Ekerö kommun - Mälaröarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekerö kommun - Mälaröarna"

Transkript

1 Årsredovisning 2009

2 Ekerö kommun Mälaröarna Ekerö är en barnrik inflyttningskommun med unika sjönära naturmiljöer. Här sker en stor produktion av nya bostäder. Tillväxttakten sker med försiktighet och omtanke, trots högt förändringstryck. Människor och företag flyttar hit tack vare lugnet, naturen, närheten till storstaden och utbudet av kultur och aktiviteter. Här finns exempelvis medeltida kyrkor, golfbanor, båthamnar, vandringsleder och gårdsbutiker. Kultur och föreningslivet är starkt och livaktigt. Två av Sveriges 14 världsarv finns i kommunen, Drottningholm och Birka Hovgården. Det är livskvalitet att bo på de vackra Mälaröarna! Fler än människor bor här idag. Förvärvsfrekvensen är bland den högsta i landet och befolkningen är ung och välutbildad. I Ekerö kommun finns ett aktivt och dynamiskt näringsliv med cirka aktiva företag. Ekeröborna är företagsamma människor. Ekerö kommun är i länet en relativt liten kommun trots sin stora yta om 388 km2. Oberoende storleken omfattar det kommunala uppdraget samma verksamheter som alla andra kommuner har. Detta innebär att den kommunala organisationen i en liten kommun måste vara kvalitativt lika effektiv som i en stor kommun. Fakta om Ekerö Är en växande kommun med invånare vid årsskiftet 2009/2010. Befolkningen är ung, närapå en tredjedel är under 20 år. I kommunen finns 11 kommunala och 3 fristående skolor för förskoleklass och grundskola. Valfrihet gäller och flera barn väljer även skola utanför kommunen. Inom barnomsorgen finns 17 kommunala förskolor och 11 i enskild regi. Dessutom finns familjedaghem. I kommunen finns 3 särskilda boenden för äldre varav 1 i alternativ regi. Ett gruppboende finns på entreprenad och ytterligare ett upphandlas Kommunalskatten är 19:23. Med landstingsskatt 31:33. Det finns 41 platser i kommunfullmäktige och det är borgerlig majoritet i korthet Koncernens resultat år 2009 är ett positivt utfall med 27,8 miljoner kronor. AB Ekerö bostäder redovisar en vinst på 1,4 mkr. Ekerö kommuns har ett positivt resultat om 26,5 miljoner kronor. Det är 15,4 miljoner kronor bättre än budget. Resultatet motsvarar 2,4 procent av skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgift och överträffar det finansiella målet om 1 procent. Årets resultat uppfyller väl balanskravet. Det har varit ett ekonomiskt turbulent år. Efter flera år av god tillväxt i Sverige gick vi in i en lågkonjunktur. Tillväxten i skatteunderlaget i riket blev betydligt mindre och det påverkar de ekonomiska förutsättningarna i Ekerö. Skatteintäkterna blev 21 mkr lägre än planerat. Det kunde matchas med lägre kostnader, utan påverkan på verksamhetens kvalitet, genom en långsammare volymutveckling i kärnverksamheterna än vad som antagits i budgeten och en allmänt stor restriktivitet med alla slags kostnader. Årets verksamhetskostnader har endast ökat med 3 procent jämfört förra året. Investeringarna var relativt måttfulla under året, 53 miljoner kronor. Men många påbörjade byggprojekt kommer att slutföras nästa år. Kommunens låneskuld har minskat något under året och uppgår vid årets slut till 470 mkr. 1

3 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 4 Kommundirektören har ordet... 5 Ekerö kommuns förvaltningsberättelse... 6 Kommunens intressenter och omvärlden... 6 Finansiering av de kommunala tjänsterna... 6 God ekonomisk hushållning... 7 Kommunens utveckling... 8 Ekerös karaktär och befolkning... 8 Ekonomisk utveckling Organisation...12 Allmänt om verksamheten...14 Resultat Koncernen...15 AB Ekerö Bostäder...16 Kommunen...17 Finansiella mål och balanskrav...19 Eget kapital...20 Skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgift...20 Finansnetto...21 Verksamhetens resultat...21 Nämnder, Kommunstyrelse och produktionsområden Balansenheten Vatten och avloppsförsörjning Balansenheten Renhållning Pensionskostnad Semesterlöneskuld Låneskuld och finansiering...30 Pensionsskuld...30 Personalredovisning...30 Anställda och arbetad tid...31 Åldersstruktur...31 Personalrörlighet Anställda per verksamhetsområde Jämställdhet och löner Arbetsmiljö och hälsa Sjukfrånvaro Pensioner Investeringar Finansiell analys Resultat och kapacitet Risk och kontroll Måluppfyllelse Bakgrund Kommunfullmäktiges sju verksamhetsmål Mål 1 Skola Mål 2 Näringsliv sida 2

4 Mål 3 Äldreomsorg Mål 4 Samhällsplanering Mål 5 Miljö Mål 6 Kultur Mål 7 Ekonomi Nämndernas mål...48 Barn och ungdomsnämnden...48 Socialnämnden Kulturnämnden Byggnadsnämnden Miljönämnden Framåtblick Nyckeltal Verksamhetsstatistik Finansiella rapporter...60 Resultaträkning kommunen...60 Balansräkning kommunen...61 Kassaflödesrapport kommunen...62 Noter kommunen Resultaträkning koncernen Balansräkningen koncernen Kassaflödesrapport koncernen...71 Noter koncernen Tillämpade redovisningsprinciper Ord och begreppsförklaringar Bilaga 1 Driftredovisning nämnder, kommunstyrelse och produktionsorganisation...77 Bilaga 2 Driftredovisning produktionsområden och enheter Bilaga 3 Utjämningssystem

5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Jag är glad över att för femte året i rad kunna konstatera att årsbokslutet för 2009 visar på ett positivt resultat om 26,5 miljoner kronor. Återigen visar resultatet att kommunen både stärker sitt egna kapital och uppfyller balanskravet tack vare en ansvarsfullt skött ekonomi. Vår kommun är en barnrik kommun som växer så det knakar och vi befinner oss i en tid av många stora och viktiga beslut. Människor och företag flyttar hit tack vare lugnet, naturen, närheten till storstaden och utbudet av kultur. Här pågår spännande projekt med bland annat nytt badhus, fler äldreboenden, ny färjeförbindelse, Förbifart Stockholm och utbyggnad av Ekerö och Stenhamra centrum. Ekerö kommuns ekonomi är stark, särskilt med tanke på att det har varit ett ekonomiskt turbulent år under rådande lågkonjunktur. Det har naturligtvis även påverkat Ekerö men tack vare att kommunen i grunden är välskött kan vi satsa på välfärdens kärna och det som verkligen behövs, till exempel fortsätta vår satsning att bli en av de tio bästa skolkommunerna och att rusta upp skolor och förskolor. Vi ska möta framtiden med ordning och reda i kommunens finanser för att kunna fullgöra det kommunala uppdraget och upprätthålla den goda kvalitet vi har i våra verksamheter. Det är en ansvarsfull utmaning för mig och Kommunstyrelsen som känns angelägen och stimulerande att tillmötesgå Ekeröbornas krav på god kvalitet och service i våra verksamheter. Ekerö i mars 2010 Peter Carpelan Kommunstyrelsens ordförande 4

6 Kommundirektören har ordet Att vara kommundirektör i Ekerö kommun är både roligt och stimulerande! Jag känner stolthet över alla de duktiga och ambitiösa medarbetare vi har i Ekerö kommun som gör att den verksamhet vi bedriver inom så många områden är så framgångsrik och av så god kvalité. Ett stort tack till er alla som dagligen gör så många goda insatser! Det här är min andra årsredovisning sedan jag började som kommundirektör i Ekerö. Även i år har jag glädjen att kommentera ett positivt bokslut för Bokslutet visar på ett positivt resultat om 26,5 miljoner kronor, vilket är drygt 15 miljoner kronor bättre än budget. Balanskravet är därmed uppnått och överstiger vida målet om överskott trots rådande konjunktur. Visserligen har skatteintäkterna minskat, men detta har mötts med en motsvarande följsamhet och allmän återhållsamhet från alla verksamheter vilket i hög grad bidragit till det goda resultatet. Det finansiella läget kommer självfallet även framöver påverka Ekerös ekonomi vilket bekräftas av de skatteunderlagsprognoser vi regelbundet analyserar. Det är därför en både tuff balansakt och stor utmaning att fortsätta med en allmän återhållsamhet samtidigt som vi upprätthåller den goda kvalitet vi har i våra verksamheter. Du ska som medborgare i Ekerö Kommun givetvis känna dig nöjd och stolt över din kommun och därför är det min ambition nu som tidigare att se till att kommunens verksamheter utvecklas och utförs på ett effektivt och professionellt sätt! Ekerö i mars 2010 Lars Hortlund Kommundirektör 5

7 Ekerö kommuns förvaltningsberättelse Ekerö kommun som organisation erbjuder olika tjänster till dem som bor eller är verksamma i kommunen. Det kommunala självstyret är grunden för den kommunala verksamheten och är reglerat i kommunallagen. Den kommunala demokratin har djupa rötter i det svenska samhället. Den kommunala verksamheten är viktig för många människor. Dels för den service som finns tillgänglig för att underlätta vardagen och dels genom att det är lättast att påverka politiken och samhällsutvecklingen på det lokala planet. Man talar om att vara medlem respektive att vara invånare i en kommun. Medlem i kommunen är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom eller är där taxerad till kommunalskatt. Den som är folkbokförda i kommunen och som senast på valdagen fyller 18 år, väljer i allmänna val ledamöter till kommunfullmäktige som är kommunens högsta politiska organ. För att rösta i kommunalval behöver man inte vara svensk medborgare. Men utöver ålder och folkbokföring ska den som röstar vara medborgare i Sverige eller i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater, vara medborgare i Island eller Norge, eller är medborgare i något annat land men har varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före valdagen. Kommunens intressenter och omvärlden Den kommunala organisationen finns för att ge invånarna service som man genom skatten tillsammans solidariskt betalar. Invånarna är därför den viktigaste målgruppen för verksamheten. Det finns även många andra människor och grupper av människor som den kommunala organisationen är beroende av och som i sin tur är beroende av kommunen. Det rör sig till exempel om näringslivets representanter, finansiärer, samarbetspartner, leverantörer, kunder, brukare, media, politiker och anställda. Den kommunala verksamheten är lokal till sin karaktär men verksamheten är starkt beroende av hur samhällsutvecklingen är i övrigt. Det gäller inte minst utvecklingen i Stockholmsregionen. Beslut på andra politiska nivåer, till exempel i riksdag och landsting, har stor betydelse för den lokala utvecklingen av den kommunala verksamheten. Den kommunala verksamheten innehåller många delar som styrs av lagar beslutade av riksdagen. Den kommunala organisationen har en omfattande roll som myndighetsutövare. Finansiering av de kommunala tjänsterna Den kommunala verksamheten finansieras till den allra största delen med skatteintäkter och generella statsbidrag inom den kommunala utjämningen samt med kommunal fastighetsavgift. Av den totala intäkten inkommer 83 procent på så sätt. Medborgare Brukare Avgifter, taxor 7 % (89 mkr) Skatteintäkter Utjämning Fastighetsavgift 83 % (1 097 mkr) 6 % (71 mkr) Bidrag Övr intäkter 4 % (58 mkr) Det kommunala uppdraget Bild: Illustratration av finansieringen av det kommunala uppdraget, bokslut

8 Inom vissa verksamheter betalar brukarna en avgift eller taxa som delfinansierar verksamheten. År 2009 utgjorde den intäkten 7 procent av kommunens totala intäkter. Resterande intäkter utgörs av riktade statsbidrag och övriga intäkter såsom momsbidrag som kompensation för köp av verksamhet av privata företag, ersättning från försäkringskassan för personlig assistans, EUbidrag och från övrig försäljning som exempelvis bostads och lokalhyror och försäljning till andra kommuner. En av de viktigaste förutsättningarna för den kommunala självstyrelsen är rätten att bestämma hur mycket skatt som ska tas ut av kommuninvånarna. Merparten av de kommunala verksamheterna är obligatoriska. Därför gäller dessutom krav på att den tillhandahållna servicen ska vara likvärdig i landets kommuner för de i lag reglerade verksamheterna. Sveriges kommuner har olika förutsättningar att erbjuda service av likvärdig omfattning och kvalitet till samma skattesats. För att inte kravet på likvärdig service ska leda till för stora skillnader i skattesats utjämnas skillnader i kostnader och skatteinkomster som beror på faktorer utanför kommunens kontroll. Det finns ett kommunalekonomiskt utjämningssystem mellan landets kommuner. Skatteintäktssystemet och utjämningssystemet är konstruerat på ett sätt där de olika beståndsdelarna samvarierar. Det kallas tillsammans fortsättningsvis för skattenetto. Utjämningssystemet består av fem huvuddelar: o Inkomstutjämning, en utjämning av skatteinkomster mellan kommunerna. De kommuner som har högre beskattningsbara inkomster än det garanterade betalar en avgift. De kommuner som har lägre får i gengäld bidrag och därmed högre intäkter. o Kostnadsutjämning för skillnader i kostnadsnivå för obligatoriska verksamheter som kommunen inte kan råda över. o Strukturbidrag som inrymmer olika bidrag av regionalpolitisk karaktär. o Införandebidrag för att mildra omställningseffekterna av stora förändringar i utjämningssystemet. o Regleringsbidrag eller regleringsavgift vars syfte är att staten ska ha kontroll över den totala kostnaden för systemet. Därtill finns ett separat utjämningssystem för utjämning av kostnadsskillnader mellan kommunerna för LSSverksamhet (Lag om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade). Utjämningen är statsfinansiellt neutral genom att bidrag och avgifter från kommunerna är lika stora. Kompletterande information om utjämningssystemet återfinns även i Bilaga 3 Utjämningssystem. Avgörande faktorer för hur stort skattenettot blir är för den enskilda kommunen är: o antal invånare och ålderssammansättning i kommunen, o den kommunala skattesatsen, o tillväxten i Sverige, och o omfattningen av statens tillskjutande medel. God ekonomisk hushållning Kommunallagen och Kommunal redovisningslag reglerar ekonomisk förvaltning och redovisning. Grundläggande för den kommunala ekonomin är bestämmelsen om att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Innehållet i begreppet god ekonomisk hushållning går inte att beskriva i detalj men tar sin avstamp i att: 7

9 o det över tiden är balans mellan inkomster och utgifter. o den kommunala verksamheten ska utföras på ett funktionellt sätt och från ekonomisk synpunkt ändamålsenligt sätt. o den ekonomiska utvecklingen ska analyseras kontinuerligt samt att åtgärder vidtas som krävs för att åstadkomma en god ekonomi. Av det följer också att: o förmögenheten ska inte förbrukas för att täcka löpande behov och att löpande driftkostnader inte ska finansieras med lån. o medel från försäljning av tillgångar (till exempel mark och fastigheter) ska inte användas till löpande drift utan till nyinvesteringar eller till amortering av skulder. o vårda och underhålla sina tillgångar väl, ha god framförhållning i den fysiska planeringen samt bedriva verksamheten på ett effektivt sätt. o varje generation ska bära kostnaden för den service den själv beslutar om och konsumerar. Innebörden av god ekonomisk hushållning är att inte bara den löpande driftverksamheten utan även en stor del av investeringarna ska finansieras med egna medel. Det vill säga med årets skatteintäkter och andra intäkter. För att inte urholka kommunens förmögenhet (eget kapital) så ska den årligen öka i värde i samma takt som inflationen. Utvecklingen av kommunen och de kommunala verksamheterna ska ske på ett planerat sätt och med ett långsiktigt perspektiv. Verksamhetens innehåll och de ekonomiska förutsättningarna och utvecklingen ska ständigt följas och analyseras. För att tydliggöra lagstiftningens krav på god ekonomisk hushållning gäller sedan år 2000 det så kallade balanskravet. Den lägsta nivån för årets resultat är reglerad, intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna under ett enstaka år överstiger intäkterna, det vill säga negativt resultat, ska kommunen upprätta handlingsplan och senast under de tre följande åren redovisa motsvarande överskott så att det redovisade egna kapitalet i balansräkningen återställas. Undantag från denna huvudregel är om kommunen öronmärkt tidigare års överskott för vissa ändamål för senare användning. Balanskravet är endast definierat i nominella termer. Kommunens utveckling Ekerös karaktär och befolkning Ekerö är till karaktären en blandning av förorts och landsbygdskommun. Det bor 116 invånare i snitt per kvadratkilometer landyta med en koncentration runt centrumområdena vid Stenhamra på Färingsö och på Ekerö. I länet finns det bara sex kommuner med glesare befolkning inom kommunens yta. Här finns inga höghus och andelen småhus med äganderätt dominerar. Vid årets slut uppgick antalet ekeröbor till ,3 procent av invånarna i Stockholms län bor i Ekerö kommun. Befolkningsökningen uppgick till 1,3 procent eller dryga 300 personer. Det motsvarar den vanligt förekommande årliga ökningen till skillnad mot vad som var fallet året innan. I Stockholms län ökade antalet invånare 8

10 med 1,9 procent och i riket med 0,9 procent. Över en femtedel av Sveriges befolkning bor i länet. Folkmängdens förändring Födda Döda Inflyttade Utflyttade Befolkningsökning Total befolkning Årlig ökning, % 1,3 0,4 1,6 1,2 1,8 Det föddes ett stort antal barn i Ekerö. De 316 nyfödda ekeröborna svarar ensamt för hela befolkningsökningen. Genom att så många fler föds än avlider ger det ett födelseöverskott på 180 nya ekeröbor. Fler flyttade in, än från Ekerö. Flyttningsöverskottet var 128 personer. Befolkningsökningen har företrädesvis skett på Ekerö både i numerär och andelsmässigt. På Lovö hejdades i år den befolkningsminskning som varit de senaste åren. Folkmängd, församling per 31 december Förändring Församling Antal Procent AdelsöMunsö ,8 Ekerö ,8 Lovö ,1 Färingsö ,6 Totalt ,3 I Ekerö är andelen kvinnor och män i stort sett jämt fördelat (50,2/49,8). Befolkningen är ung och medelåldern uppgår till 38,1 år vilket är 0,2 år högre än tidigare. Genomsnittsåldern har marginellt minskat i Stockholms län och är nu 38,9 år. I länet finns nio kommuner med lägre medelålder bland befolkningen än ekeröborna. I Huddinge och Botkyrka finns den lägsta medelåldern med 37 år. Av Ekerös invånare har 11,4 procent utländsk bakgrund, vilket är 0,3 högre än för ett år sedan. Motsvarande siffra i Stockholms län är 27,6 procent och i riket 18,6 procent 9

11 vilket i båda fallen är högre än föregående år. 4,2 procent av ekeröborna är utländska medborgare. I Stockholms län är det 9,3 procent och i hela riket 6,5 procent. Många av kommunens invånare är unga. Barn och ungdomar till och med 18 år utgör 29 procent av hela befolkningen. Väldigt få är riktigt gamla. Av alla Ekeröbor är färre än 3 procent 80 år eller äldre. Ekerös befolkning i åldersgrupper w; år; år; år; år; år; år; Antal invånare Befolkningsökningen på 1,3 procent i Ekerö under 2009 var något högre än den planerade enligt befolkningsprognosen. Tillväxttakten i kommunen sker med försiktighet och omtanke. Översiktsplanen pekar ut en koncentration av utbyggnaden inom det så kallade tätortsbandet. Detta för att bland annat optimalt ta tillvara kommunala investeringar, men också för att möjliggöra en levande landsbygd. Ekerö kommun har en hög förvärvsintensitet. I åldern 2064 år är den 85,4 procent och har ökat något varje år de sista fyra åren. Kvinnors förvärvsintensitet uppgår till 84,3 procent. I Stockholms län är förvärvsintensiteten 78,2 procent varav för kvinnor 76,8 procent. Många pendlar ut från kommunen, omkring Men det finns också de som pendlar in till arbete i Ekerö från andra kommuner och nettopendlingen uppgår till cirka personer. Lågkonjunkturen resulterar i minskad sysselsättning i landet och därav ökad arbetslöshet. Vid årsskiftet var andelen arbetslösa år i riket 4,4 procent vilket motsvarar en ökning med 1,2 procent jämfört motsvarande tid för ett år sedan. Även i Ekerö har arbetslösheten ökat med 0,7 procent till totalt 1,9 procent vid årsskiftet. Trots ökningen är det, jämfört många andra, en relativt låg arbetslöshet. I länet är genomsnittet 3,5 procent och det är endast 2 kommuner med lägre arbetslöshet än Ekerö Danderyd och Lidingö med 1,8 procent. I gruppen unga 1824 år är arbetslösheten högre. För Ekerös vidkommande motsvarar den vid årsskiftet 2,3 procent eller drygt 40 ungdomar i målgruppen. Jämfört ett år tidigare är antalet nästan fördubblat och andelen har ökat med 0,9 procent. Jämfört kommunerna i länet har tre kommuner lägre ungdomsarbetslöshet, fortsatt är det Lidingö och Danderyd med 1,21,3 procent. Det bör anses vara en låg arbetslöshet 1 Källa: 10

12 men möjligen kan bero på att många studerar på högskola och universitet? Även Täby har marginellt lägre ungdomsarbetslöshet än Ekerö, 2,3 procent. Högsta arbetslösheten i hela befolkningen och bland ungdomar i länet återfinns i Södertälje. I hela befolkningen 6,7 procent och bland ungdomarna 7,4 procent. Inga av de redovisade uppgifterna om arbetslöshet inkluderar hur många som är i olika åtgärdsprogram. Ekonomisk utveckling Efter flera år av god tillväxt i Sverige kom de ekonomiska förutsättningarna radikalt att förändrats genom den globala ekonomiska kris som tydliggjordes under andra halvåret Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har redovisat att den svaga konjunkturen och minskade sysselsättningen medför kraftigt dämpad utveckling av kommunsektorns inkomster under Även nästa år är kommunsektorns inkomster betydligt lägre. Som följd av det kom regeringen att i både vårpropositionen och i budgetpropositionen under 2009 att tillföra ytterligare medel till kommunsektorn för att mildra effekterna av den svaga konjunkturen. Trots den svaga utvecklingen av skatteunderlaget kom Ekerö att göra positivt resultat år Ekerö kommun har därför under fem år i rad haft goda positiva resultat och den ekonomiska utvecklingen har i stora drag följt konjunkturen och kommunsektorn i stort. Det egna kapitalet har förstärkts. Ekerö bygger successivt upp sin ekonomiska kraft men har idag ännu inte tillräckliga marginaler för att möta snabba negativa omkastningar i konjunkturen. 30,0 mkr Ekerö kommun resultat år ,0 20,0 15,0 10,0 5,0 år ,9 år ,7 år ,0 år ,8 år ,6 år ,4 år ,5 0,0 5,0 10,0 år ,9 år ,3 år ,2 15,0 Det är positivt att som Ekerö vara en till befolkningen växande kommun. Det är tilltalande att bo här och kommunen finns i en storstadsregion med många arbetstillfällen. Utvecklingsmässigt ökar efterfrågan på kommunala tjänster, befintliga verksamhetslokaler måste även fortsättningsvis underhållas och nya behov av investeringar i lokaler och infrastruktur måste omhändertas. Tillsammans med rekryteringsbehov, ett fortsatt tryck på lönekostnader och ökade kostnader för bland annat pensioner blir det fortsatt en påfrestning på den kommunala ekonomin. 11

13 Organisation Ekerö kommun har haft borgerlig majoritet under en lång följd av år. Vi går nu mot slutet av innevarande mandatperiod. Vid föregående val år 2006 till kommunfullmäktige blev resultatet fortsatt borgerlig majoritet. Valdeltagandet ökade med 1,4 procent och låg på 86 procent till kommunfullmäktige. Den borgerliga allansen bestående av Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet har 26 av kommunfullmäktiges 41 platser. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna har 11 platser. Vid 2006 års val kom Ö partiet som nytt parti in i kommunfullmäktige och har fyra av fullmäktiges platser. De politiska partierna i fullmäktige Röstfördelning i % Mandat Moderata Samlingspartiet 42,0 33, Kristdemokraterna 5,4 9,0 2 4 Folkpartiet Liberalerna 10,4 15,3 4 6 Centerpartiet 5,8 6,3 2 3 Socialdemokraterna 15,1 23, Miljöpartiet De Gröna 7,8 8,9 3 4 Vänsterpartiet 1,8 2,2 1 1 Öpartiet 10,3 4 Övriga partier 1,4 1,9 Kommunfullmäktige är den beslutande församlingen och tillsätter kommunstyrelse. Fullmäktige tillsätter de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter enligt särskilda författningar eller för verksamheten i övrigt. Fullmäktige bestämmer nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. 12

14 Kommunstyrelsen har i uppdrag att utveckla former för styrning och ledning i kommunen, inrikta, utveckla och följa upp verksamheten och stödja utvecklingen av det politiska livet i kommunen. Kommunstyrelsen har exklusive speciallagstiftning tre huvudfunktioner: Det övergripande ansvaret för kommunen på uppdrag av kommunfullmäktige. Som produktionsstyrelsen i förhållande till de kommunala resultatenheterna som är organiserad i produktionsområden. Som nämnd i förhållande till tekniska kontoret. Inom Tekniska kontoret handläggs gat och parkfrågor, bostäder och lokalförsörjning åt kommunens verksamheter, bostäder, anläggningar, exploatering, vatten och avlopp samt renhållning. Barn och ungdomsnämnden har till uppgift att svara för omsorg, undervisning och fritidsverksamhet för barn och ungdomar. Socialnämnden har ansvar för kommunens verksamheter inom individ och familjeomsorg, äldreomsorg och omsorg till funktionshindrade. Kulturnämndens uppgift är att stimulera kommunmedborgarna till olika kultur och fritidsaktiviteter. Här innefattas bland annat biblioteksverksamhet och annan kulturell verksamhet, konstnärlig utsmyckning av kommunala byggnader och samarbete med fritids och kulturföreningar. Därtill ansvarar nämnden för vuxenutbildningen. Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens ansvar enligt plan och bygglagen med bland annat hantering av detaljplaner. Nämnden ansvarar också för frågor som rör bostadsanpassning och trafik och sjötrafikfrågor. Miljönämnden ansvarar för kommunens skyldigheter enligt miljöbalken, livsmedelslagen, djurskyddslagen och näraliggande lagstiftning. En opolitiskt vald tjänsteman utgör överförmyndare och ansvar för att verksamheten sker i enlighet med regler och författningar. Ekerö kommun tillämpar huvudsakligen två organisationsstrukturer. Skola, barnomsorg, insatser för funktionshindrade, äldreomsorg och kulturverksamhet är organiserad enligt beställare/utförarmodell. Här återfinns även myndighetsutövning. De ansvariga nämnderna, Barn och ungdomsnämnden, Socialnämnden och Kulturnämnden, reglerar uppdrag och kostnadsersättning med externa och interna utförare i avtal och överenskommelser. Den interna kommunala produktionen av verksamheterna är organiserad i resultatenheter i olika produktionsområden med produktionsledning. Organisationsmodellen innebär att barn och föräldrar väljer barnomsorg och skola i antingen en kommunal enhet eller en alternativ utförare. Den ekonomiska ersättningen följer barnet. Inom både äldreomsorg och handikappomsorg finns enheter som drivs av såväl externa entreprenörer som kommunen. Övriga nämnder och dess verksamhet är organiserade utifrån en traditionell förvaltningsmodell. Ekerö är en av nio medlemskommuner i Sbff (Södertörns brandförsvarsförbund). Ekerös brandförsvar finns i kommunen med är en del av Sbff:s organisation under 13

15 professionell ledning. Kommunalförbundets medlemskommuner är Botkyrka, Ekerö, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. Från år 2010 utökas förbundet med ytterligare en medlem, Nacka kommun. Den politiska styrningen utgår från förbundsdirektionen. Ekerös representation i direktionen är kommunalrådet tillika kommunstyrelsens ordförande som ordinarie ledamot och oppositionsrådet som ersättare. Allmänt om verksamheten Att många av Ekerös invånare är unga avspeglar sig även i hur resurserna fördelas i budgeten. Mer än halva nettobudgeten, 57 procent, är styrd till Barn och ungdomsnämnden. Ekerö har historiskt sett en ganska stor andel handikappomsorg jämfört många andra kommuner i Stockholms län. Andelen äldre invånare är fortfarande relativt få. Kostnaderna för äldreomsorgen har dels genom att det är få äldre och dels genom att verksamheten är kostnadseffektiv därför genom åren varit förhållandevis blygsam. Kostnaden för äldreomsorgen ökar successivt sedan en tid genom att antalet brukar blir allt fler och behoven ökar. Den officiella ekonomiska statistiken för landets kommuner säger ingenting om kostnadsnivån i respektive kommun är rätt eller fel utifrån befolkningssammansättning, ambitionsnivå, kvalitet, effektivitet eller andra lokala förutsättningar. Kostnaderna avser utfall per år per invånare utan hänsyn till årets resultat eller avvikelse mot budgeterade kostnader. År Placering "lägst kostnad" i riket Ekerö, placering i riket Ekerö kr/inv Stockholms län kr/inv riket kr/inv Årlig förändring av kr/inv Ekerö % 6,2 6,8 6,2 5,5 2,6 Stockholms län % 4,6 5,3 3,2 3,7 2,2 Riket % 5,2 4,9 3,5 2,9 1,9 För varje år har Ekerö tappat något i ranking lägst kostnad kronor per invånare. År 2002 var Ekerös kostnad den 43:e lägsta och är idag plats 151. I den årliga kostnadsutvecklingen har Ekerö under den senaste femårsperioden, med undantag från år 2003 till år 2004 haft ganska mycket högre kostnadsutveckling procentuellt sätt jämfört genomsnittlig utveckling i både länet och i riket. Ekerö kommuns kostnad per invånare uppgår år 2008 till kronor. Jämfört året innan har kostnaden ökat med kronor eller 6,2 procent. Det ger en 151:a plats i en ranking över lägst kostnad bland landets samtliga kommuner. I Stockholms län är det enbart en kommun Södertälje med högre kostnad än Ekerö. Lägst kostnad både i länet och i riket återfinns i Solna. Om Ekerö skulle ha samma kostnad per invånare för verksamheten som i Solna skulle den sammanlagda nettokostnaden vara 290 mkr lägre. Det är nästan 29 procent av 14

16 2008 års nettokostnad i Ekerö. Om Ekerös kostnader skulle sänkas till snittet i länet skulle kostnaderna behöva minskas med 83 mkr eller motsvarande 8 procent. Snittet i riket är högre än verksamhetskostnaden i Ekerö. En ökning av nettokostnaden per invånare med drygt 600 kronor per invånare skulle öka totalkostnaden med 15 mkr eller 1,5 procent. Vilhelmina har 2008 högst nettokostnad per invånare för verksamheten. Om Ekerös kostnader skulle öka upp till Vilhelminas nivå motsvarar det nära 350 mkr eller 34 %. Ekerö har nästhögst kostnad per invånare i länet och skulle Ekerös kostnader per invånare uppgå till samma som i Södertälje är det en kostnadsökning med 56 mkr eller 5,6 procent. För några verksamhetsområden finns möjligheter att presentera en indikation på om en kommun har högre eller lägre verksamhetskostnader än de som motiveras av den egna strukturen enligt det statliga utjämningssystemet. Strukturella kostnader är kostnader som beror på faktorer som kommunen själv inte direkt kan påverka, till exempel åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund och geografisk struktur. En förklaring till höga kostnader per invånare för grundskola kan vara en stor andel barn i målgruppen eller en stor andel barn med behov av hemspråksundervisning. Delverksamheter Procentuell skillnad mellan År redovisad kostnad och standardkostnad Barnomsorg 3,4 6,0 3,1 7,8 7,8 Grundskola 3,5 7,0 3,0 6,8 10,3 Gymnasieskola 1,2 1,3 2,4 3,3 0,9 Äldreomsorg 3,9 8,8 2,2 6,3 Individ och familjeomsorg 20,2 15,7 7,9 9,8 8,8 Totalt 0,1 2,1 0,7 6,7 Kommunens faktiska nettokostnad i olika verksamheter jämförs med kommunens standardkostnad enligt kostnadsutjämningssystemet. Nyckeltalet visar procentuell avvikelse från standardkostnad. En positiv avvikelse betyder att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar. En negativ avvikelse det omvända att kostnadsnivån är lägre än vad strukturen tyder på. Avvikelserna kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitions eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. De kan också bero på strukturella faktorer som inte beaktas i utjämningen. Nyckeltalen gör inte anspråk på att vara någon sanning men indikerar ändå om kostnadsnivån är högre eller lägre än vad strukturen kan motivera. Resultat 2009 Koncernen I kommunkoncernen ingår den kommunala organisationen och det helägda bostadsbolaget AB Ekerö Bostäder. Förutom bolaget har kommunen också mindre engagemang, 10 procent eller mindre, i AB Vårljus (1,3 procent) och i Stockholmsregionens Försäkring AB (2,4 procent). I det helägda bolaget är ägarinflytandet tillgodosett genom att kommunfullmäktige utser styrelseledamöter och revisorer i bolaget. 15

17 Koncernens redovisar 2009 ett resultat som uppgår till 27,8 mkr. Det är 4,9 mkr lägre resultat än föregående år. Ekerö kommun bidrar till resultatet med 26,3 mkr efter eliminering av utdelning från dotterbolaget. Kommunen bidrar med en större del till koncernresultatet jämfört året innan. Av det följer att det lägre koncernresultatet är en följd av lägre vinst i bostadsbolaget detta år jämfört året innan. AB Ekerö Bostäder bidrar till resultatet med 1,2 mkr. Det är väsentligt mindre än föregående år. Anledningen är att föregående års resultat inkluderade realisationsvinster vid försäljning av fastigheter till en bostadsrättsförening och försäljning av ett markområde. Med hänsyn taget till detta är bostadsbolagets resultat i nivå med föregående år. Koncernens verksamhetskostnader har ökat med 2,4 procent och uppgår nu till mkr. Koncernens intäkter uppgår till 281 mkr och har eliminerats med koncerninterna intäkter på 8,4 mkr. Koncernens finansiella kostnader har ökat med 2 procent, eller 0,8 mkr, jämfört året innan och uppgår till 38,9 mkr. Koncernens samlade tillgångar ökade med 111 mkr till mkr. Det beror i huvudsak på ökningen av omsättningstillgångarna, 97 mkr, som följd ökningen av kassa och bank på bokslutsdagen. Anläggningstillgångarna ökade med 15 mkr. Kassaflödet från den löpande verksamheten tillförde likvida medel med 90 mkr. Den tillförda likviditeten har använts till nettoinvesteringar med 67,5 mkr och amortering av lån med 1,6 mkr. Likvida medel vid årets slut uppgår till 135 mkr, en ökning med 103 mkr. Kommunkoncernens egna kapital tillfördes 27,8 mkr från årets resultat. Det egna kapitalet har marginellt justerats med 0,2 mkr genom förändringen av redovisningsprincip för balansenheten Renhållning. Summa eget kapital för koncernen är 247 mkr. Soliditeten har ökat med 0,7 procent till 16,3 procent. AB Ekerö Bostäder Ekerö kommun äger samtliga aktier, aktier á nominellt kr, i AB Ekerö Bostäder vars föremål är att inom Ekerö kommun förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter eller tomträtter med bostäder, affärslägenheter och därtill hörande kollektiva anordningar. Ändamålet med bolaget är att inom ramen för den kommunala kompetensen främja bostadsförsörjningen i kommunen. Fastighetsbeståndet uppgår till 805 lägenheter samt 14 lokaler och ett antal bilplatser. Lägenhetsbeståndet fördelar sig med 55 procent på lägenheter tre rum och kök eller större och 45 procent mindre lägenheter. Hyresförhandlingarna 2009 resulterade i en ökning av bostadshyrorna med 1,9 procent från 1 januari Det är den främsta anledningen till den ökade nettoomsättningen. Under 2008 ingick realisationsvinster i rörelsens intäkter. Årets resultat efter finansiella poster är positivt med 2 mkr. Efter skatt om 0,5 mkr och bokslutsdispositioner 0,1 mkr är årets vinst 1,3 mkr. 16

18 Resultaträkning, tkr Balansräkning, tkr Rörelsens intäkter Tillgångar Rörelsens kostnader Materiella anläggningstillgångar Rörelsens resultat Övriga anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Finansnetto Summa tillgångar Årets resultat Eget kapital, avsättningar, skulder Bokslutsdispositionr 130 Eget kapital Årets skatt Obeskattade reserver 130 Årets resultat Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kaptial avsättningar och skulder Finansiella kostnader ökade med 2,2 mkr och uppgår 2009 till 13,2 mkr. Den finansiella kostnaden är den enskilt största kostnadsposten och består av 19 procent av rörelsens totala kostnader. Bolaget har en sammansättning av låneportföljen som ska motverka den finansiella risken. Snittränta har minskat i år och är 3,3 procent per Kassaflödet från den löpande verksamheten tillförde likvida medel med 14,2 mkr och avyttring tillförde ytterligare 0,7 mkr. Den tillförda likviditeten har använts till investeringar med 14,6 mkr, de största insatserna avser värmeanläggning på Wrangels väg och pågående projektring för nyproduktion i samma område. Likvida medel vid årets slut har minskat med 1,4 mkr och uppgår till 6,7 mkr. Bolagets låneskuld uppgår till 394 mkr. Checkräkningskrediten är inte nyttjad. Bolagets eget kapital tillfördes 1,4 mkr från årets resultat vilket medför att bolagets soliditet ökade med 0,2 procent till 8,7 procent. Det egna kapitalet uppgår till 40 mkr. Kommunen Ekerö kommuns utfall för år 2009 visar ett positivt resultat om 26,5 mkr. Det motsvarar kronor per invånare eller 2,4 procent av summan av skatteintäkter, utjämning och kommunal fastighetsavgift. Under året kom de ekonomiska förutsättningarna att radikalt förändras. Skatteintäkterna vek dramatiskt i början av året men prognosen återhämtade sig något under andra halvåret. Genom att volymutvecklingen i de stora beställarnämnderna bromsade upp och med prioritering av kostnaderna i alla verksamheter kunde kostnadsutvecklingen begränsas. Därutöver har kostnadsnivån kunnat hållas nere i och med beslut av engångskaraktär från andra instanser, till exempel engångsutdelning från SKL och sänkta avtalsförsäkringar begränsas och positivt resultat nås även i år. Den sammantagna effekten är att årets positiva resultat överstiger 2008 år positiva resultat som då var 18,4 mkr eller 744 kronor per invånare. 17

19 Årets resultat belastas av ett underskott om 0,2 mkr för balansenheten Renhållning. Det finns inte full täckning för årets kostnader i tidigare års överskott. Underskott får inte balanseras över tid om det inte finns eget kapital att ta av, däremot överskott med förbehåll att överuttag ska återbetalas till kollektivet. Årets underskott finansieras därmed av skattekollektivet. Kommunens bruttoomsättning uppgår år 2009 till mkr. Förändringen är måttlig. Bruttoomsättningen har ökat med 33 mkr eller 2,6 % jämfört år Verksamhetens bruttokostnader har ökat med 28 mkr och årets avskrivningar med 2 mkr. Bakomliggande finns en fortsatt volymökning, men än i långsammare takt, i den kommunala kärnverksamheten och ett tryck uppåt på pris och löneökningsnivå. De finansiella kostnaderna har ökat med 3 mkr jämfört året innan. Verksamhetens kostnader och avskrivningar finansieras till 17 procent med verksamhetens intäkter, främst avgifter och taxor. Verksamhetsintäkterna uppgick år 2009 till sammanlagt 218 mkr. Det är samma nivå som året innan. Men reavinsten av försäljningar utgör 8,3 mkr vilket är lägre än föregående år. Övriga intäkter i verksamheten har ökat med 8 mkr eller 3,9 procent 2009 jämfört år Utfall Budget Utfall Förändring 2009 mkr Avvik 2008 jämfört år 2008 *) S:a Verksamhetens nettokostnad 1 046, ,3 38, ,2 31,1 3,1% Varav: Nämnder, kontor, produktionsområden 1 067, ,7 46, ,8 23,1 2,2% Balansenheter 0,2 0,0 0,2 0,0 0,2 Ks Budgetmarginal 0,0 5,0 5,0 1,0 1,0 100,0% Ks Utvecklingsprojekt 1,2 2,2 1,0 1,6 0,4 26,4% Ks Reavinst försäljningar 8,3 23,0 14,7 17,6 9,3 52,8% Ks Riktade statsbidrag 14,7 14,6 0,1 14,5 0,1 1,0% Skatt, utjämning, fastighetsavgift 1 096, ,0 21, ,9 41,7 4,0% Finansnetto 23,8 22,6 1,2 21,3 2,6 12,2% Resultat 26,5 11,1 15,4 18,4 8,1 Resultat jmf skatt, utjämn, ftg.avg 2,4% 1,0% 1,7% *) Ökade kostnader/ intäkter = plus (+) Minskade kostnader/intäkter = minus() Summan av verksamhetens intäkter och kostnader och avskrivningar utgör verksamhetens nettokostnader. Årets utfall uppgår till mkr och har ökat med 3,1 procent eller 31 mkr jämfört år Verksamhetens nettokostnader 2009 understiger den budgeterade nivån med 38 mkr. I stort sett visar alla verksamheter och Kommunstyrelsens budgettitlar överskott jämfört budget. Summan av skatteintäkter, utjämning och kommunal fastighetsavgift uppgår till mkr. Trots den vikande tillväxten av skatteunderlaget i riket har den sammanlagda intäkten ökat med 42 mkr eller 4 procent jämfört året innan. Utfallet är 21 mkr lägre än vad som antogs i budget. Avvikelsen har matchats med lägre verksamhetskostnader. Inte heller finansnettot bidrar till positivt resultatutfall. Kostnaden är 24 mkr vilket är 1 mkr högre än budget. 18

20 Under de fem senaste åren har summan av skatteintäkt, utjämning och kommunal fastighetsavgift överstigit verksamhetens nettokostnader. Det har inneburit finansiering av de finansiella kostnaderna, positiva resultat och en förstärkning av det egna kapitalet samt bättre förutsättningar för att finansiera investeringarna med egna medel. mkr Ekerö kommun År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Bruttoomsättning Vrk nettokostnader Skattenetto Summa tillgångar respektive skulder, eget kapital, avsättningar i balansräkningen uppgår till mkr. Detta år har redovisningsprincipen förändrats för balansenheterna Renhållning på motsvarande sätt som gjordes året innan för balansenheten Vatten och avlopp. Det påverkar den bokföringsmässiga redovisningen av det egna kapitalet, men i begränsad omfattning, 0,2 mkr. Årets resultat om 26,5 mkr har tillförts det egna kapitalet som en förstärkning och som nu uppgår ill 211,4 mkr. Avsättningen för pensioner och liknande förpliktelser har år 2009 ökat med 8,5 mkr och uppgår till 72 mkr. De långfristiga skulderna har även detta år minskat något och är idag strax över 470 mkr. Finansiella mål och balanskrav Årets resultat uppgår till 26,5 mkr. Det motsvarar 2,4 procent av summan av skatteintäkter, utjämning och kommunal fastighetsavgift. Utfallet överträffar målet 1 procent och det överstiger även strävansmålet på 1,5 procent. Självfinansieringsgraden för investeringarna är 301 procent. Egenfinansieringen är ännu högre, 347 procent. Årets investeringar har finansierade med egna medel och målet är uppnått. Ekerö kommun redovisar ett positivt resultat om 26,5 mkr år Årets utfall är i ekonomisk balans. Intäkten från försålda omsättningstillgångar exploateringsmark ska i sin helhet ingå i balanserat årets resultat. 19

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Ekerö kommun Mälaröarna

Ekerö kommun Mälaröarna Årsredovisning 2010 Ekerö kommun Mälaröarna Ekerö kommun är en grön oas i Mälaren och gränsar både via land och via sjövägen till storstaden. I Ekerö byggs det många nya bostäder. Trots ett högt förändringstryck

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Hällefors Län: Örebro län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

- Kulturens övärld. Årsredovisning 2006

- Kulturens övärld. Årsredovisning 2006 - Kulturens övärld Årsredovisning 2006 0 Innehåll sida Ekerö kommun Kulturens övärld 2 Kommunstyrelsens ordförande kommenterar 3 Kommunchefens kommentar 4 Ekerö kommun 5 Kommunens intressenter och omvärlden

Läs mer

DELÅRSRAPPORT per augusti 2011

DELÅRSRAPPORT per augusti 2011 DELÅRSRAPPORT per augusti 2011 med prognos vid årets slut Ekerö kommun PM 20110922 Katinka Wellin Ekonomichef Om delårsrapport I Ekerö kommuns Kommunala författningssamling 01:3 regleras att Ekerö kommuns

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Årsredovisning 2011. Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 1

Årsredovisning 2011. Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 1 Årsredovisning 2011 Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 1 INNEHÅLL Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 Kommundirektören har ordet 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förutsättningar för kommunal verksamhet.. 5 Om

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Årsredovisning 2012. Årsredovisning 2012 Ekerö kommun 1

Årsredovisning 2012. Årsredovisning 2012 Ekerö kommun 1 Årsredovisning 2012 Årsredovisning 2012 Ekerö kommun 1 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Kommundirektören har ordet... 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förutsättningar för kommunal verksamhet...

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2013

BOKSLUTSRAPPORT 2013 BOKSLUTSRAPPORT 2013 Resultat 59,9 mkr, 3,3 % (2012: 26,6 mkr, 1,5 %) Budget 35,8 mkr (2012: 23,2 mkr) Avvikelse 24,1 mkr (2012: 3,4 mkr) Bokslutsrapporten presenterar det ekonomiska resultatet för kommunen

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer

Nyckeltal kommunal verksamhet Antal elever i förskola och skola 2008 2009 (totalt i kommunal och privat regi) Förskola 2 546 2 599 Familjedaghem 289

Nyckeltal kommunal verksamhet Antal elever i förskola och skola 2008 2009 (totalt i kommunal och privat regi) Förskola 2 546 2 599 Familjedaghem 289 Visste du att... Lidingö utnämndes 2005 till Healthy City, och ingår därmed i Världshälsoorganisationens (WHO) nätverk för hälsosamma städer. Lidingö deltar med nio andra europeiska städer i nätverket

Läs mer

Hallstahammars kommun

Hallstahammars kommun Revisorerna REVISIONSRAPPORT Granskning av Delårsrapport Hallstahammars kommun Utarbetad av Komrev inom PwC på uppdrag av kommunens revisorer och antagen vid revisorernas sammanträde 2010-10-19 Granskningen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13) Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (13) Finansplan 2016-2018 Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015 Sida 2 (13) Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2015 en strategisk plan

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874

Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB 1(5) Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Verksamheten Ägarens uppdrag till SP är att som en del

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Tryckindustri Halvårsrapport 1 september 1997 28 februari 1998

Tryckindustri Halvårsrapport 1 september 1997 28 februari 1998 Tryckindustri Halvårsrapport 1 september 1997 28 februari 1998 9 9 7 8 Starkt första halvår resultatet efter finansnetto ökade med 65 procent till 10 Mkr Försäljningen ökade med 13 procent Resultatprognos

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Klippans kommun Mattias Johansson Alf Wahlgren 10 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Definitiv Budget 2015 Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Kommunallagen om budget Förslag till budget ska upprättas av kommunstyrelsen (KS) före oktober månads utgång Budgeten ska fastställas av

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 Revisionsrapport April 2011 Erika Svensson Helen Samuelsson Dahlstrand Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Revisionsfråga och metod...5 3 Granskningsresultat...6

Läs mer

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934 Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 679 4 209 4 295 3 949 3 784 Gåvor 90-konto

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer