Årsredovisning Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 1

Transkript

1 Årsredovisning 2011 Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 1

2 INNEHÅLL Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 Kommundirektören har ordet 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förutsättningar för kommunal verksamhet.. 5 Om Ekerö kommun. 7 Ekerös karaktär och invånare.. 7 Ekerö kommuns organisation.. 9 Ekerös ekonomiska utveckling.. 11 Kostnadsjämförelse med andra. 12 Måluppfyllelse.. 15 Resultat Den kommunala koncernen. 19 AB Ekerö Bostäder. 20 Ekerö kommun. 21 Nyckeltal. 28 Investeringar. 29 Kommunens medarbetare. 31 Nämnder och Kommunstyrelse Barn och utbildningsnämnden. 35 Socialnämnden 39 Kultur och fritidsnämnden. 43 Byggnadsnämnden 46 Miljönämnden. 49 Tekniska nämnden 51 Kommunstyrelsens förvaltning. 55 Kommunstyrelse Produktionsorganisation 58 FINANSIELLA RAPPORTER OCH TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Resultaträkning kommunen 64 Balansräkning kommunen 65 Kassaflödesrapport kommunen 66 Noter kommunen.. 67 Resultaträkning koncernen. 74 Balansräkningen koncernen 75 Kassaflödesrapport koncernen.. 76 Noter koncernen 77 Driftredovisning 80 Upplysningar om redovisningsprinciper.. 81 Ord och begreppsförklaringar 82 Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 2

3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Ekeröbornas rättmätiga förväntningar på god kvalitet och service i våra verksamheter är självklara och det är en ansvarsfull och stimulerande uppgift att motsvara det förtroende som vi har fått av medborgarna. För sjunde året i rad kan jag som Kommunstyrelsens ordförande konstatera att årsbokslutet visare på ett positivt resultat, för 2011 är det 37 miljoner kronor. Kommunen visar med det resultatet att man både stärker sitt egna kapital och uppfyller balanskravet tack vare en ansvarsfullt skött ekonomi. Det är min uppgift som Kommunstyrelsens ordförande att tillsammans med Kommunstyrelsen leda arbetet med att förvalta Ekeröbornas gemensamma resurser och skapa långsiktig tillväxt. Vi befinner oss precis som tidigare i en tid av många stora och viktiga beslut, inte minst när det gäller infrastruktur. För att möta den framtida tillväxten så har vi under lång tid arbetat med ett antal större projekt som till exempel ett nytt badhus, fler äldreboenden, ny färjeförbindelse, Förbifart Stockholm, breddning av Ekerövägen samt utbyggnad av Ekerö och Stenhamra centrum. En stark ekonomi är en förutsättning för långsiktig tillväxt. Det gör att vi kan skapa handlingsutrymme för kommunen att satsa på välfärdens kärna och det som verkligen behövs, till exempel fortsätta vår satsning att bli en av de tio bästa skolkommunerna och att rusta upp våra verksamhetslokaler. Med ordning och reda i kommunens finanser kan vi fullgöra det kommunala uppdraget och upprätthålla den goda kvalitet vi har i våra verksamheter. Jag vill framföra ett tack till alla er duktiga tjänstemän som jobbar i den andan varje dag. Ekerö i mars 2012 Peter Carpelan (M) Kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 3

4 Kommundirektören har ordet I Ekerö kommun har vi duktiga och ambitiösa medarbetare. Det är därför en förmån att få vara kommundirektör och leda dessa verksamheter. Jag vill än en gång framföra ett stort tack till alla er som varje dag möjliggör den fina verksamhet som bedrivs i vår kommun och med så god kvalitet. Det här är min fjärde årsredovisning och jag har ånyo nöjet att kommentera ett positivt bokslut. Även 2011 har varit ett stimulerande och intensivt verksamhetsår och bokslutet visar på ett positivt resultat om 37 miljoner kronor, vilket är nära 28 miljoner kronor bättre än budget. Sammantaget består det goda resultatet av tre delar: ökade skatteintäkter i kombination med en god budgetdisciplin och kostnadsmedvetenhet i våra verksamheter, samt genomförda försäljningar under året. De ekonomiska utsikterna i Sverige är svaga till följd av utvecklingen i omvärlden. Att en inbromsning skulle ske har varit tydligt en tid men den har blivit kraftigare än väntat. Detta påverkar givetvis Ekerös ekonomi och det finns anledning att iaktta återhållsamhet inför framtiden, samtidigt som vi ska upprätthålla en god kvalitet i verksamheterna. Finansiering av de stora investeringar som kommunen står inför kommer att bli en tuff utmaning för såväl oss tjänstemän som kommunens förtroendevalda. Min ambition är och förblir att våra medborgare ska känna sig nöjda och stolta över hur vi förvaltar och utvecklar kommunens verksamheter på ett effektivt och professionellt sätt. Ekerö i mars 2012 Lars Hortlund Kommundirektör Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 4

5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KOMMUNAL VERKSAMHET En kommun ger service och tillhandahåller en mängd olika tjänster till invånarna Det kommunala uppdraget är reglerat i Kommunallagen och den allra mesta av verksamheten är styrd av speciallagstiftning. Kommunens intressenter och omvärlden Den kommunala organisationen finns till för att ge invånarna den service som ska ges i och med det kommunala uppdraget och som man genom skatten tillsammans solidariskt betalar. Kommunens samlade verksamhet är dels den verksamhet kommunen driver i kommunkoncernen och dels genom uppdragsföretag. Invånarna är den viktigaste målgruppen för verksamheten. Det finns även många andra som den kommunala organisationen har nära samröre med. Det är till exempel näringslivets representanter, finansiärer, samarbetspartner, leverantörer och media. I en kommun kan man vara invånare och man kan vara medlem. Medlem är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom eller är där taxerad till kommunalskatt. Den som är folkbokförda i kommunen och som senast på valdagen fyller 18 år, väljer i allmänna val ledamöter till Kommunfullmäktige som är kommunens högsta politiska organ. Det kommunala självstyret är grunden för den kommunala verksamheten och är reglerat i kommunallagen. Den allra största delen av verksamheterna är också reglerade i speciallagstiftningar. Den kommunala organisationen har en omfattande roll som myndighetsutövare. Den kommunala verksamheten är lokal till sin karaktär men verksamheten är starkt beroende av samhällsutvecklingen i övrigt. Det gäller inte minst utvecklingen i Stockholmsregionen. Beslut på andra politiska nivåer, till exempel i riksdag och i landsting, har stor betydelse för den lokala utvecklingen av den kommunala verksamheten. Finansiering av kommunal verksamhet Kommunal verksamhet finansieras till den allra största delen med skatteintäkter och generella statsbidrag inom den kommunala utjämningen samt med kommunal fastighetsavgift. I Ekerö kommun finansieras verksamheten till fyra femtedelar på sådant sätt. Inom vissa verksamheter betalar den som använder tjänsten kommunens kunder en avgift eller taxa som delfinansierar verksamheten. Övriga intäkter är riktade statsbidrag och intäkter som momsbidrag som kompensation för köp av verksamhet av privata företag, ersättning från försäkringskassan för personlig Medborgare Kunder Avgifter, taxor 7 % (100 mkr) Skatteintäkter Generella stb Fastighetsavgift Det kommunala uppdraget Bild: Intäkternas fördelning, bokslut % (1 185 mkr) 5 % (70 mkr) Bidrag Övr intäkter 6 % (91 mkr) assistans, EUbidrag, bostads och lokalhyror och försäljning av platser i verksamheten till andra kommuner. Här ingår även de reavinster som kommunen gör vid försäljning av mark och bostäder. Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 5

6 En av grundpelarna för den kommunala självstyrelsen är rätten att bestämma hur mycket skatt som ska tas ut av kommuninvånarna. Merparten av de kommunala verksamheterna är obligatoriska. Därför gäller dessutom krav på att den tillhandahållna servicen ska vara likvärdig i landets kommuner för de i lag reglerade verksamheterna. Sveriges kommuner har olika förutsättningar att erbjuda service av likvärdig omfattning och kvalitet till samma skattesats. AVGÖRANDE FAKTORER FÖR SUMMAN SKATT OCH UTJÄMNING TILL VARJE KOMMUN: den kommunala skattesatsen antal invånare och ålderssammansättning i kommunen tillväxen av skatteunderlaget i Sverige omfattningen av tillskjutande medel från staten För att inte kravet på likvärdig service ska leda till för stora skillnader i skattesats, utjämnas skillnader i skatteinkomster och för kostnader som beror på faktorer utanför kommunens kontroll. Det finns ett kommunalekonomiskt utjämningssystem mellan landets kommuner. Skatteintäktssystemet och utjämningssystemet är konstruerat på ett sätt där de olika beståndsdelarna samvarierar. År 2008 infördes kommunal fastighetsavgift. Under införandeåret fick alla landets kommuner ett lika stort bidrag i kronor per invånare. I gengäld minskade utjämningsbidraget med motsvarande belopp. Från år 2009 tillförs varje kommun förändringen av fastighetsvärdet i kommunen. Ekerö ökat med 8,7 mkr. Det finns också ett utjämningssystem för reglering av kostnadsskillnader mellan kommunerna för LSSverksamhet (Lag om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade). Utjämningen är statsfinansiellt neutral genom att bidrag och avgifter från kommunerna är lika stora. Det kommunalekonomiska utjämningssystemet består av fem delar: o Inkomstutjämning av skatteinkomster mellan kommunerna. Kommuner som har högre beskattningsbara inkomster än det garanterade, betalar en avgift. Kommuner som har lägre får bidrag. Ekerö är en av tio kommuner i landet som betalar inkomstutjämningsavgift. o Kostnadsutjämning för skillnader i kostnadsnivå som kommunen inte kan råda över för obligatoriska verksamheter. o Strukturbidrag som inrymmer olika bidrag av regionalpolitisk karaktär. o Införandebidrag för att mildra omställningseffekter vid förändringar i utjämningssystemet. o Regleringsbidrag eller regleringsavgift vars syfte är att staten ska ha kontroll över den totala kostnaden för systemet. God ekonomisk hushållning En kommun ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det handlar om att ta ansvar för verksamheten ekonomiskt och innehållsmässigt och inte övervältra på kommande generationer. Intäkterna ska inte bara finansiera den löpande verksamheten utan även investeringarna. Intäkter från försålda tillgångar ska användas till nyinvesteringar eller amortering på skuld. Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 6

7 OM EKERÖ KOMMUN Ekerö är en grön oas i Mälaren där allt fler vill bo! Årligen ökar invånarantalet i kommunen och många Ekeröbor är barn och ungdomar. Varje år byggs det nya bostäder och trots ett högt förändringstryck sker utbyggnaden med försiktighet och omtanke för att värna den unika miljön på Mälaröarna. Under flera år har kommunens ekonomiska resultat varit positivt. Men det finns ett tryck uppåt på kostnadsnivån som kräver strategiska ställningstaganden och god långsiktig planering för att inte försämra den ekonomiska situationen. Ekerös karaktär och invånare Ekerö är till karaktären en blandning av förorts och landsbygdskommun. Det bor drygt 117 invånare i snitt per kvadratkilometer landyta med en koncentration runt centrumområdena på Färingsö och på Ekerö. I länet finns det bara sex kommuner med glesare befolkning inom kommunens yta. I Ekerö finns inga höghus och andelen småhus med äganderätt dominerar. Enligt Statistiska Centralbyråns uppgifter 2010 är andelen småhus 84 procent av de lägenheterna i det kalkylerade bostadsbeståndet. Vid årets slut bodde det personer Ekerö kommun. Av de nära 2,1 miljoner som bor i Stockholms län är 1,2 procent Ekeröbor. I Ekerö ökade invånarantalet med nästan 360 personer eller 1,4 procent. Det överstiger den genomsnittliga ökningen i Ekerö under både de sista fem respektive de senaste tio åren. I länet var det Sigtuna kommun där befolkningen ökade mest, 3,2 procent, följd av Solna med 2,6 procent. Sett till kommunens olika delar har antalet invånare ökat mest i Ekerö som är den största församlingen. Men även i år det i Färingsö församling den största ökningen sett till andel av befolkningen, 2,1 procent. I AdelsöMunsö och på Lovö har antalet invånare minskat. Folkmängdens förändring Födda Döda Inflyttade Utflyttade Befolkningsökning Total befolkning Årlig ökning, procent 1,4 1,3 1,3 0,4 1,6 Folkmängd församling Adelsö M unsö Ekerö Lovö Färingsö Totalt År År Förändring, antal Förändring, procent 1,4 1,5 0,8 2,1 1,4 Den totala befolkningsökningen i Stockholms län var 1,8 procent eller drygt invånare. Befolkningsökningen i riket var 0,7 procent. Mer än en femtedel, 22 procent, av Sveriges befolkning bor i länet. Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 7

8 Med Ekerös mått mätt var antalet nyfödda barn ovanligt lågt under Man får gå tillbaka till åren runt millennieskiftet för att komma ner i samma låga antal. Födelseöverskottet är bara drygt 80 invånare. Istället är det nya Ekeröbor som har flyttat in i kommunen som framförallt svarar för årets befolkningsökning. Flyttningsnettot visar ett överskott med nära 270 personer. I Ekerö är andelen kvinnor och män i stort sett jämt fördelat (50,1/49,9 procent). Befolkningen är ung och medelåldern uppgår till 38,5 år, vilket är en höjning med 0,2 år jämfört ett år tidigare. Genomsnittsåldern är fortsatt 38,9 år i Stockholms län. Det är idag 13 kommuner i länet med lägre medelålder bland befolkningen än Ekeröborna. Det är fem fler kommuner än ett år tidigare. Möjligen kan den stora inflyttningen i allmänhet till länet och till några av dessa kommuner bidra till sänkt medelålder? Huddinge kommuns invånare har den lägsta medelåldern med 37 år. Högst medelålder, 44 år, är det bland invånarna i Norrtälje. Av Ekerös invånare har 12,2 procent utländsk bakgrund, det är 0,3 procent fler än för ett år sedan. Motsvarande siffra i Stockholms län är 28,9 procent och i riket 19,6 procent och har i båda fallen ökat jämfört föregående år. 4,7 procent av Ekeröborna är utländska medborgare. I Stockholms län är det 10 procent och i hela riket 6,9 procent. Många i Ekerö är unga. 28 procent är barn och ungdomar till och med 18 år. Andelen har minskat något. Väldigt få är riktigt gamla. Av alla Ekeröbor är 3 procent 80 år eller äldre. Gruppen yngre pensionärer, 6579 år, fortsätter öka. Under året med drygt 160 och är idag 12 procent av hela kommunbefolkningen. Antalet barn i grundskole och gymnasieålder ha marginellt blivit färre och utvecklingen följer den demografiska förändringen i landet. Även antalet barn i förskoleålder minskade 2011 jämfört året innan. Invånarantalet överträffar den senaste prognosen för 2011 med 70 invånare. Att det framförallt är inflyttning till kommunen som bidragit till befolkningsökningen är tydligt i och med att utfallet vuxna 1964 år är väsentligt högre än prognosen. Antalet nyfödda barn under året är betydligt lägre, drygt 50 barn, än prognosen. Tillväxttakten i kommunen sker med försiktighet och omtanke. Översiktsplanen pekar ut en koncentration av utbyggnaden inom det så kallade tätortsbandet. Detta för att bland annat optimalt tillvarata kommunala investeringar, men också för att möjliggöra en levande landsbygd. Byggnation av nya bostäder sker även utanför området. Ekerö kommun har en hög förvärvsintensitet. I åldern 2064 år är den totalt 84,6 procent och för kvinnorna 83,6 procent. Högst förvärvsintensitet i länet har Nykvarn med 86,4 procent. Därefter Vallentuna och Ekerö den tredjehögsta. Ekerös kvinnor har den fjärde högsta förvärvsintensiteten i länet. I Stockholms län är förvärvsintensiteten 77,4 procent totalt och för kvinnor 76,4 procent. Många pendlar ut från kommunen, omkring Men det finns också de som pendlar in till arbete i Ekerö från andra kommuner och nettopendlingen uppgår till drygt personer. Jämfört ett år tidigare är det både fler som pendlar ut från och pendlar in till kommunen och sammantaget har nettopendlingen ökat något. Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 8

9 Efter den kraftiga uppbromsningen i ekonomin hösten 2008 som kom att i hög grad påverka arbetsmarknaden, förbättrades läget under 2010 och i början av Den finansiella oron i euroområdet dämpade tillväxten kraftigt under sista kvartalet I Sverige ökade sysselsättningen under 2011 men Arbetsförmedlingen prognosticerar en betydligt lägre sysselsättningsökning Invånarna i Ekerö är välutbildade och många är egenföretagare. Den öppna arbetslösheten bland Ekeröborna är alltid relativt låg jämfört många andra kommuner. Vid årsskiftet var andelen arbetslösa 1664 år i riket 4,7 procent. I Ekerö är andelen 2 procent. I länet är arbetslösheten lägre endast bland invånarna i Vallentuna och i Vaxholm. I gruppen unga 1824 år är arbetslösheten högre. Bland Ekerös unga vuxna var den vid årsskiftet 4,4 procent eller motsvarande drygt 40 ungdomar. Jämfört ett år tidigare är antalet ungefär detsamma. Jämfört kommunerna i länet har idag sju kommuner lägre ungdomsarbetslöshet. Danderyd har den absolut lägsta arbetslösheten med 2,4 procent. Det bör anses vara en låg arbetslöshet och kan möjligen bero på att många studerar vidare direkt efter gymnasiet? Lägst arbetslöshet finns sedan i Vallentuna med 3,2 procent och i Lidingö med 3,5 procent. Högsta arbetslösheten i hela befolkningen och bland ungdomar i länet återfinns i Södertälje. Bland samtliga invånare 8,7 procent och bland ungdomarna 8,3 procent. Arbetslösheten i åldersgruppen är i riket 7,3 procent och i Stockholms län 5,4 procent. De redovisade uppgifterna är de öppet arbetslösa. Andelen arbetslösa sjunker om dem i olika åtgärdsprogram exkluderas. Ekerö kommuns organisation Kommunfullmäktige är den beslutande församlingen och tillsätter Kommunstyrelse. Fullmäktige tillsätter de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter enligt särskilda författningar eller för verksamheten i övrigt. Fullmäktige bestämmer nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. Resultatet efter 2010 års kommunalval är fortsatt majoritet för den borgerliga alliansen. Kommunfullmäktiges 41 mandat fördelar sig över 9 partier och majoriteten bestående av Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna har 26 mandat. Det första sammanträdet i nya Kommunfullmäktige var budgetfullmäktige i november Från 1 januari 2011 verkar den nya sammansättningen i Kommunstyrelse och facknämnder. Nämndsorganisationen för den nya mandatperioden utökades med en Teknisk nämnd från 1 april FAKTARUTA Arbetsförmedlingen har den 30 september 2011 förändrat sitt sätt att beräkna andelen arbetslösa. Istället för att som tidigare relatera till befolkningen 1664 år kommer procenttalen att baseras på den registerbaserade arbetskraften. Andel arbetslösa i Ekerö är 2,0 procent år Med den tidigare definitionen 1,6 procent vilket är samma andel och jämförbar med redovisad uppgift Andel arbetslösa 1824 år i Ekerö är 4,4 procent Med den tidigare definitionen 2,1 procent och samman nivå som ett år tidigare. Registerbaserade arbetskraften består av tre delar: Förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt arbetsmarknadsstatistiken Rams). Består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Uppgifter uppdateras en gång per år i november. Öppet arbetslösa (inskrivna arbetsförmedlingen) Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna arbetsförmedlingen) Kommunfullmäktige Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna 4 4 Centerpartiet 2 2 Kristdemokraterna 2 2 Socialdemokraterna 5 7 Vänsterpartiet 1 1 Miljöpartiet de gröna 4 3 Öpartiet 4 4 Sverigedemokraterna 1 Antal mandat KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordförande: Inger Linge (M) Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 9

10 ORGANISATION Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 10

11 Ekerö kommun tillämpar huvudsakligen två organisationsstrukturer. Skola, barnomsorg, insatser för funktionshindrade, äldreomsorg och kulturverksamhet är organiserad enligt beställare/ utförarmodell. Här finns även myndighetsutövning. De ansvariga nämnderna, Barn och utbildningsnämnden, Socialnämnden och Kultur och fritidsnämnden, reglerar uppdrag och kostnadsersättning med externa och interna utförare i avtal och överenskommelser. Den interna kommunala produktionen av verksamheterna är organiserad i enheter i tre produktionsområden med produktionsledning där Kommunstyrelsen är ansvarig nämnd. Organisationsmodellen innebär att barn och föräldrar väljer barnomsorg och skola i antingen en kommunal enhet eller en alternativ utförare. Den ekonomiska ersättningen följer barnet. Inom både äldreomsorg och i insatser för funktionshindrade finns enheter som drivs av såväl externa entreprenörer som kommunen. Lagen valfrihetssystem används inom hemtjänst, medicinsk fotvård och ytterligare tjänster inom socialtjänsten och den enskilde väljer vem som ska utföra tjänsten bland dem som har fått tillstånd av Socialnämnden. Övriga nämnder och dess verksamhet är organiserade utifrån en traditionell förvaltningsmodell. Ekerö är en av tio medlemskommuner i Sbff (Södertörns brandförsvarsförbund). Ekerös brandförsvar finns i kommunen men är en del av Sbff:s organisation under professionell ledning. Kommunalförbundets medlemskommuner är Botkyrka, Ekerö, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. Den politiska styrningen utgår från förbundsdirektionen. Ekerös representation i direktionen är kommunalrådet, tillika kommunstyrelsens ordförande, som ordinarie ledamot och oppositionsrådet som ersättare. I kommunkoncernen ingår det helägda bostadsbolaget AB Ekerö Bostäder. Samägda företag utan betydande inflytande är AB Vårljus och AB Stockholmsregionen Försäkring. Ekerös ekonomiska utveckling De offentliga finanserna återhämtade sig efter den djupa lågkonjunktur som inleddes under hösten Den globala finansiella krisen påverkade Sveriges kommuner genom raset i skatteintäkter och de åtstramningar som var nödvändiga under 2009 för att inte få en ohållbar obalans i ekonomin. Budget 2010 kom att påverkas av krisen. Regeringen tillförde extra medel till kommunsektorn för att bromsa upp negativa effekter. Det ekonomiska resultatet för offentligsverige som helhet blev väsentligt bättre än vad som befarades under båda dessa år även om variationerna var stora. Ekerö klarade sig väl under den svåra tiden. Återhållsamhet med utgifter och en försiktig inställning i budgeten, goda intäkter från försäljning av mark och det tillskott som kommunerna erhöll gjorde att resultaten var mycket goda även under Under ökade verksamhetskostnaderna mycket litet. Däremot ökade verksamhetskostnaderna väsentligt mer under 2010 om man rensar från effekterna av försäljningsintäkterna. Men kostnadsökningen var inte högre än vad budgeten medgav. Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 11

12 En positiv befolkningsökning bidrog till kostnadsökningen Men förklarar inte ökningen i sin helhet. Vissa verksamheter kostade väsentligt mer under 2010 än vad som var beräknat men kunde matchas upp med lägre kostnader från i första hand reserver och volymrelaterad verksamheten. Budget 2011 medgav kostnadsökningar utan avgörande behov av effektivisering och kostnadsreducering på andra områden Budget 2011 utmärktes även den av viss försiktighet. Hänsyn togs till verksamhetens behov av volym och priskompensation och de budgetjusteringar som måste göras till följd av ny mandatperiod. Budget 2011 medgav också vissa satsningar på skolsidan. I övrigt utmärktes budgeten av återhållsamhet i och med den osäkerhet som fanns i den långsiktiga ekonomiska planeringen. Ekonomin i Sverige bromsade upp kraftigt under sista kvartalet Finansiell oro råder i första hand i euroområdet men även vidare globalt. Det här påverkar offentlig Sverige. Utfallet för helår 2011 visar på en högre tillväxt i skatteunderlaget än vad som förutsades för ett år sedan. Det finns också signaler på bättre tillväxt 2012 och 2013 men även om sysselsättningen ökar i riket prognosticeras det nationellt om att det blir i en mindre omfattning än vad fallet var under Stor osäkerhet råder över resultaten av pågående centrala löneförhandlingar mellan parterna. Löneökningar på väsentligt högre nivå än vad som antagits i flerårsplaneringen innebär avgörande förändringar i de ekonomiska förutsättningarna års resultat är positivt. Den främsta anledningen är högre skatteintäkter genom en förbättrad tillväxt i skatteunderlaget i riket samt högre försäljningsintäkter. Resultat 2011 innehåller en satsning på underhållsåtgärder i verksamhetslokaler. I övrigt visar merparten av verksamheten en positiv avvikelse jämfört årsbudget. Ekerö kommun har därför under sju år i rad haft goda positiva resultat och den ekonomiska utvecklingen har i stora drag följt konjunkturen och kommunsektorn i stort. Det egna kapitalet har förstärkts. Ekerö bygger successivt upp sin ekonomiska kraft men har idag ännu inte tillräckliga marginaler för att möta snabba negativa omkastningar i konjunkturen och behöver planera och sannolikt vidta åtgärder, för att kunna möta ökat investeringsbehov och risk för ett ökat kostnadstryck utöver vad som har antagits i flerårsplanen. Kostnadsjämförelse med andra Att många av Ekerös invånare är unga avspeglar sig även i hur resurserna fördelas i budgeten. Mer än halva nettobudgeten, 57 procent, är styrd till Barn och utbildningsnämnden. Ekerö har historiskt sett en ganska stor andelverksamhet för personer med funktionsnedsättning jämfört många andra kommuner i Stockholms län. Andelen äldre invånare är fortfarande relativt få och kostnaden för verksamheten därför tagit mindre del i anspråk. Kostnaden för äldreomsorgen ökar successivt sedan en tid genom att antalet brukar blir allt fler och behoven ökar. Den officiella ekonomiska statistiken för landets kommuner säger ingenting om kostnadsnivån i respektive kommun är rätt eller fel utifrån befolkningssammansättning, ambitionsnivå, kvalitet, effektivitet eller andra lokala förutsättningar. Kostnaderna avser utfall per år per invånare utan hänsyn till årets resultat eller avvikelse mot budgeterade kostnader. Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 12

13 Kostnad per invånare År 2010 var den totala kostnaden för den kommunala verksamheten i Ekerö kommun nära kronor per invånare. Jämfört alla 290 kommuner i Sverige har Ekerö "plats" 145 lägst kostnad för verksamheten. Det betyder även mediankostnad bland rikets kommuner. Det är en något sämre placering jämfört året innan utifrån, kommun som har lägst kostnad har placering 1. Men Ekerö har en fortsatt bättre placering år 2010 jämfört år 2008 då vi hade plats 151 vilket är den sämsta lägstkostnadplaceringen sedan mätningen startadet. Kostnaden i Ekerö har ökat med 2,4 procent per invånare jämfört året innan. Förändringen är marginellt högre än den genomsnittliga förändringen i riket som är 2,1 procent. I Ekerö ökade kostnaden nästan som genomsnittet bland kommunerna i Stockholms län som var 2,5 procent. Sen mätningen startade 2002 har Ekerö årligen tappat något i ranking lägst kostnad kronor per invånare. Varför Ekerö tappat i ranking lägstkostnad kräver en mer omfattande analys. Möjliga orsaker kan vara de senare årens befolkningsökning i målgruppen barn och ungdomar. Visserligen återfinns denna ökning i hela landet men Ekerö har en andelsmässigt stor andel invånare i åldersgruppen och fler förskolebarn och många gymnasieungdomar kan slå igenom i kostnaden per invånare. En annan möjlig bidragande orsak är den successivt högre andelen äldre invånare med behov av kommunala tjänster. Över tid har en allt större del av Ekerös resurser styrts mot äldreomsorgen både i form av hemtjänst och med fler platser i särskilt boende. Ekerö är en växande kommun med behov av investeringar i bland annat nya verksamhetslokaler. De senare årens investeringsnivå har dock varit relativt begränsade varför den faktorn inte ska ha kommit att påverka kostnaden per invånare på något avgörande sätt. Däremot är det sannolikt att så kommer att ske framöver genom att allt pekar på behov av högre investeringsnivå. Om Ekerö skulle ha samma kostnad per invånare för verksamheten som den kommun som har lägst kostnad skulle den sammanlagda nettokostnaden vara 330 mkr lägre. Det är 30 procent av 2011 års nettokostnad i Ekerö. Om Ekerös kostnader skulle sänkas till snittet i länet skulle kostnaderna behöva minskas med 84 mkr eller 7,5 procent. År Plac ering "lägst kostnad" i riket Ekerö, placering i riket Ekerö kr/inv Stockholms län kr/inv riket kr/inv Årlig förändring av kr/inv Ekerö % 2,4 1,4 6,2 6,8 6,2 Stockholms län % 2,5 1,7 4,6 5,3 3,2 Riket % 2,1 1,4 5,2 4,9 3,5 De övergripande ekonomiska jämförelsetalen finns också uppdelad på 9 olika huvudområden. Även här redovisas kostnaden i kronor per invånare. Det innebär att ingen hänsyn är tagen till den påverkan som ålderssammansättningen har på hur den totala kommunala kostnaden fördelas på olika verksamheter. Ekerö har hög kostnad per invånare för delområdet Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg (8 293 kronor per invånare) samt för delområdet Utbildning ( kronor per invånare). Det är en naturlig följd av att många Ekeröbor är unga och har plats i förskola och skola. Därför är "placering lägst kostnad i riket" långt ned på skalan. För förskola och fritids "plats" 284 och för utbildning "plats" 273" bland Sveriges 290 kommuner. Förändringen 2010 jämfört året innan 2009 är marginell för båda delområdena både vad gäller "placering" och i kronor per invånare. Barnomsorgskostnaden har bara ökat med 10 kronor per invånare och utbildningskostnaden har minskat Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 13

14 med 52 kronor per invånare. En slutsats av det är att även om antalet invånare har ökat fler delar på totalkostnaden har inte totalkostnaden för delområdena ökat i någon större omfattning. Att volymerna inom barnomsorgen och utbildning inte har ökat i någon större utsträckning 2010 jämfört 2009 har betydelse. Inom de övriga delområdena blir placeringen "lägst kostnad i riket" betydligt högre upp på skalan. För äldreomsorg och personer med funktionsnedsättning ökar kostnaden per invånare lite för varje år. Det syns även i placeringen där Ekerö årligen halkar ned lite i placering. År 2010 är placeringen 69:e plats lägst kostnad per invånare med en nettokostnad om kr. Övriga fem områden är kostnaden per invånare för samtliga delar bland de 40 kommuner med lägsta kostnaderna. Kostnad jämfört förväntad kostnad enligt utjämningssystemet En annan övergripande jämförelse på några av verksamhetsområden är när kommunens kostnad jämförs med en så kallad standardkostnad. Barnomsorg och Grundskola har lägre kostnad än standardkostnad. Den nivån har funnits i alla år. Det är vanligen så i storstadsområden och särskilt i Stockholms län. Gymnasieskolan har 2010 något lägre kostnad än standardkostnad. Avvikelsen brukar variera från år till år ibland högre och ibland lägre. Troligen beror det på hur val till gymnasieutbildning är årligen. Äldreomsorgen är högre kostnad än standardkostnad. Så har varit fallet de senaste fem åren. Det kan hänga ihop med att verksamheten stadigt under några år har ökat i sin omfattning. Från år 2009 ingår kostnader som tillhör området men som tidigare felaktigt har redovisats på Individoch familj. Den procentuella avvikelsen har ökat 2010 jämfört året innan. Individ och familjeomsorg har en något lägre kostnad än standardkostnad år Från och med 2009 har exkluderats en kostnad för verksamhet som felaktigt inkluderas i området och som ska redovisas inom äldreomsorgen. Den procentuella skillnaden 2010 har märkbart minskat jämfört året innan. Delverksamheter Procentuell skillnad mellan År redovisad kostnad och standardkostnad Barnomsorg 8,1 4,5 3,4 6,0 3,1 Grundskola 4,8 4,1 3,5 7,0 3,0 Gymnasieskola 1,5 3,4 1,2 1,3 2,4 Äldreomsorg 18,0 13,7 3,9 8,8 2,2 Individ och familjeomsorg 2,8 11,5 20,2 15,7 7,9 Den procentuella skillnaden mellan redovisad kostnad och standardkostnad är en indikation på om kommunen har en högre eller lägre kostnad än de som motiveras av den egna strukturen enligt det statliga kostnadsutjämningssystemet. En positiv avvikelse betyder att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar. En negativ avvikelse betyder att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar. Avvikelser kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitionsnivå eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. De kan också bero på strukturella faktorer som inte beaktas i utjämningen. Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 14

15 MÅLUPPFYLLELSE Alliansen i Ekerös politiska plattform är inriktningen för all kommunal verksamhet. I Ekerös sju verksamhetsmål uttrycks prioritering på kärnverksamhet, service, samhällsutveckling, miljö och den ekonomiska nivån som ger förutsättningar för en fortsatt god utveckling för Ekerö kommun. Kommunfullmäktige beslutade i december 2010 att anta allianspartierna i Ekerös politiska plattform som inriktning för all kommunal verksamhet under mandatperioden I oktober 2011 beslutade Kommunfullmäktige om sju övergripande verksamhetsmål för utvecklingen. Bedömning måluppfyllelse T Mål 1 Grundskola Ekerö ska vara en av landets 10 bästa skolkommuner. Mål 2 Äldre i kommunen Invånare över 65 år som använder service hemtjänst och bor i särskilt boende i kommunen ska känna nöjdhet och kvalitet i tjänsterna. Ekerö ska över tid vara en av tre bästa kommuner i länet och sträva mot att bli en av landets 10 bästa äldreomsorgskommuner. Mål 3 Service och bemötande Ekerö kommuns invånare, företagare och andra intressenter ska uppleva en hög servicegrad och ett gott bemötande i sina kontakter med kommunen. Mål 4 Valfrihet Möjligheten för den enskilde att välja utförare av de kommunala tjänsterna, man har rätt till, ska öka jämfört år Mål 5 Hållbar utveckling Kommunen ska verka för minskad klimatpåverkan genom effektivare energianvändning och transporter samt för att säkerställa att naturresurser, mark, vatten, naturoch kulturmiljövärden nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt. Mål 6 Samhällsutveckling Ekerö kommun ska utvecklas med försiktighet och omtanke och bevara sin nuvarande karaktär. Ekerös expansion ska ske på ett sådant sätt att varken miljövärden, kulturvärden eller framtida utveckling äventyras. Bostadsbyggande ska därför präglas av småhusbebyggelse, vilket ska beaktas vid allt översikts och detaljplanearbete. Kompletterande bebyggelse med olika upplåtelseformer ska dock medges, särskilt i våra centrumkärnor såsom Ekerö centrum, Stenhamra centrum samt Träkvista torg. Samhällsplaneringen ska gynna kollektivtrafiken och förbättra infrastrukturen. Mål 7 Ekonomi Årets resultat ska vara positivt, nivån fastställs i samband med beslut om budget. Utgångspunkten är årets resultat som ska vara minst 1 procent och sträva mot 2. Investeringsbudgeten ska årligen anpassas till utrymmet för egenfinansiering. Låneskulden till kreditinstitut per invånare ska minska och högst uppgå till genomsnittet av länets kommuner Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 15

16 Bedömning måluppfyllelse I uppföljningen av år 2011 görs en första försiktig bedömning av statusnivå på verksamhetsmålen baserad på tillgängliga uppgifter om indikatorernas värde. Målen har sin utgångspunkt i beslutad inriktning för den kommunala verksamheten. Men de är ännu inte i sin helhet införlivade i prioriteringen i verksamhetsplaner och de egna målen för nämnder och produktionsområden. Samtliga mål tar sikte på att vara uppfyllda år 2014 om inget annat anges. Generellt görs bedömningen om att de aktiviteter och strategier för verksamhetsutvecklingen som finns återgivet i förvaltningsberättelse men framförallt i verksamhetsberättelserna från nämnder och produktionsområden, är tydliga i sin strävan att bidra till måluppfyllelse. Samlad bedömning Den genomsnittliga matematiska bedömningen över måluppfyllelse är 2 gult okejsken och med en tendens till att det ska slå om till grönt en positiv tendens mot att nå full måluppfyllelse. Bedömningen är att för året är två mål helt nådda men trenden är lite olika. Tre mål är bedömda till nivå 2 är på väg men inte helt uppnått det vill säga okejsken men där trenden för skolan är lite stagnerande i utvecklingen samtidigt som servicefrågorna har en klart positiv trend i årets mätningar. Förändringen jämfört år 2010 av äldreomsorgens indikatorer är positiv. Två av målen är inte uppnådda men arbete påbörjat för att nå målet, det är visst observandum att indikatorerna inte ännu visar på så positiv trend men allteftersom mandatperioden går kommer med lagda strategier bli en ökad takt med en okej situation innan målet uppnås. Mål 1 Grundskola Indikator för uppföljning: Genomsnittligt meritvärden för år 9 samtliga elever enligt Skolverket, ranking i Öppna jämförelser Utifrån indikatorn är målet inte uppnått. Sett sedan 2006 har trenden varit positiv. Uppgift saknas om 2011 för samtliga skolor. I de kommunala skolorna har meritvärdet ökat till 218,2. I riket 210,6. Placeringen för de kommunala skolorna är plats 35. Resultatet förbättring visar på högre meritvärde men samtidigt fallit tillbaka något i placering i landet. Trenden bedöms därför fortsatt vara på god väg utifrån förbättrat meritvärde, men tendensen i år är stagnerande. MERITVÄRDE ÅR 9 EKERÖ MERIT Kommunala Samtliga Riket År skolor skolor "PLACERING" I RIKET Kommunala Samtliga skolor skolor Vt ,7 211,7 206, Vt ,6 213,3 207, Vt ,7 218,2 290, Vt ,0 222,1 209, Vt ,2 218,4 208, Mål 2 Äldreomsorg Indikator för uppföljning: En bedömning över resultatindikatorerna 110 avseende Äldres omdömen om hemtjänst och särskilt boende i Öppna jämförelser. Ingen indikator ska vara röd och minst hälften av indikatorerna ska vara gröna. Utfallet visar att ingen indikator är röd men det är färre gröna än vad indikator styr för måluppfyllelse. Beaktat NKI nöjdkundindex för äldreomsorgen som helhet är Ekerö på åttonde plats i länet. Det finns dock en positiv tendens då föregående års två röda indikatorer kopplade till att ta hänsyn till åsikter/önskemål (inflytande) och aktiviter (social samvaro) har förbytts i att indikatorn är gul. Det är fortsatt tre indikatorer som visar grönt ljus. Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 16

17 Mål 3 Service och bemötande Indikator för uppföljning: I SBA:s mätning av näringslivsklimatet ska kommunens värde ligga på minst genomsnittet för deltagande kommuner. I SCB:s medborgarundersökning ska NMI successivt förbättras jämfört mätningen hösten Målet är inte uppnått i förhållande till indikatorerna. Men det är en stark positiv tendens mot måluppfyllelse. Det signalerar tillgängliga undersökningar. Bedömningen är måluppfyllelse 2. Resultatet, ranking i undersökningar: o Svenskt Näringslivs ranking upp +35 placeringar till plats 152 o Nyföretagarbarometern/Bolagsverket; Upp till plats 8 av 290 kommuner, 235 nya företagsetableringar. o SBA undersökning upp +6 placeringar till plats 37 o SKL Serviceundersökning plats 166 av 275 kommuner, deltog första gången Mål 4 Valfrihet Indikator för uppföljning: Antalet privata utförare av det kommunala uppdraget inom förskola, skola, äldreomsorg och insatser för funktionshindrade inom Ekerö kommun vid mättidpunkten jämfört årsskiftet 2010/2011. Under 2011 har ytterligare en friförskola etablerats i kommunen. Vid årsskiftet 2010/2011 hade Socialnämnden avtal med 11 privata utförare. Vid årsskiftet 2011/2012 var antalet oförändrat. Även om förändringen av summa privata utförare inte är storm bedöms målet vara uppnått för året. Bedömningen är att det finns risk för att antalet inte ökar i den önskvärda omfattningen eller takten. I nuläget är tendensen något stagnerande. Mål 5 Hållbar utveckling Indikatorer för uppföljning: Förflyttning mot ett positivare läge för värde av 12 nedanstående: Förflyttning mot ett positivare läge för värdet Tendens År 2011 År 2010 Andel förnybar och återvunnen energi i kommunens lokaler Transportenergi för tjänsteresor m bil i den kommunala org.(kwh/årsarb) Koldioxidutsläpp för tjänsteresor m bil i den kommunala org.(ton/årsarb) 0,24 0,27 Resor med kollektivtrafik (resor/inv) Skyddszoner vattendrag (ha) 25,1 35,8 Förbättrade enskilda avlopp (fast./år) Utsläpp fosfor kommunala reningsverk (kg/år) Högsta kvalitet badvattenprov (%) Områdesskydd sjöar och vattendrag (st) 0 0 Nyuppförda byggnader inom 100 m från Mälaren (st) 3 1 Miljöcertifierat skogsbruk FSC (%) Skyddad natur (%) 1,9 1,9 Kommunen verkar med olika aktiviteter och strategier i verksamheten för minskad klimatpåverkan. Det kommunala målet vilar på en bedömning av indikatorernas förflyttning får anses vara utgångsläget som förflyttningen mäts mot. Flertalet indikatorer kan påverkas i positiv riktning i den kommunala verksamhetens utförande. Bland annat har aktiva åtgärder vidtagits och resurser styrts mot att göra energieffektiviseringar i kommunens lokaler. Den samlade bedömningen för året är måluppfyllelse 3, påbörjat men inte uppnått. Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 17

18 Mål 6 Samhällsutveckling Indikator för uppföljning: Antalet nya bostäder i kommunen ska vara i genomsnitt 140 per år. Av tillkommande lägenheter i flerfamiljshus bör om möjligt cirka 20 % utgöras av hyreslägenheter. Antalet invånare ska kontinuerligt öka, i genomsnitt med 400 per år sett över längre tid. Arbetet i kommunen inom kommunens utveckling sker helt enligt intentionerna såsom det är uttryckt i målet. Bedömningen är att antalet nya bostäder i kommunen inte helt nådde upp till indikatorn 140. Antalet invånare ökade med nära 360. Sett några år bakåt i tiden har inte ökningen varit i genomsnitt med vad indikatorn pekar ut. Men i planeringen kommer antalet att öka mer. Uppföljningen av indikatorerna måste ske över lite längre sikt för bedömning måluppfyllelse. I nuläget är den samlade bedömnigen att uppnå målet är påbörjat, 3. Mål 7 Ekonomi Indikator för uppföljning: Resultatmålet beräknas i procent där årets resultat är i relation till summan av skatteintäkter, utjämning och kommunal fastighetsavgift Egenfinansiering beräknas i procent där investeringsutgifterna exklusive investeringar inom VA och Renhållning och vid beslut om särskilda projekt i förhållande till beloppet för avskrivningar, avsättningar, årets resultat och medel på bank. Långsiktig låneskuld till kreditinstitut i förhållande till antal invånare i Ekerö vid mättidpunkt Två av tre kriterier är helt uppfyllda. Tillsammans med att låneskulden per invånare successivt minskar görs bedömningen att det överväger att målet är uppnått för året. Men att det i nuläget bedöms svårt att uppnå den tredje indikatorn om låneskuld och därför är tendensen stagnerande. Målet är för året uppnått, bedömning 1. Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 18

19 RESULTAT 2011 Ekerö kommun gör positivt resultat med 37 mkr och de finansiella målen är uppnådda Årets resultat i kommunen är positivt och överträffar budgeterat resultat genom högre skatteintäkter och försäljningsintäkter samt god ekonomisk styrning i verksamheten. Vi har också kunnat göra extra underhållssatsningar på verksamhetslokaler. Koncernens resultat är också positivt, om än på en lägre nivå. Under året har kommunen sålt bostäder till bolaget. Kommunens samlade verksamhet Med kommunens samlade verksamhet menas den verksamhet kommunen driver i kommunkoncernen och i uppdragsföretag. Kommunkoncernen är den kommunala förvaltningen inklusive verksamhet som drivs i kommunalförbund samt kommunala bolag. De kommunala uppdragsföretagen består i o samägda företag utan betydande ägarinflytande som AB Vårljus (1,3 procent) och AB Stockholmsregionen Försäkring (2,4 procent) samt o kommunala entreprenader såsom företag som helt ägs av andra juridiska personer än kommunen och till vilka kommunen med stöd av Kommunallagen 3:18 och 3:19 överlämnat vården av en kommunal angelägenhet. Den kommunala koncernen I kommunkoncernen ingår den kommunala förvaltningsorganisationen och det helägda bostadsbolaget AB Ekerö Bostäder. I det helägda bolaget är ägarinflytandet tillgodosett genom att Kommunfullmäktige utser styrelseledamöter och revisorer i bolaget. Vid Kommunfullmäktiges sammanträde i april 2010 fastställdes ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder och antogs bolagsordning som fastställdes på bolagsstämman. Koncernen redovisar 2011 ett positivt resultat som uppgår till 15,9 mkr. Det är 59,3 mkr lägre resultat än föregående år. Den främsta anledningen är innevarande år lägre försäljningsintäkter till andra utanför koncernen. Efter eliminering i koncernbolaget bidrar Ekerö kommun med 17,2 mkr till årets resultat och AB Ekerö Bostäder med ett negativt resultat om 1,3 mkr. Koncernens verksamhetskostnader har ökat med 2,8 procent jämfört 2010 och uppgår till mkr. Koncernens intäkter, exklusive exploateringsverksamhet, är 286 mkr. En ökning med 2,6 procent jämfört ett år tidigare. Försäljning och exploateringsverksamhet ökade resultatet med 15,5 mkr och då har realisationsvinsten eliminerats för de bostäder kommunen sålde till bostadsbolaget under våren Dessa Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 19

20 belopp redovisas i resultaträkningens jämförelse störande poster där även sänkningen av diskonteringsräntan 2011 i pensionsberäkningarna återfinns med 9,8 mkr. Koncernens samlade tillgångar har, jämfört föregående årsskifte, ökat med 12,2 mkr till mkr. Det beror i huvudsak på ökade anläggningstillgångar med 18,2 mkr. Kassaflödet från den löpande verksamheten tillförde likvida medel med 95,5 mkr. Den tillförda likviditeten har använts till investeringar med 77,6 mkr och till amortering av banklån med 8,9 mkr samt betalning av kortfristiga skulder. Likvida medel vid årets slut uppgår till 84,6 mkr. Det är en minskning med 2,5 mkr jämfört Kommunkoncernens egna kapital tillförs 15,9 mkr från årets resultat. Eget kapital för koncernen är 330 mkr. Soliditeten har ökat med 0,8 procent till 20,0 procent AB Ekerö Bostäder Ekerö kommun äger samtliga aktier, aktier á nominellt kr, i AB Ekerö Bostäder vars föremål är att inom Ekerö kommun förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter eller tomträtter med bostäder, affärslägenheter och därtill hörande kollektiva anordningar. Ändamålet med bolaget är att inom ramen för den kommunala kompetensen främja bostadsförsörjningen i kommunen. Fastighetsbeståndet uppgår till 844 lägenheter samt 19 lokaler och ett antal bilplatser. Hyresförhandlingarna resulterade i en ökning av bostadshyrorna med 1,4 procent från 1 januari Det är den främsta anledningen till den ökade nettoomsättningen med 4,8 procent. Energianvändningen har minskat jämfört med föregående år. Förbrukningen av värme har till stor del minskat genom det gynnsammare klimatet, men även fastighetsel och vattenförbrukning har minskat. Det kan ses som ett resultat av de energibesparingsåtgärder som genomförts. Årets resultat efter finansiella poster är negativt med 0,2 mkr. Resultatet har belastats med 1,3 mkr i ersättning till organisation efter att rättsprocess avslutats, samt ersättning till juridiskt biträde. Bolagets investeringar i byggnader och mark har uppgått till 43 mkr. De största posterna omfattar dels förvärv från kommunen av 12 fastigheter om 33 mkr och dels stamrenovering på Ekebyhovsvägen med 5 mkr. Resultaträkning, tkr Balansräkning, tkr Rörelsens intäkter Tillgångar Rörelsens kostnader Materiella anläggningstillgångar Rörelsens resultat Övriga anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Finansnetto Summa tillgångar Årets resultat Eget kapital, avsättningar, skulder Bokslutsdispositionr Eget kapital Årets skatt Obeskattade reserver 0 0 Årets resultat Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kaptial avsättningar oc h skulder Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 20

21 Finansiella kostnader ökade med 2,0 mkr och uppgår 2011 till 16,4 mkr. Den finansiella kostnaden är den enskilt största kostnadsposten. Den motsvarar 22 procent av rörelsens intäkter. Bolaget har en sammansättning av låneportföljen som ska motverka den finansiella risken. Snittränta har ökat något i år och är 3,9 procent på bokslutsdagen (3,6 procent 2010). Kassaflödet från den löpande verksamheten tillförde likvida medel med 8,7 mkr och avyttring tillförde ytterligare 4,0 mkr. För att kunna investera med 43,8 mkr behövdes 5 mkr utav den ingående balansen i banken samt en nyupplåning om 26 mkr. Bolagets låneskuld uppgår till 420 mkr (394 mkr 2010). Checkräkningskrediten på 15 mkr har inte använts. Bolagets eget kapital minskades med 0,2 mkr från årets resultat vilket medför att bolagets soliditet minskade med 0,6 procent till 8,6 procent. Det egna kapitalet uppgår till 42,2 mkr. Avkastning på totalt kapital 3,6 procent (3,9 procent 2010) I den nya lagen om allmännyttiga bostadsaktiebolag som började gälla 2011 ska de kommunala bostadsbolagen ha ett marknadsmässigt avkastningskrav för att inte snedvrida konkurrensen mellan andra aktörer på marknaden, samt att relationen mellan kommunen och bolaget ska vara affärsmässiga och ekonomiskt åtskilda. Det är ingen självklarhet vilken jämförelse som kan göras mot andra aktörer på marknaden och/eller på vilka områden. Affärsmässiga principer innebär att bolaget alltid ska utgå från vad som är långsiktigt bäst för bolaget inom ramen för de regler och normer som gäller för denna sektor, samt att bolagen av sina ägare inte ska ges några särskilda fördelar som gynnar dem ekonomiskt i förhållande till privata aktörer. Ekerö kommun Resultatet Det positiva resultatet år 2011 för Ekerö kommun är 37,2 mkr. Resultatet motsvarar kronor per invånare eller 3,1 procent av summan av skatt, utjämning och fastighetsavgift. Jämfört budgeterat resultat 9,5 mkr, eller 0,8 procent, är resultatet bättre med 27,7 mkr. Huvudsaklig anledning till positiv resultatavvikelse mot budget är: o 22,4 mkr i högre intäkt från skatt, utjämning och fastighetsavgift. o 11,6 mkr i högre försäljningsintäkter. o 14,5 mkr i övrigt i lägre nettokostnader i verksamheten. Del av den positiva avvikelsen reduceras genom dels 0,3 mkr underskott finansnetto och dels att det inom ramen för verksamhetens nettokostnader återfinns o 9,8 mkr i högre kostnader för pensioner som en följd av förändringen av diskonteringsräntan. Beloppet är enligt rekommendation upptaget som en jämförelsestörande kostnad. o 10,8 mkr enligt beslut i Kommunfullmäktige om extra satsning på underhåll av verksamhetslokaler som finns i Tekniska nämndens resultat utöver årets budget. netto, mkr Avvik helår Budget 2011 Utfall 2011 Utfall 2010 förändring *) Verksamhetens nettokostnader 5, , , ,7 70,6 6,7% Skatt, utjämning, kom. fastigh.avg 22, , , ,1 36,2 3,1% Finansnetto 0,3 23,4 23,7 22,5 1,2 5,2% Årets resultat 27,7 9,5 37,2 72,8 35,6 Balanserat årets resultat 19,4 9,5 29,0 42,8 13,8 *) Jämförelse mellan utfall 2011 och utfall 2010 Årsredovisning 2011 Ekerö kommun 21