- Kulturens övärld. Årsredovisning 2007

Transkript

1 Kulturens övärld Årsredovisning

2 Ekerö kommun Kulturens övärld Ekerö är en tillväxtkommun som är belägen i västra Stockholmsområdet. Här bor cirka människor. Tillväxttakten sker med försiktighet och omtanke trots högt förändringstryck. Ekerö är en ekokommun. Det innebär att vi arbetar för ett uthålligt kretsloppsanpassat och resurssnålt samhälle. Boende och vattenmiljön är unik och lockar många att flytta hit. Ekeröborna säger själva att det är livskvalitet att bo här. Förvärvsfrekvensen är bland den högsta i landet och befolkningen är ung och välutbildad. Ekerö är den enda kommunen i landet som har två världsarv på Unescos världsarvlista. Kultur och föreningslivet är starkt och livaktigt. Ekerö kommun har ett småskaligt näringsliv. Här finns innovativa och driftiga företagare. Ekeröborna är företagsamma människor Ekerö kommun är i länet en relativt liten kommun. Trots detta så omfattar det kommunala uppdraget samma verksamheter som alla andra kommuner har. Detta innebär att den kommunala organisationen i en liten kommun måste vara kvalitativt lika effektiv som en stor kommun. Fakta om Ekerö o Arealen uppgår till 388 km2, varav 216 km2 land och 172 km2 vatten. o Är en växande kommuner med invånare vid årsskiftet 2007/2008. Befolkningen är ung, närapå en tredjedel är under 20 år. o Det finns i kommunen 12 kommunala och 3 fristående skolor för förskoleklass och grundskola. Valfrihet gäller och flera barn väljer även skola utanför kommunen. o Inom barnomsorgen finns 17 kommunala förskolor och 11 i alternativ regi. Dessutom finns familjedaghem där det allra flesta är i alternativ regi. o I kommunen finns 3 särskilda boenden för äldre varav 1 drivs i alternativ regi. o Kommunalskatten är 19:23. Med landstingsskatt 31:50. o Det finns 41 platser i kommunfullmäktige och det är borgerlig majoritet. o Ekerö kommun benämns också Kulturens övärld. Det är ett varumärkesskyddat begrepp sedan i korthet Koncernens resultat år 2007 är ett positivt utfall med 19,8 miljoner kronor. Ekerö kommuns positiva resultat uppgår till 19,6 miljoner kronor. Det är 10,6 miljoner kronor bättre än budget. Resultatet motsvarar 2 procent av skattenettot eller ungefär 25 öre per skattekrona. Verksamhetens kostnader uppgick sammanlagt till 954,8 miljoner kronor vilket är 4,8 miljoner kronor lägre än budget. Årets verksamhetskostnader har ökat med 7,4 procent jämfört förra året. Det är ett uttryck för att kommunen växer med allt fler barn och ungdomar i barnomsorg och skola, fler äldre med hjälp i hemmet och i särskilda boenden, insatser för funktionshindrade och ett rikt kultur och fritidsutbud. Investeringarna blev på en låg nivå om 44 mkr och kunde finansieras med egna medel och utan nya lån. Planerade investeringar kommer att genomföras kommande år. 1

3 Kommunstyrelsens ordförande kommenterar Det är för mig en glädje att å kommunstyrelsens vägnar meddela att årsbokslutet för 2007 visar på ett överskott på cirka 19 miljoner kronor. Återigen visar resultatet att kommunen både stärker sitt egna kapital och uppfyller balanskravet. Kommunen fullföljer sitt ansvar för en budget i balans med omsorg om skattebetalarnas pengar. Även 2007 har kännetecknats av en fortsatt stark utveckling för Ekerö. Jag tycker att Ekerö är en fantastisk plats att bo och leva på och vi fortsätter att vara en attraktiv kommun med en stor inflyttning. Många lockas att bo och leva här. Kommunen har under det första året av mandatperioden fullföljt investeringar inom skola, vård och omsorg. Likaså gäller det arbetet med utbyggnaden av äldreomsorgsplatser samt detaljplaneprocesserna för utveckling och byggandet av bostäder och lokaler i kommunens tätorter Ekerö centrum och Stenhamra centrum. Ekerö är en relativt liten kommun med ett starkt omvandlingstryck. Många flyttar hit, både gammal som ung. Det ställer höga krav på service och kvalitet. Vi har även detta år sökt samarbeten inom olika verksamhetsområden med andra kommuner. Det höjer kvaliteten och sänker kostnader för verksamheterna. Vi fortsätter på den inslagna vägen. Det är ansvarsfullt och stimulerande som kommunstyrelsens ordförande att försöka tillmötesgå medborgarnas krav på god kvalitet och service i våra verksamheter. Året har samtidigt präglats av ett träget arbete med resurshushållning inom alla områden i de kommunala verksamheterna. Men kommunstyrelsens ansvar inför framtiden kräver också en försiktighet i kommande åtaganden så att kommunens låneskuld inte blir en för stor belastning som påverkar det ekonomiska utrymmet för verksamheterna. Som det ser ut nu kommer statsbidragen att frysas de kommande två åren vilket direkt påverkar vårt ekonomiska handlingsutrymme. Därför måste vi vara extra försiktiga. För att kunna fullgöra det kommunala uppdraget med en budget i balans kan vi möta en kärvare ekonomi med besparingar för att hålla tillbaka kostnaderna, höja skatten eller sälja mark och andra tillgångar. Att sälja mark och andra tillgångar möjliggör för oss att amortera på den stora låneskulden. Det innebär i sin tur att vi frigör medel för vård, skola och omsorg samt viktiga investeringar som äldreboenden och vår efterlängtade simhall. Ett verksamhetsår är till ända och ett nytt spännande börjar. Därför vill jag rikta ett tack till alla er som bidragit med hårt arbete och engagemang för vårt Ekerö. 2

4 Kommunchefens kommentarer Årets årsredovisning innehåller många positiva ingredienser. Resultatet ger en möjlighet att öka det egna kapitalet. Kostnaderna utvecklas på ett rimligt sätt med hänsyn till volym och behovsförändringar. Finansiering av investeringar kunde ske utan ytterligare upplåning. Personalomsättningen har under lång tid legat på en rimlig nivå i regionen och har nu sjunkit något. Ett systematiskt arbete med verksamhets och ekonomistyrning under ett antal år har givit effekter. Under året har ett utvecklingsarbete skett för att i den kommunala planeringen med utgångspunkt i översiktsplanen skapa en tydlighet i samhällsplaneringen så att det blir möjlighet att göra en direkt koppling till planering av de kommunala verksamheterna. Genom tillskapandet av ett antal planeringsinstrument kommer den politiska beslutsnivån att få ett ännu bättre och delvis nytt underlag för att skapa ett samhälle som möter medborgarnas behov nu och i framtiden och samtidigt planera för en optimal resursanvändning i det kommunala uppdraget. Ekerö kommun är en attraktiv kommun i en attraktiv region. Det skapar en positiv utgångspunkt för samhällsplaneringen och genomförandet av det kommunala uppdraget. Ur ekonomisk synpunkt innebär tillväxtprocessen utmaningar. Vissa kostnader utvecklas språngvis och tenderar att öka innan motsvarande ökning på intäktssidan kan realiseras. Det finns en risk för att Ekerö kommun är något för liten för att kunna bära nödvändiga kostnader för det kommunala uppdraget. I synnerhet med tanke på att kostnadsnivån för den största kostnaden personalkostnaden ligger på storstadsnivå. En konsekvens av detta är att vi söker olika vägar för att definiera möjligheter att samutnyttja resurser med andra kommuner. Inför en framtida tillväxt uppvisar vårt ekonomiska läge stor sårbarhet. Vår stora låneskuld medför en stor känslighet för konjunktursvängningar. Vår handlingsberedskap är starkt begränsad av låneskuld och små ekonomiska marginaler. Det ekonomiska utrymmet för utveckling av verksamhet och personal har funnits under de senaste åren men varit begränsat. För att möta framtidens utmaningar på lång sikt är det nödvändigt att arbeta systematiskt med att förbättra den ekonomiska handlingsberedskapen. Vi kommer att behöva öka vårt utrymme för utvecklingsinsatser både inom den kommunala organisationen och i samarbete med andra aktörer. Ekerö och Stockholmsregionen kommer att fortsätta att vara attraktiva för inflyttning och trycket på kommunal service blir därmed fortsatt stort. Sammanfattningsvis: Vi behöver vidga utrymmet mellan intäkter och kostnader! Och det finns i princip tre vägar att åstadkomma denna utvidgning. 1. Öka skatteuttaget och därmed intäkterna 2. Sänka kostnaderna och därmed skapa utmaningen att balansera mellan kostnadsnivå och kvalitet för brukarna 3. Realisera tillgångar t e x markinnehav och använda det frigjorda kapitalet för nya investeringar eller avbetalning på låneskulden Den framtida uppgiften för den samlade kommunledningen är spännande och svår. Och en fantastisk kommun som Ekerö är verkligen värd den insatsen. 4

5 Ekerö kommun förvaltningsberättelse Ekerö kommun är namnet på den kommunala organisation som erbjuder olika former av tjänster till dem som bor, eller är verksamma i kommunen. Kommunallagen reglerar verksamheten där grunden för verksamheten är den kommunala självstyrelsen. Den kommunala demokratin har djupa rötter i det svenska samhället. Den kommunala verksamheten är viktig för många människor, dels för den service som finns tillgänglig för att underlätta vardagen och dels eftersom det på det lokala planet är lättast att påverka politiken och samhällsutvecklingen. Man talar om att vara medlem respektive att vara invånare i en kommun. Medlem i kommunen är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom eller är taxerad till kommunalskatt där. Vid allmänna val väljer de som är folkbokförda i kommunen och som senast på valdagen fyller 18 år, ledamöter i kommunens högsta politiska organ, kommunfullmäktige. För att delta i kommunala val behöver man inte vara svensk medborgare, men utöver ålder och folkbokföring ska den som röstar 1. vara medborgare i Sverige eller i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater, 2. vara medborgare i Island eller Norge, eller 3. är medborgare i något annat land men har varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före valdagen. Detta betyder att många som bor i en kommun har möjlighet att påverka kommunens utveckling och politiska inriktning. Kommunens intressenter och omvärld Den kommunala organisationen är till för att ge invånarna den service som man genom skatten tillsammans solidariskt betalar för. Invånarna är därför den viktigaste målgruppen för verksamheten. Det finns även många andra människor och grupper av människor som den kommunala organisationen är beroende av och som i sin tur är beroende av kommunen. Det rör sig till exempel om näringslivets representanter, finansiärer, samarbetspartner, leverantörer, kunder, brukare, media, politiker och anställda. Den kommunala verksamheten är lokal till sin karaktär men verksamheten är starkt beroende av hur samhällsutvecklingen är i övrigt. Det gäller inte minst utvecklingen i Stockholmsregionen. Beslut på andra politiska nivåer, till exempel i riksdag och landsting, har stor betydelse för utvecklingen av den kommunala verksamheten lokalt. Den kommunala verksamheten innehåller många delar som styrs av lagar beslutade av riksdagen. Den kommunala organisationen har därför även en omfattande roll som myndighetsutövare. Finansiering av de kommunala tjänsterna En av de viktigaste förutsättningarna för den kommunala självstyrelsen är rätten att bestämma hur mycket skatt som ska tas ut av kommuninvånarna. Merparten av de kommunala verksamheterna är obligatoriska. För de i lag reglerade verksamheterna gäller dessutom krav på att den tillhandahållna servicen ska vara likvärdig i landets kommuner. Sveriges kommuner har olika förutsättningar att erbjuda service av likvärdig omfattning och kvalitet till samma skattesats. För att inte kravet på likvärdig service ska leda till för stora skillnader i skattesats ska kommunerna ges likvärdiga förutsättningar. För att utjämna skillnader i kostnader och skatteinkomster som beror på faktorer utanför kommunens kontroll, finns ett kommunalekonomiskt utjämningssystem mellan landets kommuner. Skatteintäktssystemet och utjämningssystemet är konstruerat på ett sätt där de 5

6 olika beståndsdelarna samvarierar. Det kallas tillsammans fortsättningsvis för skattenetto. Den 1 januari 2005 infördes ett nytt system som ersätter det som funnits sedan Under större delen av 1900talet har kommunerna haft någon form av statligt stöd i syfte att utjämna skillnader i ekonomiska förutsättningar. System med inslag av utjämning mellan kommuner har funnits sedan Utjämningssystemen har successivt innehållit allt fler delmodeller. Nuvarande system har samma syfte som sin föregångare: Skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Utjämningssystemet kan delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift 1. I inkomstutjämningen sker en långtgående utjämning av skatteinkomster mellan kommunerna. Det tidigare generella statsbidraget till kommunerna införlivades i systemet Det innebär att numer svarar staten för merparten av finansieringen av inkomstutjämningen. Avgifter från de kommuner som har den allra högsta skattekraften svarar för resterande del av finansieringen. Underlaget för inkomstutjämningen beräknas som skillnaden mellan kommunens skatteunderlag och ett garanterat skatteunderlag om 115 %. Kommuner som har beskattningsbara inkomster som överstiger dessa nivåer betalar en inkomstutjämningsavgift. För bidragsberättigade kommuner beräknas bidragen utifrån 95 % procent av medelskattesatsen i landet år För avgiftsskyldiga kommuner ska beräknas avgiften utifrån 85 % av medelskattsatsen. Genom att de länsvisa skattesatserna är låsta kan kommuner inte påverka sina bidrag eller avgifter i inkomstutjämningen genom att ändra den egna skattesatsen. Förändringar i den egna skattesatsen resulterar således enbart i att egna skatteintäkterna ökar eller minskar. I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader, det vill säga skillnader i kostnadsnivå som kommunen inte kan råda över. Utjämning sker bara för verksamheter som är obligatoriska för kommunen. Utjämningen sker i ett antal delmodeller och har i viss grad modifierats under de senaste åren. Delmodellerna beräknas med hänsyn till åldersstruktur och hälsa, socioekonomi och geografi. Skillnader i kostnadsläge för kommuner kan vara av olika slag. Dels kan behovet av kommunal verksamhet vara olika som en effekt av att det exempelvis finns större behov av äldreomsorg i kommuner med många gamla invånare. Dels beror skillnaden på att det kostar olika att producera viss service. Till exempel kan skolan kosta mer i glesbygdskommuner eftersom undervisningen där nödvändigtvis måste drivas i mindre klasser och att eleverna oftare behöver skolskjuts. Kommuner och landsting med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, då summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra. Strukturbidraget inrymmer olika bidrag av regionalpolitisk karaktär. Bidrag utgår till kommuner som tidigare fick tillägg som försvunnit ur nuvarande kostnadsutjämning eller fått större intäktsminskningar med systemförändringen. Införandebidraget används för att mildra omställningseffekterna som fick stora intäktsminskningar med det nya systemet. Bidraget finns under perioden och trappas successivt ner. Regleringsbidrag och regleringsavgift är ytterligare en del av utjämningen vars syfte är att staten ska ha kontroll över den totala kostnaden för utjämningssystemet. 1 Kommunalekonomisk utjämning, en informationsskrift om 2005 års utjämningssystem för kommuner och landsting. Sveriges Kommuner och Landsting & Regeringskansliet Finansdepartementet. Maj

7 Dessa ska även användas för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, till exempel när den kommunala finansieringsprincipen tillämpas för att kompensera kommuner och landsting för ökade kostnader då staten lägger på dessa nya uppgifter. Regleringsposten kan ett enskilt år utgöras av antingen ett bidrag eller en avgift. Det beror på hur stort statens bidrag är det aktuella året jämfört med summan av övriga bidrag och avgifter i systemet. Utöver ovan redovisat utjämningssystem finns ett separat system sedan 2003 för LSSutjämning av kostnadsskillnader mellan kommuner (Lag om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade). Även här är utjämningen statsfinansiell neutral då bidrag till och avgifter från kommunerna är lika stora. Från år 2007 är det tillfälliga sysselsättningsstödet som fanns under några år infört i utjämningssystemet. Allt fler av tidigare specialdestinerade statsbidrag har också avvecklats och förts in i utjämningen. De riktade statsbidragen för personalförstärkning i skola och fritidshem och för personalförstärkning i förskolan samt för vuxnas lärande är i sin helhet införlivat från 2007 i det kommunala utjämningssystemet. Statsbidraget för att kommunen har maxtaxa inom barnomsorgen ligger även fortsättningsvis utanför. Kommunernas möjlighet att själva bestämma hur mycket och på vilket sätt avgifter ska tas ut varierar mellan verksamheterna. Kommunens avgiftsintäkter har under de senaste åren begränsats genom de statliga reformerna med införande av maxtaxa. Det är positivt för kommuninvånarna som nyttjar avgiftsbelagda kommunala tjänster. Men sänkta avgifter innebär antingen kostnadsreduceringar genom effektiviseringar och besparingar i verksamheten eller att intäkterna måste öka på annat sätt. Finansieringen av det kommunala uppdraget sker huvudsakligen ur skattenettot (skatteintäkter och kommunal utjämning). Över 82 % av Ekerö kommuns bruttokostnader 2007 finansieras solidariskt av kommunens invånare med skatteintäkter och inom de kommunala utjämningssystemen. Bild: Illustration av finansiering av det kommunala uppdraget Ekerö kommun, bokslut 2007 Avgörande faktorer för hur stort skattenettot blir är för den enskilda kommunen är: o antal invånare och ålderssammansättning i kommunen, o den kommunala skattesatsen, o tillväxten i Sverige, och o omfattningen av statens tillskjutande medel. Andra intäkter, utöver skattenettot, är avgifter och taxor som brukarna betalar för de kommunala tjänster de använder sig av. År 2007 var avgifter och taxor 7 % av de totala intäkterna. Bidragen motsvarade 6 % av de totala intäkterna. Exempel på bidrag är momsbidrag som kompensation för köp av verksamhet av privata företag, ersättning från försäkringskassan för personlig assistans, EUbidrag för mjölk och viss kompetensutveckling och riktade statsbidrag inom förskola och skola. Resterande 5 % av intäkterna 7

8 kommer från övrig försäljning till exempel bostads och lokalhyror och försäljning till andra kommuner. Inom skattenettot utgör skatteintäkterna den absolut största delen och uppgick till 920 mkr år Skattekraften bland invånarna i Ekerö kommun överstiger den genomsnittliga i riket. Skattekraften bland Ekerös invånare i förhållande till skattekraften i riket uppgick till 118,4 % och därmed betalas en avgift i systemet för inkomstutjämning. År 2007 var underlaget i Ekerö för inkomstutjämningen 135 mkr och avgiften blev till 23 mkr. Den totala effekten av alla ingående delar i kostnadsutjämningen innebär ett bidrag till Ekerö kommuns verksamheter. De strukturellt betingade kostnadsskillnaderna beräknades år 2007 till 42 mkr. Ekerö kommun erhåller inget strukturbidrag och inte heller något införandebidrag. Regleringsposten år 2007 var ett bidrag på 22 mkr. Skatteintäkter; 920 mkr; 92% Skattenetto 2007 Kommunal utjämning; 42 mkr; 4 % Utjämning LSS; 34 mkr; 3% En effekt av huvudmannaväxlingen med landstinget på 90talet för ansvaret för funktionshindrade är att i Ekerö kommun finns en omfattande LSSverksamhet. I utjämningen mellan kommunerna får Ekerö ett bidrag för verksamheten. Det uppgick till 34 mkr år God ekonomisk hushållning Kommunallagen och Kommunal redovisningslag reglerar ekonomisk förvaltning och redovisning. Grundläggande för den kommunala ekonomin är bestämmelsen om att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Innehållet i begreppet god ekonomisk hushållning går inte att beskriva i detalj men tar sin avstamp i att: o det över tiden är balans mellan inkomster och utgifter. o den kommunala verksamheten ska utföras på ett funktionellt sätt och från ekonomisk synpunkt ändamålsenligt sätt. o den ekonomiska utvecklingen ska analyseras kontinuerligt samt att åtgärder vidtas som krävs för att åstadkomma en god ekonomi. Av det följer också att: o förmögenheten ska inte förbrukas för att täcka löpande behov och att löpande driftkostnader ska inte finansieras med lån. o medel från försäljning av tillgångar (till exempel mark och fastigheter) ska inte användas till löpande drift utan till nyinvesteringar eller till amortering av skulder. o vårda och underhålla sina tillgångar väl, ha god framförhållning i den fysiska planeringen samt bedriva verksamheten på ett effektivt sätt. o varje generation ska bära kostnaden för den service den själv beslutar om och konsumerar. Innebörden av god ekonomisk hushållning är att inte bara den löpande driftverksamheten utan även en stor del av investeringarna ska finansieras med egna medel. Det vill säga med årets skatteintäkter och andra intäkter. För att inte urholka kommunens förmögenhet (eget kapital) så ska den årligen öka i värde i samma takt som inflationen. Utvecklingen av kommunen och de kommunala verksamheterna ska ske på ett planerat sätt och med ett långsiktigt perspektiv. Verksamhetens innehåll och de ekonomiska förutsättningarna och utvecklingen ska ständigt följas och analyseras. 8

9 För att tydliggöra lagstiftningens krav på god ekonomisk hushållning gäller sedan år 2000 det så kallade balanskravet. Den lägsta nivån för årets resultat är reglerad, intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna under ett enstaka år överstiger intäkterna, det vill säga negativt resultat, ska kommunen upprätta handlingsplan och senast under de tre följande åren redovisa motsvarande överskott så att det redovisade egna kapitalet i balansräkningen återställas. Undantag från denna huvudregel är om kommunen öronmärkt tidigare års överskott för vissa ändamål för senare användning. Balanskravet är endast definierat i nominella termer. Kommunens utveckling Folkmängdens förändring Vid årets slut uppgick antalet ekeröbor till vilket är 1,3 % av hela befolkningen i Stockholms län. Ekeröborna blev 386 fler vilket är en ökning med 1,6 % under året. Det är en högre ökning än föregående års ökning med 1,2 % och något mer än den genomsnittliga ökningen under de senaste fem åren som är 350 nya Ekeröbor per år. I Stockholms län ökade antalet invånare år med 1,6 % och i riket 0,8 %. Folkmängdens förändring Födda Döda Inflyttade Utflyttade Befolkningsökning Total befolkning Årlig ökning, % 1,6 1,2 1,8 1,2 1,6 Fler flyttade in i Ekerö än vad som flyttade härifrån. Genom flyttningsöverskott ökade befolkningen med 226 invånare (139 föregående år). Flyttningsöverskottet utgör 58 % av befolkningsökningen. Efter en period, med för kommunen lågt barnafödande, ökade antalet nyfödda år 2003 och 2004 för att sedan sjunka tillbaka något under åren Föregående år föddes 305 nya Ekeröbarn vilket är i samma nivå som år Tillsammans med ett lågt antal avlidna blev 2007 års födelseöverskott 161 nya invånare, vilket är något högre än föregående år med 149 invånare. Födelseöverskottet svarar för 42 % av befolkningsökningen. Befolkningsökningen har företrädesvis skett på Ekerö med 316 invånare eller 2,3 %. Under året har det skett en stark befolkningsökning på Adelsö Munsö där antalet invånare ökade med 42 stycken eller 2,7 %. En mycket måttfull ökning har för andra året i rad skett på Färingsö. Under minskade antalet invånare på Lovö för att öka under Under 2007 skedde återigen en tillbakagång. Folkmängd, församling per 31 december Församling Förändring AdelsöMunsö ,7% Ekerö ,3% Lovö ,5% Färingsö ,6% Totalt ,6% I Ekerö kommun är andelen kvinnor och män jämt fördelad (50/50). Befolkningen är ung och medelåldern uppgår till 37,7 år vilket är lägre än genomsnittsåldern i Stockholms län som är 39 år. Endast 7 kommuner i länet har lägre genomsnittliga ålder än ekeröborna. 9

10 Av Ekerös invånare har 11,1 % utländsk bakgrund, det är marginellt högre än för ett år sedan (10,7 %). Motsvarande siffra i Stockholms län är 26,3 % och i riket 17,3 % vilket också är högre än för ett år sedan. Av Ekerös invånare är 3,8 % utländska medborgare. I Stockholms län är det 8,6 % och i hela riket 5,7 %. Källa: SCB I Ekerö är många invånare unga. Barn och ungdom upp till 17 år motsvarar 28 % av hela befolkningen. Väldigt få är riktigt gamla. Av alla ekeröbor är endast 3 % 80 år eller äldre. Antal invånare Åldersgrupper år; år; år; år; w; 733 Ekerö kommun har en hög förvärvsintensitet. I åldern 2064 år är förvärvsintensiteten 84,4 % (83,3 %.) För kvinnorna uppgår den till 83,2 % (82,3 %). Många pendlar ut från kommunen. Av de förvärvsarbetande är det stycken (7 601) som pendlar ut från kommunen. Men det finns också många som pendlar in till arbete i kommunen och nettopendlingen uppgick för året till över personer. 10

11 Utveckling Ekerö är till karaktären en blandning av förorts och landsbygdskommun. Det bor 112 invånare i snitt per kvadratkilometer landyta med en koncentration runt centrumområdena vid Stenhamra på Färingsö och på Ekerö. Det är få kommuner i länet med färre invånare per kvadratkilometer. Här finns inga höghus och andelen småhus med äganderätt dominerar. Ekerö kommun har kontinuerligt ökat sin folkmäng. En följd av det är ökade skatteintäkter och en utveckling av de kommunala tjänsterna. Skattekraften i kommunen ligger över medelskattekraften i länet och skattesatsen har varit stabil under lång tid. Eftersom situation med utjämning och effekten av att vara en växande kommun innebar att kostnaderna, trots effektiviseringar, översteg intäkterna höjdes kommunalskatten år Som växande kommun har det också funnit behov av omfattade investeringar, både för att möta befolkningsutvecklingen men också för att möta eftersatt underhåll. En följd av det är att kommunens låneskuld är omfattande. Ett kommande mål för den finansiella planeringen bör vara att minska kommunens låneskulder. Resultat per år , mkr År 2007 År 2006 År 2005 År 2004 År 2003 År 2002 År 2001 År ,0 10,0 5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 Kommunens resultat var negativt under många år på 90talet, under perioden var det samlade resultat positivt. Allt sedan slutet av 90talet har den ekonomiska styrningen varit än mer i fokus vilket bland annat kommer till uttryck i att det idag finns en hög medvetenhet om till exempel kopplingen mellan de inbördes samverkande faktorerna för ekonomisk styrning och uppdragsformuleringarnas samband med ekonomiska förutsättningar. Trots det var resultaten negativa under åren vilket till sin största del kan hänföras till en allmänt stagnerande konjunktur i den svenska ekonomin. Åren har utvecklingen svängt och de ekonomiska resultaten är positiva. Planeringen av verksamheten och den ekonomiska utvecklingen har kontinuerligt utsatts för effektiviseringar för att begränsa kostnadsutvecklingen. Men givetvis har den starka tillväxten i riket starkt bidragit till de senare årens goda resultat. För de kommande åren är budgeten lagd med positiva resultat men det finns redan nu oroande signaler på en avmattning i ekonomin. Befolkningsutvecklingen var något högre under 2007 jämfört den lagda befolkningsprognosen. Fortsatt befolkningsökning är en förutsättning för kommande planeringsperiod och åren därefter. Översiktsplanen pekar ut en koncentration av utbyggnaden inom det 11

12 så kallade tätortsbandet. Detta för att bland annat optimalt tillvarata kommunala investeringar, men också för att möjliggöra en levande landsbygd. Ekerö kommun bygger successivt sakta upp sin ekonomiska kraft och men har idag ännu inte marginaler att möta konjunktursvängningar Ur ett utvecklingsperspektiv är det positivt att som Ekerö vara en till befolkningen växande kommun som är tilltalande att bo i och därtill finnas i en tillväxtregion i landet. Efterfrågan på kommunala tjänster ökar. Befintliga verksamhetslokaler måste även fortsättningsvis underhållas och som följd av utvecklingen uppkommer behov av investeringar i nya verksamhetslokaler och infrastruktur. Tillsammans med rekryteringsbehov föranledda av en ökande efterfrågan på kommunala tjänster och ersättare till dem som går i pension, ett befarat tryck uppåt på lönekostnaderna genom både konkurrenssituation och ett bättre arbetsmarknadsläge och ökade kostnader för pensioner och avtalsförsäkringar, blir resultaten en påfrestning på den kommunala ekonomin. Organisation Ekerö kommun har haft borgerlig majoritet under en lång följd av år. Resultatet av 2006 års val till kommunfullmäktige innebar fortsatt borgerlig majoritet. Valdeltagandet ökade med 1,4 % och låg på 86 % till kommunfullmäktige. Den borgerliga allansen bestående av Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet innehar 26 av kommunfullmäktiges 41 platser. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna har 11 platser. Vid 2006 års val kom Öpartiet som nytt parti in i kommunfullmäktige och har fyra av fullmäktiges platser. De politiska partierna i fullmäktige Röstfördelning i % Mandatfördelning Moderata Samlingspartiet 42,0 33,1 40, Kristdemokraterna 5,4 9,0 8, Folkpartiet Liberalerna 10,4 15,3 7, Centerpartiet 5,8 6,3 7, Socialdemokraterna 15,1 23,4 21, Miljöpartiet De Gröna 7,8 8,9 8, Vänsterpartiet 1,8 2,2 4, Öpartiet 10,3 4 Sverigedemokraterna 1,3 Övriga partier 1,4 1,9 0,5 Kommunfullmäktige är den beslutande församlingen och tillsätter kommunstyrelse. Fullmäktige tillsätter de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter enligt särskilda författningar eller för verksamheten i övrigt. Fullmäktige bestämmer nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. Kommunstyrelsen har i uppdrag att utveckla former för styrning och ledning i kommunen, inrikta, utveckla och följa upp verksamheten och stödja utvecklingen av det politiska livet i kommunen. Kommunstyrelsen har exklusive speciallagstiftning tre huvudfunktioner: Det övergripande ansvaret för kommunen på uppdrag av kommunfullmäktige. Som produktionsstyrelsen i förhållande till de kommunala resultatenheterna som är organiserad i produktionsområden. Som nämnd i förhållande till tekniska kontoret. 12

13 Inom Tekniska kontoret handläggs gat och parkfrågor, bostäder och lokalförsörjning åt kommunens verksamheter, bostäder, anläggningar, exploatering, vatten och avlopp samt renhållning. Barn och ungdomsnämnden har till uppgift att svara för omsorg, undervisning och fritidsverksamhet för barn och ungdomar. Socialnämnden har ansvar för kommunens verksamheter inom individ och familjeomsorg, äldreomsorg och omsorg till funktionshindrade. Kulturnämndens uppgift är att stimulera kommunmedborgarna till olika kultur och fritidsaktiviteter. Här innefattas bland annat biblioteksverksamhet och annan kulturell verksamhet, konstnärlig utsmyckning av kommunala byggnader och samarbete med fritidsoch kulturföreningar. Därtill ansvarar nämnden för vuxenutbildningen. Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens ansvar enligt plan och bygglagen med bland annat hantering av detaljplaner. Nämnden ansvarar också för frågor som rör bostadsanpassning och trafikfrågor. Miljönämnden ansvarar för kommunens skyldigheter enligt miljöbalken, livsmedelslagen, djurskyddslagen och näraliggande lagstiftning. En opolitiskt vald tjänsteman utgör överförmyndare och ansvar för att verksamheten sker i enlighet med regler och författningar. 13

14 Ekerö kommun tillämpar huvudsakligen två organisationsstrukturer. Skola, barnomsorg, insatser för funktionshindrade och kulturverksamhet är organiserad enligt beställare /utförarmodell. Här återfinns även myndighetsutövning. De ansvariga nämnderna, Barnoch ungdomsnämnden, Socialnämnden och Kulturnämnden, reglerar uppdrag och kostnadsersättning med externa och interna utförare i avtal och överenskommelser. Den interna kommunala produktionen av verksamheterna är organiserad i resultatenheter i olika produktionsområden med produktionsledning. Organisationsmodellen innebär att barn och föräldrar väljer barnomsorg och skola i antingen en kommunal enhet eller en alternativ utförare. Den ekonomiska ersättningen följer barnet. Inom både äldreomsorg och handikappomsorg finns enheter som drivs av såväl externa entreprenörer som kommunen. Övriga nämnder och dess verksamhet är organiserade utifrån en traditionell förvaltningsmodell. Kommunfullmäktige beslutade år 2000 att en målsättning ska vara att öka antalet förskolor och skolor i Ekerö kommun som bedrivs av annan huvudman än kommunen. År 2007 var 39 % av förskoleverksamheten i alternativ drift. Under året öppnade en ny privat förskola. I Ekerö kommun finns två fristående grundskolor och en skola med enbart förskoleklass. Av kommunens tre särskilda boende för äldre drivs en av privat utförare. Det finns en gruppbostad för funktionshindrade i kommunen i privat regi. Allmänt om verksamheten En stor del av Ekerös invånare är unga. Det återspeglas även i hur resurserna fördelas i budgeten. Mer än halva nettobudgeten, 58 procent, är styrd till barnomsorgen och skolan. Ekerö har historiskt sett en ganska stor andel handikappomsorg jämfört många andra kommuner i Stockholms län. Andelen äldre invånare är fortfarande relativt få. Kostnaderna för äldreomsorgen har dels genom att det är få äldre och dels genom att verksamheten är kostnadseffektiv därför genom åren varit förhållandevis blygsam. Kostnaden för äldreomsorgen ökar successivt sedan en tid genom att antalet brukar blir allt fler och behoven ökar. Budget 2007 Nettokostnader per verksamhet Mkr, % av tot Äldreomsorg; 116; 12% LSSinsatser; 111; 12% Vuxenutbildning.; 8; 1% Gymnasieskola; 113; 12% Individ o familj, arb.markn, psykiatri; 34; 4% Myndighetskontor SN; 21; 2% Gemensam vrk inkl avräkningskonton; 42; 4% Affärsverksamhet; 0; 0% Politisk verksamhet; 14; 1% Samhälle, Miljö; 31; 3% Kultur och Fritid; 26; 3% Grundskola F9; 268; 27% Förskolevrk 15 år; 141; 15% Skolbarnsomsorg; 34; 4% 14

15 Den officiella ekonomiska statistiken för landets kommuner säger ingenting om kostnadsnivån i respektive kommun är rätt eller fel utifrån befolkningssammansättning, ambitionsnivå, kvalitet, effektivitet eller andra lokala förutsättningar. Kostnaderna avser utfall per år per invånare utan hänsyn till årets resultat eller avvikelse mot budgeterade kostnader. En jämförelse med andra kommuner 2 visar att Ekerö kommun har en ganska låg kostnad per invånare för den samlade verksamheten. Under hela 2000talet har Ekerös kostnad för hela verksamheten uttryckt i kronor per invånare varit bland landets 100 kommuner med lägst kostnad. År Placering "lägst kostnad" i riket kr/inv Ekerö Årlig förändring av kr/inv Ekerö % 6,2 5,5 2,6 5,5 4,6 Stockholms län % 3,2 3,7 2,2 5,3 6,0 Riket % 3,5 2,9 1,9 5,5 4,7 Det grova måttet kostnad per invånare visar de senaste två åren att kostnadsutvecklingen per invånare är högre i Ekerö än den genomsnittliga ökningen. Kostnaden har ökat mer per invånare än vad som varit fallet i länet och i riket. Orsaken till detta är inte möjlig att med nuvarande underlag entydigt fastställa. Budgetens ingående värden har inte innehållit några omfattande satsningar uttryckt i kostnaden per styck (exempelvis kostnad för hemtjänsttimme, vårddygn, skolpeng, förskolepeng). En möjlig förklaring till en högre förändring per invånare är att antalet brukare och behoven inom de stora verksamhetsområdena har ökat i en betydande omfattning och kommit till uttryck i budget och redovisade totala kostnader. Samtidigt har befolkningsökningen varit relativt måttfull. Sammantaget kan de bidra till en mer omfattande kostnadsökning då kostnaden mäts i kronor per invånare. Inom ramen för den kommunala utjämningen är det möjligt att jämföra den egna kommunala kostnaden med den kostnadsberäkning som utjämningsfaktorerna tar hänsyn till. Utjämningen berör inte alla områden utan hanterar de särskilda utjämningsmodellerna för barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg och individ och familjeomsorg. Trots en kostnadsökning per invånare i Ekerö år 2006 är större än vad som är fallet i Stockholms län och i riket är kostnaderna för de obligatoriska verksamheterna sammantaget fortsatt lägre än vad som kan förväntas i Ekerö. Men skillnaden har minskat senaste året. Beräkningarna visar att Ekerös kostnader är 0,7 % lägre sammantaget än den kostnadsnivå som de förväntas vara enligt modellberäkningen. Delverksamheter Procentuell skillnad mellan År redovisad kostnad och standardkostnad Barnomsorg 3,1 7,8 7,8 14,0 9,4 Grundskola 3,0 6,8 10,3 8,8 6,2 Gymnasieskola 2,4 3,3 0,9 2,9 0,4 Äldreomsorg 2,2 6,3 8,8 10,4 Individ och familjeomsorg 7,9 9,8 8,8 2,1 5,5 Totalt 0,7 6,7 Uppgifterna är en indikation på om kommunen har en högre eller lägre kostnad än de som motiveras av den egna strukturen enligt det statliga kostnadsutjämningssystemet. 2 Ekonomiska jämförelsetal ur Vad kostar verksamheten i Din kommun publikationer åren Kommunförbundet och SCB. 15

16 En positiv avvikelse betyder att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar. En negativ avvikelse betyder att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar. Avvikelserna kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitionsnivå eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. De kan också bero på strukturella faktorer som inte beaktas i utjämningen. Resultat 2007 Koncernen Koncernen Ekerö kommun redovisar för år 2007 ett positivt resultat om 19,8 mkr. Både kommunen och bostadsbolaget visar på positiva utfall. Ekerö bostäder AB svarar för 0,4 mkr och kommunen för 19,6 mkr i positivt resultat. I koncernens resultat är 0,2 mkr avseende utdelning från bolaget till kommunen eliminerat. Koncernens resultat år 2007 har ökat med 6 mkr eller nära 44 % jämfört år Koncernen Ekerö kommuns bruttoomsättning år 2007 uppgår till mkr och har ökat med 64 mkr jämfört året innan. En total förändring med 5,4 % som återfinns inom kommunens redovisning. Koncernens verksamhetskostnader har ökat med 5,5 % och uppgår nu till mkr. Verksamhetens intäkter uppgår till 276 mkr och avskrivningar till 46 mkr. De finansiella kostnaderna är nära 35 mkr och har ökat med 6,6 % under året. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 943 mkr. Jämfört år 2006 har nettokostnaden förändrats med 66 mkr eller 7,5 %. En del av årets förändring beror på att delar av tidigare års statsbidrag som ingick i kommunens verksamhetsintäkter har avvecklats och införlivats i den kommunala utjämningen. Summa tillgångar och skulder i balansräkningen uppgår till mkr och har under året förändrats med 33 mkr. Summa skulder i koncernen uppgår på balansdagen till mkr och är i stort i samma nivå som för ett år sedan. Kommunen Kommunens resultat år 2007 är positivt och uppgår till 19,6 mkr. Resultatet är 7,7 mkr bättre än föregående års utfall och 10,6 mkr högre än det budgeterade överskottet. En avgörande betydelse för det positiva resultatet är förbättrade skatteintäkter genom fortsatt god tillväxt i den svenska ekonomin. Det positiva resultatet om motsvaras av 2 % av skattenettot eller cirka 25 öre per skattekrona. Resultatet exklusive utfallet inom balansföretagen uppgår till 13,3 mkr eller 1,3 % av skattenettot. Utfall Budget Utfall Förändring 2007 Netto, mkr Avvik 2006 jämfört år 2006 *) S:a Verksamhetens nettokostnad 954,8 959,6 4,8 888,8 65,9 7,4% Varav: Nämnder, kontor 978,8 972,2 6,5 911,1 67,7 7,4% Balansföretagen 6,2 0,0 6,2 0,4 5,9 1601,6% Ks Budgetmarginal 1,6 5,6 4,0 0,0 1,6 Ks utvecklingsprojekt 2,1 4,2 2,1 2,6 0,5 19,4% Ks reavinst försäljningar 7,0 8,0 1,0 7,0 0,0 0,1% Ks Riktade statsbidrag 14,5 14,4 0,1 17,6 3,1 17,5% Skattenetto 995,3 989,3 6,0 919,8 75,5 8,2% Finansnetto 21,0 20,7 0,3 19,2 1,8 9,4% Resultat 19,6 9,0 10,6 11,8 7,7 Resultat jmf skattenetto 2,0% 0,9% Resultat exkl balansföretagen 13,3 9,0 4,3 11,5 1,9 1,3% 0,9% *) Ökade kostnader/ intäkter = plus (+) Minskade kostnader/intäkter = minus() 16

17 Kommunens bruttoomsättning uppgår år 2007 till mkr. Det är en ökning med 64 mkr eller 5,7 % jämfört år Sett över en femårsperiod har omsättningen ökat med nära en fjärdedel (24 % eller 230 mkr) i förhållande till år Avskrivningarna år 2007 uppgår till 38 mkr och de finansiella kostnaderna till 22 mkr. De senare har under året ökat med 10 % eller 2 mkr. Verksamhetens kostnader uppgår till mkr och har ökat med 62 mkr eller 5,8 % jämfört föregående år. Verksamhetens kostnader och avskrivningar finansieras till 18 % med verksamhetens intäkter, främst avgifter och taxor. Verksamhetsintäkterna uppgick år 2007 till sammanlagt 216 mkr. Det är nära 4 mkr lägre eller en minskning med 1,7 % jämfört året innan. En avgörande anledning till förändrade verksamhetsintäkter är att tidigare riktade statsbidrag för utbildning och barnsomsorg till allra största delen har avvecklats och resurserna införlivats i den kommunala utjämningen inom skattenettot. Summan av verksamhetens intäkter och kostnader och avskrivningar utgör verksamhetens nettokostnader. Årets utfall uppgår till 955 mkr och har ökat med 5,7 % eller 64 mkr jämfört år Verksamhetens nettokostnader 2007 understiger den budgeterade nivån med 5 mkr. Kostnadsutvecklingen inkluderar inte bara årliga pris och löneökningar, utan även ökade kostnader föranledda av ökade volymer i den kommunala verksamheten. Under 2007 har volymerna i våra verksamheter ökat jämfört föregående år. Det förhållandet råder inom flertalet av våra verksamheter, till exempel äldreomsorg och förskolan. Volymerna ökar både som följd av befolkningsökningen och förändringar i invånarnas behov. Sett över en femårsperiod är utvecklingen densamma som bruttoomsättningen. Jämfört år 2003 har nettokostnaderna ökat med en fjärdedel (25 % eller 192 mkr). Skattenettot som till allra största delen finansierar verksamheten, uppgår till 995 mkr år De har ökat med 76 mkr eller 8,2 % jämfört året innan. Över en femårsperiod har skattenettot andelsmässigt ökat mer än bruttoomsättningen och verksamhetens nettokostnader, 29 %. Det beror främst på utgångsläget år 2003 med en mycket låg tillväxt i riket. Beloppsmässigt har skattenettot ökat med 224 mkr under perioden. Under de tre senaste åren har skattenettot överstigit verksamhetens nettokostnader. Det har inneburit finansiering av de finansiella kostnaderna, positiva resultat och en förstärkning av det egna kapitalet samt bättre förutsättningar för att finansiera investeringarna med egna medel. mkr Ekerö kommun År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 Bruttoomsättning Vrk nettokostnader Skattenetto 17

18 I redovisade kostnader ingår årets förändrade skuld till anställda för intjänad semester, ferie och uppehållslön med en minskning av skulden med sammanlagt 445 tkr (år 2006 en ökning av skulden med 54 tkr). Kostnader för nedskrivning av kundfordran och befarade kundförluster finns upptagna med 201 tkr (532 tkr år 2006). Kostnaderna är redovisade där de är hänförliga i organisationen eller inom det kommungemensamma området avräkningskonton. Sammanlagt uppgår befarade kundförluster till 149 tkr (352 tkr år 2006) av kundfordringar som uppstått före Dessa är under pågående inkassobehandling. I verksamhetens resultat ingår ett positivt resultat i balansföretagen för va (Vatten och avlopp) och renhållning på tillsammans 6,2 mkr. Utfallet i balansföretagen öronmärks i särskild ordning inom ramen för det egna kapitalet. I resultatet ingår reavinst som följd av försäljningar av tillgångar med 7 mkr. Det budgeterade målet var 8 mkr och har inte uppnåtts innevarande år. Planerna kvarstår men har flyttats fram i tiden. Utfall Budget Utfall Förändring 2007 Kronor per invånare Avvik 2006 jämfört år 2006 *) Antal invånare 31 dec ,6% S:a Verksamhetens nettokostnad ,7% Varav: Skattefinansierad verksamhet ,7% Balansföretagen ,0% Ks Budgetmarginal Ks Jämförelsestörande intäkter ,6% Ks Riktade statsbidrag ,7% Skattenetto ,5% Finansnetto ,7% Resultat *) Ökade kostnader/ intäkter = plus (+) Minskade kostnader/intäkter = minus() Kommunens positiva resultat motsvaras av 793 kronor per invånare. Förra året beräknades till 486 kronor per invånare och årets resultat är förbättrat. Verksamhetens nettokostnader motsvaras av kronor per invånare. Kostnadsökningen är sammanlagt kronor per invånare. Ökningen motsvarar 5,7 %. Kostnadsutvecklingen uttryckt i kronor per invånare är lägre än vad fallet är vid en jämförelse av de totala kostnadernas som ökade med 7,4 %. Skattenettot per invånare har ökat mer än nettokostnaderna och uppgår till kr vilket är 6,5 % högre än året innan. Finansnettot (finansiella kostnader och intäkter) motsvarar 850 kronor på invånare och har ökat med 7,7 %. Finansiellt mål Kommunfullmäktiges finansiella mål är att årets resultat ska uppgå till 1,5 % av skattenetto och successivt öka till 2,0 %. Det positiva utfallet om 19,6 mkr motsvarar 2 % av skattenettot. Målet är uppnått. Om det positiva resultatet i balansföretagen exkluderas är resultatet 1,3 % av skattenettot. Målet skulle då inte ha nåtts fullt ut, men resultatet överstiger det budgeterade resultatet som var 0,9 %. 18

19 Kommunfullmäktige har i november 2007 beslutat att det finansiella målet ska vara 1 % med en strävan att uppnå 1,5 %. Det budgeterade resultatet för år 2008 uppgår till 1,1 %. Balanskravet och eget kapital Ekerö kommun redovisar för tredje året i rad ett positivt resultat. Resultatet om 19,6 mkr innebär att utfallet är i ekonomisk balans. Även om resultaten i balansföretagen exkluderas är resultatet 13,3 mkr i balans. Ekerö kommun har inget sedan tidigare år negativt resultat att återställa. Underskotten år reglerades i och med positiva resultat under åren Med årets positiva resultat förstärks det egna kapitalet med 19,6 mkr. Kommunens eget kapital uppgår 233 mkr och tillskottet motsvarar en ökning med nio procent. Det egna kapitalet är mer än väl värdesäkrat. Av det sammanlagda egna kapitalet är 70 % hänförligt till kommunen och resterande till balansföretagen. Kommunens eget kapital, 164 mkr, är förstärkt med 13,3 mkr och har ökat med nära 13 % jämfört föregående år. Värdesäkring med två procent motsvarar cirka 3 mkr. Av årets resultat öronmärks 10 mkr för framtida pensionsutbetalningar. Skattenetto De samlade intäkterna för skatter och kommunal utjämning uppgår till 995 mkr inklusive det nationella utjämningssystemet för LSS. Jämfört föregående år ökade intäkterna med 76 mkr eller 8,2 % %. Föregående år ökade intäkterna med 67mkr och 7,9 %. Till följd av den goda tillväxten i landet har intäktsutvecklingen varit god under åren Det kan jämföras intäktsutveckling mellan åren 2004 och 2003 då intäkterna ökade med 18 mkr eller 2,3 %. Det samlade utfallet avviker positivt med 6 mkr jämfört budget om 989 mkr, en positiv avvikelse om 0,6 %. Det är överskott jämfört budget trots att antalet invånare som ligger till underlag för beräkningen av den samlade intäkten är lägre än vad som antogs i budget. Beräkningen av skattenettot utgår från antalet invånare året före budgetåret. Avvikelsen motsvarar 4 mkr i lägre intäkter än vad som erhölls. Den fortsatt goda tillväxten i riket resulterar i högre skatteintäkter och den positiva avvikelsen av den totala budgeten. Utfall Budget Utfall Förändring 2007 Netto, mkr Avvik 2006 jämfört år 2006 Skattenetto 995,3 989,3 6,0 919,8 75,5 8,2% Varav: Skatteintäkter 919,6 908,7 10,9 862,6 57,0 6,6% Varav Skatteintäkter 907,0 908,7 1,7 854,0 Slutavräkning 12,7 0,0 12,7 8,6 Kommunal utjämning 41,8 45,7 3,9 22,8 19,1 83,7% Varav Inkomstutjämningsavgift 22,9 19,3 3,6 14,6 Kostnadsutjämning 42,5 42,7 0,2 37,7 Regleringsbidrag/avgift 22,2 22,3 0,1 0,4 Nationellt utjämningssystem LSS 33,9 34,9 1,0 34,4 0,5 1,5% Skatteintäkterna överstiger budget med 10,9 mkr eller 1,2 %. I skatteintäkten ingår slutavräkning för åren 2006 och 2007 med 12,7 mkr varav 1,2 mkr är korrigering av slutavräkning 2006 (skatteintäkter som borde ha inkommit år 2006 vilket fastställs i och med sluttaxering mot slutet av år 2007). Till följd av beslut i bokslut 2006 om att göra 19

20 avsteg 3 från rekommendation om hur mycket som skulle antas som slutreglering är Ekerö kommuns resultat 1,5 mkr bättre år 2007 än om vi hade följd ESV:s rekommendation. Den kommunala utjämningen uppgår sammanlagt till 45,7 mkr. Det är lägre än årets budget men betydligt större än föregående år. En starkt bidragande orsak till ökad utjämning är att flera tidigare riktade statsbidrag till barnomsorg och vuxenutbildning avvecklades inför 2007 och införlivades i utjämningen. Bedömningen är att för Ekerös del motsvarar det 13 mkr. Det nationella utjämningssystemet för LSS infördes år 2004 och ersatte tidigare mellankommunala utjämningar. Sedan 2006 har systemet full effekt på bidragen och avgifterna i kommunerna. Ekerö erhåller ett bidrag om 34 mkr år Om det totala skattenettot omräknas på antal invånare vid utgången av året motsvaras det av kronor per invånare. Intäkten har per invånare ökat med 6,5 % år 2007 jämfört med år Utfall Budget Utfall Förändring 2007 Kronor per invånare Avvik 2006 jämfört år 2006 Skattenetto ,5% Varav: Skatteintäkter ,9% Kommunal utjämning ,9% Nationellt utjämningssystem LSS % Särskilda statsbidrag Genom åren har det funnits ett antal särskilt riktade statsbidrag till verksamheten, som ansöks i särskild ordning, och som redovisas inom ramen för verksamhetens intäkter. Idag är det betydligt färre. Några av de mer omfattande som återfanns år 2006 var det för personalförstärkning i förskolan, vissa kvarvarande rester av statsbidraget för personalförstärkning i skolan samt statsbidrag för vuxnas lärande. Samtliga dessa är sedan 2007 avvecklade och införlivade i den generella utjämningen inom skattenettot. Jämfört år 2006 motsvarar det drygt 13 mkr vilket gör att verksamhetens nettokostnader har ökat med motsvarande lägre intäkter. Det kvarvarande statsbidraget är inom barnomsorgen som kommuner får som tillämpar maxtaxa. Intäkten år 2007 uppgick till 14,5 mkr och är i nivå med budget. Bidraget är 2 % högre jämfört föregående år. Bidraget beräknas med utjämningssystemets barnomsorgsmodell i botten där fördelningen av bidrag till landets kommuner även bygger på volym och kostnadsutveckling inte bara i den egna kommunen utan också i landets övriga kommuner. Finansnetto De finansiella intäkterna uppgår till 1 mkr vilket är högre än budget 0,5 mkr. Ränteintäkterna avviker positivt med nära 0,4 mkr som en följd av ökad likviditet. I de finansiella intäkterna ingår utdelningen från bolag. 3 I bokslut 2006 var det mycket stor skillnad mellan prognosen för slutavräkning 2006 från Ekonomistyrningsverket och från Sveriges kommuner och landsting. Anledningen till skillnaderna var hur man såg på effekterna av de så kallade 3:12 reglerna. Ekerö antog en slutavräkning med belopp som låg mitt emellan de bådas prognos. 20