- Kulturens övärld. Årsredovisning 2005

Transkript

1 - Kulturens övärld Årsredovisning 2005

2 Innehåll sida Ekerö kommun Kulturens övärld 2 Kommunstyrelsens ordförande kommenterar 3 Kommunchefens kommentar 5 Ekerö kommun 7 Kommunens intressenter och omvärlden 7 Finansiering av de kommunala tjänsterna 7 God ekonomisk hushållning 9 Kommunens utveckling: Folkmängdens förändring - Utveckling 10 Organisation: De politiska partierna i fullmäktige 12 Allmänt om verksamheten 15 Resultat Balanskravet 18 Skattenetto 19 Särskilda statsbidrag 20 Finansnetto 21 Verksamhetens resultat 22 Nämnder och kontor 22 Balansföretagen Vatten och avloppsförsörjning respektive Renhållning 26 Gemensamma avräkningskonton 26 Produktionsorganisationen resultatenheter 26 Investeringar 29 Finansiering 31 Pensionsskuld 31 Soliditet 31 Personal 32 Bolag 38 Finansiell analys 39 Framåtblick 40 Presentation av verksamheten 42 Barnomsorg och Utbildning 42 Äldreomsorg 46 Omsorg och psykiatri 48 Kultur och fritid 50 Ungdomsfrågor 51 Samhällsutveckling och arbetsmarknad 52 Skydd och säkerhet 53 Teknisk service 54 Miljö 54 Nyckeltal 56 Verksamhetsstatistik 57 Finansiella rapporter 59 Resultaträkning kommunen 59 Balansräkning kommunen 60 Kassaflödesrapport kommunen 61 Noter kommunen 62 Resultaträkning koncernen 67 Balansräkning koncernen 68 Kassaflödesrapport koncernen 69 Noter koncernen 70 Tillämpade redovisningsprinciper 73 Ord- och begreppsförklaring 74 1

3 Ekerö kommun - Kulturens övärld Ekerö kommunen består av flera stora och en mängd mindre öar, varför det aldrig är långt till Mälarens vatten. Kommunen är belägen i västra Stockholmsområdet och det är nära in till storstaden. Här råder en lantlig prägel med många trivsamma bostadsområden mitt i naturen. Bebyggelse- och vägstrukturen på Mälaröarna är en viktig del av kulturlandskapet. Ekerö är en ekokommun. Det innebär att vi arbetar för ett uthålligt kretsloppsanpassat och resurssnålt samhälle. Ekerö kommun har ett småskaligt näringsliv. Här finns innovativa och driftiga företagare och det privata näringslivet domineras av småföretag inom tjänste- och servicesektorn samt inom handel och hantverk. Traditionellt starka näringsgrenar som jordbruks- och trädgårdsnäring rymmer idag flera mycket moderna handelsträdgårdar och verksamheter under stark utveckling även inom nyare fält. En översiktlig beskrivning av kommunen visar: - Arealen uppgår till 388 km2, varav 216 km2 land och 172 km2 vatten. - Är en växande kommuner med invånare vid årsskiftet 2005/2006. Befolkningen är ung, närapå en tredjedel är under 20 år. - Det finns 12 kommunala och 2 fristående grundskolor. - Inom barnomsorgen finns 19 kommunala förskolor och 7 i alternativ regi. Därtill finns familjedaghem där det allra flesta är i alternativ regi. - I kommunen finns tre särskilda boenden för äldre varav 1 drivs i alternativ regi. - Kommunalskatten är 19:23. - Det finns 41 platser i kommunfullmäktige och det är borgerlig majoritet. - Ekerö kommun benäms också Kulturens övärld. Det är ett varumärkesskyddat begrepp sedan Ekerö har två världsarv, Drottningholms slott, Kina slott, Slottsteatern och parken samt Birka på Björkö med Hovgården på Adelsö. Ekerö kommun är ett kulturlandskap med bland annat åtta 1100-talskyrkor, praktfulla slott och herrgårdar. Ett rikt och livligt konstliv representeras av berömd arkitektur, museer och konstateljéer. Unika slottsparker, vackra trädgårdar och naturreservat. Ekerö kommun har ett rikt föreningsliv. Drygt 120 olika föreningar och studieförbund erbjuder många fritidsaktiviteter inom exempelvis idrott, utställningar, musik och teater. Här finns gårdsbutiker med närodlat/närproducerat och möjligheter till självplock samt försäljning av konsthantverk på ett flertal platser. Här finns också vandringsleder, gästhamnar och reguljärturer till Birka/Hovgården. Ekerö kommun är i länet en relativt liten kommun. Trots detta så omfattar det kommunala uppdraget samma verksamheter som alla andra kommuner har. Detta innebär att den kommunala organisationen i en liten kommun måste vara kvalitativt lika effektiv som en stor kommun. Viktiga händelser 2005 Kommunens resultat blev ett överskott på 9 mkr. Det motsvarar 377 kronor per invånare eller 20 öre på skatten. Verksamhetens nettokostnader var 824 mkr. Jämfört föregående år har kostnaden per invånare ökat med 3,9 %. Kommunfullmäktige tog beslut om en ny Översiktsplan. Uppmärksammandet av nationaldagen skedde i Drottningholmsparken samtidigt med Kulturskolans dag. En folkhälsodag genomfördes. 2

4 Kommunstyrelsens ordförande kommenterar En ekonomisk vändning och en god grund för framtiden Året 2005 kännetecknades av en fortsatt stark utveckling i Ekerö kommun. Vi fortsätter att vara en av länets mest attraktiva kommuner med en stor inflyttning och en befolkningstillväxt på 1,8 %. Det känns stimulerande att så många vill bo och leva i vår vackra kommun. Samtidigt känns det ansvarsfullt som kommunstyrelsens ordförande att försöka tillmötesgå medborgarnas berättigade krav på service med god kvalitet i våra verksamheter och utbyggd infrastruktur. Översiktsplanen som antogs vid årsskiftet 2005/2006 är en strategisk målformulering. Det är vårt stora planeringsdokument för kommunens utveckling de kommande åren och visar inriktningen t ex var bostäder ska byggas, vilken service som behövs, hur transporter ska ordnas och samtidigt beskriver vår framtida roll i Stockholms-/Mälarregionen. Min uppfattning är att Ekerö kommun i framtiden ska ha ett ännu större engagemang i regionens utvecklingsfrågor, särskilt därför att vi geografiskt befinner oss i ett centralt läge i Mälaren och att många andra aktörer i regionen sneglar på vår kommuns utveckling. Arbetet med översiktsplanen har också varit ett stort demokratiprojekt då planen tagits fram i nära samarbete med enskilda medborgare, företag, organisationer, föreningar, deltagare i idégrupper, en framtidspanel som via Internet och e-post deltagit i arbetet samt samrådsmöten och temamöten i olika kommundelar. Engagemanget har varit stort och det är härligt för oss som är förtroendevalda och har lett arbetet. Det ekonomiska utfallet för 2005 visar att vi är på rätt väg och nu kan visa ett plusresultat på 9 miljoner kr. Vi har kommit in i en ny fas efter några ekonomiskt tuffa år där vändningen är resultatet av många års hårt arbete hos alla medarbetare. Det har inte minst lagts ned mycket arbete både inom tjänstemanna- och inom den politiska ledningen för att analysera och förbättra vårt arbete. Tidigare har vi själva försökt att jämföra oss via nyckeltal med andra kommuner för att se om vi har en effektiv verksamhet. Vi har nu fått ett kvitto på att vi tar ansvar för och effektivt använder medborgarnas pengar. Skattebetalarnas Förening har nyligen granskat Ekerö kommuns verksamheter och mycket kritiskt jämfört oss med andra kommuner i landet via nyckeltalsanalyser från Sveriges Kommuner och Landsting och SCB. Granskningen visar att vi är bäst i klassen (!) Ekerö kommun är den mest effektiva kommunen och använder skattebetalarnas pengar på mest effektiva sätt inom alla jämförda verksamheter. Samtidigt kan vi också konstatera att vi, genom egna utvärderingar eller tillsammans med andra, har en bra kvalitet i våra kärnverksamheter och service till medborgarna. En framåtblick visar att de närmaste åren ekonomiskt ser bra ut och vi går mot en stark ekonomi om alla prognoser håller. Men det gäller att inte släppa greppet utan fortsättningsvis också följa den ekonomiska utvecklingen noggrant, inte minst vad gäller våra stora investeringskostnader. Kvaliteten och servicen för medborgarna kan hela tiden bli lite bättre. Vi ska arbeta vidare med att utveckla oss det ska hela tiden hända bra saker för människorna i Ekerö kommun 3

5 och att vi som medborgare ska få vara delaktiga i det som ligger oss nära som skola, barnomsorg, äldreomsorg och fritidsverksamhet. Peter Carpelan Kommunstyrelsens ordförande 4

6 Kommunchefens kommentarer Vi står på en bra grund nu är det läge att fokusera utvecklingsarbetet 2005 var ett år som på många sätt präglades av arbetet med vår översiktsplan som antogs politiskt alldeles före årsskiftet. Många medborgare var aktiva under arbetets gång vilket var mycket stimulerande för de kommunmedarbetare som var engagerade i arbetet. Översiktsplanen är ett sätt att måla bilden av ett framtida Ekerö. Engagerande framtidsbilder är viktiga för att de verksamhetsplaner och arbetsplaner som görs inom ramen för det kommunala uppdraget ska leda till en bra verksamhet för medborgarna och till ett stimulerande och utvecklande uppdrag för medarbetarna. Genom ett flertal uppföljningar interna och externa (t ex Skattebetalarnas förening) vet vi att vi har jämförelsevis låga kostnader i kommunen. Det har varit så under de senaste åren. Vi vet samtidigt genom de utvärderingar av kvalitet som sker kontinuerligt att vår verksamhet är bra. Det finns alltid möjlighet att bli bättre och det ska vi koncentrera oss på ännu mer. Vi kommer att ägna mer tid och resurser åt att följa upp och utvärdera vår verksamhet. Den kommunala verksamheten är svår att utvärdera på ett entydigt sätt eftersom kvaliteten mycket bygger på brukarnas upplevelser av att bli sedda och bemötta så som de behöver och vill. Men det som är svårt är också det som är stimulerande och tillsammans med externa experter kommer vi att på olika sätt arbeta med att bli bättre på att svara på frågan: Vad får vi för skattepengarna?. I vårt planeringsarbete arbetar med vi verksamhetsplaner och de är uppbyggda så att de ska leda fram till frågan: Hur skapar vi en ständigt förbättrad verksamhet för medborgarna? 2005 har också präglats av en god konjunktur i Sverige och det påverkar även våra intäkter. Under de goda tiderna gäller det att stärka förmågan att klara de sämre, eftersom det verkar vara så att det mesta som går upp också så småningom går ned. Ekerö har på olika sätt tagit steg mot att bli en del av Stockholms- och Mälardalsregionen. T ex tog kommunstyrelsen beslut före årsskiftet att inleda förhandlingar med Södertörns brandförsvarsförbund om att Ekerö ska ingå i förbundet och att därmed ett samarbete om räddningstjänsten med åtta andra kommuner på Södertörn ska inledas. Framtida samarbete mellan kommuner och mellan kommuner och andra offentliga huvudmän kommer att bli avgörande för alla parter för att klara av de framtida uppdragen. Stockholmsregionen profilerar sig nu som The Capital of Scandinavia och många kommuner, även utanför Stockholms län, visar intresse för att vara med och samarbeta om att stärka regionens framtida konkurrenskraft inom EU. Här har Ekerö mycket att bidra med och också mycket att få av sina framtida samarbetspartner. På sikt kommer vi att behöva klara av stora förändringar i den kommunala verksamheten och i de verksamheter som inte leds av kommunerna men som levererar inom ramen för det kommunala uppdraget. Om framtidens medborgare vet vi bara att de inte kommer att ha samma behov och önskemål som de nuvarande. Vi kan gissa hur det blir men säkra blir vi aldrig i förväg. 5

7 De framtida ekonomiska förutsättningarna är också osäkra och i dagens globala samhälle är vi beroende av aktörer som befinner sig en bra bit bort ifrån oss åtminstone geografiskt. Därför måste vi förbereda våra organisationer på förändringar som kommer. Ett sätt att göra det är att satsa på kompetensutveckling av våra medarbetare. Det har vi gjort under en följd av år och vi kommer att prioritera det än mer i framtiden. Bilden av kommunen som arbetsgivare är inte alltid så positiv när man gör undersökningar av t ex hur ungdomar tänker om sina framtida karriärer. Min egen erfarenhet av fjorton år hos en kommunal arbetsgivare och efter tjugofem år inom näringslivet är att det finns få arbetsplatser som innehåller sådana utmaningar som kommunerna gör. Det verkar inte som om vi lyckas sprida den bilden till vår omvärld och det behöver vi verkligen bli bättre på så att medborgarna kan få hög kvalitet i den kommunala servicen även i framtiden. Lena Malmfors Kommunchef 6

8 Ekerö kommun- förvaltningsberättelse Ekerö kommun är namnet på den kommunala organisation som erbjuder olika former av tjänster till dem som bor eller är verksamma i kommunen. Kommunallagen reglerar verksamheten där den kommunala självstyrelsen är grunden för verksamheten. Den kommunala demokratin har djupa rötter i det svenska samhället. Den kommunala verksamheten är viktig för många människor eftersom det på det lokala planet är lättast att påverka politiken och samhällsutvecklingen. Man talar om att vara medlem respektive att vara invånare i en kommun. Medlem i kommunen är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom eller är taxerad till kommunalskatt där. Vid allmänna val väljer de som är folkbokförda i kommunen och som senast på valdagen fyller 18 år, ledamöter i kommunens högsta politiska organ, kommunfullmäktige. För att delta i kommunala val behöver man inte vara svensk medborgare. För att uppfylla de grundläggande kriterierna om ålder och folkbokföring finns det tre kriterier. 1. Man är medborgare i Sverige eller i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater. 2. Man är medborgare i Island eller Norge, 3. Man är medborgare i något annat land men har varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före valdagen. Detta betyder att många som bor i en kommun har möjlighet att påverka kommunens utveckling och politiska inriktning. Kommunens intressenter och omvärld Den kommunala organisationen är till för att ge invånarna den service som de tillsammans solidariskt betalar för. Invånarna är därför den viktigaste målgruppen för verksamheten. Därtill finns det många andra människor och grupper av människor som den kommunala organisationen är beroende av och som i sin tur är beroende av kommunen. Det rör sig till exempel om näringslivets representanter, finansiärer, samarbetspartner, leverantörer, kunder, brukare, media, politiker och anställda. Den kommunala verksamheten är lokal till sin karaktär men verksamheten är starkt beroende av hur samhällsutvecklingen är i övrigt. Det gäller inte minst utvecklingen av storstadsregionen. Beslut på andra politiska nivåer, till exempel i riksdag och landsting, har stor betydelse för utvecklingen av den kommunala verksamheten lokalt. Den kommunala verksamheten innehåller ett flertal delar som styrs av lagar beslutade av riksdagen. Den kommunala organisationen har därför även en omfattande roll som myndighetsutövare. Finansiering av de kommunala tjänsterna En av de viktigaste förutsättningarna för den kommunala självstyrelsen är rätten att bestämma hur mycket kommunen ska ta ut i skatt av sina invånare. Merparten av de kommunala verksamheterna är obligatoriska. För de lagreglerade verksamheterna gäller dessutom krav på att den tillhandahållna servicen ska vara likvärdig i landets kommuner. Sveriges kommuner har olika förutsättningar att erbjuda service av likvärdig omfattning och kvalitet till samma skatte- 7

9 sats. För att inte kravet på likvärdig service ska leda till för stora skillnader i skattesats ska kommunerna ges likvärdiga förutsättningar. För att utjämna skillnader i kostnader och skatteinkomster som beror på faktorer utanför kommunens kontroll, finns ett kommunalekonomiskt utjämningssystem mellan landets kommuner. Skatteintäktssystemet och utjämningssystemet är konstruerat på ett sätt där de olika beståndsdelarna samvarierar. Den 1 januari 2005 infördes ett nytt system som ersätter det som funnits sedan Men redan före 1996 har det funnits system som syftade till att utjämna de ekonomiska förutsättningarna mellan kommunerna. Syftet med det nya systemet är, enligt Utjämningskommitteén, detsamma som för det tidigare systemet: att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Utjämningssystemet kan delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift 1. I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommunerna. En skillnad mot det tidigare systemet är att den mellankommunala inkomstutjämningen ersatts med ett i huvudsak statligt finansierat inkomstutjämningsbidrag. Samtidigt avvecklades det generella statsbidraget till kommuner. Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten och ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar 115 % för kommunerna. Kommuner som har beskattningsbara inkomster som överstiger dessa nivåer ska i stället betala en inkomstutjämningsavgift till staten. För bidragsberättigade kommuner beräknas bidragen utifrån 95 % procent av medelskattesatsen i landet år För avgiftsskyldiga kommuner och landsting ska avgiften i stället beräknas utifrån 85 % av medelskattsatsen. Genom att de länsvisa skattesatserna är låsta till 2003 års nivå kan kommuner inte påverka sina bidrag eller avgifter i inkomstutjämningen genom att ändra den egna skattesatsen. Förändringar i den egna skattesatsen resulterar således enbart i att egna skatteintäkterna ökar eller minskar I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. De kan vara av två slag. Det ena är att behovet av kommunal verksamhet är olika, till exempel finns det större behov av äldreomsorg i kommuner med många gamla invånare. Det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar, till exempel kan skolan kosta mer i glesbygdskommuner eftersom undervisningen där nödvändigtvis måste drivas i mindre klasser och att eleverna oftare behöver skolskjuts. Kommuner och landsting med en ogynnsam kostnadsstruktur får liksom i det föregående systemet ett bidrag av staten. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift till staten. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, då summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra. Huvuddragen i det tidigare systemet för kostnadsutjämning behålls, men förenklas genom att vissa delar tas bort. Dessutom förs de delar av tidigare kostnadsutjämning som är av regionalpolitisk karaktär över till ett nytt strukturbidrag vid sidan av kostnadsutjämningen. Strukturbidrag utgår således inte till alla kommuner utan endast till dem som tidigare fått tillägg i vissa delmodeller och/eller fått större intäktsminskningar genom systemförändringen. 1 Kommunalekonomisk utjämning, en informationsskrift om 2005 års utjämningssystem för kommuner och landsting. Sveriges Kommuner och Landsting & Regeringskansliet-Finansdepartementet. Maj

10 Införandebidraget ska omhänderta att det för många kommuner i det nya systemet innebär stora förändringar av intäkterna. För att mildra omfördelningseffekterna för dem som får intäktsminskningar tillämpas särskilda införandebidrag under perioden , som fördelar den negativa intäktsförändringen på grund av det nya systemet under flera år. Regleringsbidrag och regleringsavgift är ytterligare en del av utjämningen vars syfte är att tillse att statens bidrag inte ska påverkas av den fastställda nivån i inkomstutjämningen och för att staten samtidigt ska ha kontroll över den totala kostnaden för utjämningssystemet. Dessa ska även användas för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, till exempel när den kommunala finansieringsprincipen tillämpas för att kompensera kommuner och landsting för ökade kostnader då staten lägger på dessa nya uppgifter. I utredningsmaterialet som remissbehandlades inför riksdagens beslut om införande av nytt utjämningssystem framgick, vid en jämförelse mellan gamla och nya systemet, att Ekerö kommun skulle förlora på det nya systemet under införandeåret. Ekerö kommun får bidra med ytterligare 149 kronor per invånare. Omräknat på antal invånare skulle det motsvara minskade intäkter med ca 3,5 mkr. I materialet redovisas att de ekonomiska effekterna för Ekerö kommun successivt mildras under en tioårsperiod. År 5 är effekterna i stort återhämtade jämfört nuvarande system och år 10 skulle Ekerö kommun istället erhålla motsvarande 74 kronor per invånare (motsvarar ca 1,7 mkr). Bedömningen är dock att man ska vara försiktig med att sia om utfallet om 5-10 år i ett sådant här utjämningssystem. Ingående faktorer i systemet uppdateras kontinuerligt, kommunalekonomiska beslut förändrar förutsättningarna och det ekonomiska utfallet förändras över åren. Finansieringen av de kommunala tjänsterna sker via skatteintäkter, statsbidrag och avgifter. Kommunalskatten är den största inkomstkällan. Skattekraften i Ekerö kommun överstiger den genomsnittliga skattekraften och avgift betalas till inkomstutjämningssystemet. I kostnadsutjämningssystemet utgår konstruktionen från en så kallad standarkostnad kronor per invånare för olika kommunala verksamheter. Utifrån en mängd strukturella faktorer, såsom till exempel ålderssammansättning och förvärvsfrekvens, beräknas kommunens egen strukturkostnad som jämförs med den i riket genomsnittliga strukturkostnaden. Med det kommunala utjämningssystemet är det viktigare för kommunens intäkter hur skatteunderlaget utvecklas i landet än i den egna kommunen samt hur den egna strukturkostnaden är i förhållande till den genomsnittliga strukturkostnaden för olika verksamheter. Kommunernas möjlighet att själva bestämma hur mycket och på vilket sätt avgifter ska tas ut varierar mellan verksamheterna. Kommunens avgiftsintäkter har under de senaste åren beskurits genom de statliga maxtaxereformerna. Det är positivt för kommuninvånarna som nyttjar avgiftsbelagda kommunala tjänster. Men sänkta avgifter innebär antingen kostnadsreduceringar genom effektiviseringar och besparingar i verksamheten eller att intäkterna måste öka på annat sätt. God ekonomisk hushållning Kommunallagen och Kommunal redovisningslag reglerar ekonomisk förvaltning och redovisning. Grundläggande för den kommunala ekonomin är bestämmelsen om att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Definiering av god ekonomisk hushållning kan exempelvis vara att - förmögenheten inte ska förbrukas för att täcka löpande behov och löpande driftkostnader ska inte finansieras med lån. 9

11 - medel från försäljning av anläggningstillgångar (t ex mark och fastigheter) ska inte användas till löpande drift utan till nyinvesteringar eller till amortering av skulder. - vårda och underhålla sina tillgångar väl, ha god framförhållning i den fysiska planeringen samt bedriva verksamheten på ett effektivt sätt. - varje generation ska bära kostnaden för den service den själv beslutar om och konsumerar. Innebörden är att inte bara den löpande driftverksamheten utan även en stor del av investeringarna ska finansieras med skatteintäkter och andra intäkter, t ex statsbidrag och avgifter. För att inte urholka kommunens förmögenhet (eget kapital) så ska den årligen öka i värde i samma takt som inflationen. För att tydliggöra lagstiftningens krav på god ekonomisk hushållning gäller sedan år 2000 det så kallade balanskravet. Den lägsta nivån för årets resultat är reglerad, intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna under ett enstaka år överstiger intäkterna, det vill säga negativt resultat, ska kommunen senast under de tre följande åren redovisa motsvarande överskott och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas. Undantag från denna huvudregel är om kommunen öronmärkt tidigare års överskott för vissa ändamål för senare användning. Balanskravet är endast definierat i nominella termer. Lagen förändrades från 1 december 2004 och gäller från räkenskapsåret Förändringen består i att återställandet av negativt resultat nu ska ske senast inom tre år, det var tidigare två år, samt att det har tydliggjorts att kommunfullmäktige har ansvar för fastställande av det resultat som ska återhämtas och att fullmäktige ska anta handlingsplan för återrättande. Kommunens utveckling Folkmängdens förändring Vid årets slut uppgick antalet invånare till Det är en ökning med 416 invånare eller 1,8 % vilket är en större förändring än föregående år och ligger över den genomsnittliga ökningen under den senaste femårsperioden. Det totala flyttningsöverskottet blev en befolkningsökning med 234 personer (122 föregående år). Efter en period med för kommunen lågt barnafödande ökade antalet nyfödda år 2003 och Under år 2005 sjönk antalet nyfödda något till sammanlagt 287 barn. Genom ett lågt antal avlidna blev födelseöverskottet 178 invånare, vilket är högre än föregående år. Folkmängdens förändring Födda Döda Inflyttade Utflyttade Befolkningsökning Total befolkning

12 Ekerö har en ung befolkning. Nästan en tredjedel av invånarna är under 20 år. Väldigt få är riktigt gamla. Av invånarna är endast 3 % 80 år eller äldre. antal invånare år; Åldersgrupper år; år; år; w; Befolkningsökningen har företrädesvis skett på Ekerö och på Färingsö med 231 invånare respektive 155 invånare vilket är ca 1,7-2 %. Andelsmässigt är det ute på Munsö och Adelsö som antalet invånare ökar mest. Folkmängd, församling per 31 december Församling Förändring Munsö-Adelsö ,9% Ekerö ,7% Lovö ,4% Färingsö ,0% Totalt ,8% Under året ökade invånaranta- let med 2,9 % eller 44 personer. I likhet med föregående år minskade invånarantalet på Lovö, nu med 1,4 % (0,7 %). Ekerö kommun har en hög förvärvsintensitet. I åldern år är förvärvsintensiteten xx,x % (83,1 %.) För kvinnorna uppgår den till xx,x % (81,5 %). Många pendlar ut från kommunen. Av de förvärvsarbetande 16 år eller äldre är det x xxx stycken (7 260) som pendlar ut från kommunen. Men det finns också många som pendlar in till arbete i kommunen och nettopendlingen uppgick för året till över personer. Utveckling Ekerö är till karaktären en blandning av förorts- och landsbygdskommun. Det bor 109 invånare per kvadratkilometer i snitt med en koncentration runt centrumområdena vid Stenhamra och på Ekerö. I länet är det sex kommuner som har färre invånare per kvadratkilometer, snittet i länet är 287 invånare. Här finns inga höghus och andelen småhus med äganderätt dominerar. Under året tillkom drygt xx nya åretrunt bostäder. Ekerö kommun har kontinuerligt ökat sin folkmäng. En följd av det är ökade skatteintäkter oc hen utveckling av de kommunala tjänsterna. Skattekraften i kommunen ligger över medelskattekraften i länet och skattesatsen har varit stabil under lång tid. Eftersom situation med utjämning och effekten av att vara en växande kommun innebar att kostnaderna, trots effektiviseringar, översteg intäkterna höjdes kommunalskatten år Som växande kommun har det också funnit behov av omfattade investeringar, både för att möta befolkningsutvecklingen 11

13 men också för att möta eftersatt underhåll. En följd av det är att kommunens låneskuld är omfattande. Ett kommande mål för den finansiella planeringen bör vara att minska kommunens låneskulder. Förutsättningar för det finns i flerårsplanen för Kommunens resultat var negativt under många år, under perioden var det samlade resultat positivt. Allt sedan slutet av 90-talet har den ekonomiska styrningen varit än mer i fokus vilket bland annat kommer till uttryck i att det idag finns en hög medvetenhet om till exempel kopplingen mellan de inbördes samverkande faktorerna för ekonomisk styrning och uppdragsformuleringarnas samband med ekonomiska förutsättningar. Trots det var resultaten negativa under åren vilket till sin största del kan hänföras till en allmänt stagnerande konjunktur i den svenska ekonomin. Innevarande år har trenden brutits och resultat är positivt. Även för de kommande åren ser prognoserna positiva ut även om det finns oroande signaler om att tillväxten i svensk ekonomi ännu inte har tagit den fart som prognosmakarna väntat. För Ekerö kommun är prognosen att de ekonomiska resultaten kommer att vara positiva under den kommande planperioden och kommunfullmäktige har beslutat om finansiellt mål med 1,5-2 % av skattenetto. Ekerö kommun bygger successivt upp sin ekonomiska kraft och men har idag ännu inte marginaler att möta konjunktursvängningar. Ur ett utvecklingsperspektiv är det positivt att som Ekerö vara en till befolkningen växande kommun som är tilltalande att bo i och därtill finnas i en tillväxtregion i landet. Efterfrågan på kommunala tjänster ökar i och med ökat antal invånare. Befintliga verksamhetslokaler måste även fortsättningsvis underhållas och som följd av utvecklingen uppkommer behov av investeringar i nya verksamhetslokaler. Tillsammans med rekryteringsbehov föranledda av en ökande efterfrågan på kommunala tjänster och ersättare till dem som går i pension, ett befarat tryck uppåt på lönekostnaderna genom både konkurrenssituation och ett bättre arbetsmarknadsläge och ökade kostnader för pensioner och avtalsförsäkringar, blir resultaten en påfrestning på den kommunala ekonomin. Organisation Ekerö kommun har haft borgerlig majoritet under en lång följd av år. Majoriteten sedan valet 2002 innehar 26 av kommunfullmäktiges 41 platser och består av Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. De politiska partierna i fullmäktige Röstfördelning i % Mandatfördelning Moderata Samlingspartiet 33,1 40,9 35,5 37, Kristdemokraterna 9,0 8,0 1,8 3, Folkpartiet Liberalerna 15,2 7,3 8,2 13, Centerpartiet 6,2 7,0 12,4 13, Arbetarepartiet Socialdemokraterna 23,4 21,9 24,5 21, Miljöpartiet De Gröna 9,0 8,4 7,9 6, Vänsterpartiet 2,2 4,6 2,2 0, Sverigedemokraterna 1,3 1, Ny Demokrati - 0,5 2, Barn- och ungdomspartiet - 3, Övriga partier 1,8 0,5 0,1 0,

14 Kommunfullmäktige är den beslutande församlingen och tillsätter kommunstyrelse. Fullmäktige tillsätter de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter enligt särskilda författningar eller för verksamheten i övrigt. Fullmäktige bestämmer nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. Kommunstyrelsen har i uppdrag att utveckla former för styrning och ledning i kommunen, inrikta, utveckla och följa upp verksamheten och stödja utvecklingen av det politiska livet i kommunen. Kommunstyrelsen har exklusive speciallagstiftning tre huvudfunktioner: Det övergripande ansvaret för kommunen på uppdrag av kommunfullmäktige. Som produktionsstyrelsen i förhållande till de kommunala resultatenheterna. Som nämnd i förhållande till tekniska kontoret och räddningstjänsten. Inom Tekniska kontoret handläggs gator- och parkfrågor, bostäder och lokalförsörjning åt kommunens verksamheter, bostäder, anläggningar, exploatering, vatten och avlopp samt renhållning. Barn- och ungdomsnämnden har till uppgift att svara för omsorg, undervisning och fritidsverksamhet för barn och ungdomar. Socialnämnden har ansvar för kommunens verksamheter inom individ- och familjeomsorg, äldreomsorg och omsorg till funktionshindrade. Kulturnämndens uppgift är att stimulera kommunmedborgarna till olika kultur- och fritidsaktiviteter. Här innefattas bland annat biblioteksverksamhet och annan kulturell verksamhet, konstnärlig utsmyckning av kommunala byggnader och samarbete med fritids- och kulturföreningar. Därtill ansvarar nämnden för vuxenutbildningen. Sedan valet 2002 är tidigare Miljö- och byggnadsnämnden uppdelad i två nämnder. Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens ansvar enligt plan- och bygglagen med bland annat hantering av detaljplaner. Nämnden ansvarar också för frågor som rör bostadsanpassning och trafikfrågor. Miljönämnden ansvarar för kommunens skyldigheter enligt miljöbalken, livsmedelslagen, djurskyddslagen och näraliggande lagstiftning. Från och med år 2003 har överförmyndarorganisationen förändrats genom att nämnden har avvecklas och en opolitiskt vald tjänsteman utgör överförmyndare och ansvar för att verksamheten sker i enlighet med regler och författningar. 13

15 Ekerö kommun tillämpar huvudsakligen två organisationsstrukturer. Skola, barnomsorg, handikappomsorg och kulturverksamhet är organiserad enligt beställar-utförarmodell. Här återfinns även myndighetsutövning. De ansvariga nämnderna, Barn- och ungdomsnämnden, Socialnämnden och Kulturnämnden, reglerar uppdrag och kostnadsersättning med externa och interna utförare i avtal. Den interna kommunala produktionen av verksamheterna är organiserad i resultatenheter som har en gemensam produktionsledning till sitt stöd. Organisationsmodellen innebär att barn och föräldrar väljer barnomsorg och skola i antingen en kommunal enhet eller en alternativ utförare. Den ekonomiska ersättningen följer barnet. Inom både äldreomsorg och handikappomsorg finns enheter som drivs av såväl externa entreprenörer som kommunen. Övriga nämnder och dess verksamhet är organiserade utifrån en traditionell förvaltningsmodell. Kommunfullmäktige beslutade år 2000 att en målsättning ska vara att öka antalet förskolor och skolor i Ekerö kommun som bedrivs av annan huvudman än kommunen. Vid slutet av år 2004 var 35 % av förskoleverksamheten i alternativ drift vilket är en ökning med 2 % mot året innan. I Ekerö kommun finns två fristående grundskolor. Av kommunens tre särskilda boende för äldre drivs ett av privat entreprenör. Det finns en gruppbostad för funktionshindrade i kommunen i privat regi. 14

16 Allmänt om verksamheten En stor del av Ekerös invånare är unga. Det återspeglas även i hur resurserna fördelas i budgeten. Mer än halva nettobudget är styrd till barnomsorgen och skolan. Ekerö har historiskt sett en relativt stor andel handikappomsorg jämfört många andra kommuner i Stockholms län. I budget 2005 är 12 % av nettokostnaden hänförlig till handikappomsorgen. Andelen äldre invånare är relativt få. Kostnaderna för äldreomsorgen har dels genom att det är få äldre och dels genom att verksamheten är kostnadseffektiv därför genom åren varit förhållandevis blygsam. Kostnaden för äldreomsorgen ökar successivt sedan en tid genom att antalet brukar blir allt fler. Nettokostnader Ekerö kommun budget 2005 Komvux inkl Sfi 1% Äldreomsorg 11% Handikappomsorg 12% Individ o familj, arb.markn, psykiatri 4% Gymnasieskola 10% Särskola, gr 1% Gem. verksamheter 6% Myndighetskontor sn 2% Politisk verksamhet 1% Samhälle, Miljö 3% Kultur och Fritid 3% Grundskola 27% Barnomsorg 1-5 år 14% Skolbarnsomsorg 4% Förskoleklass 1% En jämförelse med andra kommuner 2 visar att Ekerö kommun har en relativt låg kostnad per invånare för den samlade verksamheten. Under de tre åren har Ekerö kommuns årliga utfall placerat sig bland de cirka 50 kommuner i landet som har lägst verksamhetskostnad per invånare. "Placering lägst kostnad i riket" kr/invånare År Ekerö Årlig förändring Ekerö 2,6% 5,5% 4,6% Stockholms län 2,2% 5,3% 6,0% Riket 1,9% 5,5% 4,7% Ekerö kommuns kostnadsutveckling under åren avviker inte på något anmärkningsvärt sätt jämfört kostnadsutvecklingen i länet och i riket. Kostnaderna avser utfall per år per invånare utan hänsyn till årets resultat eller avvikelse mot budgeterade kostnader. 2 Ekonomiska jämförelsetal ur Vad kostar verksamheten i Din kommun publikationer åren Kommunförbundet och SCB. 15

17 Inom ramen för den kommunala utjämningen är det möjligt att jämföra den egna kommunala kostnaden med den kostnadsberäkning som utjämningsfaktorerna tar hänsyn till. Utjämningen berör inte alla områden utan hanterar de särskilda utjämningsmodellerna för barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Beräkningarna visar att Ekerös kostnader de senaste åren är i nivå eller under den kostnad som de kan förväntas vara enligt modellberäkningen. Delverksamheter, kostnader jämfört med strukturkostnad Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och standardkostnad År Barnomsorg -7, ,4 3,8-6,5 - Grundskola -10,3-8,8-6,2-13,2-6,8 - Gymnasieskola 0,9 2,9 0,4-0,4 7,3 - Äldreomsorg - -8,8-10,4-4,4 2,7 - Individ- och familjeomsorg -8,8-2,1 5,5 28,1 27,4 Uppgifterna är en indikation på om kommunen har en högre eller lägre kostnad än de som motiveras av den egna strukturen enligt det statliga kostnadsutjämningssystemet. En positiv avvikelse betyder att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar. En negativ avvikelse betyder att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar. Avvikelserna kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitionsnivå eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. De kan också bero på strukturella faktorer som inte beaktas i utjämningen. Resultat 2005 Koncernen Ekerö kommun redovisar för år 2005 ett positivt resultat om 13,1 mkr. Ekerö bostäder AB svarar för ett positivt utfall om 4 mkr och kommunen för 9 mkr i positivt resultat. Jämfört med år 2004 är koncernens resultat i år förbättrat med 22 mkr. Kommunens resultat år 2005 är avsevärt förbättrat jämfört föregående år. De huvudsakliga förklaringarna till vändningen är en fortsatt återhållsam kostnadsökning i verksamheterna men med hänsyn till ökade volymer samt förbättrade skatteintäkter genom att den svenska ekonomin har börjat ta fart. Det positiva resultatet motsvaras av 1,1 % av verksamhetens budgeterade nettokostnad eller cirka 20 öre per skattekrona. Jämfört budget om 11,5 mkr är utfallet 2,4 mkr lägre. Att det budgeterade resultatet inte uppnåddes beror huvudsakligen på ett högre kostnadsutfall i kärnverksamheterna vård, skola och omsorg. För år 2005 fanns inget av kommunfullmäktige fastställt finansiellt mål utöver budgeterat resultat. Det budgeterade resultatet var 1,3 % av skattenettot och utfallet 1,1 % av skattenettot. Kommunfullmäktige beslutade i november 2005 att det finansiella målet år 2006 ska uppgå till ett resultat om 1,5 % av skattenetto och successivt öka till 2,0 %. 16

18 Utfall Budget Utfall Förändring 2005 Netto, mkr Avvik 2004 jämfört år 2004 *) S:a Verksamhetens nettokostnader -824,7-822,7-1,4-779,7 45,0 5,8% Varav: - Skattefinansierad verksamhet nämnder -858,6-845,2-12,8-815,3 43,2 5,3% - Balansföretagen 5,4 0,0 5,4 6,6-1,2-18% - Ks budgetmarginal 0,0-4,0 4,0-0,3 0,3 - Jämförelsestörande intäkter 9,3 8,0 1,3 4,1 5,2 128% - Riktade statsbidrag 19,2 18,5 0,7 25,3-6,1-24% Skatt, bidrag, utjämning 811,7 813,9-2,2 753,1 58,6 7,8% LSS utjämningssystem inkl psykädel 29,0 29,2-0,3 27,6 1,4 5,1% Tillfälligt gen sysselsättningsstöd 11,9 11,0 0,9 8,0 4,0 50% Finansnetto -18,9-20,0 0,5-19,2-0,3-1,5% Resultat 9,0 11,5-2,4-10,2 *) Ökade kostnader/ intäkter = plus (+) Minskade kostnader/intäkter = minus(-) Verksamhetens nettokostnader uppgår till 824,7 mkr och överstiger budgeten på 822,7 mkr med totalt 1,4 mkr. Nettokostnaderna är ca 0,2 % högre än budgeten års verksamhetskostnad har ökat med 45 mkr, eller 5,8 %, jämfört året innan. I kostnadsökningen ingår inte bara årliga pris- och löneökningar, utan även ökade kostnader föranledda av ökade volymer i den kommunala verksamheten. Under 2005 har volymerna i våra verksamheter ökat jämfört föregående år. Det förhållandet råder inom flertalet av våra verksamheter, t ex äldreomsorg och förskola. Volymerna ökar både som följd av befolkningsökningen och förändringar i invånarnas behov. I redovisade kostnader ingår årets förändrade skuld till anställda för intjänad semester-, ferieoch uppehållslön med en ökning av skulden med sammanlagt 143 tkr (år 2004 en ökning av skulden med 46 tkr). Kostnader för nedskrivning av kundfordran och befarade kundförluster finns upptagna med 72 tkr (254 tkr år 2004). Kostnaderna är redovisade där de är hänförliga i organisationen. Sammanlagt uppgår befarade kundförluster till 84 tkr (693 tkr år 2004) av kundfordringar som uppstått före Dessa är under pågående inkassobehandling. Den skattefinansierade verksamheten inom verksamhetens nettokostnader uppgår till sammanlagt 858,6 mkr och det är 12,8 mkr mer än budget. Underskottet i verksamheten har varit möjlig att ekonomiskt möta genom att budgetmarginalen på 4 mkr inte har ianspråktagits och högre riktade statsbidrag samt positiva utfall inom balansföretagen och högre jämförelsestörande intäkter. I verksamhetens resultat ingår ett positivt resultat i balansföretagen för va och renhållning på 5,4 mkr. Utfallet i balansföretagen öronmärks i särskild ordning inom ramen för det egna kapitalet. I resultatet ingår reavinst som följd av försäljningar med 9,3 mkr. Budgeten är satt till 8 mkr. Det budgeterade målet är uppnått års jämförelsestörande intäkter består huvudsakligen av reavinster vid försäljning av omsättningstillgångar. Men här återfinns även intäkter av försäljning av tillgångar som är upptagna som anläggningstillgång. Syftet är avgörande för klassificeringen. Nuvarande klassificering såsom den är upptagen i bokföringen har ifrågasatts och i enlighet med överenskommelse med revisionen borde tillgången ha omklassificerats och har därför hanterats på det sättet i bokslutet. 17

19 Summan av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och inklusive tillfälligt sysselsättningsstöd, det vill säga skattenettot, uppgår tillsammans till 852,6 mkr. Jämfört budgeten 854,2 mkr är intäkten 1,5 mkr lägre. Intäkten är avsevärt högre än utfall 2004 och skattenettot har ökat med 64 mkr, eller 8,1 %, jämfört året innan. Det är betydande men ändå mindre än de beräkningar som fanns att tillgå som underlag för Ekerö kommuns budgetarbete varför ett underskott på 1,5 mkr får betraktas vara ett godtagbart utfall. Tillväxten av skatteunderlaget i Sverige har under flera år visat sig vara alltför optimistiskt och i budgetarbetet har inte Ekerö kommun anammat hela antagandet, vare sig för år 2005 eller för planeringsperioden Kommunens positiva resultat motsvaras av 377 kronor per invånare vilket är avsevärt mycket bättre än föregående års negativa utfall med 434 kronor per invånare. År 2005 motsvarade verksamhetens nettokostnader kronor per invånare. Det är en ökning jämfört föregående år med kronor per invånare eller 3,9 %. Den procentuella ökningen av kostnaden per invånare är lägre än den totala kostnadsökningen. Utfall Budget Utfall Förändring 2005 Kronor per invånare Avvik 2004 jämfört år 2004 *) Antal invånare 31/ ,8% S:a Verksamhetens nettokostnader ,9% Varav: - Skattefinansierad verksamhet ,5% - Balansföretagen ,5% - Ks budgetmarginal Jämförelsestörande intäkter ,7% - Riktade statsbidrag ,5% 0 Skatt, bidrag, utjämning ,9% LSS, mellankommunal ,2% Tillfälligt gen sysselsättningsstöd ,0% Finansnetto ,2% Resultat Balanskravet Ekerö kommun hade ett negativt resultat om 8,5 mkr 3 år 2003 som ska återställas senast vid utgången av år I flerårsplanen förutsågs att det inte skulle vara möjligt att kunna reglera 2003 års underskott redan under år Förändringarna i den kommunala verksamheten för kostnadseffektivisering var redan så omfattande för att anpassa kostnadsnivån till årsbudget 2004 och stagnationen i konjunkturen gjorde att skatteintäkterna inte utvecklades i samma takt som kostnadsutvecklingen, varför planeringen bygger på ett återställande under Det negativa utfallet år 2004, trots mycket låg kostnadsutveckling, bekräftade antagandet. Budgeten för 2005 är anpassad med ett positivt resultat för att reglera 2003 års negativa resultat. Det negativa resultatet år 2004 på 10,2 mkr ska återställas enligt de gamla reglerna och därav då senast vid utgången av år I budgetplanen för år har kommunfullmäktige 3 Resultatet -8,3 mkr år 2004 inkluderade reavinst av försäljning av anläggningstillgång som inte får inkluderas i balanskravet. 18

20 beslutat om ett årligt positivt resultat om 1,5 % av skattenettot och därefter en successiv ökning till 2 %. Utöver att positiva resultat stärker kommunens ekonomiska ställning och med den nivå som idag finns i investeringsplanen möjliggör att låneskulden kan börja minska, så blir även effekten att det egna kapitalet återställs till den nivå det var innan underskott minskade det egna kapitalet. Ekerö kommun har ett positivt resultat om 9 mkr för år 2005 varför årets utfall är i ekonomisk balans. Med årets positiva resultat förstärks det egna kapitalet med 9 mkr. Underskottet från år 2003 om 8,5 mkr är enligt Kommunallagens regler om balanskrav är reglerat Det egna kapitalet stärks med hela det positiva resultatet, årets investeringar överstiger de tillgångar som har avyttrats samt att den lagda flerårsplanen har finansiellt mål att stärka Ekerö kommuns ekonomiska ställning. Skattenetto De samlade intäkterna för skatter och kommunal utjämning uppgår till 852,6 mkr inklusive det nationella utjämningssystemet för LSS och det tillfälliga generella sysselsättningsstödet. Jämfört föregående år ökade intäkterna med 64 mkr eller 8,1 %. Det är betydligt större intäktsutveckling än vad som var fallet mellan åren 2004 och 2003 då intäkterna ökade med 17,6 mkr eller 2,3 %. Utfallet är 1,5 mkr lägre än vad som antogs i budget. Den främsta orsaken är, nationellt, fortsatt för optimistiska beräkningar om tillväxten i skatteunderlaget. I summan skatteintäkter ingår 8,7 mkr i så kallad negativ slutavräkning med vardera 0,7 mkr relaterat till år 2004 och 8 mkr prognosticerat för år Utfall Budget Utfall Förändring 2005 netto, tkr Avvik 2004 jämfört år 2004 Tot Skattenetto 852,6 854,2-1,5 788,6 64,0 8,1% Varav: - Skatteintäkter 809,5 812,5-2,9 789,4 20,2 2,6% - Kommunal utjämning 2,2 1,5 0,8-36,3 38,5 - Nationellt utjämningssystem LSS 29,6 30,0-0,4 28,8 0,8 2,9% - Mellankommunal utjämning psyk-ädel -0,7-0,8 0,1-1,2 0,5-46% - Tillfälligt gen. sysselsättningsstöd 11,9 11,0 0,9 8,0 4,0 50% De ingående beräkningarna i beräkningssystemet (skatteintäkter samt inkomst- och kostnadsutjämning som benämns kommunal utjämning) har förändrats från och med 2005 varför uppgifterna för år 2005 inte är jämförbara i sin helhet med tidigare år och underlagen för 2004 är anpassade för viss likhet. Skattekraften är garanterad upp till nivå 115 %. Den mellankommunala inkomstutjämningen ersatts med ett i huvudsak statligt finansierat inkomstutjämningsbidrag. Samtidigt avvecklades det generella statsbidraget till kommuner och landsting. Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten och ett skatteutjämningsunderlag. Huvuddragen i det tidigare systemet för kostnadsutjämning behålls, men förenklas genom att vissa delar tas bort. Dessutom förs de delar av tidigare kostnadsutjämning som är av regionalpolitisk karaktär över till ett nytt strukturbidrag vid sidan av kostnadsutjämningen. 4 I utredningsmaterialet framgick, vid en jämförelse mellan gamla och nya systemet, att Ekerö kommun skulle förlora något på det nya systemet under införandeåret. 4 Kommunalekonomisk utjämning. Maj Finansdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting 19

21 I samband med beslut i riksdagen om budgetproposition 2005 skedde förändringar mellan riktade statsbidrag och bidrag inom utjämningssystemet. Merparten av statsbidraget för personalförstärkning i skola och fritidshem införlivades i utjämningssystemet. Det innebar en ökning av skattenettot och en minskning av de riktade bidragen. Från hösten 2005 övergick ansvaret för påbyggnadsutbildningar från kommunerna till staten. Det resulterade i minskad generell ersättning men samtidigt minskade kommunens kostnader. Det tillfälliga sysselsättningsstödet som infördes år 2003 har årligen omprövats i regeringens budget. Det har kommit att kvarstå sedan dess och beräknades för år 2005 till 2,5 % av lönekostnad inklusive köpta tjänster. För Ekerö kommun motsvarade det 11,9 mkr vilket var något högre än budgetberäkningen. För år 2006 är beräkningsgrunden 2,3 % och från år 2007 upphör stödet och motsvarande belopp tillförs kommunerna inom ramen för anslaget Kommunalekonomisk utjämning. Det nationella utjämningssystemet för LSS som infördes år 2004 och ersatte tidigare mellankommunala utjämningar är inne på sitt andra år. Under perioden tillämpades införanderegler som inte var till fördel för Ekerö kommun. Ekerö är en stor bidragstagare i systemet då det historiskt sett från landstingets tid finns omfattande handikappomsorg i kommunen. Ekerö erhöll 29,6 mkr i utjämning år 2005, det var något under de preliminära beräkningarna som ingick i budgetförutsättningarna men en ökning med 2,9 % jämfört året innan. Från år 2006 har systemet full effekt på bidrag och avgifter inom systemet. Den lilla del som kvarstår inom det tidigare mellankommunala utjämningssystemet avseende psyk-ädel där Ekerö betalade ca 0,7 mkr år 2005 är utfasat i sin helhet från år Om den totala intäkten av skatter, bidrag och utjämning omräknas på antal invånare vid utgången av året motsvaras det av kronor per invånare. Intäkten har per invånare ökat med 6,2 % år 2005 jämfört med år Det är avsevärt högre än vad som var fallet mellan åren 2004 och 2003 då intäkten ökade med 1,2 % som följd av rådande konjunktur och låga skattetillväxt. I förändringen mellan åren ska hänsyn även tas till de omfördelningar som gjorts mellan utjämning och riktade statsbidrag. Utfall Budget Utfall Förändring 2005 Kronor per invånare Avvik 2004 jämfört år 2004 Antal invånare 31/ ,8% Tot Skattenetto ,2% Varav: - Skatteintäkter ,8% - Kommunal utjämning Nationellt utjämningssystem LSS ,2% - Mellankommunal utjämning psyk-ädel % - Tillfälligt gen. sysselsättningsstöd % Särskilda statsbidrag Kommunen får ett särskilt statsbidrag som följd av tidigare års beslut om att ha maxtaxa i barnomsorgen. Bidraget uppgår till 14 mkr år Det är på samma nivå som år 2004 trots att det är fler barn i verksamheten men 0,5 mkr högre än vad som antogs i budget. 20