Anläggning av kulle (stenparti) på skolgården

Transkript

1 Anläggning av kulle (stenparti) på skolgården 1 Naturskolans tanke med kullen är att den ska vara en spännande lekyta, men också att den ska ge en mängd naturupplevelser både under rast och utelektioner. Kullen är ett försök att ha ett litet naturområde på skolgården. Det är alltså naturen som påverkar området och det är vilt växande växter och vanligt förekommande smådjur som ska finnas där! Smådjur bosätter sig gärna under stockar och stenar. Tegelrör som sticks in i kullen hjälper dem att ta sig in i kullen. Växter och djur gynnas av stora stenar som värms upp under dagen och värmer jorden under natten. Skillnaden mot en traditionell plantering är att man aldrig exakt vet vad som kommer att hända med kullen. Stockarna förmultnar så småningom. Träden växer och blir större. Några växter klarar sig bättre än andra. Olika djurarter kommer och går. Fundera noga över var kullen bäst ska placeras innan ni börjar anlägga den. Kontakta gärna Malmö Naturskola för tips och råd. Anläggningsbeskrivning Budget Ca kr men då var grästorvor, buskar och träd gratis inklusive transport. Materialåtgång 25 löpmeter stockar, 13 ton betongkross, 26 ton sand, 13 ton stora stenar, 20 tegelrör, grästorvor och buskar. Storlek Ca 10 x 3 meter Tidsåtgång Ca tre dagar. Anläggningsarbete Markera platsen för kullen med sprayfärg. Speciellt viktigt är det att markera var stockarna så småningom ska läggas ut. Gräva Klasserna på skolan kan förbereda någon dag innan genom att gräva rännor (ca 20 cm djupa) där stockarna ska läggas. Detta är nödvändigt för att de inte ska komma i rullning. Barnen kan också vända på jorden på hela den yta där kullen ska ligga. På så sätt kan regnvattnet lättare rinna undan. Gräv även ett djupt dike i mitten av det område där kullen ska ligga för att ytterligare underlätta för regnvattnet att rinna ner i jorden. Stockar Stockarna lyfts på plats i rännorna med hjälp av en kranbil. Fyll gärna upp hålrummen under stockarna med organiskt material (t ex löv och ris). Det är även bra att lägga löv och ris i området innanför stockarna. Organiskt material är bra för alla de nedbrytare (gråsuggor, tusenfotingar, daggmaskar m fl) som ska bo i kullen. Ta även multnande stockar och löv med gråsuggor och andra småkryp från andra områden, till exempel en närliggande skog. Det är inte lätt för dessa djur att hitta till skolgården och man vinner mycket på att hjälpa dem att

2 komma dit. Spara eventuellt några stockar för senare användning som sittplatser och gångbroar vid kullen. 2 Betongkross Efter stockarna levereras betongkross. Lastbilar kan ha svårt att lasta av krossen på exakt rätt plats så räkna med att manuellt (gräva och lasta i skottkärror) flytta betongkrossen på plats innanför stockarna. Betongkross är ett bra material att ha i botten på kullen. Fördelen med betongkross är att det släpper genom vatten, men också att det blir ganska hårt underlag och det behövs på en plats med mycket slitage. Den kross vi har använt var småkorning med högst 4 cm stora bitar. Eventuellt är grovkornigare material att föredra för att skapa bättre hålrum för småkryp. Krossen var ren från metalldelar, eftersom den behandlats med magnetband. Stenar När betongkrossen är på plats levereras stora stenar (vikt upp till 900 kg styck). Stenarna läggs ut med hjälp av kranbil i grunda gropar som eleverna kan gräva i förväg i betongkrossen. Använd gärna kranbilen för att placera ut sparade/överblivna stockar (i förgrävda rännor) som gångbroar i kullen eller sittplatser runt den efter att stenarna placerats ut. Detta medför minskat slitage på kullens vegetation. Det är roligt att hoppa mellan och balansera på stenar och stockar! Sand Två lastbilslaster med sand levereras därefter. Barnen kan hjälpa till med att fördela all sand men de mänskliga resurserna för detta arbete är för små. Beställ därför en lastbil med skopa som kan hjälpa till att flytta den större delen av sanden. Vegetation När all sand är på plats är det dags att lägga ut grässvålen. Genom kontakter på Malmö Gatukontor fick vi grässvål, några buskar (hassel) och ett litet träd (björk) från Käglinge rekreationsområde. Det är bäst om grässvålen levereras på stora plywoodskivor eller dylikt så att den inte går i småbitar. Skär sedan svålen till mindre grästorvor som barnen kan lyfta upp och lägga på kullen. Lägg bitarna som pussel så tätt intill varandra som möjligt. Täta gärna mellan grästorvorna med jord så att de lättare växter ihop. Det är mycket viktigt att vattna rikligt på vegetationen den första tiden efter planteringen och den första sommaren! Kullens framtid Vem har ansvaret? Det är bra att i väldigt tidigt skede bestämma vilka på skolan som har ansvaret för kullen. Om försöket ska lyckas måste många känna sig engagerade. En lösning är att klasserna har hand om skötseln en vecka i taget och att fritidshemmen (om de finns) tar större ansvar under loven. Elevrådet kanske ska ha någon uppgift som de ansvarar för? Slitage Med tanke på att det vistas väldigt många barn på skolgården, skulle kullens växtlighet snabbt slitas ner om barnen fick möjlighet att vistas på hela området. För att undvika detta är en bra regeln att man enbart får gå på hårda ytor. Erfarenheter från liknande projekt har visat att barnen har större respekt för var man får gå om man markerar stigarna med utlagda snäckor eller andra naturföremål. Barnen kan hjälpa till med detta själva. Ju mer barnen är engagerade i skötsel av kullen desto större förståelse. Man vill inte förstöra något man varit med om att bygga upp. Om barnen någon gång ska få möjlighet att vistas på hela kullen måste det ske när all växtlighet är etablerad och vid torra dagar.

3 3 Torka Speciellt i inledningsskedet är växterna känsliga för torka. Den känsligaste tiden för träden är just när de slår ut och strax efter. De behöver ganska mycket vatten som tränger djupt ner till rötterna. Ett sätt att förbättra är att lägga jord eller torvmull i mellanrummen mellan jordtorvorna. På så sätt hålls fukten kvar lättare. Det behövs troligen vattning även under första sommaren om det blir en torr sommar. Nedskräpning Det är viktigt att eleverna själva är engagerade i att plocka bort skräp och att rätta till ställen som är nertrampade. Tegelrören fylls med sand Tegelrören kan behöva rensas försiktigt med en pinne så att de inte fylls med sand. Rören är till för att djur ska kunna ta sig in i kullen eller bo i dem. Sanden flyttar sig Vid storm eller kraftigt regn, kan det hända att sand flyttas från kullen. Det är viktigt att det finns någon som har ansvar för akuta problem. Kanske vaktmästaren tillsammans med några elever kan bilda en jourgrupp. En del växter klarar sig inte Om växter dör går det alltid att göra nyplanteringar. Det finns säkert många elever på skolan som har sommarstugor eller som har anhöriga på landet. Man kan gräva upp gräs och växter och plantera in. Kontakta gärna Malmö Naturskola för tips på områden där man kanske kan få tillstånd att gräva upp växter. Svenska vilda växter är att föredra vid nyplantering för att behålla känslan av ett naturområde. Om man sedan valt rätt växter framgår efter ett tag och det är bra lärdom. Våtmarksväxter klarar sig t ex inte någon längre tid. Enkla naturundersökningar Under det första året är det bra att låta kullen få vila. Var därför försiktiga med att gräva och röra runt för mycket i kullen. Här följer förslag på naturundersökningar som kan vara lämpliga under denna period. Allmänt Rita av kullen Rita av kullen från olika håll med t ex en månads mellanrum. Skriv ner vad som har förändrats mellan gångerna! Uppgiften är inte tidsbestämd utan går att göra under hela året. Mät temperaturer Använd en digital termometer. Mät temperaturen i jorden på nordsidan och sydsidan på morgonen och eftermiddagen under en vecka. Mät också luftens temperatur vid dessa tillfällen. Kommer ni fram till något resultat? (Resultaten är olika beroende på vilken tid på året man gör undersökningen.) Diskutera med eleverna hur temperaturskiftningar påverkar djur- och växtlivet.

4 Småkryp 4 Flygande insekter Sätt er runt kullen en varm, solig dag. Vilka flygande insekter besöker växterna på kullen? Får några växter fler besök än andra? Besöker vissa insekter kullen mer än andra? Är det några insekter som inte alls förekommer (t ex fjärilar)? Vad kan detta bero på? Hur kan man förbättra miljön på kullen så att fler insekter lockas dit? Småkryp på marken Lägg ut fuktiga pappskivor under natten. Lägg stenar på dem så att de inte flyger iväg. Lyft på dem och se om det finns några djur under. Småkryp på träden Wellpapp är en bra djurfälla. Små djur brukar krypa in i hålrummen i pappen. Ett sätt är att binda fast ett stycke wellpapp på en trädstam. (Med hålen i trädets riktning.) Riv sönder pappen tidigast efter några timmar och leta efter djur! Leta efter daggmaskar Gräv djupt ner i jorden vid sidan om kullen efter daggmaskar. Tänk på att hålla daggmaskarna fuktiga när ni studerar dem. Iaktta hur maskarna rör sig (vilket är fram och bak). Titta försiktigt på maskarna med hjälp av en lupp. Lägg en mask på ett grovt papper och håll det nära örat. Lyssna noga! Daggmaskarna har borst på kroppen som raspar mot pappret. Rita av dem och släpp dem tillbaka i jorden efter några minuter. Flytta djur till kullen Vissa djur kan ha problem att hitta till kullen. Fånga gärna in lite olika småkryp vid naturutflykter (spindlar, tusenfotingar, gråsuggor, skalbaggar, snäckor m fl). Fånga inte grodor och ödlor! De är fridlysta! Lägg djuren på lämpliga ställen vid kullen. Ordna gärna bra boplatser. Tag t ex med ruttna grenar och löv åt gråsuggor och tusenfotingar. Växter Så frön från naturen Åk med hela klassen till ett naturområde och samla frön! Kratta ner fröna i sandiga partier på kullen. (Lämpligt att göra på hösten.) Så köpta frön Så t ex ängsfröblandning på kullen. De flesta fröfirmor säljer frön av vilda växter. Plantera köpta växter De flesta plantskolor säljer örter som lever vilt i Sverige. Köp t ex backnejlika eller backtimjan och plantera på kullens sydsida. Det finns en mängd krypande växter som kommer att trivas där. Plantera vilda växter Gräv upp vilda växter från naturområden eller privat mark. Fråga markägaren först! Plantera sedan växterna på kullen. De elever som planterat växterna kan sedan göra ett observationsschema och skriva in hur växten mår vid olika tillfällen t ex en gång i veckan. Lyssna! Lägg örat mot någon av stockarna i kullen. Kan du höra ljud?

5 Kontaktpersoner 5 Stockar och stenar: NCC AB, Miljöbyggarna, tel: (Jimmy Gunnarsson) Betongkross: Ågab, tel: (Sven-Olof) Tegelrör: Malmö Återbyggdepå, tel: Sand/Grus: Malmö Grusterminal Cliffton, tel: (Karin) Transporter: Miljöbyggarna och Malmö Grusterminal fixade egna transporter men en transportfirma som vi anlitade var Carl F Transportfirma, tel: (Johnny). Det kan dock vara en fördel att beställa allt från ett ställe så att det är samma person transporterar och placerar ut stockar med mera och som därmed blir mer insatt i arbetet. Allmänna frågor: Malmö Naturskola, tel: , , (Bo) Frågor om djur, Käglinge rekreationsområde m m: Gatukontorets stadsmiljöavdelning tel: (Mats Wirén) Frågor om träd m m: Gatukontorets stadsmiljöavdelning, tel: (Arne Jansson) Frågor om vilka växter man ska välja m m: Miljöförvaltningen, tel: , (Åsa Abrahamsson) Stadsbyggnadskontoret: Helén Rosengren (kommunekolog), tel: Fastighetskontorets lantbruksbyrå: Lars-Erik Ivarsson (skogsförvaltare i bl a Torup), tel: Försäljning av växter: Impecta Handels Julita eller info@impecta.se Litteraturtips Vilda grannar (handbok för en naturvänlig omgivning) Boken ges ut av Naturskyddsföreningen och har t ex tips på hur man anlägger en äng eller hur föder upp fjärilar. Bygga bo Handbok om konsten att bygga bon åt vilda djur Boken ges ut av Naturskyddsföreningen Utbildning Malmö Stad Malmö Naturskola, Pedagogiska centralen, Hårds väg 5, Malmö tel: 040/ , fax: 040/ , naturskolan@pub.malmo.se