RAPPORT Uppskattning av antalet exponerade för väg, tågoch flygtrafikbuller överstigande ekvivalent ljudnivå 55 dba

Transkript

1

2 Uppdragsnr: Bullerinventering 2006 Daterad: Reviderad: Handläggare: Bengt Simonsson Status: RAPPORT Uppskattning av antalet exponerade för väg, tågoch flygtrafikbuller överstigande ekvivalent ljudnivå Kund Naturvårdsverket Att: Britta Hedlund Hälsorelaterad miljöövervakning Stockholm Konsult WSP Akustik Box Stockholm Besök: Lumaparksvägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm \Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 bullerinventering doc Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Kontaktpersoner Bengt Simonsson, , bengt.simonsson@wspgroup.se Duncan McConnachie, , duncan.mcconnachie@wspgroup.se Crispin Dickson, crispin.dickson@wspgroup.se Elisabet Idar Angelov, , Elisabet.Idar.Angelov@WSPGroup.se 2 (24)

3 Uppdragsnr: Bullerinventering 2006 Daterad: Reviderad: Handläggare: Bengt Simonsson Status: 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 bullerinventering doc Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Sammanfattning Denna utredning är enligt vår bedömning den första i sitt slag där man med hjälp av ett omfattande geografiskt databasunderlag gör en rikstäckande analys av antal boende utsatta för buller från väg-, tåg- och flygtrafik. En kartläggning av hur många i Sverige som år 2006 exponerades för buller överstigande 55 ekvivalent ljudnivå vid bostad har genomförts. Vägtrafik Antalet utsatta för vägtrafikbuller över 55 har beräknats till ca 1,73 milj. människor år Vid en beräkning för år 2000 var motsvarande siffra ca 1,34 milj. Förändringen påverkas av befolkningsförändringar samt trafikförändringar. Befolkningsökning var ca 3 % mellan 2000 och Total trafikförändring i hela vägnätet var ca 10 % för personbilstrafik och närmare 30 % för tung trafik mellan år 2000 och Befolkningsökningen tillsammans med trafikförändringen är det som påverkar slutresultatet. Tidigare utredning redovisade ca 1,46 milj. människor år Dock var metoden då helt annorlunda och betydligt mer manuell. Åtgärder för de värst utsatta (> 65 db(a)) som Vägverket och flera kommuner prioriterar i sin handlingsplan är ofta koncentrerade till fönster och fasadåtgärder vilket inte påverkar utomhusnivåerna. I detta fall har analys även genomförts för maximal ljudnivå. Antalet utsatta för vägtrafikbuller över maximal ljudnivå 70 har beräknats till ca 2,48 milj. människor år 2000 och ca 2,56 milj. år Här är skillnaden mycket marginell. Detta beror på att trafikflödet inte påverkar den maximala ljudnivån Tågtrafik Antalet utsatta för tågtrafikbuller över 55 har beräknats till ca människor år Här finns ingen analys för år 2000 och uppskattningen har inte gjorts tidigare inom programområdet hälsorelaterad miljöövervakning. Flygtrafik Antalet utsatta för flygbuller över 55 har beräknats till ca människor år Här finns ingen analys för år 2000 och uppskattningen har inte gjorts tidigare inom programområdet hälsorelaterad miljöövervakning. 3 (24)

4 Uppdragsnr: Bullerinventering 2006 Daterad: Reviderad: Handläggare: Bengt Simonsson Status: Samhällsekonomiska kostnader av trafikbullerstörning i boendemiljö, 2000 och 2006 De samhällsekonomiska kostnaderna av bullerexponering från de tre trafikslagen har beräknats och redovisas i sin helhet i bilaga 4. Syftet är att ge en tydligare uppfattning om hur stora samhällskostnader buller innebär utifrån aktuella och samlade data. Den samhällsekonomiska kostnaden av bullerstörning från vägtrafiken, 55 och uppåt, har med hjälp av ASEK-gruppens rekommenderade kalkylvärden för buller värderats till 1,45 mdr kr för år 2000 och till knappt 2,1 mdr kr för år 2006, prisnivå Ökningen var utan konkurrens störst i storstäderna följt av förortskommunerna. För järnvägstrafiken uppskattas kostnaderna till drygt 100 mkr och för flygtrafiken till knappt 30 mkr. 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 bullerinventering doc Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (24)

5 Uppdragsnr: Bullerinventering 2006 Daterad: Reviderad: Handläggare: Bengt Simonsson Status: Innehåll 1 Inledning 6 2 Tidigare uppskattningar 6 3 Metoder Tidigare metoder Aktuell metod Insamling av bullerutredningar och kommunernas underlag Erhållna underlag utifrån förordningen omgivningsbuller 9 4 Uppskattning av antalet bullerexponerade Kommungrupps indelning Befolkningsförändringar från 2000 till Redovisning av analysen av antalet bullerexponerade Vägtrafik Ekvivalent ljudnivå Maximal ljudnivå Tågtrafik Flygtrafik 20 6 Slutsats och kommentarer Vägtrafik Tågtrafik Flygtrafik Bedömning av framtida trender Kommentarer \Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 bullerinventering doc Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Bilaga 1 Metodbeskrivning - Bullerinventering för åren 2000/2006 Underbilaga 1.1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Beräknade medeltrafikflöden för varje hastighetsgräns och län, inom och utanför tätorter Metodbeskrivning tågtrafik Beskrivning av enkäten för kommunkontakterna Samhällsekonomiska kostnader av trafikbullerstörning i boendemiljö, 2000 och 2006, WSP Analys&Strategi , Elisabet Idar Angelov 5 (24)

6 Uppdragsnr: Bullerinventering 2006 Daterad: Reviderad: Handläggare: Bengt Simonsson Status: 1 Inledning Uppdraget avser en kartläggning av hur många i Sverige som år 2006 exponerades för buller överstigande 55 ekvivalent ljudnivå vid bostad. Kartläggningen har genomförts tidigare år (1992, 1997 och 2000) och har då genomförts med hjälp av underlag från Sveriges kommuner och schabloner för hur många som utsätts för buller i typstäder. En förändring med denna utredning är att hänsyn inte bara skall tas till vägtrafikbuller utan även till buller från flyg- och järnvägstrafik. 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 bullerinventering doc Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Tidigare uppskattningar Tidigare har uppskattningar genomförts vid ett antal tillfällen. År 1973 uppskattade den statliga trafikbullerutredningen(tbu) i antalet boende som vid fasad hade en bullernivå över 55 ekvivalent ljudnivå 1 över dygn till ca 2,5 miljoner bedöms antalet ha ökat till 3 miljoner boende på grund av den allmänna trafiktillväxten ii. Förändringen räknades fram med hjälp av en modell där ökningen lades till TBU:s siffror gjordes en ny bedömning och antalet uppskattades då till endast 1,3 miljoner, NV rapport 4036 iii. I den statliga utredningen Handlingsplan mot buller, SOU 1993:65 iv gjordes en granskning av TBU:s bedömning och rapport Slutsatsen var att TBU troligtvis överskattat antalet bullerexponerade för 1973 samt att Rapport 4036 gjort en viss underskattning i de lägre intervallen. Tillförlitligheten i de kommunala inventeringarna som användes 1992 ansågs dock vara högre än det underlagsmaterial som TBU använt. Antalet boende exponerade för bullernivåer över 55 vid fasad för år 1993 bedömdes i Handlingsplan mot buller till ca 1,6 miljoner redovisade Vägverket inom regeringsuppdrag Program för att minska vägtrafikbuller genom fysiska skyddsåtgärder en uppskattning av antalet boende som har ljudnivåer över 65 ekvivalentnivå vid fasad utefter det statliga vägnätet. Uppskattningen baserades på information från ett stort antal kommuner samt bedömningar gjorda av Vägverkets regionkontor. Antalet boende med kvarstående åtgärdsbehov beräknades till ca Ingen bedömning gjordes för ljudnivåer under 65. År 1997 redovisades en ny bedömning (Wittmar & Wilson AB för Naturvårdsverket v ). Den utredningen avsåg läget 1995 och utfördes med en liknande metod som 1992 års utredning. Antalet utsatta för nivåer över 55 uppskattades till 1,45 miljoner. År 2002 redovisades en ny bedömning (Ingemansson för Naturvårdsverket vii). Den utredningen avsåg läget 2000 och utfördes med en liknande metod som 1992 och 1995 års utredning. Antalet utsatta för nivåer över 55 uppskattades till 1,46 miljoner. De ovan listade utredningarna kan sammanfattas i tabell nedan. 1 Frifältsvärde, dvs värde utan inverkan av förstärkande reflexer 6 (24)

7 Uppdragsnr: Bullerinventering 2006 Daterad: Reviderad: Handläggare: Bengt Simonsson Tabell 1 Status: Bedömt antal utsatta för vägtrafikbuller över 55 dygnsekvivalent ljudnivå utomhus. År Antal utsatta i milj. Referens ,5 TBU I ,0 Sandberg och Steward II ,3 NV Rapport 4036, B. Wittmark III ,6 SOU 1993:65 IV ,45 Wittmark & Wilson AB för NV V ,4 Vägverket VI ,46 Ingemansson för NV VII ,5 Socialstyrelsen Miljöhälsorapport 2001 VIII 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 bullerinventering doc Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Metoderna har varierat för de olika utredningarna. Metoderna för analysen av år 1992, 1995 och 2000 är enligt uppgift utförda utifrån i princip samma sätt. I de inledande utredningarna (1973 och 1987) var antalet bullerutsatta mer än 30 % av befolkning av bara vägtrafik. När metoden förändrades i början 1990-talet hamnar antalet bullerutsatta på mellan 15 och 20 % av befolkning och har sedan fortsatt att hamna i den storleksordningen. Den grundläggande frågan är om metoderna har fångat upp förändringarna i boende och trafikförändringar. Uppskattningsvis har trafiken ökat under 90-talet och trots allt har detta inte medfört några stora skillnader i bullerutsatta. 7 (24)

8 Uppdragsnr: Bullerinventering 2006 Daterad: Reviderad: Handläggare: Bengt Simonsson Status: 3 Metoder 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 bullerinventering doc Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Tidigare metoder De tidigare metoderna bygger i huvudsak på uppskattningar utifrån bland annat kontakter med bullerhandläggare på Sveriges kommuner. Arbetssättet var vid den tidigare studien följande: 1) Bullerhandläggare på Sveriges samtliga kommuner har kontaktas. I de fall kommunen haft en aktuell bullerutredning har ett underlag översänts. Samtliga kommuner har tillfrågats om kända förändringar de senaste fem åren, såsom riktade bulleråtgärder i form av vallar, skärmar, fönsterbyten samt även väsentliga trafikomläggningar i kommunen. 2) Utredningar och kommentarer från de kommuner som ingick i studien 1995 har studerats speciellt noga. 3) Uppskattningar av antalet exponerade utfärdade av Vägverket har inhämtats och studerats. 4) På basis av ovanstående har en beräkning genom extrapolation till samtliga tätorter landsbygden gjorts enligt metoden. Parallellt har man utnyttjat en alternativ metod utvecklad för Vägverket utnyttjats. I metoden utnyttjas data från Statsiska Centralbyrån (SCB) för samtliga tätorter i Sverige. SCB publicerar var femte år folkmängd och areal för samtliga Sveriges tätorter. Den alternativa metoden tar hänsyn till följande faktorer: 1) Antal invånare i tätorten 2) Befolkningsstatistiken i tätorten 3) Ortens karaktär beträffande trafikleder, exempelvis om inga, en eller flera genomfartsleder respektive förbifartsleder finns Vid granskning av de tidigare utredningar som utförts enligt ovanstående metodbeskrivning har det inte gått på ett tydligt sätt få fram ett underlag som gör det möjligt att genomföra en förnyad utredning. Av metoden framgår att man kombinerat intervjuer och tidigare sammanställningar. Utifrån detta har olika uppskattningar och extrapoleringar genomförts. Dokumentation av de tidigare utredningarna är delvis översiktigt och bygger på olika antagande. Grundfrågan är hur man upprepar nya uppskattningar och vilka nya data som inhämtats. När detta aktuella projekt påbörjades har som nämnts ovan det ej varit möjligt att erhålla ett fullständigt underlag från tidigare uppskattningar. Tyvärr har detta medfört att möjligheten att upprepa analysen och göra liknade slutsatser. 3.2 Aktuell metod När detta arbete påbörjades var ambitionen att dels genomföra en uppskattning enligt den tidigare metoden och dels en helt ny analys där man utnyttjar olika ingångsdata och gör analys med hjälp av bullerberäkningsprogram och geografiska analysmetoder. 8 (24)

9 Uppdragsnr: Bullerinventering 2006 Daterad: Reviderad: Handläggare: Bengt Simonsson Status: Arbetet har alltså bedrivits med en grundläggande inventering med en inledande fas liknande den som utnyttjats i tidigare studier utredningarna Insamling av bullerutredningar och kommunernas underlag Under våren 2008 skickades en enkät ut till samtliga kommuner där den som ansvarar för bullerfrågor ombads svara på denna. Frågorna ämnade till att ta reda på om kommunen genomfört några bullerkarteringar eller andra studier som kunde vara av intresse för bullerinventeringen. Svaren sorterades och rangordnades efter befolkningsmängd, detta blev underlaget som användes för rundringning till respektive kommun senare. Vid respektive telefonkontakt så efterfrågades material som kunde vara användbart för bullerinventeringen. Enkätfrågorna redovisas i bilaga 3 Beskrivning av enkäten för kommunkontakterna. Antalet kommuner som svarade på utskickad enkät under våren 2008 var 195 st, dvs. 67 %. I tabellen nedan redovisas det totala antalet kontaktade kommuner och hur många av dessa som hade relevant material att lämna ut. Tabell 2 Sammanställning kontakter och svar från kommuninventeringen. Totalt antal kommuner Kontaktade Erhållit material av st 77 % 62 st 21 % 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 bullerinventering doc Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Materialet som mottogs var av varierande typ. Spannet på informationen var allt i från trafikräkningar vid enstaka vägar till kompletta bullerkarteringar över hela kommuner i GIS- format. Materialet har katalogiserats länsvis med enkla beskrivningar. En översiktlig sammanställning av material erhållet från olika kommuner finns sist i bilaga 3. Material som erhållits är av blandad karaktär. I vissa fall är det enkla bullerkarteringar som ofta inte har någon sammanställning avseende antalet berörda av buller. Vissa kommuner har även underlag över antal bullerutsatta, bland annat storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Det finns även andra kommuner som har sammanställning över antal bullerutsatta. Bedömningen är att det inte varit realistisk att göra någon uppskattning av antal exponerade utifrån de underlag vi erhållit Erhållna underlag utifrån förordningen omgivningsbuller Enligt direktiv 2002/49/EG och Förordningen om omgivningsbuller SFS 2004:675 skall kommuner, vägverk, banverk, luftfartsverk mm rapportera bullersituationens utveckling och presentera detta för allmänheten. Buller skall beskrivas med gemensamma mått för EU och man skall redovisa bullerutbredningskartor och antal utsatta personer i olika bullerintervall. 9 (24)

10 Uppdragsnr: Bullerinventering 2006 Daterad: Reviderad: Handläggare: Bengt Simonsson Status: Enligt förordningen ska kommuner med mer än invånare, dvs. Stockholm, Göteborg och Malmö, utarbeta bullerkartor och åtgärdsprogram för omgivningsbullret i hela kommunerna. Utifrån dessa utredningar har underlag erhållits. Enligt samma förordning har Banverket under 2007 utarbetat strategiska bullerkartor för järnvägssträckor som trafikeras av mer än tåg per år. Kartläggningarna omfattar de mest trafikerade delarna av Västra stambanan, Södra stambanan, Ostkustbanan och Mälarbanan. Bullerberäkningar har även genomförts längs Kontinentalbanan och Arlandabanan samt delar av Roslagsbanan. Sammanlagt har kartläggningarna omfattat 31 mil järnväg. Vägverket har det övergripande ansvaret för vägtransportsystemets bullerpåverkan i samhället. Uppdraget omfattar övergripande beräkning och kartläggning av trafikbullernivåerna längs statliga vägar med mer än sex miljoner fordon per år. Luftfartsstyrelsen har i uppdrag att redovisa antal berörda boende inom ljudnivåintervall från 55 L den och 50 L night kring de civila flygplatser som trafikeras av mer än rörelser per år. Luftfartsverket har enligt förordningen sammanställt underlag för Arlanda och Landvetter. De underlag som erhållits från Vägverket, Banverket, Luftfartsverket, kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö har innehållit sammanställning av antal berörda boende. 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 bullerinventering doc Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (24)

11 Uppdragsnr: Bullerinventering 2006 Daterad: Reviderad: Handläggare: Bengt Simonsson Status: 4 Uppskattning av antalet bullerexponerade 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 bullerinventering doc Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Kommungrupps indelning I de tidigare utredningarna har man använt olika uppdelningar av hur befolkning fördelas mellan olika typer av tätorter och kommuner. I den senaste utredningen var uppdelningen följande: Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö Förorter Tätorter Tätorter Tätorter Tätorter <500 samt glesbygd Från och med fr.o.m. 1 januari 2005 har en ny kommungruppsindelning har gjorts av Svenska Kommunförbundet. Indelningen har gjorts i nio grupper efter vissa strukturella egenskaper som bland annat befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Kommungrupperna är: 1. Storstäder (3 kommuner) Kommun med en folkmängd som överstiger invånare. 2. Förortskommuner (38 kommuner) Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara någon av storstäderna. 3. Större städer (27 kommuner) Kommun med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4. Pendlingskommuner (41 kommuner) Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. 5. Glesbygdskommuner (39 kommuner) Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än invånare. 6. Varuproducerande kommuner (40 kommuner) Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år, anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet. (SNI92) 7. Övriga kommuner, över inv. (34 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än invånare. 8. Övriga kommuner, inv. (37 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har invånare. 11 (24)

12 Uppdragsnr: Bullerinventering 2006 Daterad: Reviderad: Handläggare: Bengt Simonsson Status: 9. Övriga kommuner, mindre än inv. (31 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än invånare. För den fortsatta redovisningen har kommunförbundets uppdelning valts. Detta först och främsta för att det har gått att erhålla omfattande statistikunderlag med koppling till digitalt och geografiskt underlag. Med hjälp av detta har det varit möjligt att filtrera fram resultat ur de analyser som gjorts. 4.2 Befolkningsförändringar från 2000 till 2006 Befolkningsförändringarna från 2000 till 2006 visar att de medelstora och stora städerna, inklusive förorterna, och kommuner med mer än inv. har ökat sin befolkning mer än genomsnittet för Sverige. De mindre orterna har generellt minskat. Siffrorna sammanfattas i nedanstående tabell. Tabell 3 Sammanställning av befolkningsförändring mellan år 2000 och 2006 Kommungrupp Kommuntyp Befolknings förändring i % Antal kommuner 1 Storstäder 4,9 3 2 Förortskommuner 5, Större städer 3, Pendlingskommuner 5, Glesbygdskommuner -4, Varuproducerande kommuner -1, Övriga kommuner, mer än inv. 1, Övriga kommuner, inv. -1, \Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 bullerinventering doc Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Övriga kommuner, mindre än inv. -2,8 31 Hela riket 2,6 290 Eftersom medelstora och stora städer har en större andel utsatta personer bör denna trend leda till en ökning av bullerutsatta personer (om alla andra faktorer är oförändrade). 12 (24)

13 Uppdragsnr: Bullerinventering 2006 Daterad: Reviderad: Handläggare: Bengt Simonsson Status: 5 Redovisning av analysen av antalet bullerexponerade Nedan redovisas det slutliga resultaten av beräkningarna uppdelat för vägtrafik, tågtrafik och flygtrafik. Beräkningarna och analyserna är genomförda oberoende av varandra. Personer kan vara utsatta för nivåer över 55 både för väg- tåg- och flygtrafik och kan då ha blivit räknade 2 alternativ tre gånger. Siffrorna är avrundade till närmast 100-tal personer 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 bullerinventering doc Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Vägtrafik Analysen är genomförd både för år 2000 och 2006 och för både ekvivalent och maximal ljudnivå. Metoden beskrivs i detalj i bilaga 1 Metodbeskrivning - Bullerinventering för åren 2000/2006 med underbilaga 1.1 Beräknade medeltrafikflöden för varje hastighetsgräns och län, inom och utanför tätorter. Trafikdata har erhållits via den nationella vägdatabasen. För att göra en översiktlig bedömning av trafikförändringen mellan år 2000 och 2006 har underlag har hämtats via SCB hemsida och SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys. Data har studerats från en sammanställning av körsträckor baserade på flödesmätningar där man utgår från skattningarna av mätningar på trafiken på vägarna. Ökningen var i denna analys 8 % mellan år 2000 och En annan sammanställning utgår ifrån körsträckor baserade på mätarställningsuppgifter. Modellen baseras på mätarställningsuppgifter som bilprovningen registrerar i samband med besiktningar. I denna analys var ökningen 11 % för personbilstrafik och för tung trafik var ökning 26 %. Beräkningen av medeltrafikflöden för varje hastighetsgräns och län, inom och utanför tätorter (underbilaga 1.1) antyder på betydligt kraftigare ökningar. Dock har den sammanställning utgått från vägsegement och där kan överskattning ske beroende hur vägnätet har segmenterats. Total trafikförändring i hela vägnätet är utifrån ovanstående uppskattat till ca 10 % för personbilstrafik och närmare 30 % för tung trafik mellan år 2000 och (24)

14 Uppdragsnr: Bullerinventering 2006 Daterad: Reviderad: Handläggare: Bengt Simonsson Status: 5.2 Ekvivalent ljudnivå Tabell 4 År 2000 Kommungrupp Antal bullerutsatta boende från vägtrafik år 2000 för ekvivalenta ljudnivåer över 55 antal invånare Ekvivalent ljudnivå >70 Summa > Summa Tabell 5 Antal bullerutsatta boende från vägtrafik år 2006 för ekvivalenta ljudnivåer över \Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 bullerinventering doc Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 År 2006 Kommungrupp antal invånare Ekvivalent ljudnivå >70 Summa > Summa (24)

15 Uppdragsnr: Bullerinventering 2006 Daterad: Reviderad: Handläggare: Bengt Simonsson Status: Tabell 6 Procentuell förändring i antal utsatta boende mellan 2000 och 2006 från vägtrafik för ekvivalenta ljudnivåer över 55 Procentuell förändring i antal utsatta boende mellan 2000 och 2006 Kommungrupp antal invånare Ekvivalent ljudnivå >70 Summa > ,9 14,0 132,9 540,0-6,7 59,9 2 5,8 22,7 50,5 121,2 25,0 39,7 3 3,0 9,4 30,2 79,3 0,0 16,3 4 5,8 16,2 49,7 111,8 0,0 26,6 5-4,9 8,4 23,7 0,0 0,0 11,6 6-1,2 0,5 68,2 300,0 0,0 18,3 7 1,2 8,3 23,7 59,4 0,0 13,5 8-1,5 4,3 25,6 62,5 0,0 10,3 9-2,8 4,5 23,3 25,0 0,0 9,6 Summa 2,6 11,7 55,1 189,8 6,1 29,1 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 bullerinventering doc Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Resultaten beskriver än mycket kraftig ökning i första hand i de tre storstäderna. Ovanstående resultat har jämförs med resultat genomförda enligt förordningen om omgivningsbuller. I dessa erhölls för Stockholm, Göteborg och Malmö boende inom L den 55 och boende inom L den 60. Skillnaden mellan ekvivalenta ljudnivåerna Leq sammanställt i denna utredning och L den är att L den är ca 3 högre än Leq. Detta innebär antalet boende för Leq över 55 bör hamna någonstans mellan och Utredningar enligt förordningen om omgivningsbuller för storstäderna genomfördes med en noggrannare metod än vad som gjorts i denna utredning. Jämförs de olika utredningarna är slutsatsen att resultaten i kommungruppen 1 med storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö ovan är i samma storleksordning. Utifrån detta bedöms att nu erhållna resultat ej är orimliga. 15 (24)

16 Uppdragsnr: Bullerinventering 2006 Daterad: Reviderad: Handläggare: Bengt Simonsson Status: Tabell 7 Antal bullerberörda invånare i % av befolkning i olika kommungrupper från vägtrafik år 2000 för ekvivalenta ljudnivåer över 55 Antal bullerberörda invånare i % av befolkning i olika kommungrupper År 2000 Kommungrupp Antal invånare, % Ekvivalent ljudnivå >70 Summa > ,6 2,1 0,8 0,1 0,0 3,0 2 15,1 1,7 0,9 0,2 0,0 2,9 3 27,4 2,7 1,0 0,1 0,0 3,8 4 6,3 0,6 0,2 0,0 0,0 0,8 5 3,6 0,2 0,1 0,0 0,0 0,3 6 6,7 0,7 0,2 0,0 0,0 0,9 7 13,9 1,4 0,6 0,0 0,0 2,0 8 7,4 0,7 0,2 0,0 0,0 1,0 9 3,1 0,3 0,1 0,0 0,0 0,4 Summa 100,0 10,5 4,1 0,5 0,0 15,1 Tabell 8 Antal bullerberörda invånare i % av befolkning i olika kommungrupper från vägtrafik år 2006 för ekvivalenta ljudnivåer över \Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 bullerinventering doc Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Antal bullerberörda invånare i % av befolkning i olika kommungrupper År 2006 Kommungrupp Antal invånare, % Ekvivalent ljudnivå >70 Summa > ,0 2,4 1,7 0,6 0,0 4,7 2 15,5 2,1 1,4 0,5 0,0 4,0 3 27,5 2,9 1,3 0,1 0,0 4,3 4 6,5 0,7 0,3 0,0 0,0 1,0 5 3,3 0,3 0,1 0,0 0,0 0,3 6 6,4 0,7 0,3 0,0 0,0 1,0 7 13,7 1,5 0,7 0,1 0,0 2,2 8 7,1 0,7 0,3 0,0 0,0 1,0 9 2,9 0,3 0,1 0,0 0,0 0,4 Summa 100,0 11,4 6,2 1,3 0,0 19,0 16 (24)

17 Uppdragsnr: Bullerinventering 2006 Daterad: Reviderad: Handläggare: Bengt Simonsson Status: Maximal ljudnivå Tabell 9 År 2000 Kommungrupp Antal bullerutsatta boende från vägtrafik år 2000 för maximala ljudnivåer över 70 antal invånare Maximal ljudnivå > 85 Summa > Summa Tabell 10 Antal bullerutsatta boende från vägtrafik år 2006 för maximala ljudnivåer över \Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 bullerinventering doc Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 År 2006 Kommungrupp antal invånare Maximal ljudnivå > 85 Summa > Summa (24)

18 Uppdragsnr: Bullerinventering 2006 Daterad: Reviderad: Handläggare: Bengt Simonsson Status: Tabell 11 Procentuell förändring i antal utsatta boende mellan 2000 och 2006 från vägtrafik för maximala ljudnivåer över 70 Procentuell förändring i antal utsatta boende mellan 2000 och 2006 Kommungrupp Invånar antal Maximal ljudnivå > 85 Summa > ,9 5,7 5,3 5,3 5,4 5,4 2 5,8 7,0 6,7 6,8 6,9 6,8 3 3,0 2,8 2,2 2,0 1,8 2,3 4 5,8 4,5 4,5 4,9 4,5 4,6 5-4,9-2,5-3,5-3,1-4,2-3,1 6-1,2-1,1-1,1-1,2-1,6-1,2 7 1,2 1,4 1,4 1,3 1,0 1,3 8-1,5 3,3 3,3 3,3 3,2 3,3 9-2,8 2,3 1,4 1,6 0,0 1,6 Summa 2,6 3,5 3,2 3,3 3,1 3,3 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 bullerinventering doc Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver (24)

19 Uppdragsnr: Bullerinventering 2006 Daterad: Reviderad: Handläggare: Bengt Simonsson Status: Tabell 12 Antal bullerberörda invånare i % av befolkning i olika kommungrupper från vägtrafik år 2000 för maximala ljudnivåer över 70 År 2000 Kommungrupp Antal invånare, % Maximal ljudnivå > 85 Summa > ,6 1,6 1,8 1,2 0,8 5,5 2 15,1 1,5 1,5 0,9 0,5 4,4 3 27,4 2,4 2,5 1,5 0,9 7,4 4 6,3 0,6 0,6 0,3 0,2 1,7 5 3,6 0,3 0,3 0,1 0,1 0,8 6 6,7 0,6 0,6 0,4 0,2 1,8 7 13,9 1,2 1,3 0,8 0,5 3,8 8 7,4 0,6 0,6 0,4 0,2 1,8 9 3,1 0,3 0,2 0,1 0,1 0,7 Summa 100,0 9,1 9,4 5,9 3,5 27,9 Tabell 13 Antal bullerberörda invånare i % av befolkning i olika kommungrupper från vägtrafik år 2006 för maximala ljudnivåer över \Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 bullerinventering doc Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 År 2006 Kommungrupp Antal invånare, % Maximal ljudnivå > 85 Summa > ,0 1,7 1,9 1,3 0,8 5,7 2 15,5 1,5 1,5 1,0 0,6 4,6 3 27,5 2,4 2,5 1,5 0,9 7,4 4 6,5 0,6 0,6 0,4 0,2 1,7 5 3,3 0,3 0,2 0,1 0,1 0,7 6 6,4 0,6 0,6 0,3 0,2 1,7 7 13,7 1,2 1,3 0,8 0,5 3,7 8 7,1 0,6 0,6 0,4 0,2 1,8 9 2,9 0,2 0,2 0,1 0,1 0,7 Summa 100,0 9,2 9,4 5,9 3,5 28,1 19 (24)

20 Uppdragsnr: Bullerinventering 2006 Daterad: Reviderad: Handläggare: Bengt Simonsson Status: 5.3 Tågtrafik Metodbeskrivning för tågtrafik analysen redovisas i bilaga 2 Metodbeskrivning tågtrafik. Siffrorna är avrundade till närmast 100-tal personer Tabell 14 Antal bullerutsatta boende från tågtrafik år 2006 för ekvivalenta ljudnivåer över 55 Kommungrupp > 85 Summa > Summa Flygtrafik 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 bullerinventering doc Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Underlag från flygtrafik har erhållits från LFV för LFV:s flygplatser. Underlaget utgår ifrån utfall under beroende på vilket år de aktuella analyserna avsåg. För LFV fanns endast tillgängligt antal över totalt FBN 55. I nedanstående framgår vilka flygplatser som medräknats. Underlag har inte gått att erhålla från samtliga. Vissa av de mindre flygplatserna har så låg trafik att berörda boende av över FBN 55 är mycket få. Detta påverkar inte total mängden. Underlag för de militära flygplatserna har erhållits via Försvarsmaktens Miljöprövningsenhet (framtagningen av underlag har utförts av WSP Akustik). 20 (24)

21 Uppdragsnr: Bullerinventering 2006 Daterad: Reviderad: Handläggare: Bengt Simonsson Status: 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 bullerinventering doc Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Flygplatser som ingått för redovisning av civiltrafik. Tabell 15 Antal bullerutsatta boende från flygtrafik år för ekvivalenta ljudnivåer, FBN, över 55 Militära flygplatser 1 Civila flygplatser LFV Övriga Civila Totalt Sverige 2 Antal över FBN 55 db(a) Antal över FBN 60 db(a) ingen uppgift Antal över FBN 65 db(a) 124 ingen uppgift I underlaget för militära flygplatser ingår civil trafik vid Luleå och Ronneby flygplatser. 2 Avrundat till närmaste 50-tal 21 (24)

22 Uppdragsnr: Bullerinventering 2006 Daterad: Reviderad: Handläggare: Bengt Simonsson Status: 6 Slutsats och kommentarer 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 bullerinventering doc Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Vägtrafik Antalet utsatta för vägtrafikbuller över 55 har beräknats till ca 1,73 milj. människor år Vid beräkning för år 2000 var motsvarande siffror ca 1,34 milj. Förändringen påverkas av befolkningsförändringar samt trafikförändringar. Befolkningsökning var ca 3 % mellan 2000 och Total trafikförändring i hela vägnätet är ca 10 % för personbilstrafik och närmare 30 % för tung trafik mellan år 2000 och Befolkningsökningen tillsammans med trafikförändringen är det som påverkar slutresultatet. Analysen är gjord på exakt samma sätt mellan de två åren vilket gör att man kan dra slutsatsen att främst trafikökningarna innebär att betydligt fler boende berörs av höga ljudnivåer från vägtrafik. Tidigare utredning redovisade ca ca 1,46 milj. människor år Dock var metoden då helt annorlunda och betydligt mer manuell. Åtgärder för de värst utsatta (> 65 ) som Vägverket och flera kommuner prioriterar i sin handlingsplan är ofta koncentrerade till fönster och fasadåtgärder vilket inte påverkar utomhusnivåerna. Enligt uppskattning från Vägverket har riktade åtgärder medfört att närmare boende erhållit sänkta inomhusnivåer inomhus från det statliga vägnätet fram tom år Kontakterna med kommunerna har visat att några stora insatser för att minska utomhusnivåerna inte har genomförts. Enstaka bullervallar och skärmar har naturligtvis utförts. Det är också naturligt att helt nya bostadsområden från början förses med bullerskydd för att uppfylla målet 55 för nybyggd miljö. I detta fall har analys även genomförts för maximal ljudnivå. Antalet utsatta för vägtrafikbuller över maximal ljudnivå 70 har beräknats till ca 2,48 milj. människor år 2000 och ca 2,56 milj. år Här är skillnaden mycket marginell. Detta beroende på att trafikflödet inte påverkar den maximala ljudnivån 6.2 Tågtrafik Antalet utsatta för tågtrafikbuller över 55 har beräknats till ca människor år Här finns ingen analys för år 2000 och uppskattningen avseende har inte gjorts tidigare inom programområdet hälsorelaterad miljöövervakning. 6.3 Flygtrafik Antalet utsatta för flygbuller över 55 har beräknats till ca människor år Här finns ingen analys för år 2000 och uppskattningen avseende har inte gjorts tidigare inom programområdet hälsorelaterad miljöövervakning. 22 (24)

23 Uppdragsnr: Bullerinventering 2006 Daterad: Reviderad: Handläggare: Bengt Simonsson Status: 6.4 Bedömning av framtida trender Förbifarter fortsätter att genomföras. Detta kommer att ha en viss positiv inverkan på antalet utsatta i fortsättningen. Om befolkningskoncentrationen till de större tätorterna fortsätter kommer dock allt fler att komma närmare trafikerade gator och förmodligen ökar därmed antalet utsatta. I tätbebyggda områden utnyttjas idag ofta Boverkets XI avstegsfall för att planering av bebyggelse där utomhusnivån överstiger 55 förutsatt att man har tex en tyst sida. Detta medför också att man kan få en ökning av antalet boende inom utomhusnivåer över 55. Nya områden i ej tätbebyggda områden byggs dock normalt med målet 55 utomhus. Vägverket handlingsplan inriktas i första hand in på utsatta som har innenivåer på 37 ekvivalentnivå eller 55 maximalnivå nattetid eller däröver och utomhusnivåer på 65 ekvivalentnivå eller 80 maximalnivå dagtid eller däröver. Åtgärdernas inriktning är fasadåtgärder och skärmåtgärder men den största satsningen är på fasadåtgärder och därmed enbart inomhusnivån. Detta innebär att Vägverkets åtgärdsprogram har liten effekt på det totalt antal som är utsatta för över 55 ekvivalentnivå utomhus. På mycket lång sikt finns möjligheter till sänkning av allmännivån från trafiken genom tystare fordon, nya beläggningstyper mm. 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 bullerinventering doc Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver Kommentarer Denna utredning är enligt vår bedömning den första i sitt slag där man med hjälp av ett omfattande geografiskt databasunderlag gör en rikstäckande analys av antal boende utsatta för buller från väg-, tåg- och flygtrafik. Det som inte medtagits är underlag där bullerreducerande åtgärder utförts. I framtida utredning bedöms att det finns mycket stora möjligheter att komplettera och utöka nu genomförda analyser för olika typer optimeringar. T.ex. skulle det vara möjligt att analysera var i landet man kan få mest nytta av bullerreducerande åtgärder. Det finns många ytterliggare möjligheter att förfina analyserna. 23 (24)

24 Uppdragsnr: Bullerinventering 2006 Daterad: Reviderad: Handläggare: Bengt Simonsson Status: i Trafikbuller SOU 1975:56. Juni 1975 ii Sandberg, U& Steward, A Vägtrafikbuller Scenarier och åtgärder. I Trafik, luftföroreningar och buller. Ds K 16987:5. iii Wittmark, B iv Wittmark, B v Wittmark & Wilson AB VI Vägverket VII Ingemansson VIII Socialstyrelsen Miljöhälsorapport 2001 Antalet exponerade för olika bullernivåer från vägtrafik. Naturvårdsverket Rapport 4036, Bullerexponerade i Sverige. Hur många är det egentligen? En jämförelse mellan TBU, 1973 och Wittamark, I handlingsplan mot buller, SOU 1993:65 Bilaga 9 Uppskattning av antalet boende exponerade för trafikbuller överstigande 55 ekvivalentnivå. Rapport till Naturvårdsverket. Juni Vägtrafikbuller Vägverkets förslag till mål och åtgärder för att minska antalet utsatta enligt regeringsuppdrag, etapp 2. Vägverket publikation 1998:103 Naturvårdsverket Nationella miljöövervakningen år Uppskattning av antalet exponerade för buller överstigande \Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 bullerinventering doc Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 IX Luftfartsverket vi Wittmark & Wilson AB VI Vägverket VII Ingemansson VIII Socialstyrelsen Miljöhälsorapport 2001 IX Luftfartsverket X Statistiska Centralbyrån XI Boverket Antal bullerexponerade personer kring luftfartsverkets flygplatser, utfall FBN 55 db(a) samt ljudnivåer 70 db(a) eller mer. LFV , Uppskattning av antalet boende exponerade för trafikbuller överstigande 55 ekvivalentnivå. Rapport till Naturvårdsverket. Juni Vägtrafikbuller Vägverkets förslag till mål och åtgärder för att minska antalet utsatta enligt regeringsuppdrag, etapp 2. Vägverket publikation 1998:103 Naturvårdsverket Nationella miljöövervakningen år Uppskattning av antalet exponerade för buller överstigande Antal bullerexponerade personer kring luftfartsverkets flygplatser, utfall FBN 55 db(a) samt ljudnivåer 70 db(a) eller mer. LFV , Olika utdrag via Internet från SCB s hemsida Statistikdatabasen avseende bland annat befolkningsstatistik mm Boverkets allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen, Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik, februari (24)

25 Uppdragsnr: Bilaga 1 1 (5) BILAGA 1 Metodbeskrivning - Bullerinventering för åren 2000/2006 I detta dokument beskrivs de olika steg i GIS-analysen som använts för att kartlägga antal boende exponerade för buller från vägar utomhus. Analysen har utförts i ArcGIS 9.3 med hjälp av ModelBuilder och Python. Datakällor för GIS-analysen: Hastighet, Nationell vägdatabas, NVD (Vägverket, 2000 & 2006) Trafikflöde, Nationell vägdatabas (Vägverket, 2000 & 2006) Befolkningsdatabas (SCB, 2000 & 2006) 100 m x 100 m rutor Tätorterna (SCB) Underbilaga 1.1 redovisar beräknade medelvärden av trafikflöden per hastighetsgräns för varje län, inom och utanför tätorter. A Befolkning Uppdelning har skett av befolkningsdatabaserna för år 2000 och 2006 i 21 län Därefter har hopslagning skett av befolkningsdatabaserna från år 2000 och 2006 B Trafikflöden Trafikflöden har delats upp i skikt för år 2000 och 2006 i 21 län Resultatfiler har kombinerade för år 2000 och 2006 Attributtabellerna har rensade (dvs. överflödiga fält tagits bort) 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 Bilaga 1 PM_Metod beskrivning doc: Pm dot ver 1.0 WSP Sverige AB Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

26 Uppdragsnr: Bilaga 1 2 (5) Vägar med information om trafikflöde, NVD, Örebro län C Hastighet Ett urval har gjorts från Hastighetsdatabasen där de vägarna med attribut Mot togs bort för att inte räknar vägar två gånger Spatial join genomfördes av Hastighetsdatabasen för år 2000 och 2006 Hastighetsinformation kopierade från år 2006 till 2000 där data saknades för år \Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 Bilaga 1 PM_Metod beskrivning doc Mall: Pm dot ver 1.0 Vägar med hastighetsinformation, NVD, Örebro län D Hastighet/Trafikflöden Hastighets- och trafikflödesdatabaserna har kombineradts till en gemens struktur Medeltrafikflöden har beräknats per hastighetsgräns (30, 50, 70, 90, 110 km/tim) både inom och utanför tätorterna och för år 2000 och 2006 för varje län (dessa värden används sedan för att fylla i saknade värden i attribut-tabellen) se underbilaga 1.1

27 Uppdragsnr: Bilaga 1 3 (5) E Urval av vägar inom 150m / Raderad befolkning inom 3m Alla vägar som ligger längre bort än 150 m från SCB;s befolkningsdata togs bort Befolkningsdata som ligger inom 3 meter från vägar raderades. Befolkningsdata fördelade inom de kvarstående delarna av rutorna, eftersom upplösningen är på 100m x 100m. o o o o o o o Buffrar har gjorts från vägdatabasen med en bredd avstånd av 3m från vägkant Buffrade vägar sedan använts för att radera motsvarande yta från befolkningsdatabasen Kvarstående ytor har beräknas Polygoner har konverteras från multipart to singlepart Nya ytor har beräknats Fältet procent2 har beräknats (ytor ny / ytor gammalt) Befolkningsdata har fördelats (befolkning * procent) o Polygoner har raderats där fältet procent < \Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 Bilaga 1 PM_Metod beskrivning doc Mall: Pm dot ver 1.0 Exempel på vägar som buffrats med 3m avstånd. F Saknade värden Alla vägar med hastigheten 0 har raderade Trafikflödesdata har kompletterade med medelvärden för varje län (som beräknad i D Hastighet/Trafikflöden, se underbilaga 1.1) T. ex.. Örebro län: (hastighet trafikflöde [fordon/lastbil]) / / / / /730

28 Uppdragsnr: Bilaga 1 4 (5) G Buffertanalys Buffrar kring varje väg har beräknats enligt mall för beräkningsmodellen för vägtrafikbuller. De parametrar som ingått vid bestämning av bufferbredden är trafikmängd, hastighet och andel tungtrafik. Sedan har bufferbredden beräknats med förutsättningar för plan mjuk mark utan tillskott av skärmning. Beräknade bulleravstånd till varje väg baserad på attributdata om hastighet och trafikflöden (2000 och 2006) enligt följande bullervärden: L Eq24h >70 L Amax 5% > \Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 Bilaga 1 PM_Metod beskrivning doc Mall: Pm dot ver 1.0 Exempel på beräknade bullerkurvor H Buller/Befolkning analys Resultat från buffrade vägar har kombinerats med den fördelade befolkningsdatabasen. Antal boende analyserades och sammanställdes inom varje buller kurva, både inom och utanför tätorterna. Resultat sammanställdes i tabellform.

29 Uppdragsnr: Bilaga 1 5 (5) Exempel på bullerbuffertar och rutor med befolkningsdata. 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 Bilaga 1 PM_Metod beskrivning doc Mall: Pm dot ver 1.0

30 Uppdragsnr: Underbilaga (2) UNDERBILAGA 1.1 Beräknade medeltrafikflöden för varje hastighetsgräns och län, inom och utanför tätorter. 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 Underbilaga1-1 Hastigheter medelvärden doc: Pm dot ver 1.0 L-bil P-bil L-bil P-bil L-bil P-bil L-bil P-bil L-bil P-bil år Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län WSP Sverige AB Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

31 Uppdragsnr: Underbilaga (2) L-bil P-bil L-bil P-bil L-bil P-bil L-bil P-bil L-bil P-bil år Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län i tätort utanför tätort \Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 Underbilaga1-1 Hastigheter medelvärden doc Mall: Pm dot ver 1.0

32 Uppdragsnr: Bilaga 2 1 (4) BILAGA 2 Metodbeskrivning tågtrafik. Ljudutbredningen från tågtrafik har beräknats i CadnaA. Trafikflöden och bansträckornas olika maxhastigheter har erhållits från Banverket och legat till grund till beräkningarna. Eftersom befolkningsstatistiken kommer i rutnät om 100x100 m får detta som konsekvens att boende ibland placerats på eller i direkt närhet till spåret, för att kompensera detta har boende närmare än 20 m från spåret tagits bort från resultaten. Ljudutbredningen har räknats ut i ett rutnät om 100 x 100 meter och har därtill kombinerats med befolkningsdata från SCB för beräkning av antalet utsatta för olika ljudnivåer i respektive kommungrupp. För kommungrupp 1 dvs Stockholm Göteborg och Malmö, har resultaten ersatts med beräkningarna gjorda enligt EU-direktiv 2002/49/EC. 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 Bilaga 2 PM_Metod beskrivning tågtrafik doc: Pm dot ver 1.0 Byggnader Från Banverket har GIS-material erhållits med byggnader för sträckan Malmö- Hässleholm. Dessa data har använts för att göra en matematisk modell för den bebyggda ytan inom varje befolkningsruta. Detta gjordes genom att böra en polynomregression med antagandet att den bebyggda ytan har en logaritmisk form dvs: Där B C 1 B Bebyggd areal per ruta om100*100 m BEZ antal boende per ruta om100*100 m C 2 ln BEZ Konstanterna C 1 och C2 bestämdes genom beräkning i MATLAB C 1= C 2 = Modellen har en korrelationscoefficient på 0,8 upp till inv/ km 2 vilket täcker 95% av den bosatta ytan längs beräkningssträckan i Sverige. Denna formel har sedan applicerats på hela beräkningsmodellen. Validering av modell Under 2007 utarbetade banverket strategiska bullerkartor för sträckor som trafikerades av mer än tåg per år. Den totala beräknade sträckan var 31 mil. WSP Sverige AB Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

33 Uppdragsnr: Bilaga 2 2 (4) För att validera ovanstående modell har motsvarande sträcka beräknats fast byggnader har ersatts med en bebyggelsedensitet enligt ovanstående formel. Två fall beräknades, dels med hänsyn till terräng och dels utan. Beräkningsmodell >75 korrelation Banverket WSP (med terräng) WSP (utan terräng) Dessa värden innehåller berörda personer i storstäder, i resultatet nedan har data från storstädernas respektive kartering används och inte beräknade enligt modellen ovan, varför värdena kan te sig ologiska vid jämförelse. Resultat 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 Bilaga 2 PM_Metod beskrivning tågtrafik doc Mall: Pm dot ver 1.0 Kommungrupp >80 > summa (intervall) data hämtad från kartering enl 2002/49/EC 2 Avrundat till närmast 100-tal I beräkningen kan en reducering göras med 10 % för att kompensera terrängeffekten.

34 Uppdragsnr: Bilaga 2 3 (4) Kommungrupper 1. Storstäder (3 st). Kommun med en folkmängd som överstiger invånare. 2. Förortskommuner (38 st). Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. 3. Större städer (27 st). Kommun med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4. Pendlingskommuner (41 st). Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. 5. Glesbygdskommuner (39 st). Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än invånare 6. Varuproducerande kommuner (40 st). Kommuner med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet. 7. Övriga kommuner, över invånare (34 st). Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än invånare. 8. Övriga kommuner, invånare (37 st). Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har invånare. 9. Övriga kommuner, mindre än invånare (31 st). Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än invånare. 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 Bilaga 2 PM_Metod beskrivning tågtrafik doc Mall: Pm dot ver 1.0

35 Uppdragsnr: Bilaga 2 4 (4) 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 Bilaga 2 PM_Metod beskrivning tågtrafik doc Mall: Pm dot ver 1.0 Beräkningsparametrar Berechnungsparameter: General Country Scandinavia Max. Error (db) 0 Max. Search Radius (m) 2000 Min. Dist Src to Rcvr 0.1 Partition Raster Factor 0.5 Max. Length of Section (m) 1000 Min. Length of Section (m) 1 Min. Length of Section (%) 0 Proj. Line Sources On Proj. Area Sources On Ref. Time Reference Time Day (min) 960 Reference Time Night (min) 480 Daytime Penalty (db) 0 Recr. Time Penalty (db) 6 Night-time Penalty (db) 10 DTM Standard Height (m) 0 Model of Terrain Triangulation Reflection max. Order of Reflection 1 Search Radius Src 100 Search Radius Rcvr 100 Max. Distance Source - Rcvr Min. Distance Rvcr - Reflector Min. Distance Source - Reflector 0.1 Industrial (Nordic Pred. Method) Lateral Diffraction some Obj Obst. within Area Src do not shield On Temperature ( C) 10 rel. Humidity (%) 70 Ground Absorption G 1 Wind Speed for Dir. (m/s) 3 Roads (Nordic Pred. Method) Railways (Nordic Pred. Method) Reflection first order Railway Correction (db) 0 Aircraft (AzB) Strictly acc. to AzB

36 Uppdragsnr: Bilaga 3 1 (12) BILAGA 3 Beskrivning av enkäten för kommunkontakterna Under våren 2008 skickades en enkät ut till samtliga kommuner där den som ansvarar för bullerfrågor ombads svara på denna. Frågorna ämnade till att ta reda på om kommunen genomfört några bullerkarteringar eller andra studier som kunde vara av intresse för bullerinventeringen. Svaren sorterades och rangordnades efter befolkningsmängd, detta blev underlaget som användes för rundringning till respektive kommun senare. Vid respektive telefonkontakt så efterfrågades material som kunde vara användbart för bullerinventeringen. Nedan redovisas den enkätstruktur som användes för att skapa kontakt med ansvariga på kommunerna för bullerfrågor. Ursprungliga kontaktpersoner har erhållits från Kommunförbundet. 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 Bilaga 3 Enkätbeskrivning doc: Pm dot ver 1.0 WSP Sverige AB Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

37 Uppdragsnr: Bilaga 3 2 (12) Så här ser mejlet ut: 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 Bilaga 3 Enkätbeskrivning doc Mall: Pm dot ver 1.0

38 Uppdragsnr: Bilaga 3 3 (12) Sida 1 - Visas för alla Sida 2 Visas för alla 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 Bilaga 3 Enkätbeskrivning doc Mall: Pm dot ver 1.0

39 Uppdragsnr: Bilaga 3 4 (12) Sida 3 - Visas för alla Sida 4 - Visas för de som på sida 3 svarat Annan person 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 Bilaga 3 Enkätbeskrivning doc Mall: Pm dot ver 1.0

40 Uppdragsnr: Bilaga 3 5 (12) Sida 5 - Visas för de som på sida 3 svarat Jag eller Annan person Sida 6 - Visas för de som på sida 3 INTE svarat Vi arbetar inte med bullerfrågor 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 Bilaga 3 Enkätbeskrivning doc Mall: Pm dot ver 1.0

41 Uppdragsnr: Bilaga 3 6 (12) Sida 7 - Visas för de som på sida 6 svarat JA Sida 8 - Visas för de som på sida 3 INTE svarat Vi arbetar inte med bullerfrågor 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 Bilaga 3 Enkätbeskrivning doc Mall: Pm dot ver 1.0

42 Uppdragsnr: Bilaga 3 7 (12) Sida 9 - Visas för de som på sida 3 INTE svarat Vi arbetar inte med bullerfrågor Sida 10 - Visas för de som på sida 9 svarat Ja 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 Bilaga 3 Enkätbeskrivning doc Mall: Pm dot ver 1.0

43 Uppdragsnr: Bilaga 3 8 (12) Sida 11 - Visas för de som på sida 9 svarat Ja Sida 12 - Visas för de som på sida 3 svarat Vi arbetar inte med bullerfrågor 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 Bilaga 3 Enkätbeskrivning doc Mall: Pm dot ver 1.0

44 Uppdragsnr: Bilaga 3 9 (12) Sida 13 - Visas för de som på sida 12 svarat Ja Sida 14 - Visas för de som på sida 12 svarat Ja 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 Bilaga 3 Enkätbeskrivning doc Mall: Pm dot ver 1.0

45 Uppdragsnr: Bilaga 3 10 (12) Sida 15 - Visas för alla Sida 16 - Visas för alla 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 Bilaga 3 Enkätbeskrivning doc Mall: Pm dot ver 1.0

46 Uppdragsnr: Bilaga 3 11 (12) 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 Bilaga 3 Enkätbeskrivning doc Mall: Pm dot ver 1.0 Tabell Översiktligt sammanställning av material erhållet från olika kommuner Kommun Noteringar erhållet material, Bollnäs Papper: Beräkningar, tätort 1996 Borås Digitalt:Bullerkartering: 2003 Botkyrka Digitalt: Bullerinventering för 2006 Burlöv Digitalt: Kartläggning vägtrafikbuller 2004 Ekerö Digitalt: Bullerutredning för Ekerövägen 2005 Gävle Digitalt: Shape-filer 2006 Göteborg Material enligt EU sammanställning Habo Hittar ej material Hallstahammar Digitalt: Punktmätning 2001 Halmstad Digitalt: Tåg-buller finns Rapport: BRVT 2000:16 Haninge Digitalt: Handlingsplan för buller Herrljunga Material inom WSP? Hudiksvall Digitalt:Vägtrafikbuller 2006 Håbo Papper: Bullerberäkning för E Härryda Digitalt: Bullerkartering Hässleholm Papper:Bullerinventering 1998 Hörby Digitalt +papper: Bullerkartläggning, Tätort 2000 Järfälla Papper: Bullerutredningar från 1993 Karlshamn Hittar ej material Karlskrona Hittar ej material Karlstad Digitalt: Översikt 2008 Kiruna Papper: Flygbuller 1996 Klippan Digitalt: Beräkning vägtrafikbuller 2003 Kristianstad Digitalt:Vägtrafikbuller 2001 Kristinehamn Papper: Bullerkartläggning 2007 Kumla Digitalt: Inventering bullerutsatta 1998 Kävlinge Digitalt: Gis Landskrona Paper: Trafikbuller 1984 Lerum Digitalt:Flertal rapporter på Linköping Digitalt: OBS CD i pärm Trafikbullerberäkn Ljusdal Papper: Trafikplan 2004 Luleå Papper:Trafik, bullerutredningar 2000, 2003 Lund Papper+Digitalt: Trafikräkning bullerkartor Malmö Material enligt EU sammanställning Mariestad Digitalt: Bullersaneringsplan Mark GF konsults utredning 2005: 28 lgh över 65, 328 lgh 61-65, 673 lgh i tätorter för Marks kommun

47 Uppdragsnr: Bilaga 3 12 (12) 2006\Uppdragsdata\Rapport\Rapport R01 Bilaga 3 Enkätbeskrivning doc Mall: Pm dot ver 1.0 Tabell (forts) Översiktligt sammanställning av material erhållet från olika kommuner Kommun Noteringar erhållet material, Mjölby Digitalt+Papper: GIS- Komplett bullerkart Munkedal Digitalt: Se epost, VV, Banverket Nynäshamn Digitalt: Inventering buller 2005 Sala Digitalt: Trafikräkning Sigtuna Papper: Översiktlig bedömning av tåg, väg flyg Sjöbo Digitalt:Trafikräkning+punktberäkningar Skellefteå Digitalt:Tarfokbuller 1993 Sotenäs Jag har nu gjort en uppskattning om hur många hus som kan vara utsatta för ekvivalenta bullernivåer över 55 db. I Sotenäs kommun rör det sig om ca 640 hus som utsätts dagligen för ljudnivåer över 55 db. I dessa bor både hel och delårsboende. Om man sedan räknar med 2,5 personer per hus rör det sig om ca 1600 personer. Antalet helårsboende i kommunen är ca Staffanstorp Översiktlig bullerkarta 2005 Stockholm Material enligt EU sammanställning Sundbyberg Papper: Trafikplan 2001 Svedala Digitalt: Översiktlig buller/trafik-beräkning Söderhamn Papper: Bullerutredningar från 1993 Trollhättan Digitalt: Bullersaneringsplan 1996 Täby Hittar ej material Ulricehamn Digitalt:Trivector beräkning, tätort Upplands Väsby Digitalt: Obs! CD i pärm Trafikbuller 1999 Varberg Papper: Bullerinventering från 2006 Vetlanda Digitalt: Excell:Beräkningar-gata för gata Vilhelmina Papper: Vägbuller, flygbuller Vårgårda Digitalt: Fördjupad del av översiktsplan 1998 Vänersborg Digitalt:Bullersaneringsplan Värmdö Papper+ digitalt: Översiktlig bullerkartläggning 2004 Västerås Digitalt:År 2004 uppskattade vi att ca invånare har över 55 db. Växjö Digitalt: Cadna - Bullerkarteringar 2006 Ystad Digitalt:Bullersaneringsplan, tätort, 2007 Åstorp Digitalt: Beräkning av vägtrafikbuller 2003 Örebro Digitalt:Trafikflödeskartor 2007

48 Samhällsekonomiska kostnader av trafikbullerstörning i boendemiljö, 2000 och 2006 Bilaga 4 till WSP:s rapport Uppskattning av antalet exponerade för väg, tåg- och flygtrafikbuller överstigande ekvivalent ljudnivå 55 Analys & Strategi