Ekerö kommun Mälaröarna

Transkript

1 Årsredovisning 2010

2 Ekerö kommun Mälaröarna Ekerö kommun är en grön oas i Mälaren och gränsar både via land och via sjövägen till storstaden. I Ekerö byggs det många nya bostäder. Trots ett högt förändringstryck sker tillväxten med försiktighet och omtanke för att bevara de unika naturmiljöerna. I kommunen finns bland annat medeltida kyrkor, golfbanor, båthamnar, vandringsleder, gårdsbutiker och ett starkt och livaktigt kultur och föreningsliv. Här finns två av Sveriges 14 världsarv, Drottningholm och Birka Hovgården. Det är livskvalitet att bo på de vackra Mälaröarna! Idag är det fler än boende i kommunen. Förvärvsfrekvensen är bland den högsta i landet och befolkningen är ung och välutbildad. I Ekerö kommun finns ett aktivt och dynamiskt näringsliv med cirka aktiva företag varav en stor mängd småföretagare. Ekerö kommun är i länet en relativt liten kommun trots sin stora yta om 388 km2. Oberoende storleken omfattar det kommunala uppdraget samma verksamheter som alla andra kommuner har. Detta innebär att den kommunala organisationen i en liten kommun måste vara kvalitativt lika effektiv som i en stor kommun. Fakta om Ekerö Är en växande kommun med invånare vid årsskiftet 2010/2011. Det är en barnrik kommun, nästan en tredjedel av invånarna är under 20 år. I kommunen finns 11 kommunala och 4 fristående skolor för förskoleklass och grundskola. Valfrihet gäller och flera barn väljer även att gå i skola utanför kommunen. Inom barnomsorgen finns 17 kommunala förskolor och 12 friförskolor. Dessutom finns familjedaghem. I kommunen finns 3 särskilda boenden för äldre varav 1 i privat regi. Den som ska välja hemtjänst kan välja mellan flera olika utförare av tjänsten. Här finns gruppboende och två av dessa drivs av privata utförare. Kommunalskatten är 19:23. Med landstingsskatt 31:33. Det finns 41 platser i kommunfullmäktige och det är borgerlig majoritet i korthet Koncernens resultat år 2010 är ett positivt utfall med 75,2 miljoner kronor. AB Ekerö bostäder redovisar en vinst på 2,7 mkr. Ekerö kommuns har ett positivt resultat om 72,8 miljoner kronor. Avgörande för överskottet är det positiva utfallet av årets markförsäljningar och högre skatteintäkter som följd av bättre tillväxt i landet än vad som befarades. Delar av kommunens positiva resultat kommer att disponeras under den kommande treårsperioden med en tillfällig extra satsning på underhåll av kommunens verksamhetslokaler. Årets resultat motsvarar 6,3 procent av summan av skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgift. Om man i resultatet exkluderar framtida resurs för förstärkt underhåll är resultatet 3,7 procent. Det finansiella målet överträffas. Årets resultat uppfyller väl balanskravet. Verksamhetskostnaderna har ökat med 5,4 procent jämfört förra året. Investeringarna uppgick under året till 100 miljoner och finansierades med egna medel. Under året färdigställdes bland annat utbyggnaden av Kullens särskilda äldreboende. Kommunens låneskuld har minskat något under året och uppgår vid årets slut till 469 miljoner kronor. 1

3 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet...4 Kommundirektören har ordet...5 Ekerö kommuns förvaltningsberättelse...6 Kommunens intressenter och omvärlden... 6 Finansiering av de kommunala tjänsterna... 6 God ekonomisk hushållning... 7 Kommunens utveckling...8 Ekerös karaktär och befolkning... 8 Ekonomisk utveckling Organisation Val Ekerö kommuns organisation...12 Kostnadsjämförelse med andra kommuner Resultat Koncernen...17 AB Ekerö Bostäder Kommunen...19 Finansiella mål och balanskrav Eget kapital Skatteintäkter, utjämning, tillfälligt konjunkturstöd och fastighetsavgift Finansnetto Verksamhetens resultat 24 Nämnder, Kommunstyrelse och produktionsområden...25 Balansenheten Vatten och avloppsförsörjning Balansenheten Renhållning...32 Semesterlöneskuld Låneskuld och finansiering Pensionsskuld Kommunens personal Ekerö kommun en modern arbetsgivare Kompetensförsörjning Antal anställda och redovisning av arbetad tid Kompetensutveckling viktiga händelser Fördelning kvinnor och män samt åldersstruktur Arbetsmiljö och hälsa Sjukfrånvaro Personalstatistik kommunen Investeringar Finansiell analys Resultat och kapacitet Risk och kontroll...40 Måluppfyllelse Bakgrund...41 Kommunfullmäktiges sju verksamhetsmål Mål 1 Skola...43 sida 2

4 Mål 2 Näringsliv...44 Mål 3 Äldreomsorg...45 Mål 4 Samhällsplanering...46 Mål 5 Miljö...46 Mål 6 Kultur Mål 7 Ekonomi...49 Nämndernas mål Barn och ungdomsnämnden...49 Socialnämnden Kulturnämnden Byggnadsnämnden Miljönämnden...52 Framåtblick Nyckeltal Verksamhetsstatistik Finansiella rapporter Resultaträkning kommunen Balansräkning kommunen Kassaflödesrapport kommunen...60 Noter kommunen...61 Resultaträkning koncernen...68 Balansräkningen koncernen Kassaflödesrapport koncernen Noter koncernen...71 Upplysningar om redovisningsprinciper Ord och begreppsförklaringar Bilaga 1 Driftredovisning nämnder, kommunstyrelse och produktionsorganisation...77 Bilaga 2 Driftredovisning produktionsområden och enheter Bilaga 3 Utjämningssystem Revisionsberättelse Kommunfullmäktiges beslut

5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet För sjätte året i rad kan jag som Kommunstyrelsens ordförande konstatera att årsbokslutet återigen är positivt. Resultatet, 73 miljoner kr, visar för år 2010 att kommunen både stärker sitt egna kapital och uppfyller balanskravet med råge tack vare en ansvarsfullt skött ekonomi. Ekerös attraktionskrafter är lugnet, naturen, närheten till storstaden och utbudet av kultur som gör att människor och företag vill flytta hit. Vi befinner oss i en tid av många stora och viktiga beslut, inte minst när det gäller infrastruktur. För att möta de behov som Ekerös tillväxt skapar så har vi arbetat med projekt som bland annat ett nytt badhus, fler äldreboenden, ny färjeförbindelse, Förbifart Stockholms tillkomst, breddning av Ekerövägen, överenskommelse om en flytt av bussdepån och utveckling av Ekerö och Stenhamra centrum. Ekerö kommuns ekonomi är stark och det är tack vare att kommunen är välskött. Som ordförande i Kommunstyrelsen är det min uppgift att tillsammans med Kommunstyrelsen leda arbetet med att ansvarsfullt förvalta Ekeröbornas gemensamma resurser och skapa långsiktig tillväxt. En stark ekonomi är en av grundförutsättningarna. Det gör att vi kan skapa handlingsutrymme för kommunen att satsa på välfärdens kärna och det som verkligen behövs. Till exempel att fortsätta vår satsning att bli en av de tio bästa skolkommunerna och att rusta upp våra verksamhetslokaler. Allt detta kräver att vi möter framtiden med ordning och reda i kommunens finanser. Då kan vi fullgöra det kommunala uppdraget och ytterligare och förbättra den goda kvalitet vi har i våra verksamheter. Det kan vi bara göra genom att våra duktiga tjänstemän jobbar i den andan varje dag och därför vill jag framföra ett tack till alla er som gör det möjligt. Ekeröbornas krav på god kvalitet och service i våra verksamheter är självklara krav för mig och Kommunstyrelsen. Det är en spännande och ansvarsfull uppgift att motsvara det förtroende som vi fått av medborgarna. Ekerö i mars 2011 Peter Carpelan (M) Kommunstyrelsens ordförande 4

6 Kommundirektören har ordet Det är verkligen en förmån att få vara kommundirektör i Ekerö kommun och på uppdrag av våra förtroendevalda få leda de kommunala verksamheterna tillsammans med alla de duktiga och ambitiösa medarbetare vi har i kommunen. Jag vill återigen framföra ett stort tack till er alla som varje dag möjliggör den fina verksamhet som bedrivs i vår kommun med så god kvalitet. Jag vill också rikta ett tack till er förtroen devalda för det goda samarbetet oss emellan som ni vinnlägger er om, och det förtroende och den uppskattning ni ofta visar oss tjänstemän och medarbetare. Det är för min del det tredje året som jag som kommundirektör i Ekerö kommun har nöjet kommentera ett positivt bokslut. Som utsikterna var när vi planerade för 2010 mitt i den ekonomiska krisen så var det sannerligen inget vi tog för givet att vi skulle uppnå. Men tillsammans med duktiga chefer, medarbetare och i konstruktivt och förtroendefullt samarbete med våra fackliga organisationer så har har vi hanterat situationen på ett mycket bra sätt. Det har dessutom varit ett roligt och stimulerande verksamhetsår! Bokslutet visar på ett positivt resultat om 73 miljoner kronor, vilket är drygt 65 miljoner kronor bättre än budgeterat. Balanskravet är därmed självfallet uppnått med god marginal. Sammantaget består det goda resultatet av tre delar. Dels på högre skatteintäkter än vi vågade prognostisera. Detta i kombination med återhållsamhet och mycket god budgetdisciplin i våra verksamheter och slutligen på genomförda försäljningar under året. Det finansiella läget och oroligheter i omvärlden påverkar givetvis Ekerös ekonomi även framgent och det finns all anledning att vara vaksam inför framtiden. Ordning och reda i kommunens ekonomi är en av hörnstenarna i min ambition att våra medborgare och företagare ska känna sig nöjda och stolta över hur vi förvaltar och utvecklar kommunens verksamheter på ett effektivt och professionellt sätt. Ekerö i mars 2011 Lars Hortlund Kommundirektör 5

7 Ekerö kommuns förvaltningsberättelse Ekerö kommun som organisation tillhandahåller tjänster till dem som bor eller är verksamma i kommunen. Det kommunala självstyret är grunden för den kommunala verksamheten och är reglerat i kommunallagen. Den kommunala verksamheten är viktig för många människor. I ett avseende då kommunen har i uppdrag att se till att den service finns som invånarna har rätt till. På ett annat plan genom att man på det lokala planet har lättast att påverka politiken och samhällsutvecklingen. I en kommun kan man vara invånare och man kan vara medlem. Medlem är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom eller är där taxerad till kommunalskatt. Den som är folkbokförda i kommunen och som senast på valdagen fyller 18 år, väljer i allmänna val ledamöter till Kommunfullmäktige som är kommunens högsta politiska organ. Kommunens intressenter och omvärlden Den kommunala organisationen finns för att ge invånarna service som man genom skatten tillsammans solidariskt betalar. Invånarna är därför den viktigaste målgruppen för verksamheten. Det finns även många andra människor och grupper av människor som den kommunala organisationen har samröre med. Det rör sig till exempel om näringslivets representanter, finansiärer, samarbetspartner, leverantörer, kunder, brukare, media, politiker och anställda. Den kommunala verksamheten är lokal till sin karaktär men verksamheten är starkt beroende av samhällsutvecklingen i övrigt. Det gäller inte minst utvecklingen i Stockholmsregionen. Beslut på andra politiska nivåer, till exempel i riksdag och landsting, har stor betydelse för den lokala utvecklingen av den kommunala verksamheten. Den kommunala verksamheten innehåller många delar som styrs av lagar beslutade av riksdagen. Den kommunala organisationen har en omfattande roll som myndighetsutövare. Finansiering av de kommunala tjänsterna Den kommunala verksamheten finansieras till den allra största delen med skatteintäkter och generella statsbidrag inom den kommunala utjämningen samt med kommunal fastighetsavgift. År 2010 finansieras 80 procent på sådant sätt. Inom vissa verksamheter betalar brukarna och kommunens kunder en avgift eller taxa som delfinansierar verksamheten. Sammanlagt är det 7 procent av kommunens intäkter. Medborgare Brukare Avgifter, taxor 7 % (95 mkr) Skatteintäkter Utjämning Fastighetsavgift Det kommunala uppdraget Bild: Illustratration av finansieringen av det kommunala uppdraget, bokslut % (1 149 mkr) 5 % (66 mkr) Bidrag Övr intäkter 8 % (120 mkr) 6

8 Resterande intäkter utgörs av riktade statsbidrag och övriga intäkter såsom momsbidrag som kompensation för köp av verksamhet av privata företag, ersättning från försäkringskassan för personlig assistans, EUbidrag och från övrig försäljning som exempelvis bostads och lokalhyror och försäljning till andra kommuner. Övriga intäkter är ovanligt stor under 2010 genom högre försäljningsintäkter från exploateringsmark. En av de viktigaste förutsättningarna för den kommunala självstyrelsen är rätten att bestämma hur mycket skatt som ska tas ut av kommuninvånarna. Merparten av de kommunala verksamheterna är obligatoriska. Därför gäller dessutom krav på att den tillhandahållna servicen ska vara likvärdig i landets kommuner för de i lag reglerade verksamheterna. Sveriges kommuner har olika förutsättningar att erbjuda service av likvärdig omfattning och kvalitet till samma skattesats. För att inte kravet på likvärdig service ska leda till för stora skillnader i skattesats utjämnas skillnader i kostnader och skatteinkomster som beror på faktorer utanför kommunens kontroll. Det finns ett kommunalekonomiskt utjämningssystem mellan landets kommuner. Skatteintäktssystemet och utjämningssystemet är konstruerat på ett sätt där de olika beståndsdelarna samvarierar. Utjämningssystemet består av fem huvuddelar: o Inkomstutjämning, en utjämning av skatteinkomster mellan kommunerna. De kommuner som har högre beskattningsbara inkomster än det garanterade betalar en avgift. De kommuner som har lägre får i gengäld bidrag och därmed högre intäkter. o Kostnadsutjämning för skillnader i kostnadsnivå för obligatoriska verksamheter som kommunen inte kan råda över. o Strukturbidrag som inrymmer olika bidrag av regionalpolitisk karaktär. o Införandebidrag för att mildra omställningseffekterna av stora förändringar i utjämningssystemet. o Regleringsbidrag eller regleringsavgift vars syfte är att staten ska ha kontroll över den totala kostnaden för systemet. Därtill finns ett separat utjämningssystem för utjämning av kostnadsskillnader mellan kommunerna för LSSverksamhet (Lag om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade). Utjämningen är statsfinansiellt neutral genom att bidrag och avgifter från kommunerna är lika stora. Kompletterande information om utjämningssystemet återfinns även i Bilaga 3 Utjämningssystem. Avgörande faktorer för hur stort skatt och utjämning blir är för den enskilda kommunen är: o antal invånare och ålderssammansättning i kommunen, o den kommunala skattesatsen, o tillväxten i Sverige, och o omfattningen av statens tillskjutande medel. God ekonomisk hushållning Kommunallagen och Kommunal redovisningslag reglerar ekonomisk förvaltning och redovisning. Grundläggande för den kommunala ekonomin är bestämmelsen om att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Innehållet i begreppet god ekonomisk hushållning går inte att beskriva i detalj men tar sin avstamp i att: 7

9 o det över tiden är balans mellan inkomster och utgifter. o den kommunala verksamheten ska utföras på ett funktionellt sätt och från ekonomisk synpunkt ändamålsenligt sätt. o den ekonomiska utvecklingen ska analyseras kontinuerligt samt att åtgärder vidtas som krävs för att åstadkomma en god ekonomi. Av det följer också att: o förmögenheten ska inte förbrukas för att täcka löpande behov och att löpande driftkostnader inte ska finansieras med lån. o medel från försäljning av tillgångar (till exempel mark och fastigheter) ska inte användas till löpande drift utan till nyinvesteringar eller till amortering av skulder. o vårda och underhålla sina tillgångar väl, ha god framförhållning i den fysiska planeringen samt bedriva verksamheten på ett effektivt sätt. o varje generation ska bära kostnaden för den service den själv beslutar om och konsumerar. Innebörden av god ekonomisk hushållning är att inte bara den löpande driftverksamheten utan även en stor del av investeringarna ska finansieras med egna medel. Det vill säga med årets skatteintäkter och andra intäkter. För att inte urholka kommunens förmögenhet (eget kapital) så ska den årligen öka i värde i samma takt som inflationen. Utvecklingen av kommunen och de kommunala verksamheterna ska ske på ett planerat sätt och med ett långsiktigt perspektiv. Verksamhetens innehåll och de ekonomiska förutsättningarna och utvecklingen ska ständigt följas och analyseras. För att tydliggöra lagstiftningens krav på god ekonomisk hushållning gäller sedan år 2000 det så kallade balanskravet. Den lägsta nivån för årets resultat är reglerad, intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna under ett enstaka år överstiger intäkterna, det vill säga negativt resultat, ska kommunen upprätta handlingsplan och senast under de tre följande åren redovisa motsvarande överskott så att det redovisade egna kapitalet i balansräkningen återställas. Undantag från denna huvudregel är om kommunen öronmärkt tidigare års överskott för vissa ändamål för senare användning. Balanskravet är endast definierat i nominella termer. Kommunens utveckling Ekerös karaktär och befolkning Ekerö är till karaktären en blandning av förorts och landsbygdskommun. Det bor drygt 117 invånare i snitt per kvadratkilometer landyta med en koncentration runt centrumområdena på Färingsö och på Ekerö. I länet finns det bara sex kommuner med glesare befolkning inom kommunens yta. I Ekerö finns inga höghus och andelen småhus med äganderätt dominerar. Vid årets slut var invånarantalet i Ekerö Av de drygt 2 miljoner som bor i Stockholms län är 1,2 procent Ekeröbor. I Ekerö ökade invånarantalet med lite mer än 300 personer eller nästan 1,3 procent. Det motsvarar den genomsnittliga ökningen i Ekerö under de sista tio åren. Vallentuna kommun ökade mest i länet med 8

10 2,6 procent. Den totala befolkningsökningen i Stockholms län var 1,7 procent och i riket 0,8 procent. Över en femtedel av Sveriges befolkning bor i länet. Folkmängdens förändring Födda Döda Inflyttade Utflyttade Befolkningsökning Total befolkning Årlig ökning, % 1,3 1,3 0,4 1,6 1,2 Barnafödandet fortsätter att vara högt i Ekerö. Närapå 300 nyfödda Ekeröbor svarar tillsammans med inflyttning för årets befolkningsökning. Genom att så många fler föds än avlider ger det ett födelseöverskott på 149 nya Ekeröbor. Fler flyttade in, än från Ekerö. Flyttningsnettot ger ett överskott med 162 personer. Vanligen brukar det vara Ekerö som har den andelsmässigt största befolkningsökningen. Så är inte fallet under Både till numerären och andelsmässigt har Färingsö haft den största befolkningsökningen. Folkmängd, församling per 31 december Förändring Församling Antal Procent AdelsöMunsö ,3 Ekerö ,9 Lovö ,5 Färingsö ,9 Totalt ,3 I Ekerö är andelen kvinnor och män i stort sett jämt fördelat (50,1/49,9 procent). Befolkningen är ung och medelåldern uppgår till 38,3 år och har ökat med 0,2 år jämfört ett år tidigare. Genomsnittsåldern är fortsatt 38,9 år i Stockholms län. I länet finns nio kommuner med lägre medelålder bland befolkningen än Ekeröborna. Huddinge kommuns invånare har den lägsta medelåldern med 37 år. Högst medelålder återfinns i Norrtälje, 44 år. Av Ekerös invånare har 11,9 procent utländsk bakgrund, vilket är 0,5 procent högre än för ett år sedan. Motsvarande siffra i Stockholms län är 28,2 procent och i riket 9

11 19,1 procent och har i båda fallen ökat jämfört föregående år. 4,5 procent av Ekeröborna är utländska medborgare. I Stockholms län är det 9,6 procent och i hela riket 6,7 procent. Många av kommunens invånare är unga. Barn och ungdomar till och med 18 år utgör 29 procent av hela befolkningen. Väldigt få är riktigt gamla. Av alla Ekeröbor är 3 procent 80 år eller äldre. Den grupp som ökat mest under året är gruppen unga pensionärer 6579 år. Gruppen utgör idag cirka 12 procent av alla Ekeröbor och ökade med nästan 200 stycken under året. Antalet barn i grundskole och gymnasieålder har blivit färre och utvecklingen följer den demografiska förändringen i landet. Ekerös befolkning i åldersgrupper w; år; år; år; år; år; år; Antal invånare Befolkningsökningen under året överensstämmer med den senaste befolkningsprognosen från april Tillväxttakten i kommunen sker med försiktighet och omtanke. Översiktsplanen pekar ut en koncentration av utbyggnaden inom det så kallade tätortsbandet. Detta för att bland annat optimalt tillvarata kommunala investeringar, men också för att möjliggöra en levande landsbygd. Ekerö kommun har en hög förvärvsintensitet. I åldern 2064 år är den totalt 84 procent varav för kvinnor 82,6 procent. Högst förvärvsintensitet finns i Knivsta med 84,6 procent. I Stockholms län är förvärvsintensiteten 76,1 procent totalt och för kvinnor 75 procent. Många pendlar ut från kommunen, omkring Men det finns också de som pendlar in till arbete i Ekerö från andra kommuner och nettopendlingen uppgår till cirka personer. Jämfört ett år tidigare är det något färre som pendlar ut från kommunen och fler som pendlar in varför nettopendlingen har minskat med 400 personer. Hösten 2008 gick Sverige in i en kraftig lågkonjunktur vilket kom att sätta avgörande spår på arbetsmarknaden under Under 2010 har svensk konjunktur återhämtat sig och arbetsmarknaden har förbättrats även om den inte ännu har återhämtat sig till samma nivå som för ett par år sedan. Vid årsskiftet var andelen arbetslösa år i riket 3,6 procent och andelen har minskat med 0,8 procent jämfört föregående årsskifte. Även bland den arbetsföra befolkningen i Ekerö har det skett en återhämtning och den öppna arbetslösheten var 1,6 procent vid årsskiftet 2010/2011. I sam 1 Källa: 10

12 manhanget kan noteras att Ekerös invånare inte drabbades avgörande under 2009 då arbetslösheten uppgick till 1,9 procent. Andelen arbetslösa i Ekerö är näst lägst i Stockholms län. Endast Danderyd har lägre arbetslöshet med 1,5 procent. I gruppen unga 1824 år är arbetslösheten högre. För Ekerös vidkommande motsvarar den vid årsskiftet 2,1 procent eller drygt 40 ungdomar i målgruppen. Jämfört ett år tidigare är antalet ungefär detsamma och fortsatt dubbelt så många som för två år sedan. Jämfört kommunerna i länet har idag fem kommuner lägre ungdomsarbetslöshet, fortsatt är det Lidingö och Danderyd med 1,01,1 procent. Det bör anses vara en låg arbetslöshet men möjligen kan bero på att många studerar på högskola och universitet? Men även i Vaxholm, Vallentuna och Nacka är ungdomsarbetslösheten lägre och uppgår till 1,61,9 procent. Högsta arbetslösheten i hela befolkningen och bland ungdomar i länet återfinns i Södertälje. Bland samtliga invånare 6,4 procent och bland ungdomarna 5,7 procent. Inga av de redovisade uppgifterna om arbetslöshet inkluderar hur många som är i olika åtgärdsprogram. Ekonomisk utveckling Efter flera år av god tillväxt i Sverige kom trendbrottet under andra halvåret De ekonomiska förutsättningarna förändrade radikalt genom den globala ekonomiska krisen. Den svaga konjunkturen och minskad sysselsättning medförde kraftigt dämpad utveckling av kommunsektorns inkomster under Prognoserna visade även fortsatt lägre inkomster år 2010 till kommunsektorn. För att mildra befarade konsekvenser beslutade regeringen att tillföra kommunsektorn ett tillfälligt konjunkturstöd under år För Ekerö utgör det drygt 24 mkr. Det rådande ekonomiska läget påverkade budgeten för Den globala ekonomin är fortsatt inte stabil. I Sverige synes botten vara nådd och ekonomin har vänt uppåt. Arbetslösheten minskar om än i långsam takt. De svenska statsfinanserna har trots allt klarat sig bra. Händelser i omvärlden skapar fortsatt finansiell oro och osäkerhet framöver. Trots den begränsade utvecklingen av skatteunderlaget kom Ekerö att göra positivt resultat under både 2009 och Trenden är tydlig att Ekerö successivt bygger upp sin ekonomiska kraft. Men är fortsatt beroende av utvecklingen i kommunsektorn i stort och har ännu inte tillräckliga marginaler för att möta snabba negativa omkastningar i konjunkturen, eller möta omfattande behovsökningar eller finansiera ny verksamhet utan att andra åtgärder vidtas. mkr 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Ekerö kommun resultat år ,8 år ,6 år ,4 år ,5 år ,8 R l k 11

13 Utfallet för innevarade år resulterade i att tillväxten i skatteunderlaget i riket blev bättre än de förutsättningar som låg till grund för budgeten. De högre skattintäkterna, tillsammans med högre intäkter från markförsäljning, med beaktande av särskilda beslut om engångssatsningar i verksamheten och lägre kostnader för arbetsgivaravgifter och avtalsförsäkringar kom resultatet för 2010 att ge ett större överskott jämfört budget. För år 2011 är de ekonomiska förutsättningarna något förbättrade jämfört med vad som utpekades för ett år sedan. Men även om det i den längre prognosen för åren därefter visar på en viss tillväxtökning, synes kostnadsutvecklingen riskera att vara större än inkomstutvecklingen. Organisation Val 2010 Ekerö kommun har haft borgerlig majoritet under en lång följd av år. I årets val 2010 fick den borgerliga alliansen i Ekerö fortsatt majoritet. Valdeltagandet bland Ekeröborna ökade i samtliga tre val. I valet till Kommunfullmäktige röstade 88,1 procent vilket är en ökning med 0,8 procent. I valet till riksdagen deltog 90,1 procent. Jämfört alla kommuner i landet hade Ekerö femte högsta valdeltagandet till riksdag och Kommunfullmäktige. Den borgerliga allansen bestående av Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna har 26 av Kommunfullmäktiges 41 platser. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna har 10 platser. Vid 2006 års val kom Öpartiet som nytt parti in i Kommunfullmäktige och har fortsatt fyra av fullmäktiges platser efter val Sverigedemokraterna fick vid valet 2010 ett mandat och är nytt parti i Ekerö Kommunfullmäktige. De politiska partierna i Kommunfullmäktige Röstfördelning i % Mandat Moderata Samlingspartiet 43,4 41, Centerpartiet 4,3 5,8 2 2 Folkpartiet Liberalerna 10,2 10,3 4 4 Kristdemokraterna 5,2 5,4 2 2 Socialdemokraterna 12,5 15,0 5 7 Vänsterpartiet 2,1 1,8 1 1 Miljöpartiet de gröna 9,7 8,0 4 3 Öpartiet 10,4 10,3 4 4 Sverigedemokraterna 2,2 1,3 1 Övriga partier 0,1 0,2 100,0 100, Ekerö kommuns organisation Kommunfullmäktige är den beslutande församlingen och tillsätter Kommunstyrelse. Fullmäktige tillsätter de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter enligt särskilda författningar eller för verksamheten i övrigt. Fullmäktige bestämmer nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. 12

14 Den politiska organisationen Kommunstyrelsen Barn och ungdomsnämnden Socialnämnden Kommunfullmäktige Kulturnämnden Revisionen Valnämnden Byggnadsnämnden Miljönämnden Överförmyndare Kommunstyrelsen har i uppdrag att utveckla former för styrning och ledning i kommunen, inrikta, utveckla och följa upp verksamheten och stödja utvecklingen av det politiska livet i kommunen. Kommunstyrelsen har exklusive speciallagstiftning tre huvudfunktioner: Det övergripande ansvaret för kommunen på uppdrag av kommunfullmäktige. Som produktionsstyrelsen i förhållande till de kommunala resultatenheterna som är organiserad i produktionsområden. Som nämnd i förhållande till tekniska kontoret. Inom Tekniska kontoret handläggs gat och parkfrågor, bostäder och lokalförsörjning åt kommunens verksamheter, bostäder, anläggningar, exploatering, vatten och avlopp samt renhållning. Barn och ungdomsnämnden har till uppgift att svara för omsorg, undervisning och fritidsverksamhet för barn och ungdomar. Socialnämnden har ansvar för kommunens verksamheter inom individ och familjeomsorg, äldreomsorg och omsorg till funktionshindrade. Kulturnämndens uppgift är att stimulera kommunmedborgarna till olika kultur och fritidsaktiviteter. Här innefattas bland annat biblioteksverksamhet och annan kulturell verksamhet, konstnärlig utsmyckning av kommunala byggnader och samarbete med fritids och kulturföreningar. Därtill ansvarar nämnden för vuxenutbildningen. Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens ansvar enligt plan och bygglagen med bland annat hantering av detaljplaner. Nämnden ansvarar också för frågor som rör bostadsanpassning och trafik och sjötrafikfrågor. Miljönämnden ansvarar för kommunens skyldigheter enligt miljöbalken, livsmedelslagen, djurskyddslagen och näraliggande lagstiftning. En opolitiskt vald tjänsteman utgör överförmyndare och ansvar för att verksamheten sker i enlighet med regler och författningar. 13

15 Till nästa mandatperiod förändras den politiska organisationen. Ansvaret för vuxenutbildningen förs till, den då benämnda, Barn och utbildningsnämnden och ansvaret för fritidsgårdar till Kultur och fritidsnämnden. Det samlade kommunala ansvaret för flyktingmottagningen åvilar Socialnämnden. Från 1 april 2011 finns Teknisk nämnd med produktionsansvar Tjänstemannaorganisationen Kommunstyrelsens kontor Produktionsledning Tekniskt kontor Kommunledningskontor Förskola och skola Äldreomsorg och omsorg Resultatenheter Ekonomi, IT & upphandling Kommundirektör Kultur Nämndkontor Barn och ungdom Nämndkontor Social Nämndkontor Kultur Stadsarkitektkontor HRenhet Informationsenhet Kommunkansli Näringsliv och turism Planeringssamordnare Säkerhet Vuxenutb.& Flyktingmot. Miljö och hälsoskyddskontor Socialkontor Ekerö kommun tillämpar huvudsakligen två organisationsstrukturer. Skola, barnomsorg, insatser för funktionshindrade, äldreomsorg och kulturverksamhet är organiserad enligt beställare/utförarmodell. Här återfinns även myndighetsutövning. De ansvariga nämnderna, Barn och ungdomsnämnden, Socialnämnden och Kulturnämnden, reglerar uppdrag och kostnadsersättning med externa och interna utförare i avtal och överenskommelser. Den interna kommunala produktionen av verksamheterna är organiserad i resultatenheter i tre produktionsområden med produktionsledning. Organisationsmodellen innebär att barn och föräldrar väljer barnomsorg och skola i antingen en kommunal enhet eller en alternativ utförare. Den ekonomiska ersättningen följer barnet. Inom både äldreomsorg och handikappomsorg finns enheter som drivs av såväl externa entreprenörer som kommunen. Inom hemtjänst och medicinsk fotvård väljer den enskilde vem som ska utföra tjänsten bland dem som har fått tillstånd av Socialnämnden. Övriga nämnder och dess verksamhet är organiserade utifrån en traditionell förvaltningsmodell. Ekerö är en av tio medlemskommuner i Sbff (Södertörns brandförsvarsförbund). Ekerös brandförsvar finns i kommunen med är en del av Sbff:s organisation under 14