Inventering av gradient från äng till kulle Övningar med lärarinstruktion

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Inventering av gradient från äng till kulle Övningar med lärarinstruktion"

Henrik Åström
för 5 år sedan
Visningar:

1 Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Inventering av gradient från äng till kulle Övningar med lärarinstruktion Årskurs 7-9 Material: Eva Hörnblad och Birger Emanuelsson i samarbete med Christopher Häll Kryddgårdsskolan

Vad heter växterna? Mål: Kartlägga hur många växter som eleverna kan namnge i den typ av naturområde som ska undersökas. Växtkorten får anpassas efter respektive område.

2 Vad heter växterna? Mål: Kartlägga hur många växter som eleverna kan namnge i den typ av naturområde som ska undersökas. Växtkorten får anpassas efter respektive område. Pedagogen bör göra en förexkursion på avsedd plats. Material: Växtkort, se nästföljande sidor, en uppsättning per elev. Övning: Förtestet skrivs individuellt för att se vad varje elev kan när det gäller växtnamnen. Efter avslutat arbete kan testet göras igen och då jämförs resultaten. 2

3 Vad heter växterna? Namn: Skriv växtens namn i rutan under varje bild. Växtnamn att välja mellan är: Björk, ek, fläder, ask, hassel al, maskros, svalört, vitsippa, brännässla, kirskål och bok 3

4 4

5 5

6 Vad heter växterna? FACIT Skriv växtens namn i rutan under varje bild. Växtnamn att välja mellan är: Björk, ek, fläder, ask, hassel al, skogsviol, svalört, vitsippa, vårlök, kirskål och bok bok björk 6 al svalört

7 ask brännässla ek kirskål 7

8 maskros fläder hassel vitsippa 8

9 Skapa ett eget nyckelschema. Idé hämtad från Linnélektioner, Idéhäfte 5 s I Linnés spår, Mål: Börja diskutera och söka svar på frågor utifrån bildkällor. Material: Växtkort, se nästföljande sidor, en uppsättning per grupp. Faktabladet Bladformer Papper Penna Sax Övning: Dela in eleverna i par eller mindre grupper. Varje grupp får ett bildunderlag av växtkorten. Symbolen på växtkortens högra nedre hörn visar om växten är ett träd, buske eller ört på marken. bok svalört I gruppen ska eleverna ordna växterna utifrån vad de ser för kännetecken. Olika grupper kan fokusera på olika kännetecken, det bestämmer de själva. Det viktigaste är att de kan definiera vilka kännetecknen är. Ett sätt är att titta på bladens detaljer och urskilja likheter och skillnader mellan bladen. Utifrån detaljerna sorteras bladen först i större grupper och sedan i mindre och mindre. Till sin hjälp kan de använda begreppen i faktabladet Bladformer. Grupperna får redovisa för de andra grupperna hur de har tänkt. 9

10 Skapa ett eget nyckelschema 1. Klipp ut bildkorten och sprid ut korten på bordet. 2. Börja med att alla växter ligger i en grupp. Alla dessa är blad. 3. Diskutera sedan tillsammans vad som är speciellt med bladen, vilka verkar höra ihop? Dela upp den första gruppen i två grupper. Hur tänkte ni när ni delade upp dem? Skriv ner hur ni tänkte. Ni kan ta hjälp av faktabladet Bladformer. 4. Fortsätt att dela upp varje grupp tills det bara ligger ett blad i varje grupp. 5. Ert sätt att tänka kring hur ni sorterade ska redovisas för resten av gruppen. Planera för hur ni ska kunna redovisa hur ni tänkte. bok björk 10

11 ask brännässla ek kirskål 11

12 maskros fläder hassel vitsippa 12

13 harsyra ormbunke al svalört 13

14 Bladformer hjärtformad rutformad oval spatelformad spjutformad elliptisk nålformad njurformad rund äggformad

15 Bladens uppbyggnad Enkelt blad Sammansatta blad Fingrade blad parbladiga blad 15

16 Bladkant Helbreddad Rundad Sågtandad Dubbelsågtandad 16

Markgradient Mål: Att genomföra systemisk undersökning där man förstår att det finns olika typer av jord att växtligheten anpassas sig efter näringsinnehållet, markfuktighet, temperatur och

17 Markgradient Mål: Att genomföra systemisk undersökning där man förstår att det finns olika typer av jord att växtligheten anpassas sig efter näringsinnehållet, markfuktighet, temperatur och skuggförhållande. Material: Ett långt måttband per grupp alternativt ett 20 m långt rep Pinnar från platsen Skrivunderlag Penna Protokoll Växtkort (för att plasta in själva) Växtkort (in scannade bilder) Kamera Termometer Övning: Pedagogen bestämmer sig för vilken typ av gradient som ska undersökas. Exemplet i den beskrivna övningen handlar om gradient, skog till äng. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Gemensamt går ni igenom gruppernas arbetsuppgifter genom att visa:

o Hur repet/måttbandet läggs ut. Fäst ena änden på repet/måttbandet i marken med en pinne.

Använder man ett rep bör varje meter markeras med en tejpbit innan.

Först kommer en allmän beskrivning av området innan själva inventeringen.

18 o Hur repet/måttbandet läggs ut. Fäst ena änden på repet/måttbandet i marken med en pinne. Dra ut repet/måttbandet längs med gradienten och fäst slutänden, 20 m, med en pinne. Använder man ett rep bör varje meter markeras med en tejpbit innan. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad o Gå igenom protokollet tillsammans och ge exempel. Först kommer en allmän beskrivning av området innan själva inventeringen. Låt eleverna ge exempel på vad som skulle kunna beskrivas här. Inventering längs gradient, 20 cm radie från meterpunkten. 1 meter, innanför cirkeln sker inventeringen Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad 18

19 Ska de plasta in växter så finns stöd igenom gången i beskrivningen Att plasta in växter i växtkort. Dela in eleverna i mindre grupper och dela ut protokoll, papper, penna, skrivunderlägg, växtkort, måttband och kamera. Eleverna börjar med att lägga ut inventeringslinjen och sedan inventera gradienten enligt instruktionerna i protokollet. 19

20 Inventering av mark längs gradienten, 20 meter Område: Datum: Beskrivning av området: Lufttemperatur: Sol/moln/regn: Inventering längs gradient, 20 cm radie från meterpunkten. 0 meter Beskrivning vid given metermarkering, t.ex. barmark, löv, gräs, trädart 1 meter 2 meter 3 meter 4 meter 5 meter 6 meter 7 meter 8 meter 9 meter 10 meter 11 meter 12 meter 13 meter 14 meter 15 meter 20

21 16 meter 17 meter 18 meter 19 meter 20 meter Plocka ett exemplar av de vanligaste bladen och örterna. Plasta in dessa på växtkort för efterarbete i klassrummet. Djur som hittas fotograferas av så att de finns dokumenterade inför efterarbetet i klassrummet. 21

22 bok björk al svalört 22

23 ask vårlök ek kirskål 23

24 skogsviol fläder hassel vitsippa 24

25 harsyra ormbunke 25

Relevanta dokument

Markinventering Övningar med lärarinstruktion

Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Markinventering Övningar med lärarinstruktion Årskurs 7-9 Material: Eva Hörnblad och Birger Emanuelsson i samarbete med Christopher Häll Kryddgårdsskolan www.malmo.se/pedagogiskakartor