- Kulturens övärld. Årsredovisning 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "- Kulturens övärld. Årsredovisning 2006"

Transkript

1 - Kulturens övärld Årsredovisning

2 Innehåll sida Ekerö kommun Kulturens övärld 2 Kommunstyrelsens ordförande kommenterar 3 Kommunchefens kommentar 4 Ekerö kommun 5 Kommunens intressenter och omvärlden 5 Finansiering av de kommunala tjänsterna 5 God ekonomisk hushållning 8 Kommunens utveckling: Folkmängdens förändring - Utveckling 9 Organisation: De politiska partierna i fullmäktige 12 Allmänt om verksamheten 15 Resultat Finansiellt mål 19 Balanskravet 19 Skattenetto 19 Särskilda statsbidrag 20 Finansnetto 21 Verksamhetens resultat 21 Nämnder och kontor 23 Balansföretagen Vatten och avloppsförsörjning respektive Renhållning 27 Gemensamma avräkningskonton 28 Produktionsorganisationen resultatenheter 28 Investeringar 31 Finansiering 33 Pensionsskuld 33 Personal 34 Bolag Ekerö bostäder AB 41 Finansiell analys 42 Mål och måluppfyllelse 43 Allmänt om Ekerö kommuns mål för verksamheten 43 Verksamhetsmål nämndperspektiv 43 Inriktningsmål för Ekerö kommun 51 Framåtblick 54 Nyckeltal 55 Verksamhetsstatistik 56 Finansiella rapporter 58 Resultaträkning kommunen 58 Balansräkning kommunen 59 Kassaflödesrapport kommunen 60 Noter kommunen 61 Resultaträkning koncernen 66 Balansräkning koncernen 67 Kassaflödesrapport koncernen 68 Noter koncernen 69 Tillämpade redovisningsprinciper 72 Ord- och begreppsförklaring 73 1

3 Ekerö kommun - Kulturens övärld Ekerö kommunen består av flera stora och en mängd mindre öar, varför det aldrig är långt till Mälarens vatten. Kommunen är belägen i västra Stockholmsområdet och det är nära in till storstaden. Här råder en lantlig prägel med många trivsamma bostadsområden mitt i naturen. Bebyggelse- och vägstrukturen på Mälaröarna är en viktig del av kulturlandskapet. Ekerö är en ekokommun. Det innebär att vi arbetar för ett uthålligt kretsloppsanpassat och resurssnålt samhälle. Ekerö kommun har ett småskaligt näringsliv. Här finns innovativa och driftiga företagare och det privata näringslivet domineras av småföretag inom tjänste- och servicesektorn samt inom handel och hantverk. Traditionellt starka näringsgrenar som jordbruks- och trädgårdsnäring rymmer idag flera mycket moderna handelsträdgårdar och verksamheter under stark utveckling även inom nyare fält. En översiktlig beskrivning av kommunen visar: - Arealen uppgår till 388 km2, varav 216 km2 land och 172 km2 vatten. - Är en växande kommuner med invånare vid årsskiftet 2006/2007. Befolkningen är ung, närapå en tredjedel är under 20 år. - Det finns 12 kommunala och 2 fristående grundskolor. - Inom barnomsorgen finns 18 kommunala förskolor och 8 i alternativ regi. Därtill finns familjedaghem där det allra flesta är i alternativ regi. - I kommunen finns tre särskilda boenden för äldre varav 1 drivs i alternativ regi. - Kommunalskatten är 19:23. - Det finns 41 platser i kommunfullmäktige och det är borgerlig majoritet. - Ekerö kommun benämns också Kulturens övärld. Det är ett varumärkesskyddat begrepp sedan Ekerö har två världsarv, Drottningholms slott, Kina slott, Slottsteatern och parken samt Birka på Björkö med Hovgården på Adelsö. Ekerö kommun är ett kulturlandskap med bland annat åtta 1100-talskyrkor, praktfulla slott och herrgårdar. Ett rikt och livligt konstliv representeras av berömd arkitektur, museer och konstateljéer. Unika slottsparker, vackra trädgårdar och naturreservat. Ekerö kommun har ett rikt föreningsliv. Drygt 120 olika föreningar och studieförbund erbjuder många fritidsaktiviteter inom exempelvis idrott, utställningar, musik och teater. Här finns gårdsbutiker med närodlat/närproducerat och möjligheter till självplock samt försäljning av konsthantverk på ett flertal platser. Här finns också vandringsleder, gästhamnar och turer till Birka/Hovgården. Viktiga händelser 2006 Ekerö kommun är i länet en relativt liten kommun. Trots detta så omfattar det kommunala uppdraget samma verksamheter som alla andra kommuner har. Detta innebär att den kommunala organisationen i en liten kommun måste vara kvalitativt lika effektiv som en stor kommun. Kommunens resultat blev ett överskott på 11,8 mkr. Det motsvarar 486 kronor per invånare eller 25 öre på skatten. Verksamhetens nettokostnader var 889 mkr. Jämfört föregående år har kostnaden per invånare ökat med 6,6 %. Kommunfullmäktige beslutade att Ekerös brandförsvar ska ingå i Södertörns brandförsvarsförbund från Vid fullmäktigevalet fick den borgerliga alliansen majoritet och innehar 26 av kommunfullmäktiges platser. Antal förskoleplatser har byggts ut. 2

4 Kommunstyrelsens ordförande kommenterar Året 2006 har kännetecknats av en fortsatt stark utveckling för Ekerö kommun. Vi fortsätter att vara en attraktiv kommun med en stor inflyttning och en befolkningsökning på omkring 1,5 %. Det känns stimulerande att så många vill bo och leva här på Mälaröarna samtidigt som det känns ansvarsfullt som kommunstyrelsens ordförande att försöka tillmötesgå medborgarnas krav på god kvalitet och service i våra verksamheter. Mandatperioden gick till ända år 2006 och präglades givetvis av en valrörelse med en särskilt aktiv fas under sommar och höstmånaderna fram till valet i september. Årsbokslutet för mandatperiodens sista år visar på ett överskott på omkring 12 miljoner kr. Årets resultat visar att vi återigen uppfyller balanskravet och stärker vårt egna kapital vilket är glädjande; också för framtiden. Kommunen befinner sig i en expansiv fas där vi nyligen avslutat flera stora skolprojekt och nu har påbörjat en utbyggnad av vår äldreomsorg. Det är och har varit nödvändiga investeringar för framtiden men kräver också en försiktighet i kommande åtaganden så att kommunens låneskuld inte blir en för stor belastning som påverkar det ekonomiska utrymmet för verksamheterna. För att uppnå en optimal resurshushållning inom alla områden i den kommunala verksamheten arbetar kommunstyrelsen med att stärka sin viktiga samordnande roll. Det är också en tydlig önskan som framförts från våra kommunala revisorer. Därför kommer också arbetet med att ta fram nya mål för kommunstyrelsen att påbörjas under den nya mandatperioden Under slutet av året togs ett viktigt steg för framtidens Ekerö då beslut fattades om att bli medlemmar i Södertörns brandförsvarsförbund. När den nya mandatperioden inleds har den borgerliga alliansen som ett av sina mål att vara betydligt mer aktiv i sin utåtriktade verksamhet med ambitionen att utöka samarbetet med fler kommuner i regionen. Jag ser detta som helt nödvändigt för en relativt liten kommun som Ekerö och samarbetet i brandförsvarsförbundet är ett sådant tydligt steg för oss. Vi höjer kvaliteten och lyckas också sänka våra kostnader för verksamheten. Vi kan bidra med vår kompetens och erfarenhet för att tillsammans utvecklas i regionen. Att nu inleda ett samarbete inom räddningstjänsten ser jag bara som ett första steg, nya områden där kommuner går samman och utnyttjar sina resurser gemensamt är framtidens modell. Ekerö i april 2007 Peter Carpelan Kommunstyrelsens ordförande 3

5 Kommunchefens kommentarer Att leda och styra kommun är en fascinerande och utmanande uppgift Det kommunala uppdraget kan sammanfattas i Samhällsutveckling Serviceproduktion Myndighetsutövning. Samhällsutvecklingen är i första hand en politisk uppgift. Tjänstemannaorganisationen bistår genom att utarbeta underlag för översiktsplan. Nu är det aktuellt att ta fram förslag till en strategisk genomförandeplan så att visioner och intentioner i översiktsplanen kan förverkligas. Serviceproduktionen ska vara effektiv, vilket innebär att den ska uppfylla de mål som politikerna formulerat och den ska använda skattemedlen på ett optimalt sätt. Likvärdigheten är en bärande princip inom flera verksamhetsområden. Valfrihet och konkurrensutsättning är ett politiskt mål som gällt i vår kommun i snart femton år. Vi arbetar också på att hitta samverkans- och samarbetsområden med andra offentliga huvudmän och med andra kommuner. Vi hoppas på att vårt medlemskap i Södertörns brandförsvarsförbund på sikt ska öppna andra samarbetsområden med Södertörnskommunerna. Ekerös verksamhetskostnader är vid en jämförelse med andra kommuner låga. Vi fortsätter att arbeta för att öka effektiviteten. De utvärderingar och uppföljningar som görs visar på en bra kvalitet för brukarna. Den kan givetvis bli bättre och det arbetet pågår hela tiden. Det känns viktigt att konstatera att vår personal gör ett väldigt bra arbete och att deras fortsatta engagemang är en förutsättning för att vi även i framtiden på ett bra sätt ska kunna genomföra det kommunala uppdraget. Myndighetsutövningen styrs av lagstiftning och förordningar då det gäller VAD kommunen ska tillhandahålla. HUR vi löser uppgiften är vårt ansvar på den kommunala nivån. En viktig uppgift är att följa behovsförändringar inom våra brukargrupper så att vi på bästa sätt kan följa lagens riktlinjer och möta individuella brukarbehov. Myndighetsarbetet ställer mycket stora krav på personalen och vi behöver ha fokus även på deras behov så att vi kan behålla de kompetenta medarbetare vi har och kan rekrytera nya medarbetare i framtiden. Utvecklingsområden: För att förbättra ledningen och styrningen i kommunen kommer vi att förbättra vårt arbete med målstyrning. Vi ska se till att involvera alla medarbetare i arbetet och på så sätt tillvarata värdefull kompetens och vi ska se till att målarbetet hänger ihop från individnivån till KS/KF-nivån. Vi kommer att arbeta vidare med en kontinuerligt uppföljning av volymer, kvalitet och ekonomi från den politiska nivån och från chefsnivåerna i tjänstemannaorganisationen. Ett syfte är att koppla ihop målstyrningen med ekonomistyrningen så att det blir tydligare hur och till vad vi använder skattemedlen. Utmaningen handlar om att en kommun är en oerhört komplex organisation men flera, helt olika verksamhetsområden. Mål är ibland mycket svåra att formulera på ett bra sätt och att följa upp. Och det är här det blir fascinerande och intressant och dessutom påtagligt meningsfullt eftersom så många människor är beroende av att kommunen fullgör sitt uppdrag på ett för dem bra sätt. Ekerö i april 2007 Lena Malmfors 4

6 Kommunchef Ekerö kommun- förvaltningsberättelse Ekerö kommun är namnet på den kommunala organisation som erbjuder olika former av tjänster till dem som bor eller är verksamma i kommunen. Kommunallagen reglerar verksamheten där den kommunala självstyrelsen är grunden för verksamheten. Den kommunala demokratin har djupa rötter i det svenska samhället. Den kommunala verksamheten är viktig för många människor eftersom det på det lokala planet är lättast att påverka politiken och samhällsutvecklingen. Man talar om att vara medlem respektive att vara invånare i en kommun. Medlem i kommunen är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom eller är taxerad till kommunalskatt där. Vid allmänna val väljer de som är folkbokförda i kommunen och som senast på valdagen fyller 18 år, ledamöter i kommunens högsta politiska organ, kommunfullmäktige. För att delta i kommunala val behöver man inte vara svensk medborgare, men utöver ålder och folkbokföring ska den som röstar 1. vara medborgare i Sverige eller i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater, 2. vara medborgare i Island eller Norge, eller 3. är medborgare i något annat land men har varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före valdagen. Detta betyder att många som bor i en kommun har möjlighet att påverka kommunens utveckling och politiska inriktning. Kommunens intressenter och omvärld Den kommunala organisationen är till för att ge invånarna den service som de tillsammans solidariskt betalar för. Invånarna är därför den viktigaste målgruppen för verksamheten. Därtill finns det många andra människor och grupper av människor som den kommunala organisationen är beroende av och som i sin tur är beroende av kommunen. Det rör sig till exempel om näringslivets representanter, finansiärer, samarbetspartner, leverantörer, kunder, brukare, media, politiker och anställda. Den kommunala verksamheten är lokal till sin karaktär men verksamheten är starkt beroende av hur samhällsutvecklingen är i övrigt. Det gäller inte minst utvecklingen av storstadsregionen. Beslut på andra politiska nivåer, till exempel i riksdag och landsting, har stor betydelse för utvecklingen av den kommunala verksamheten lokalt. Den kommunala verksamheten innehåller ett flertal delar som styrs av lagar beslutade av riksdagen. Den kommunala organisationen har därför även en omfattande roll som myndighetsutövare. Finansiering av de kommunala tjänsterna En av de viktigaste förutsättningarna för den kommunala självstyrelsen är rätten att bestämma hur mycket kommunen ska ta ut i skatt av sina invånare. Merparten av de kommunala verksamheterna är obligatoriska. För de i lag reglerade verksamheterna gäller dessutom krav på att den tillhandahållna servicen ska vara likvärdig i landets kommuner. Sveriges kommuner har olika förutsättningar att erbjuda service av likvärdig omfattning och kvalitet till samma skattesats. För att inte kravet på likvärdig service ska leda till för stora skillnader i 5

7 skattesats ska kommunerna ges likvärdiga förutsättningar. För att utjämna skillnader i kostnader och skatteinkomster som beror på faktorer utanför kommunens kontroll, finns ett kommunalekonomiskt utjämningssystem mellan landets kommuner. Skatteintäktssystemet och utjämningssystemet är konstruerat på ett sätt där de olika beståndsdelarna samvarierar. Det kallas i det följande sammantaget för skattenetto. Den 1 januari 2005 infördes ett nytt system som ersätter det som funnits sedan Under större delen av 1900-talet har kommunerna haft någon form av statligt stöd i syfte att utjämna skillnader i ekonomiska förutsättningar. System med inslag av utjämning mellan kommuner har funnits sedan Utjämningssystemen har successivt innehållit allt fler delmodeller. Nuvarande system har samma syfte som sin föregångare. Att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Utjämningssystemet kan delas upp i fem olika delar; inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift 1. I inkomstutjämningen sker en långtgående utjämning av skatteinkomster mellan kommunerna. Det tidigare generella statsbidraget till kommunerna införlivades i systemet Det innebär att numer svarar staten för merparten av finansieringen av inkomstutjämningen. Avgifter från de kommuner som har den allra högsta skattekraften svarar för resterande del av finansieringen. Underlaget för inkomstutjämningen beräknas som skillnaden mellan kommunens skatteunderlag och ett garanterat skatteunderlag om 115 %. Kommuner som har beskattningsbara inkomster som överstiger dessa nivåer betalar en inkomstutjämningsavgift. För bidragsberättigade kommuner beräknas bidragen utifrån 95 % procent av medelskattesatsen i landet år För avgiftsskyldiga kommuner ska beräknas avgiften utifrån 85 % av medelskattsatsen. Genom att de länsvisa skattesatserna är låsta till 2003 års nivå kan kommuner inte påverka sina bidrag eller avgifter i inkomstutjämningen genom att ändra den egna skattesatsen. Förändringar i den egna skattesatsen resulterar således enbart i att egna skatteintäkterna ökar eller minskar. I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader, det vill säga skillnader i kostnadsnivå som kommunen inte kan råda över. Utjämning sker bara för verksamheter som är obligatoriska för kommunen. Utjämningen sker i ett antal delmodeller med hänsyn till åldersstruktur och hälsa, socioekonomi och geografi. Skillnader i kostnadsläge för kommuner kan vara av olika slag. Dels kan behovet av kommunal verksamhet vara olika som en effekt av att det exempelvis finns större behov av äldreomsorg i kommuner med många gamla invånare. Dels beror skillnaden på att det kostar olika att producera en viss service. Till exempel kan skolan kosta mer i glesbygdskommuner eftersom undervisningen där nödvändigtvis måste drivas i mindre klasser och att eleverna oftare behöver skolskjuts. Kommuner och landsting med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, då summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra. Strukturbidraget inrymmer olika bidrag av regionalpolitisk karaktär. Bidrag utgår till kommuner som tidigare fick tillägg som försvunnit ur nuvarande kostnadsutjämning eller fått större intäktsminskningar med systemförändringen. 1 Kommunalekonomisk utjämning, en informationsskrift om 2005 års utjämningssystem för kommuner och landsting. Sveriges Kommuner och Landsting & Regeringskansliet-Finansdepartementet. Maj

8 Införandebidraget används för att mildra omställningseffekterna som fick stora intäktsminskningar med det nya systemet. Bidraget finns under perioden och trappas successivt ner. Regleringsbidrag och regleringsavgift är ytterligare en del av utjämningen vars syfte är att staten ska ha kontroll över den totala kostnaden för utjämningssystemet. Dessa ska även användas för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, till exempel när den kommunala finansieringsprincipen tillämpas för att kompensera kommuner och landsting för ökade kostnader då staten lägger på dessa nya uppgifter. Regleringsposten kan ett enskilt år utgöras av antingen ett bidrag eller en avgift. Det beror på hur stort statens bidrag är det aktuella året jämfört med summan av övriga bidrag och avgifter i systemet. Utöver ovan redovisat utjämningssystem finns ett separat system sedan 2003 för LSSutjämning av kostnadsskillnader mellan kommuner (Lag om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade). Under några år har det även funnits ett så kallat tillfälligt sysselsättningsstöd som legat utanför utjämningssystemet. Från år 2007 är det infört i utjämningssystemet och redovisas här som utjämning. På motsvarande sätt har det funnits vissa specialdestinerade statsbidrag. De riktade statsbidragen för personalförstärkning i skola och fritidshem och för personalförstärkning i förskolan samt för vuxnas lärande är i sin helhet införlivat från 2007 i det kommunala utjämningssystemet. Statsbidraget för att kommunen har maxtaxa inom barnomsorgen ligger även fortsättningsvis utanför. Kommunernas möjlighet att själva bestämma hur mycket och på vilket sätt avgifter ska tas ut varierar mellan verksamheterna. Kommunens avgiftsintäkter har under de senaste åren beskurits genom de statliga maxtaxereformerna. Det är positivt för kommuninvånarna som nyttjar avgiftsbelagda kommunala tjänster. Men sänkta avgifter innebär antingen kostnadsreduceringar genom effektiviseringar och besparingar i verksamheten eller att intäkterna måste öka på annat sätt. Finansieringen av det kommunala uppdraget sker huvudsakligen ur skattenettot (skatteintäkter och kommunal utjämning). Över 80 % av Ekerö kommuns bruttokostnader 2006 finansieras solidariskt av kommunens invånare med skatteintäkter och inom de kommunala utjämningssystemen. Avgörande faktorer för hur stort skattenettot blir är för den enskilda kommunen är: o antal invånare och ålderssammansättning i kommunen, o den kommunala skattesatsen, o tillväxten i Sverige, och o omfattningen av statens tillskjutande medel. Bild: Illustration av finansieringen av det kommunala uppdraget Ekerö kommun, bokslut

9 Andra intäkter, utöver skattenettot, är avgifter och taxor som brukarna betalar för de kommunala tjänster de använder sig av. År 2006 var avgifter och taxor 8 % av de totala intäkterna. Bidragen motsvarade 7 % av de totala intäkterna. Exempel på bidrag är momsbidrag som kompensation för köp av verksamhet av enskilda företag, ersättning från försäkringskassan för personlig assistans, EU-bidrag för mjölk och viss kompetensutveckling och riktade statsbidrag inom förskola och skola. Resterande 4 % av intäkterna kommer från övrig försäljning till exempel bostads- och lokalhyror och försäljning till andra kommuner. Inom skattenettot utgör skatteintäkterna den absolut största delen och uppgick till 863 mkr år Skattekraften bland invånarna i Ekerö kommun överstiger den genomsnittliga skattekraften i riket. Skattekraften uppgick till 117,3 % år 2006 och är prognostiserad till 118,4 % år 2007 och därmed betalas en avgift i systemet för inkomstutjämning. År 2006 var underlaget i Ekerö för inkomstutjämningen 86 mkr och avgiften uppgick till 15 mkr. Nästa år 2007 är underlaget beräknat till 135 mkr och avgiften blir 23 mkr. Den totala effekten av alla ingående delar i kostnadsutjämningen innebär ett bidrag till Ekerö kommuns verksamheter. De strukturellt betingade kostnadsskillnaderna beräknades år 2006 till 38 mkr. Ekerö kommun får inget strukturbidrag och inte heller något införandebidrag. Regleringsposten år 2006 var en avgift på 0,5 mkr. Skatteintäkter; 863 mkr; 94% Skattenetto 2006 Kommunal utjämning; 23 mkr; 2% Utjämning LSS; 34 mkr; 4% En effekt av huvudmannaväxlingen med landstinget på 90-talet för ansvaret för funktionshindrade är att i Ekerö kommun finns en omfattande LSS-verksamhet. I utjämningen mellan kommunerna får Ekerö ett bidrag för verksamheten. Det uppgick till 34 mkr år God ekonomisk hushållning Kommunallagen och Kommunal redovisningslag reglerar ekonomisk förvaltning och redovisning. Grundläggande för den kommunala ekonomin är bestämmelsen om att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Innehållet i begreppet god ekonomisk hushållning går inte att beskriva i detalj men tar sin avstamp i o Att över tiden ha balans mellan inkomster och utgifter o Utöva den kommunala verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt ändamålsenligt sätt. o Den ekonomiska utvecklingen ska analyseras kontinuerligt samt att åtgärder vidtas som krävs för att åstadkomma en god ekonomi. Av det följer också att: o förmögenheten inte ska förbrukas för att täcka löpande behov och att löpande driftkostnader inte ska finansieras med lån. o medel från försäljning av tillgångar (till exempel mark och fastigheter) ska inte användas till löpande drift utan till nyinvesteringar eller till amortering av skulder. 8

10 o vårda och underhålla sina tillgångar väl, ha god framförhållning i den fysiska planeringen samt bedriva verksamheten på ett effektivt sätt. o varje generation ska bära kostnaden för den service den själv beslutar om och konsumerar. Innebörden är att inte bara den löpande driftverksamheten utan även en stor del av investeringarna ska finansieras med skatteintäkter och andra intäkter. För att inte urholka kommunens förmögenhet (eget kapital) så ska den årligen öka i värde i samma takt som inflationen. För att tydliggöra lagstiftningens krav på god ekonomisk hushållning gäller sedan år 2000 det så kallade balanskravet. Den lägsta nivån för årets resultat är reglerad, intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna under ett enstaka år överstiger intäkterna, det vill säga negativt resultat, ska kommunen senast under de tre följande åren redovisa motsvarande överskott och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas. Undantag från denna huvudregel är om kommunen öronmärkt tidigare års överskott för vissa ändamål för senare användning. Balanskravet är endast definierat i nominella termer. Lagen förändrades från den 1 december 2004 och gäller från räkenskapsåret Förändringen består i att återställandet av negativt resultat nu ska ske senast inom tre år, det var tidigare två år, samt att det har tydliggjorts att kommunfullmäktige har ansvar för fastställande av det resultat som ska återhämtas och att fullmäktige ska anta handlingsplan för återrättande. Kommunens utveckling Folkmängdens förändring Vid årets slut uppgick antalet ekeröbor till vilket utgör 1,3 % av hela befolkningen i Stockholms län. Ekeröborna blev 291 fler vilket är en ökning med 1,2 % under året. Det är lägre än föregående års ökning med 1,8 % och något under den genomsnittliga ökningen under de senaste fem åren som varit 335 nya ekeröbor per år. I Stockholms län ökade antalet invånare med 1,5 % och i riket 0,7 %. Folkmängdens förändring Födda Döda Inflyttade Utflyttade Befolkningsökning Total befolkning Årlig ökning, % 1,2 1,8 1,2 1,6 1,4 Genom flyttningsöverskott ökade befolkningen med 139 invånare (234 föregående år). Efter en period, med för kommunen lågt barnafödande, ökade antalet nyfödda år 2003 och 2004 för att sedan sjunka tillbaka något under år 2005 (287 barn) och år 2006 föddes 275 nya Ekeröbarn. Tillsammans med ett lågt antal avlidna blev 2006 års födelseöverskott 149 nya invånare, vilket är något lägre än föregående år med 178 invånare. 9

11 I Ekerö kommun är andelen kvinnor och män helt jämt fördelad (50/50). Befolkningen är ung och medelåldern uppgår till 37,7 år vilket är lägre än genomsnittsåldern i Stockholms län som är 39,1 år. Endast 8 kommuner i länet har lägre eller samma genomsnittliga ålder som Ekerös invånare. Av ekeröborna har 10,7 % utländsk bakgrund. Motsvarande siffra i Stockholms län är 25,6 % och i riket 16,7 %. Av Ekerös invånare är 3,5 % utländska medborgare. I Stockholms län är det 8,2 % och i hela riket 5,4 %. Källa: SCB. I Ekerö är många invånare unga. Barn och ungdom upp till 17 år motsvarar 28 %. Väldigt få är riktigt gamla. Av alla ekeröbor är endast 3 % 80 år eller äldre. antal invånare Åldersgrupper år; år; år; år; w;

12 Befolkningsökningen har företrädesvis skett på Ekerö med 178 invånare eller 1,3 % och på Färingsö med 82 invånare. Den år 2005 starka ökningen av invånare på Färingsö och på Adelsö-Munsö har inte fortsatt under år Lovö som haft en befolkningsminskning under ökade istället något, 2,3 %, under år Folkmängd, församling per 31 december Församling Förändring Adelsö-Munsö ,6% Ekerö ,3% Lovö ,3% Färingsö ,0% Totalt ,2% Ekerö kommun har en hög förvärvsintensitet. I åldern år är förvärvsintensiteten xx,x % (83,1 %.) För kvinnorna uppgår den till xx,x % (81,5 %). Många pendlar ut från kommunen. Av de förvärvsarbetande 16 år eller äldre är det x xxx stycken (7 260) som pendlar ut från kommunen. Men det finns också många som pendlar in till arbete i kommunen och nettopendlingen uppgick för året till över personer. Utveckling Ekerö är till karaktären en blandning av förorts- och landsbygdskommun. Det bor 112 invånare per kvadratkilometer i snitt med en koncentration runt centrumområdena vid Stenhamra och på Ekerö. Det är få kommuner i länet med färre invånare per kvadratkilometer. Här finns inga höghus och andelen småhus med äganderätt dominerar. År 2005 fanns det bostäder i flerbostadshus och bostäder i småhus. Ekerö kommun har kontinuerligt ökat sin folkmäng. En följd av det är ökade skatteintäkter och en utveckling av de kommunala tjänsterna. Skattekraften i kommunen ligger över medelskattekraften i länet och skattesatsen har varit stabil under lång tid. Eftersom situation med utjämning och effekten av att vara en växande kommun innebar att kostnaderna, trots effektiviseringar, översteg intäkterna höjdes kommunalskatten år Som växande kommun har det också funnit behov av omfattade investeringar, både för att möta befolkningsutvecklingen men också för att möta eftersatt underhåll. En följd av det är att kommunens låneskuld är omfattande. Ett kommande mål för den finansiella planeringen bör vara att minska kommunens låneskulder. Kommunens resultat var negativt under många år, under perioden var det samlade resultat positivt. Allt sedan slutet av 90-talet har den ekonomiska styrningen varit än mer i fokus vilket bland annat kommer till uttryck i att det idag finns en hög medvetenhet om till exempel kopplingen mellan de inbördes samverkande faktorerna för ekonomisk styrning och uppdragsformuleringarnas samband med ekonomiska förutsättningar. Trots det var resultaten negativa under åren vilket till sin största del kan hänföras till en allmänt stagnerande konjunktur i den svenska ekonomin. Åren har trenden brutits och resultat är positivt. För de kommande åren är budgeten lagd med positivt resultat men det finns redan nu oroande signaler på en avmattning i ekonomin. Befolkningsutvecklingen i Ekerö motsvarar inte heller den förväntade som fanns i budget Ekerö kommun 10

13 bygger successivt sakta upp sin ekonomiska kraft och men har idag ännu inte marginaler att möta konjunktursvängningar. Ur ett utvecklingsperspektiv är det positivt att som Ekerö vara en till befolkningen växande kommun som är tilltalande att bo i och därtill finnas i en tillväxtregion i landet. Efterfrågan på kommunala tjänster ökar i och med ökat antal invånare. Befintliga verksamhetslokaler måste även fortsättningsvis underhållas och som följd av utvecklingen uppkommer behov av investeringar i nya verksamhetslokaler. Tillsammans med rekryteringsbehov föranledda av en ökande efterfrågan på kommunala tjänster och ersättare till dem som går i pension, ett befarat tryck uppåt på lönekostnaderna genom både konkurrenssituation och ett bättre arbetsmarknadsläge och ökade kostnader för pensioner och avtalsförsäkringar, blir resultaten en påfrestning på den kommunala ekonomin. Organisation Ekerö kommun har haft borgerlig majoritet under en lång följd av år. Resultatet av 2006 års val till kommunfullmäktige innebar fortsatt borgerlig majoritet. Valdeltagandet ökade med 1,4 % och låg på 86 % till kommunfullmäktige. Den borgerliga allansen bestående av Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet innehar 26 av kommunfullmäktiges 41 platser. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna har 11 platser. Vid 2006 års val kom Ö-partiet som nytt parti in i kommunfullmäktige och har fyra av fullmäktiges platser. De politiska partierna i fullmäktige Röstfördelning i % Mandatfördelning Moderata Samlingspartiet 42,0 33,1 40, Kristdemokraterna 5,4 9,0 8, Folkpartiet Liberalerna 10,4 15,3 7, Centerpartiet 5,8 6,3 7, Socialdemokraterna 15,1 23,4 21, Miljöpartiet De Gröna 7,8 8,9 8, Vänsterpartiet 1,8 2,2 4, Ö-partiet 10, Sverigedemokraterna - - 1, Övriga partier 1,4 1,9 0, Kommunfullmäktige är den beslutande församlingen och tillsätter kommunstyrelse. Fullmäktige tillsätter de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter enligt särskilda författningar eller för verksamheten i övrigt. Fullmäktige bestämmer nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. Kommunstyrelsen har i uppdrag att utveckla former för styrning och ledning i kommunen, inrikta, utveckla och följa upp verksamheten och stödja utvecklingen av det politiska livet i kommunen. Kommunstyrelsen har exklusive speciallagstiftning tre huvudfunktioner: o Det övergripande ansvaret för kommunen på uppdrag av kommunfullmäktige. 12

14 o Som produktionsstyrelsen i förhållande till de kommunala resultatenheterna som är organiserad i produktionsområden. o Som nämnd i förhållande till tekniska kontoret och brandförsvaret. I juni 2006 beslutade kommunfullmäktige att Ekerö brandförsvar från 1 januari ska ingå i Södertörns brandförsvarsförbund. Inom Tekniska kontoret handläggs gat- och parkfrågor, bostäder och lokalförsörjning åt kommunens verksamheter, bostäder, anläggningar, exploatering, vatten och avlopp samt renhållning. Barn- och ungdomsnämnden har till uppgift att svara för omsorg, undervisning och fritidsverksamhet för barn och ungdomar. Socialnämnden har ansvar för kommunens verksamheter inom individ- och familjeomsorg, äldreomsorg och omsorg till funktionshindrade. Kulturnämndens uppgift är att stimulera kommunmedborgarna till olika kultur- och fritidsaktiviteter. Här innefattas bland annat biblioteksverksamhet och annan kulturell verksamhet, konstnärlig utsmyckning av kommunala byggnader och samarbete med fritidsoch kulturföreningar. Därtill ansvarar nämnden för vuxenutbildningen. Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens ansvar enligt plan- och bygglagen med bland annat hantering av detaljplaner. Nämnden ansvarar också för frågor som rör bostadsanpassning och trafikfrågor. Miljönämnden ansvarar för kommunens skyldigheter enligt miljöbalken, livsmedelslagen, djurskyddslagen och näraliggande lagstiftning. Från och med år 2003 har överförmyndarorganisationen förändrats genom att nämnden har avvecklas och en opolitiskt vald tjänsteman utgör överförmyndare och ansvar för att verksamheten sker i enlighet med regler och författningar. 13

15 Ekerö kommun tillämpar huvudsakligen två organisationsstrukturer. Skola, barnomsorg, handikappomsorg och kulturverksamhet är organiserad enligt beställare/utförarmodell. Här återfinns även myndighetsutövning. De ansvariga nämnderna, Barn- och ungdomsnämnden, Socialnämnden och Kulturnämnden, reglerar uppdrag och kostnadsersättning med externa och interna utförare i avtal och överenskommelser. Den interna kommunala produktionen av verksamheterna är organiserad i resultatenheter i olika produktionsområden med produktionsledning. Organisationsmodellen innebär att barn och föräldrar väljer barnomsorg och skola i antingen en kommunal enhet eller en alternativ utförare. Den ekonomiska ersättningen följer barnet. Inom både äldreomsorg och handikappomsorg finns enheter som drivs av såväl externa entreprenörer som kommunen. Övriga nämnder och dess verksamhet är organiserade utifrån en traditionell förvaltningsmodell. Kommunfullmäktige beslutade år 2000 att en målsättning ska vara att öka antalet förskolor och skolor i Ekerö kommun som bedrivs av annan huvudman än kommunen. Vid slutet av år 2006 var 39 % (35 %) av förskoleverksamheten i alternativ drift vilket är en ökning med 4 % (2 %) mot året innan. I Ekerö kommun finns två fristående grundskolor. Av kommunens tre särskilda boende för äldre drivs ett av privat entreprenör. Det finns en gruppbostad för funktionshindrade i kommunen i privat regi. 14

16 Allmänt om verksamheten En stor del av Ekerös invånare är unga. Det återspeglas även i hur resurserna fördelas i budgeten. Mer än halva nettobudget är styrd till barnomsorgen och skolan. Ekerö har historiskt sett en relativt stor andel handikappomsorg jämfört många andra kommuner i Stockholms län. Andelen äldre invånare är fortfarande relativt få. Kostnaderna för äldreomsorgen har dels genom att det är få äldre och dels genom att verksamheten är kostnadseffektiv därför genom åren varit förhållandevis blygsam. Kostnaden för äldreomsorgen ökar successivt sedan en tid genom att antalet brukar blir allt fler och behoven ökar.. Nettokostnader Ekerö kommun budget 2006 Vuxenutbildning. 1% Gymnasieskola 11% Äldreomsorg 11% Insatser funktionshindrade 12% Individ- o familj, arb.markn, psykiatri 4% Myndighetskontor SN 2% Gemensam verksamhet 7% Grundskola F-9 28% Politisk verksamhet 1% Samhälle, Miljö 3% Kultur och Fritid 3% Skolbarnsomsorg 4% Förskolevrk 1-5 år 13% En jämförelse med andra kommuner 2 visar att Ekerö kommun har en relativt låg kostnad per invånare för den samlade verksamheten. Under de fyra åren har Ekerö kommuns årliga utfall varit bland de cirka 70 kommuner i landet som har lägst verksamhetskostnad per invånare. Kostnaderna avser utfall per år per invånare utan hänsyn till årets resultat eller avvikelse mot budgeterade kostnader. År "Placering lägst kostnad i riket" kr/invånare Ekerö Årlig förändring Ekerö 5,5% 2,6% 5,5% 4,6% Stockholms län 3,7% 2,2% 5,3% 6,0% Riket 2,9% 1,9% 5,5% 4,7% 2 Ekonomiska jämförelsetal ur Vad kostar verksamheten i Din kommun publikationer åren Kommunförbundet och SCB. 15

17 Ekerö kommuns kostnadsutveckling under åren avviker inte på något anmärkningsvärt sätt jämfört kostnadsutvecklingen i länet och i riket. Kostnaden 2005 har ökat mer per invånare än vad som varit fallet i länet och i riket. Orsaken till detta är inte möjlig att med nuvarande underlag entydigt fastställa. Budgetens ingående värden har inte innehållit några omfattande satsningar uttryckt i kostnaden per styck (exempelvis kostnad för hemtjänsttimme, vårddygn, skolpeng, förskolepeng). En möjlig förklaring till en högre förändring per invånare är att antalet brukare och behoven inom de stora verksamhetsområdena har ökat i en betydande omfattning. Samtidigt har befolkningsökningen varit relativt måttfull. Sammantaget kan de bidra till en mer omfattande kostnadsökning då kostnaden mäts i kronor per invånare. Trots en kostnadsökning per invånare i Ekerö år 2005 större än vad som är fallet i Stockholms län och i riket är kostnaderna för de obligatoriska verksamheterna fortsatt lägre än vad som kan förväntas i Ekerö. Inom ramen för den kommunala utjämningen är det möjligt att jämföra den egna kommunala kostnaden med den kostnadsberäkning som utjämningsfaktorerna tar hänsyn till. Utjämningen berör inte alla områden utan hanterar de särskilda utjämningsmodellerna för barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg och individoch familjeomsorg. Beräkningarna visar att Ekerös kostnader ligger under den kostnadsnivå som de kan förväntas vara enligt modellberäkningen. För samtliga modeller är kostnaden 6,7 % lägre i Ekerö än vad den kan vara enligt modellberäkningen med hänsyn tagen till förutsättningarna för Ekerö kommun. Delverksamheter, kostnader jämfört med strukturkostnad Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och standardkostnad År Barnomsorg -7,8-7, ,4 3,8 - Grundskola -6,8-10,3-8,8-6,2-13,2 - Gymnasieskola -3,3 0,9 2,9 0,4-0,4 - Äldreomsorg -6,3 - -8,8-10,4-4,4 - Individ- och familjeomsorg -9,8-8,8-2,1 5,5 28,1 Totalt: -6,7 Uppgifterna är en indikation på om kommunen har en högre eller lägre kostnad än de som motiveras av den egna strukturen enligt det statliga kostnadsutjämningssystemet. En positiv avvikelse betyder att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar. En negativ avvikelse betyder att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar. Avvikelserna kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitionsnivå eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. De kan också bero på strukturella faktorer som inte beaktas i utjämningen. Resultat 2006 Koncernen Ekerö kommun redovisar för år 2006 ett positivt resultat om 13,7 mkr. Både kommunen och bostadsbolaget visar på positiva utfall. Ekerö bostäder AB svarar för 2,1 mkr och kommunen för 11,8 mkr i positivt resultat. I koncernens resultat är 0,2 mkr avseende utdelning från bolaget till kommunen eliminerat. Koncernens resultat år 2006 har ökat med 0,7 mkr eller 5 % jämfört år

18 Koncernen Ekerö kommuns kostnader år 2006 uppgår till mkr och kostnaderna är 69 mkr eller 6,6 % högre jämfört året innan. Inkluderas ökade avskrivningar med 4 % och högre verksamhetsintäkter med 2 % blir resultatet att verksamhetens nettokostnader uppgår till 877 mkr. Jämfört år 2005 har nettokostnaden förändrats med 65 mkr eller 8 %. Kommunens kostnader uppgår år 2006 till mkr och kostnaderna är 69 mkr högre eller 6,9 % jämfört föregående år. Avskrivningarna uppgår till 37 mkr och har ökat med 4,5 % under året. Verksamhetens intäkter har ökat med 3,2 % och sammantaget innebär det att verksamhetens nettokostnader har ökat med 64 mkr eller 7,8 % till sammanlagt 889 mkr. Kommunens resultat år 2006 är förbättrat med 2,8 mkr jämfört föregående år. En avgörande betydelse för det positiva resultatet är förbättrade skatteintäkter genom att den svenska ekonomin har tagit fart. Det positiva resultatet om 11,8 mkr (överskott 9 mkr år 2005) motsvaras av 1,3 % av verksamhetens budgeterade nettokostnad eller cirka 25 öre per skattekrona. I utfall 2006 ingår en utökad reservering av pensionskostnader med 8,4 mkr som minskar det positiva resultatet. Resultatet inkluderar även att kommunen har gjort ett avsteg från ESV:s (Ekonomistyrningsverkets) rekommendation om prognosen för slutavräkning av skatteintäkter år Som en följd av det är resultatet 1,5 mkr lägre. Jämfört budget om 13,8 mkr är avviker resultatet med 2 mkr. Att det budgeterade resultatet inte uppnåddes beror på ett högre kostnadsutfall i kärnverksamheterna vård, skola och omsorg. Kostnadsökningen har främst sin grund i dels ökade volymer och dels inom vissa områden en högre kostnad per enhet än vad som förutsattes i budget. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 18 mkr utöver budgeterad nivå. Kostnadsöverskridandet kompenseras nästan i sin helhet av högre utfall på skattenetto och lägre kostnad finansnetto. Utfall Budget Utfall Förändring 2006 Netto, mkr Avvik 2005 jämfört år 2005 *) S:a Verksamhetens nettokostnader -888,8-870,8-18,0-824,2 64,7 7,8% Varav: - Skattefinansierad verksamhet, nämnder -913,8-894,1-19,7-858,0 55,7 6,5% - Balansföretagen 0,4 0,0 0,4 5,4-5,0-93,2% - Ks Budgetmarginal 0,0-4,0 4,0 0,0 0,0 - Ks Jämförelsestörande intäkter 7,0 10,0-3,0 9,3-2,3-24,8% - Ks Riktade statsbidrag 17,6 17,2 0,3 19,2-1,6-8,4% Skattenetto 919,8 905,2 14,7 852,6 67,2 7,9% Finansnetto -19,2-20,5 1,3-19,4-0,2-1,2% Resultat 11,8 13,8-2,0 9,0 2,8 30,7% *) Ökade kostnader/ intäkter = plus (+) Minskade kostnader/intäkter = minus(-) Verksamhetens nettokostnader uppgår till 888,8 mkr. Jämfört budgeten på 870,8 mkr är nettokostnaderna sammanlagt 18 mkr högre. Avvikelsen motsvarar 2,1 % av budgeterade nettokostnader års verksamhetskostnad har ökat med 65 mkr, eller 7,8 %, jämfört året innan. I kostnadsökningen ingår inte bara årliga pris- och löneökningar, utan även ökade kostnader föranledda av ökade volymer i den kommunala verksamheten. Under 2006 har volymerna i våra verksamheter ökat jämfört föregående år. Det förhållandet råder inom flertalet av våra verksamheter, t ex äldreomsorg och förskola. Volymerna ökar både som följd av befolkningsökningen och förändringar i invånarnas behov. 17

19 I redovisade kostnader ingår årets förändrade skuld till anställda för intjänad semester-, ferieoch uppehållslön med en ökning av skulden med sammanlagt 54 tkr (år 2005 en ökning av skulden med 143 tkr). Kostnader för nedskrivning av kundfordran och befarade kundförluster finns upptagna med 532 tkr (72 tkr år 2004). Kostnaderna är redovisade där de är hänförliga i organisationen eller inom det kommungemensamma området avräkningskonton. Sammanlagt uppgår befarade kundförluster till 352 tkr (84 tkr år 2004) av kundfordringar som uppstått före Dessa är under pågående inkassobehandling. Den skattefinansierade verksamheten i nämnder inom verksamhetens nettokostnader uppgår till sammanlagt 913,8 mkr vilket är 19,7 mkr mer än budget. Underskottet i nämndernas verksamhet har varit möjlig att ekonomiskt delvis möta genom att budgetmarginalen på 4 mkr inte har ianspråktagits, marginellt högre riktade statsbidrag och visst positiva utfall inom balansföretagen. Men det är framförallt ett bättre positivt utfall på skattenetto som möter de negativa avvikelserna I verksamhetens resultat ingår ett positivt resultat i balansföretagen för va och renhållning på 0,4 mkr. Utfallet i balansföretagen öronmärks i särskild ordning inom ramen för det egna kapitalet. I resultatet ingår reavinst som följd av försäljningar av tillgångar med 7 mkr. Det budgeterade målet var 10 mkr och har inte uppnåtts innevarande år. Planerna kvarstår men har flyttats fram i tiden. Summan av skatteintäkter, kommunal utjämning och inklusive tillfälligt sysselsättningsstöd, det vill säga skattenettot, uppgår tillsammans till 920 mkr. Jämfört budgeten 905 mkr är intäkten 15 mkr högre. Den samlade intäkten har fortsatt att öka under även detta år till skillnad mot tiden runt år Årets intäktsökning uppgår till 67 mkr eller 7,9 % jämfört året innan. Utfall Budget Utfall Förändring 2006 Kronor per invånare Avvik 2005 jämfört år 2005 *) Antal invånare 31/ ,2% S:a Verksamhetens nettokostnader ,6% Varav: - Skattefinansierad verksamhet ,2% - Balansföretagen ,3% - Ks Budgetmarginal Ks Jämförelsestörande intäkter ,7% - Ks Riktade statsbidrag ,5% Skattenetto ,6% Finansnetto ,4% Resultat *) Ökade kostnader/ intäkter = plus (+) Minskade kostnader/intäkter = minus(-) Kommunens positiva resultat motsvaras av 486 kronor per invånare. Förra året var resultatet 377 kronor och årets resultat är därför förbättrat. Verksamhetens nettokostnader motsvaras av kronor per invånare. Kostnadsökningen med sammanlagt kronor per invånare 18

20 jämfört föregående år om 6,6 % är lägre när kostnaderna ställs i relation till invånarantalet än vad fallet blir vid en jämförelse av de totala kostnaderna. Finansiellt mål Kommunfullmäktiges finansiella mål är att årets resultat ska uppgå till 1,5 % av skattenetto och successivt öka till 2,0 %. Årets resultat motsvarar 1,3 % och målet nåddes inte fullt ut. Balanskravet Ekerö kommun redovisar ett positivt resultat om 11,8 mkr för år 2005 varför årets utfall är i ekonomisk balans. Ekerö kommun har ett kvarvarande negativt resultat från år 2004 om 9,7 mkr som ska återställas senast vid utgången av år Kommunallagens skrivning om balanskravet har förändrats sedan den 1 december 2004, men gäller från räkenskapsåret 2005, varför återställande av underskott uppkomna före år 2005 ska ske med de tidigare reglerna om två år. Med årets positiva resultat förstärks det egna kapitalet med 11,8 mkr. Underskottet från år 2004 är enligt Kommunallagens regler om balanskrav reglerat. Det egna kapitalet stärks med hela det positiva resultatet, årets investeringar överstiger de tillgångar som har avyttrats samt att den lagda flerårsplanen har finansiellt mål att stärka Ekerö kommuns ekonomiska ställning. Skattenetto De samlade intäkterna för skatter och kommunal utjämning uppgår till 920 mkr inklusive det nationella utjämningssystemet för LSS och det tillfälliga generella sysselsättningsstödet. Jämfört föregående år ökade intäkterna med 67 mkr eller 7,9 %. Föregående år ökade intäkterna med 64mkr eller 8,1 %. Till följd av den goda tillväxten i landet har intäktsutvecklingen varit god under åren Det kan jämföras intäktsutveckling mellan åren 2004 och 2003 då intäkterna ökade med 18 mkr eller 2,3 %. Det samlade utfallet avviker positivt med 15 mkr jämfört budget om 905 mkr. På samtliga delar inom skattenettot finns positiva avvikelser. Utfall Budget Utfall Förändring 2006 netto, mkr Avvik 2005 jämfört år 2005 Tot Skattenetto 919,8 905,2 14,7 852,6 67,2 7,9% Varav: - Skatteintäkter 862,6 852,3 10,4 809,5 53,1 6,6% - Kommunal utjämning 11,2 8,9 2,4 2,2 9,0 408,0% - Nationellt utjämningssystem LSS 34,4 34,0 0,4 29,6 4,8 16,2% - Mellankommunal utjämning psyk-ädel -0,7 0,7-100% - Tillfälligt gen. sysselsättningsstöd 11,5 10,0 1,5 11,9-0,4-3% Skatteintäkterna överstiger budget med 10,4 mkr eller 1,2 %. I skatteintäkten ingår slutavräkning för åren 2005 och 2006 med 8,6 mkr varav 5 mkr är korrigering av slutavräkning 2005 (skatteintäkter som borde ha inkommit år 2005 vilket fastställs i och med sluttaxering av 2005 mot slutet av år 2006). Prognos för slutavräkning år 2006 är upptaget med 3,6 mkr och beräknad på 153:50 kronor per invånare. Beräkningen är ett avsteg från ESV:s (Ekonomistyrningsverkets) rekommenderade prognos om 217 kronor per invånare. 19

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Ekerö kommun - Mälaröarna

Ekerö kommun - Mälaröarna Årsredovisning 2009 Ekerö kommun Mälaröarna Ekerö är en barnrik inflyttningskommun med unika sjönära naturmiljöer. Här sker en stor produktion av nya bostäder. Tillväxttakten sker med försiktighet och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Ekerö kommun Mälaröarna

Ekerö kommun Mälaröarna Årsredovisning 2010 Ekerö kommun Mälaröarna Ekerö kommun är en grön oas i Mälaren och gränsar både via land och via sjövägen till storstaden. I Ekerö byggs det många nya bostäder. Trots ett högt förändringstryck

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 PM Sida 2010-04-13 1 (15) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Derk de Beer Tfn direkt 08-452 77 42 EJ Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 Grundtanken med utjämningssystemet

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010

Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010 Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010 Södertälje knutpunkten Södertälje är ingen vanlig svensk stad. Långt därifrån. Sedan urminnes tider är Södertälje en viktig handelsplats, en knutpunkt där stad

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Skatter & bidrag för landsting 2015

Skatter & bidrag för landsting 2015 Skatter & bidrag för landsting 2015 Så funkar det! Frågor besvaras av: Mona Fridell, telefon 08-452 79 10 e-post: mona.fridell@skl.se Måns Norberg, telefon 08-452 77 99 e-post: mans.norberg@skl.se Modellen

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Tyresö i siffror 2007

Tyresö i siffror 2007 Tyresö i siffror 2007 1 Innehåll Befolkning 5 Bostäder 7 Miljöstatistik 9 Sysselsättning 10 Social service 13 Barn, skola och utbildning 14 Kultur och fritid 17 Ekonomi 18 Kommunfullmäktige 19 2 3 Befolkning

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för ekonomi och styrning Anders Folkesson Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande beträffande Statskontorets utredningar Delmodellen för förskola, fritidshem

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Årsredovisning 2012. Årsredovisning 2012 Ekerö kommun 1

Årsredovisning 2012. Årsredovisning 2012 Ekerö kommun 1 Årsredovisning 2012 Årsredovisning 2012 Ekerö kommun 1 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Kommundirektören har ordet... 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förutsättningar för kommunal verksamhet...

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409.

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409. Information i mail Medborgarbudget I Europa och i Sverige har det de senaste åren utvecklats en metod som kallas medborgarbudget. Nu vill Piteå kommun göra ett försök där ni som Piteåpanel får delge era

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv Kommunfullmäktige 2012-11-26 236 551 Kommunstyrelsen 2012-11-12 239 571 Budgetutskottet 2012-10-23 30 4 Dnr 12.649-04 novkf21 Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer