockholm Konsult, Reggio Emilia Institutet

3 Hur lyssnar vi på de yngre barnens upptäckter? Hur visar vi barnens idéer respekt?

4 Det finns skäl att ifrågasätta vilka föreställningar vi har om små barns sätt att vara och hur traditionella utvecklingspsykologiska teorier har bidragit till att forma en vardag där små barn betraktas som mindre värda för att de inte passar in i idealet som tycks vara den förnuftige tänkande vuxne. Utmaningen ligger i att se bortom fastlagda kategorier och tankemönster om vad barn är, vad de kan och hur de utvecklas och lär Små barns delaktighet och inflytande några perspektiv. s.43 Nina Johannesen, Ninni Sandvik.

5 Utmana diskursen om små barn som beroende, mindre kompetenta och icke-pratande Barn är kompetenta OM

6 Olika diskurser dominerar praktikfältet under olika tider. Det är viktigt att ständigt reflektera kring mångfalden av de diskurser som vi är styrda av och se de möjligheter och de begränsningar som detta för med sig Nina Odegard Gjenbruk som kreativ kraft

7 Pedagogens förhållningssätt och förskolans verksamhet styrs av teorier Vilka konsekvenser får pedagogernas teorier i praktiken? Med vilken blick ser vi på det barnen gör? Hur lyssnar vi till det barnen försöker berätta för oss?

8 Vilka barnen kan BLI på en förskola beror på vilka teorier om barn som präglar pedagogerna Att få bli sitt bästa jag.

9 Genom pedagogisk dokumentation har vi möjlighet att se barnet på nytt, om och om igen, och vi gör oss synliga för oss själva. Hillevi Lenz-Taguchi professor,stockholms universitet Viktigt att vi ständigt granskar oss själva så att inte barnen blir studieobjekt. Reflektion Ett centralt syfte med reflektion är att utveckla sin kompetens ur sin egen vardag och börja förstå varför man handlar som man gör

10 Allt det barnen gör är ett svar på det VI gör Ett svar på det vi gör den pedagogik vi bedriver INTE ett svar på vilka barn vi har Hillevi Lenz-Taguchi, professor, Stockholms universitet

11 Reflektionsväggar med många pedagogiska berättelser Att vara i dialog med dokumentationen Dokumentationer i rörelse

12 Grunden för att jobba med lyssnande pedagogik är att vara kvar vid glöden, stanna upp vid barns tankar, frågor och teorier Gunilla Dahlberg, professor emerita, Stockholms universitet

13 Gemensamt tema : Vårt Bromma Barns relation till och dialog med sin närmiljö Många OLIKA projekt (undersökningsområden- intresseområden) Arkitektur och byggnader Skogsområden Kiselgränds flytt Träd Ålstensgatan Spårvagnen Skyltar Symboler Tecken Kartor Djur

14 Tema: Vårt Bromma Projektfokus : Barnens relation till och dialog med Spårvagnen (12:an) Stjärnan 1-3 år Familjernas projektuppgift : Ta ett foto som synliggör något som ditt barn visat intresse för med fokus på spårvagnen (själva tåget eller något runtomkring ) Skriv en kort berättelse som beskriver barnets intresse Återanvända -Återkomma många gånger på olika sätt Inte presentationer - Skapa förutsättningar för möten, samtal och gemensamma undersökningar

15 Syfte med Familjernas Projektuppgift Familjernas medtagna foton på något i det valda undersökningsområdet blir en gemensam utgångspunkt för starten av terminens projekt - igångsättare Familjernas projektuppgifter blir ett intressant innehåll att mötas kring för att lära känna material, varandra och förskolan i början av terminen Skapa delaktighet - ge familjerna möjlighet att bidra till ett meningsfullt innehåll

16 Barnens intresse i fokus Med familjernas projektuppgifter som utgångspunkt Använda familjernas foton i vardagen på förskolan på olika sätt Besöka spårvagnens hållplats Åka spårvagn Många gånger Pedagogernas observationsfokus Vad är det barnen fäster sig särskilt vid? Vad är det barnen återkommer till?

17 Spårvagnsäventyr Kamerans observationsfokus : Fota det barnen tittar på ( glöden) Reflektionsstund återbesök- igångsättare spårvagnsprojektet Dröja kvar vid glöden Skapa spännande lekvärldar.

18 Att sprida intressen mellan barnen Elliots föräldrar svarar på projektuppgiften: : När vi åker spårvagnen tycker Elliot att det är roligt att titta mellan stolsryggarna för att se om det sitter nån kul person att leka titt-ut med Barnen tillverkar kikrör Hur kan Elliots intresse ges möjlighet att spridas och påverka innehållet i verksamheten?

19 Ett barns intresse blir till gruppens rikedom Pedagogens bidrag: Lyssna och förbinda barnens OLIKA intressen för att ge barnen möjlighet att få syn på fler sätt att tänka och göra

20 Uppföljning och utvärdering sept/ okt Pedagogens observationsfrågor Vad är det barnen visar särskilt intresse för? Vad är det de återkommer till?

21 Barnens intressen får betydelse för hur pedagogerna planerar innehåll och förändrar i miljön Gallret Symboler Skyltar knappar konduktören Klockan Dörrar - öppnas /stängs Spårvagnen 1 2:an Mönster Figurer Spåret - stenarna Rörelse Bokstäver Leka tittut Det man inte kan se (det som är gömt) Vilka utmaningar kan vi erbjuda som kan kopplas till barnens intressen? ( för att ge barnen möjlighet att undersöka vidare) Vilka förändringar behöver vi göra i miljön? (ute och inne) Vilka material kan vi lägga till? Pedagogens bidrag : Lyssna, förflytta, bredda, vidga och förbinda barnens olika intressen

22 Hur välkomnar vi barnen in i rummet Tänka om förberedelse Återanvända foto-dokumentation som synliggör barnens olika intressen Familjernas projektuppgift Pedagogernas fotodokumentation Rummets magnet

23 Att förbereda för vad som KAN hända..inte för vad som SKA hända

24 Reflektion - Gemensam återblick och igångsättare Att komma i stämning

25 Pedagogens observationsfokus Vad är det barnen visar intresse för? Vilka olika strategier använder barnen?

26 Vi vuxna har ett stort ansvar att vara lyhörda och lyssna på vad barnen berättar för oss att de vill göra, inte minst med sitt kroppsspråk Eva Bylund, pedagog på Stjärnan Äppelviken-Ålstens förskolor

27 Vad visar barnen särskilt intresse för? Titta det står VERA Bokstäver, Symboler Tecken = förslag från barnen till pedagogen På vilka olika sätt kan vi uppmuntra fortsatt utforskande av bokstäver?

28 Börja med att komma stämning tillsammans IGÅNGSÄTTARE Göra alla delaktiga och förberedda inför dagens erbjudande 1. -l

29 Reflektion Återblick- igångsättare att göra alla delaktiga r Att få gå emellan Att få GÖRA och reflektera på samma gång

30 Att närma sig barnen med en ny utmaning är något som kräver stor lyhördhet och ständig reflektion över den egna rollen och över barns kunskapsprocesser Jonstoij,Tolgraven, Hundra sätt att tänka s.27

31 Förberedelser inför vilan tillsammans med barnen Barnen är inte föremål för verksamheten, de är en del av - delaktiga i att skapa verksamheten

32 Ge barnen möjlighet att använda sina solidariska och empatiska förmågor Vera bäddar till Viggo Att göra något för något annan Att göra någon glad Märkvärdiggöra det vardagliga (merkverdiggöre det hverdagslige)

33 Hur visar vi barnens idéer respekt? Hur påverkar barnens intressen pedagogernas val av innehåll i verksamheten? Hur påverkar barnens intressen den pedagogiska miljön?

34 Skapa spännande lekvärldar - förstärka stämningar Dokumentation som agentisk - som aktiv igångsättare som får saker att hända i verksamheten

35 Det barnen återkommer till i projektet ska synas i miljön Stort intresse för mönstret Vad vet vi om de yngre barnen?

36 Stjärnans egen spårvagn- Lilltolvan Några av de äldre barnen har målat spåret till de yngsta barnens spårvagn Barnens intresse för bokstäver påverkar miljön Spårvagnen, konduktören och blipparen flyttar in i förskolans rum Miljön blir aldrig färdig utan är en spegling av vad barnen intresserar sig för Variation Att få utforska galler på många olika sätt

37 Varje nytt projekt (intresseområde) lämnar spår Berikar den pedagogiska miljön Utvecklar verksamheten

38 Långsamma processer Stanna upp dröja kvar Utmaning med fokus på barnens intresse Teckna gallermönster Förbereda arrangera för fortsatt utforskande av gallret

39 Pedagogens observationsfråga Vilka olika strateger använder barnen? En observationsfråga som stödjer demokratiarbete i praktiken Genom att plocka upp och synliggöra olikheter i barnens tillvägagångssätt kan vi ge barnen möjlighet att få syn på och pröva varandras idéer.

40 Teckna gallermönster tillsammans Matilda: Det ser ut som apelsiner Markus: Ballonger..ballonger Ottilie : Jag vill göra O Tecknande föder teorier och är ingången till skrivande och läsande

41 På vilka fler sätt skulle vi kunna ge barnen möjlighet att fortsätta och fördjupa sitt undersökande av galler? Se långsamheten, upprepningen och tiden som en viktiga aspekter i barns lärande

42 Förberedelse arrangera iscensätta för hundraspråkligt utforskande Lera Plocka in barnens intressen och strategier i det hundraspråkliga

43 Ge barnen tid för att komma i stämningge plats för långsamheten

44 Organisation av tid Aktivitet Förberedelse Aktivitet Efterarbete 1/3 1/3 1/3

45 Vilka olika strategier ser vi? Hur sprids idéer i gruppen?

46 Ett projektinriktat arbetssätt handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och kunskaper på bästa sätt

47 Vad kan vi pedagoger lägga till som utmanar barnens tänkande och handlade? Inspirationsmaterial Fotodokumentation att titta på hönsnät att känna på Sortera skapa mönster

48 Skapa lärmiljöer som uppmuntrar barnen att experimentera med OLIKA uttryckssätt Dansa på och i gallermönster

49 Dansens uttryckssätt erbjuder ett utforskande av : Balans Tempo Tyngd Vikt Spänd - avspänd Form Läge Avstånd Riktning Rytm Gemenskap Glädje

50 Att få tillgång till många olika uttrycksformer ger barnen möjlighet att förstå på flera sätt, få fler perspektiv Barns lärande är alltid ett svar på: Lärandets möjlighetsvillkor

51 Barns rätt till delaktighet och inflytande fordrar en helt ny vuxenroll. Vuxna som riktar sin uppmärksamhet mot barnet som deltagare eller aktör i sitt eget liv. Vuxna som möter barnen som medmänniskor, inte utifrån ett bristperspektiv som fokuserar på vad de en gång ska BLI. ( ) Det handlar om vuxna som är i lärprocesser tillsammans med barnen Små barns delaktighet och inflytande några perspektiv. s.43 Nina Johannesen, Ninni Sandvik.

52 Skriva Måla teckna Former mönster Möten samtal med människor Teckna Fantisera Bygga och konstruera Dramalek Upptäcka tekniska lösningar i vardagen Rörelse Måla IKT Reflektera-resonera Förklara Argumentera Projektet med fokus på barnens relation till Spårvagnen 12:an Berätta och beskriva Avstånd-placering Upptäcka förbättringar - pröva lösningar Jobba med lera Åka spårvagn Titt-ut iaktta Fantisera Fråga Färger-nyanser Fotografera Klippa klistra Symboler och tecken Möten med människor utanför förskolan Jämföra Siffror antal-storlek Pröva sina egna och varandras hypoteser Sortera Undra tillsammans Bokstäver lyssna

53 Vad är det barnen försöker förstå? Att se bortom det ögat ser och örat hör Att göra sig lyhörd för det som inte hörs men försöker göra sig hört

54 Maj 15 Återkoppling till läroplanens tre förtydligade områden Projektet med fokus på 12:an /(spårvagnen ) har gett barnen erfarenheter av ; Naturvetenskap- teknik Matematik Språk och kommunikation Ljud Rörelse Acceleration Hastighet Fart Broms Skuggor ljus Teknik- trycka på knappar Luftmotstånd Tyngd teknik IKT Jämföra Friktion Balans Förflyttning förändring Konstruktion Byggtekniker Antal Former geometri Mängd Jämförelser Urskilja likheter-olikheter Mönster symmetri Siffror Storlek Lägesbegrepp Orsak-verkan Taluppfattning Räkna Klassificering sortering Tidsuppfattning-Rumsuppfattning, läge,avstånd,riktning,hastighet Titt-ut lekar Peka Samtala -lyssna. -dialog Berätta återberätta Fantisera Reflektera Iaktta Förhandla kompromissa Nya begrepp Teckna måla klistra Följa konturer Tolka bilder olika medier Lera Bokstäver skriva Symboler- tecken skyltar Dramalek Härma rörelsemönster Sång musik 3-dim

55 Förskolans grund vilar på demokratiska värden Välkomnade Delaktighet Olikhet Subjektivitet Lyssnande Relationer Solidaritet Kreativitet Lärande Meningsskapande Där demokrati levs pågår lärande och lyssnande Carlina Rinaldi, chef för Loris Malaguzzi international center, Reggio Emilia

56 Hur använder vi digitala verktyg i förskolan?

57 Nätverk med fokus på digitala verktyg Nätverk är grunden för ett fördjupat lärande och det är i reflektion med andra som våra tankar blir till något större.

58 Förskolan som komplement till hemmet En till många Barnen idag är födda med ett digitalt modersmål Vi vuxna är immigranter i den digitala världen. Vi vet inte allting, men vi kan lära ihop med barnen Mediepedagogik på barnens villkor

59 Skapa och förstärka stämningar Skapa spännande lekvärldar Lägg till ljudbilder som tex: Havsbrus Fågelkvitter, Regn Rytmer

60 Att gå emellan Förbinda digitala analoga Projektion möjliggör för förbindelser mellan olika uttryckssätt Se lärplattan som en lika naturlig del i miljön som allt annat

61 Reflektion återbesök- igångsättare Korta filmer från ett tidigare tillfällen Foto projicerat på väggen Intresset för något som barnen gjort väcks på nytt Upptäcka detaljer med digitalt mikroskop

62 Digitala lärmiljöer måste ingå i en större helhet, vara en del av miljön, inte något som existerar utanför den andra verksamheten Markus Bergenord Mediepedagogik på barnens villkor

63 Hur vi väljer att ordna den pedagogiska miljön säger något om vilken uppfattning vi har om förskolans uppdrag och vilken barnsyn som råder på förskolan Vad signalerar rummet? Du formar rummet..men.rummet formar också dig Miljön sänder budskap om : Vad som är möjligt att göra Vem man får vara och Vem man kan BLI

64 Förskolan som komplement till hemmet Vad kan förskolan lägga till som barnen inte redan har där hemma? Tillgång till föränderligt material som ställer frågor inte ger färdiga svar Föränderligt material Sortera, jämföra, upptäcka detaljer, likheter och skillnader, bygga mönster, rekvisita i rolleken förvandla, etc, etc Material som inte signalerar en färdig idé inspirerar och utmanar

65 Att arbeta med återbruk i förskolan är att sätta miljöfrågor och hållbar framtid i förgrunden. Samtidigt öppnar kreativt arbete dörrar in i spännande pedagogiska landskap och mötesplatser där demokratiska värden blir synliga Nina Odegard

66 Skapa lärmiljöer som uppmuntrar barnen att experimentera med många olika uttryckssätt Papplådor förvandlas till det leken för tillfället behöver Barnen har rätt till intelligent material som bara fantasin sätter gränser för

67 Vad är intelligent materialval? Det är material som inte tvingar barnen i en viss riktning, utan som ställer frågor, väcker hypoteser och en önskan att få experimentera Paola Strossi Att göra lärande synligt, sid 67

68 De stora materialen bjuder in till samarbete Små saker signalerarjag finns till för DIG Stora saker signalerarjag finns till för ER Nina Odegard Gjenbruk som kreativ kraft Byggrum på en yngrebarnsavdelning

69 Många mötesplatser i byggrummet Jämföra. Ta in fler aspekter av samma sak Mycket av allt så det räcker till många Figurer till barnens bygglekar Energin i rummet smittar mellan grupperna Varierat material Ateljé med många mötesplatser och tillgång till många olika uttrycksformer

70 Mötesplatser som lockar och uppmuntrar Läsandet Lyssnandet Berättandet Dramatiserandet Sagostund i storbildformat Skapa rum i rummet

71 Material och miljöer som agentiska - som aktiva igångsättare som får saker att hända i verksamheten Pedagogisk dokumentation som aktiv agent, Hillevi Lenz-Taguchi,

72 Vad vet vi om de yngsta barnens intressen? Foto. Spindelblomman, skarpnäck Dra - släpa Bära - Kånka, Hälla i och ur Stoppa i och plocka upp Klättra upp och ner Tittut - gömställen Ordna - förflytta Nivåskillnader Plats för fysisk aktivitet Det sinnliga Pröva många olika material Pröva många olika tekniker

73 Var i miljön har barnen tillgång till att Jämföra upptäcka UNDERSÖKA likheter och skillnader Bära, släpa, kånka, klättra Plocka i och ur Platser / material som uppmuntrar Tittut lekar.. Känna Snurra, skruva, peta, skramla lyssna

74 Att förbinda ute och inne Att arrangera mötesplatser för utforskande lekar utomhus

75 Välkommen..ett verb Det handlar inte bara om att säga ordet välkommen, det handlar mer om att sätta ordet i rörelse Att GÖRA välkommen

76 Hur välkomnar vi barnen in i förskolans rum? Ladda rummet för Möjligheter Nyfikenhet Lust att kommunicera Förskolan Hallonwett Förskolan Hallonett

77 Ladda rummet Förbereda Arrangera Iscensätta för kollektivt meningsskapande Att arrangera oemotståndliga lärmiljöer kräver förberedelse

78 Förbereda uterummet En förskola som väntar på barnen Arrangera magneter En förskola som överraskar

79 Vad är förskolans viktigaste uppdrag? Ge barnen hopp om framtiden Vilka värden blir då viktiga att värna om?

80 Her har jeg hatt mine lykkeligste dager Vilka minnen vill vi att barnen bär med sig från sin tid i förskolan? Här har jag då haft mina gladaste dagar!