Inventering av damm Håva i damm Övningar med lärarinstruktion

Transkript

1 Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Inventering av damm Håva i damm Övningar med lärarinstruktion Årskurs 7-9 Material: Eva Hörnblad och Birger Emanuelsson i samarbete med Christopher Häll Kryddgårdsskolan och Karin Nilsson Malmö Högskola

2 Var lever växterna och djuren? Mål: Få syn på om elevens uppfattning om var några utvalda växter och djur lever i/vid en damm och deras livsbetingelser. Material: Förtest, Var lever växterna och djuren? Se nästföljande sida Övning: Eleverna ska individuellt dra streck mellan en växt/djur och den plats på bilden som djuret/växten lever. Eleven ska också kort beskriva vilken typ av miljö bakgrundsbilden och djuren tillsammans beskriver. Del två i förtestet är att skapa en kort näringskedja av de djur och växter som kan hittas i en sötvattendamm. 2

3 Var lever växterna och djuren? Dra ett streck från cirkeln till den plats i dammen som du tror att växtens rötter finns/djuret lever till största del. kräfta sötvattensmärla andmat gäddnate flickslända kaveldun flickslände larv Beskriv vilken miljö du ser på bilden och vad du tror att djuren och växterna på bilderna behöver för att trivas här. Namn: skräddare Bild: Anny Diaz och Birger Emanuelssom

4 Vem äter vem/vad? 1. Vem tror du äter vem/vad? Titta på bilderna? Vilka växter och djur finns i cirklarna? Gå vidare till punkt kräfta andmat flicksländelarv gäddnate fisk buksimmare dammsnäcka grodyngel kaveldun växtplankton vattengråsugga 2. Gör en näringskedja. Välj ut 4 växter och/eller djur som finns under punkt 1. Sätt den siffra som djuret/växten representera i den ordningsföljd som du tror att i nedanstående cirklar. växtplankton Namn: 4

5 3. Skapa en näringsväv utifrån djuren under punkt 1. Skapa en näringsväv i ytterligare 2 led. Tänk på att rovdjur också kan äta varandra. växtplankton Led 1 Led 2 Led 3 5

6 Fakta om småkryp i sötvatten Mål: Samtala om, tolka och framställa texter med naturvetenskapligt innehåll. Lära sig några av de vanligaste djuren som finns i dammar. Material: Lista över de vanligaste småkrypen i sötvatten, se nästföljande sida Arbetsblad Fakta småkryp i sötvatten, se nästföljande sida Exempel på en 6-fältare om dykaren, se nästföljande sidor Exempel på en faktatext Dykaren, se nästföljande sidor Övning: Dela in eleverna i par eller mindre grupper. Eleverna får välja ett eller flera djur ur Listan över de vanligaste småkrypen i sötvatten. Grupperna/paren ska söka fakta kring de småkryp de valt och föra in uppgifterna på arbetsbladet Fakta småkryp i sötvatten. Utifrån den sammanställd fakta ska de skriva en löpande faktatext. En användbar källa är Fakta som är samlad i 6-fältaren sammanställs som en löpande faktatext, se exemplet Dykaren.

7 Lista över de vanligaste småkrypen i sötvatten I listan finns vanliga och typiska småkryp i sötvattensdammar. Ta reda på fakta och vilka behov djuren har via litteratur eller andra faktakällor. Sammanställ informationen i sex-fältaren Fakta sötvattensdjur. En användbar källa är Djur: Buksimmare Sötvattensmärla Dykare Trollslända Dykarlarv Trollsländelarv Flickslända Fjädermygglarv Flicksländelarv Dammussla Vattenspindel Skräddare Igel Grodrom och yngel Klodyvel Groda Ryggsimmare Kräfta Dagslända Dammsnäcka Dagslända nymf Bild: Anny Diaz och Birger Emanuelssom Fisk Vattengråsugga 7

8 Fakta småkryp i sötvatten Djur: Klassifikation Utseende Förekomst var finns djuret geografiskt? Föda och äts av Miljö - Näringsrik eller näringsfattig miljö? - Syrerik eller syrefattig miljö? Övrigt, t.ex. fortplantning, hur de tar sig fram, livslängd, livscykel 8

9 Elevexempel på en 6-fältare om dykare 9

10 Dykare dykare dykarlarv Klassifikation: Insekt Utseende: Det finns 150 arter av dykare. 7 arter av dykare finns i Sverige och de kan se lite olika ut. Generellt kan man beskriva att dykaren har en bred och oval svart kropp. Det finns många olika arter i Sverige och de kan vara allt från 22 mm till 40 mm långa. Dykaren har två antenner, 6 ben och vassa käkar. De två bakersta benen är bredare och plattare, som åror. Dykarlarven har 6 ben och grova käkar. Dykaren andas med små rör i bakkroppen som kallas trakéer Förekomst: Dykaren är allmän i hela landet och finns i lugna vattendrag och främst i dammar. Föda: Dykaren och dykarlarven är rovdjur. Den äter smådjur som finns i vattnet. Skalbaggen äter sitt byte med sina vassa käkar, medan dykarlarven sprutar in gift som förlamar bytet. Av giftet blir bytets innandöme till en soppa som larven sedan suger upp. Miljö: Dykaren är inte beroende av syrehalten i vattnet. I och med att dykaren lever i nästan uteslutande i vatten är den känslig för föroreningar. Som skalbagge andas den genom små rör i bakkroppen. Den sticker upp bakkroppen vid ytan. Samtidigt får den också luftbubblor under vingarna som fungerar som reservluft. Livscykel: Dykaren har en ettårig livscykel. På våren kläcks äggen och larverna lever i vatten till de ska förpuppas. De kryper då upp på strandkanten och gräver ner sig. Ur puppan kommer den färdiga dykaren. Vissa arter övervintrar som larv och andra som skalbagge. Allt beroende på när den arten förpuppas.

11 Övrigt: Dykaren är ett vattenlevande djur som är bra på att dyka. Den kan också flyga, men gör det bara på natten när den vill förflytta sig till ett annat vatten. När den rör sig i vattnet simmar den. 11

12 Sortering av faktatexter Mål: Samtala om, tolka [ ] texter med naturvetenskapligt innehåll. Lära sig några av de vanligaste djuren som finns i dammar. Material: Faktatexter över de djuren som eleverna framställt i övningen Fakta om småkryp i sötvatten. Ett exempel på hur den sådan text kan se ut finns på nästföljande sida. En uppsättning texter per grupp. Faktatexter över de djuren som eleverna framställt som kan användas som facit. Övning: De texter som tidigare producerats av eleverna läggs in i textrutor. Rutan skapar ett mellanrum och tydlig linje som visar var eleverna ska klippa, se nästföljande sidor. Dela in eleverna i par eller i mindre grupper. Varje grupp får ett givet antal faktatexter och klipper isär texterna mellan rutorna. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Textkorten och bildrutorna blandas. Gruppen läser korten och sortera ihop de texter och bilder som de tycker passar ihop. Efter sorteringen jämföra de sina sorterade faktatexter med de tidigare gjorda faktatexterna. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad 12

13 Dykare dykare dykarlarv Klassifikation: Insekt Utseende: Det finns 150 arter av dykare. 7 arter av dykare finns i Sverige och de kan se lite olika ut. Generellt kan man beskriva att dykaren har en bred och oval svart kropp. Det finns många olika arter i Sverige och de kan vara allt från 22 mm till 40 mm långa. Dykaren har två antenner, 6 ben och vassa käkar. De två bakersta benen är bredare och plattare, som åror. Dykarlarven har 6 ben och grova käkar. Dykaren andas med små rör i bakkroppen som kallas trakéer. Förekomst: Dykaren är allmän i hela landet och finns i lugna vattendrag och främst i dammar. Föda: Dykaren och dykarlarven är rovdjur. Den äter smådjur som finns i vattnet. Skalbaggen äter sitt byte med sina vassa käkar, medan dykarlarven sprutar in gift som förlamar bytet. Av giftet blir bytets innandöme till en soppa som larven sedan suger upp. Miljö: Dykaren är inte beroende av syrehalten i vattnet. I och med att dykaren lever i nästan uteslutande i vatten är den känslig för föroreningar. Som skalbagge andas den genom små rör i bakkroppen. Den sticker upp bakkroppen vid ytan. Samtidigt får den också luftbubblor under vingarna som fungerar som reservluft. Livscykel: Dykaren har en ettårig livscykel. På våren kläcks äggen och larverna lever i vatten till de ska förpuppas. De kryper då upp på strandkanten och gräver ner sig. Ur puppan kommer den färdiga dykaren. Vissa arter övervintrar som larv och andra som skalbagge. Allt beroende på när den arten förpuppas. Övrigt: Dykaren är ett vattenlevande djur som är bra på att dyka. Den kan också flyga, men gör det bara på natten när den vill förflytta sig till ett annat vatten. När den rör sig i vattnet simmar den. 13

14 Dykare dykare dykarlarv Klassifikation: Insekt Utseende: Det finns 7 arter dykare i Sverige och de kan se lite olika ut. Generellt kan man beskriva att dykaren har en bred och oval svart kropp. Det finns många olika arter i Sverige och de kan vara allt från 22 mm till 40 mm långa. Dykaren har två antenner, 6 ben och vassa käkar. De två bakersta benen är bredare och plattare, som åror. Dykarlarven har 6 ben och grova käkar. Den har två spröt i bakänden som de har uppe vid yta, därför är den böjd. Förekomst: Dykaren är allmän i hela landet och finns i lugna vattendrag och främst i dammar. Föda: Dykaren och dykarlarven är rovdjur. Den äter smådjur som finns i vattnet. Skalbaggen äter sitt byte med sina vassa käkar, medan dykarlarven sprutar in gift som förlamar bytet. Av giftet blir bytets innandöme till en soppa som larven sedan suger upp. Miljö: Dykaren är inte beroende av syrehalten i vattnet. Som skalbagge andas den genom små rör i bakkroppen. Den sticker upp bakkroppen vid ytan. Samtidigt får den också luftbubblor under vingarna som fungerar som reservluft. I och med att dykaren lever i nästan uteslutande i vatten är den känslig för föroreningar. Livscykel: Dykaren har en ettårig livscykel. På våren kläcks äggen och larverna lever i vatten till de ska förpuppas. De kryper då upp på strandkanten och gräver ner sig. Ur puppan kommer den färdiga dykaren. Vissa arter övervintrar som larv och andra som skalbagge. Allt beroende på när den arten förpuppas. 14

15 Övrigt: Dykaren är ett vattenlevande djur som är bra på att dyka. Den kan också flyga, men gör det bara på natten när den vill förflytta sig till ett annat vatten. När den rör sig i vattnet simmar den. 15

16 Växter i och vid dammar Mål: Att kunna samtala om, tolka och framställa texter med naturvetenskapligt innehåll. Att uttrycka sin kunskap genom olika estetiska uttryck Lära sig de vanligaste växterna som finns vid och i dammar. Material: Växtlista Växter i och vid dammar, se nästföljande sida. Övning: Rita en bakgrund som visar en genomskärning av en damm på en bit spännpapper, se exempel på bakgrundbild nedan. Sätt upp spännpappret på väggen. Detta ska skapa bakgrunden till collaget där texter och växter ska sättas upp i sin rätta växtmiljö. Prata om växters behov av olika näringsrik och näringsfattig jord. Vissa zoner är alltid näringsrika/fattiga. Dela in eleverna i mindre grupper och varje grupp får tilldelat sig ett antal växter från växtlistan. Varje grupp ska ta reda på växternas behov via litteratur eller andra faktakällor och skriva en kort faktatext. Till texten ska eleverna antingen hitta en bild på växten eller rita en bild av växten. Placera bilden på växten och faktatexten på bakgrunden och bygg ett collage. 16

17 Växter i och vid dammar I listan finns vanliga och typiska växter i och vid åar och sjöar i sydvästra Skåne. Ta reda på vilka behov växterna har för att kunna leva på en plats via litteratur eller andra faktakällor. Om man har svårt att hitta information på svenska kan man söka på det latinska namnet. Sammanställ informationen så att det är lätt att redovisa och för andra att ta del av. Namn på svenska: Namn på latin: Längsmed stränderna: Vass Phragmites australis Smalkaveldun Typha augustfolia Jättegröe Glyceria maxima Kabbeleka Caltha palustris I vattnet: Säv Stor igelknopp Blomvass Vattenskräppa Sjöranuncel Vattenmärke Flytbladsväxter: Vattenpilört Vit näckros Gul näckros Under ytan: Gräsnate Gäddnate Fritt i vattnet: Andmat Scirpus lacustris Sparanium erectum Butomus umbellatus Rumex hydrolapathum Ranunculus lingua Sium latifolium Polygonum amfibicum Nymphae alba Nuphar lutea Potamogeton graminae Potamogetan nataus lemna minor 17

18 Inventering i damm Mål: Att genomföra systemisk undersökning. Lära sig de vanligaste djuren som finns i sötvattensdammar. Material: Vattenhåvar, samma antal som grupper Tom och rena godislådor (sorteringskärl), samma antal som grupper Plastskedar muggar Bilder av smådjur i sötvatten, se nästföljande sidor Protokoll Klassens egna växtbeskrivningar Bestämningslitteratur Penna Skrivunderlägg Termometer ph-papper Övning: Fyll på sorteringskärlen och muggarna med vatten från dammen. Om det är mycket soligt bör de stå i skugga. Lägg ut bilderna på vattendjuren vid sorteringskärlen. Bilderna finns på nästföljande sidor. Dela in eleverna i mindre grupper. Varje grupp ska ha en vattenhåv, ett protokoll, ett skrivunderlag, penna, plastskedar, ph-papper och en godislåda. Visa eleverna hur de ska använda håven och därefter ska de turas om att göra följande: o Håvaren när man håvar i vatten ska man använda en speciell håv, vattenhåv. Den är oftast av metall och mer hållbar för aktiviteter i vatten. Håven ska föras från sida till sida innan man tar upp den. Försök undvika att eleverna slår ner håven eller gräver i botten med den. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad 18

19 o Djurskötaren djurskötaren använder sig av sorteringskärl, muggar och sked. Djurskötaren tar emot djuren från håvaren. Hen går sedan till sorteringskärlet och tömmer innehållet i håven. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Sorterar sedan upp djuren i muggarna, ett djurslag i varje mugg. Foto: Malmö stad / Birger Emanuelsson o Protokollförare - Samtidigt som sorteringen sker ska djurskötaren protokollföra fynden. 19

20 Inventering i damm Område: Datum: Beskrivning av området (över och under vattenytan): Mätvärde: Vattemtemperatur: Lufttemperatur: Sol/moln/regn: ph-värde: Djur: Antal: Buksimmare Dykare Dykarlarv Flickslända Flicksländelarv Vattenspindel Igel Klodyvel Bild: Anny Diaz 20

21 Djur: Antal: Ryggsimmare Sötvattensmärla Trollslända Trollsländelarv Fjädermygglarv Dammussla Fisk Grodrom och yngel Groda Kräfta Skräddare Vattengråsugga Bild: Anny Diaz och Birger Emanuelssom 21

22 buksimmare ryggsimmare dykare dykarlarv Bild: Anny Diaz 22

23 klodyvel skräddare vattenbi sötvattensmärla Bild: Anny Diaz och Birger Emanuelsson 23

24 tofsmyggelarv vattengråsugga fjädermygglarv stickmyggelarv Bild: Birger Emanuelsson 24

25 dagslända dagslända nymf trollslända trollsländelarv Bild: Amy Diaz och Birger Emanuelsson 25

26 flickslända flicksländelarv igel kräfta Bild: Anny Diaz och Birger Emanuelsson 26

27 dammsnäcka dammussla posthornssnäcka skivsnäcka Bild: Birger Emanuelsson 27

28 groda Grodrom och grodyngel fisk vattenspindel Bild: Amy Diaz och Birger Emanuelsson 28

29 andmat gäddnate kaveldun Bild: Birger Emanuelsson 29

30 Sortering på olika sätt Mål: Lära sig de vanligaste djuren som finns i sötvattensdammar. använda biologins begrepp [ ] och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i [ ] naturen [ ]. Material: Djur som håvats och sorterats i mindre kärl, en djursort i varje. Övning: Låt eleverna titta närmare på djuren och låt dem arbeta utifrån en fråga i taget: o Sortera djuren efter hur de andas. Ställ muggarna i grupper för att visa vilka som tillhör vilken grupp. Låt eleverna beskriva och förklara hur de tänkte. Diskutera även vad djuren ska ha syre till och var syret kommer ifrån. De djur som andas i vattnet genom gälar går inte upp till ytan. De djur som går upp till ytan andas i luften. o Rovdjuren brukar vara snabba och ha stora ögon. De flesta växtätarna är saktfärdiga och många av dem har skal. Vilka djur är rovdjur och vilka är växtätare? Bildmaterialet från håvningen kan användas för att närmare kunna titta på hur djuren ser ut. o Finns det många av en sort? Spelar det någon roll om det är många av en sort och inte av någon annan? o Sortera muggarna efter vem som äter vem, i en näringskedja. Låt eleverna beskriva och förklara varför de tycker att det representerar en näringskedja. Kan en näringskedja se ut på fler sätt? Finns där någon länk i kedjan som saknas? (Ofta ser man inte nedbrytarna.) Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad 30

31 Var lever växterna och djuren? Mål: Få syn på om elevens uppfattning om var några utvalda växter och djur lever i/vid en damm och deras livsbetingelser. Material: Förtest, Var lever växterna och djuren? Se nästföljande sida Övning: Eleverna ska individuellt dra streck mellan en växt/djur och den plats på bilden som djuret/växten lever. Eleven ska också kort beskriva vilken typ av miljö bakgrundsbilden och djuren tillsammans beskriver. Del två i förtestet är att skapa en kort näringskedja av de djur och växter som kan hittas i en sötvattendamm. 31

32 Var lever växterna och djuren? Dra ett streck från cirkeln till den plats i dammen som du tror att växtens rötter finns/djuret lever till största del. kräfta sötvattensmärla andmat gäddnate flickslända kaveldun flickslände larv Beskriv vilken miljö du ser på bilden och vad du tror att djuren och växterna på bilderna behöver för att trivas här. Namn: skräddare Bild: Anny Diaz och Birger Emanuelssom

33 Vem äter vem/vad? 1. Vem tror du äter vem/vad? Titta på bilderna? Vilka växter och djur finns i cirklarna? Gå vidare till punkt kräfta andmat flicksländelarv gäddnate fisk buksimmare dammsnäcka grodyngel kaveldun plankton vattengråsugga 2. Gör en näringskedja. Välj ut 4 växter och/eller djur som finns under punkt 1. Sätt den siffra som djuret/växten representera i den ordningsföljd som du tror att i nedanstående cirklar. Namn: 33

34 3. Skapa en näringsväv utifrån djuren under punkt 1. Skapa en näringsväv i ytterligare 2 led. Tänk på att rovdjur också kan äta varandra. växtplankton Led 1 Led 2 Led 3 34