Mål: Att kunna sortera information genom att läsa, diskutera, argumentera och dra slutsatser utifrån sina egna och andras kunskaper.
|
|
- Viktor Lund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vad beskriver vem? Mål: Att kunna sortera information genom att läsa, diskutera, argumentera och dra slutsatser utifrån sina egna och andras kunskaper. Material: Textkort och bilder på fåglar, isär klippta (sid. 2 14). Facit, se separat fil Övning: Arbeta i helklass eller i mindre grupper. Välj ett antal textkort som ni ska arbeta med. Sprid ut textkorten och fågelbilderna. Läs en text/rubrik i taget och para ihop med rätt fågelbild. När alla sorteringskorten är utlagda kan eleverna jämföra med faktakorten, se facit. Använd gärna en trädstruktur vid sorteringen, se exempel nedan. Fåglar vid Pildammarna GRÅGÅS VIGG Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. Viggen är en dykand, som simmar ner och tar musslor och snäckor på botten. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den kan man se att vingframkanterna är ljusa.
2 Foto: Flickr CC-licens GRÅGÅS Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den kan man se att vingframkanterna är ljusa. Den äter till exempel maskrosblad, bär och säd. Tamgässen kommer från grågässen och därför är också tamgåsen och grågåsen lika både till utseende och läte. 2
3 Foto: Malmö stad / Bo Lindvall VIGG Viggen är en dykand, som simmar ner och tar musslor och snäckor på botten. Hanen är svartvit och har en tofs i nacken. Honan är mera brunsvart. De häckar gärna nära måsar och tärnor som ger dem lite skydd mot angripare. De har ett visslande eller skorrande läte. 3
4 Foto: Wikimedia Commons Public Domain SOTHÖNA Sothönan är svart med vit näbb och panna. När den simmar liksom nickar den (precis som rörhönan). Sothönan är mycket vanlig och häckar i många dammar och sjöar. Den äter till exempel insekter, snäckor och näckrosfrön. Ofta kan man höra hur den säger ett skarpt pits. 4
5 Foto: Malmö stad / Bo Lindvall Ungfågel Foto: Malmö stad / Bo Lindvall GRÅTRUT Gråtruten är vanlig i städer, vid sjöar och längs kusterna Den är gråblå på ryggen och har vitt huvud. Lik fiskmåsen, men betydligt större. Liksom andra trutar har den en röd fläck på den gula näbben. Ungfåglarna är brunfläckiga. Låter ofta ha-ha-ha- gaå. Gråtruten äter lite vad den kommer över t.ex. fisk och insekter, men också sopor. 5
6 Foto: Flickr CC-licens Tony Hisgett RÖRHÖNA Rörhönan är svart med gröna fötter, röd näbb och panna. När den simmar knycker den på huvudet (liksom sothönan). Den har ett högt läte som låter som ett kraxande kr-r-rk. Ibland går rörhönan upp på land för att hitta mat. Den äter vattenväxter, frön och bär, men också insekter och maskar. Den bygger bo på grunt vatten av stjälkar och blad. 6
7 Foto: Wikimedia Commons- Arild Vågen SKRATTMÅS Skrattmåsen har under sommarhalvåret brunsvart huvud och gråvit kropp. På vinterhalvåret har den vitt huvud med bara en svart fläck på kinden. Skrattar inte direkt, men låter: krrrerr-err Häckar ofta många tillsammans i kolonier. Den äter lite av varje till exempel daggmask och avfall. 7
8 Foto: Flickr CC-licens Kelly Boone GRÄSAND Hanen har gul näbb, grönsvart huvud och en vit ring därunder. I övrigt är den brun och grå. Honan är mest brun. Det är en anpassning till att den inte skall synas när den ligger på ägg, oskyddad på marken. Honan kan låta oäkoäkoäk. Gräsanden hämtar föda på grunt vatten och äter både växter och småkryp som till exempel insekter. De dyker inte riktigt utan mera lutar sig ner och tar vattenväxter. De är mycket tåliga och har inte så stora krav på vattnet. 8
9 Foto: Wikimedia Commons - Andreas Trepte VITKINDAD GÅS Den vitkindade gåsen är lätt att känna igen på att den är liten och på att halsen är svart och på att dess kinder är helt vita. Den har inte alltid funnits i Sverige, först på senare tid har den börjat häcka här. Den låter lite som en skällande mops. Den äter gräs och andra växter. 9
10 Foto: Malmö stad / Bo Lindvall RINGDUVA Ringduvan är blågrå med en vit fläck på sidan av halsen. När den flyger ser man också ett vitt streck på vingen. Boet är ofta dåligt byggt. Det händer att äggen trillar genom kvistarna och ner på marken. Den låter ofta: do-dot do-do osv. Eller kan man säga att den låter: Nej gå då, ändå?. Den äter bär och frön, men också till exempel insekter och mask. 10
11 Foto: Fickr CC-licens Kalle Gustavsson KAJA Kajan är en liten kråkfågel med grått huvud och svart kropp. När den flyger kan man höra den säga kja, kja. Den är en duktig flygare. På hösten och vinter kan kajorna samlas i stora flockar. Kajorna bor i träd, kyrktorn, skorstenar m.m. Kajan äter det mesta som till exempel avfall, maskar och frön. 11
12 Foto: Flickr CC-licens Tony Hisgett SKATA Skatan är vackert svartvit. Huvudet, stjärten och ryggen är svart medan magen är vit. De låter ibland schäck-schäck-schäck. Skatorna går eller skuttar fram på marken när de söker efter något ätbart. Skatorna är liksom många kråkfåglar allätare. De bygger stora risbon uppe i träden. 12
13 Foto: Marek Szczepanek Foto: Wikimedia Commons - Marek Szczepanek SILLTRUT Silltruten är ungefär lika stor som gråtruten, men har en helt svart rygg. Ungfåglarna hos trutarna är brunfläckiga och svåra att skilja. Det tar flera är innan de får de vuxnas fjäderdräkt. Den låter ungefär gah eller glau. Silltruten äter mask, insekter eller fisk. 13
14 Foto: Wikimedia Commons - Andreas Trepte FISKMÅS Fiskmåsen har gråblå översida och vitt huvud och stjärt. Liknar gråtruten, fast mindre och lite spinkigare. Låter ofta: keuv på ett jamande sätt. Den äter till exempel maskar, död fisk, bär och säd. Den är antagligen den vanligaste måsfågeln. 14
FACIT. Fågeltexter. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö
FACIT Fågeltexter GRÅGÅS Foto: Flickr CC-licens 2017-01-01 En grågås - flera grågäss Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den
Läs merVad beskriver vem? Material: Textkort och bilder på fåglar, utklippta (se nästföljande sidor). Faktatexter (se nästföljande sidor).
Vad beskriver vem? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2.
Läs merVilken fågel? Kryddgårdsskolan Malmö NO - djur Eva Hörnblad
Vilken fågel? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2. Räkna
Läs merFåglar i Pildammsparken
Fåglar vid Pildammarna www.flick Foto: Andreas Trepte, www.photo-natur.net Foto: Wikimedia commons GRÅGÅS VIGG Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. Viggen är en dykand, som
Läs merBarnens guide till Getteröns naturreservat
Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande
Läs merFÅGLAR. Innehåll. Malmö Naturskola
FÅGLAR Innehåll Innehåll... 1 Gråsparv och pilfink... 2 Gräsand... 3 Kaja... 3 Koltrast... 4 Ringduva... 5 Råka... 6 Skata... 6 Skrattmås... 7 Stare... 8 Talgoxe... 9 1 Gråsparv och pilfink Gråsparvarna
Läs merRÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN
VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.
Läs merGrodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de
Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns
Läs merSkogssork (Clethrionomys glareolus)
Skogssork (Clethrionomys glareolus) Är vanlig i hela Sverige. Kroppslängden är 8-13,5 cm med ett smalt huvud. Har en ± tydligt rödbrun rygg, sidor ljusa/gulaktiga och vitaktig buk. Svansen är 3-6 cm och
Läs merBarnens fågelbok. Tecknade bilder och digitala berättelser
Barnens fågelbok Tecknade bilder och digitala berättelser Kungsholmens stadsdelsförvaltning, maj 2017 Ett stort tack till alla våra barn på avdelning Raketen som bidragit med så fantastiska fågelbilder.
Läs merVad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Läs merLill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se
Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin
Läs merEntita Längd: 13-14 cm Utseende: glänsande svart hjässa, har en liten svart hakfläck. Bor: lövskog, trädgårdar, i hela Sverige utom Gotland Bo: hålbyggare Mat: spindlar, insekter, frön, lägger upp förråd
Läs merFåglar i närområdet Årskurs 1-2 MALMÖ STAD
Illustration: Malmö stad / Birger Emanuelsson Fåglar i närområdet Årskurs 1-2 Material: Eva Hörnblad och Bo Lindvall. www.malmo.se/pedagogiskakartor Fåglars kroppsdelar Mål: Eleven ska kunna utveckla sin
Läs merNymfkakaduans färgvariationer och mutationer
Nymfkakaduans färgvariationer och mutationer Fjädrarnas pigment skapar fåglarnas färger genom att reflektera eller absorbera ljus. Papegojfåglar är kända för att ha många vackra färger, men kakaduorna
Läs merBergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.
Bergfink 5 Ord n i n g tättingar, fa m i l j f i n k a r Utseende: 14 16 centimeter. Hannen (bilden) har svart huvud och rygg, orangefärgat bröst och vit undersida med mörka fläckar på sidorna. Honan är
Läs merMinifakta om djurungar vid vatten
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken presenteras några djurungar som har sina bon i närheten av vatten. Vi lär oss bland annat att tumlaren är en liten val och att bävern bygger hyddor av
Läs mer1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?
Faktakort 1 Kantarellen är en av dom vanligaste svamparna. Dom kan man äta. Dom finns i hela Sverige, i löv och barrskogar. Kantarellen är gul. Kantarellen är en skivsvamp, den har skivor under hatten.
Läs mer36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar
Sören Lindén, Stockholms ornitologiska förening 36 arter kustfåglar Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar Stockholms skärgård,
Läs merFÅGLAR. På fågelspaning med. Ulf Nilsson och
Se FÅGLAR På fågelspaning med Ulf Nilsson och Oskar Jonsson Se fåglar Text: Ulf Nilsson 2013 Bild: Oskar Jonsson 2013 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Grafisk form: Fredrika
Läs merTecken på häckning BILDERNA I PRESENTATIONEN FÅR INTE ANVÄNDAS TILL ANNAT UTAN TILLSTÅND. Bilder: Petri Kuhno
Tecken på häckning BILDERNA I PRESENTATIONEN FÅR INTE ANVÄNDAS TILL ANNAT UTAN TILLSTÅND På våren är det dags att häcka! Våren och sommaren är bästa tiden att häcka. Varför? det finns mycket mat (t. ex.
Läs merPäls med många funktioner
Foto: Wikimedia Commons Rådjurskidet har en fläckig päls för att bättre smälta in i bakgrunden och undvika att bli upptäckt. Päls med många funktioner Övning till Bi-lagan nr 2 2017, månadsuppslaget för
Läs merÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR
ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR Sammanfattning av inventeringsresultatet 06 Vänerns fågelskär har inventerats med avseende på häckande fåglar årligen sedan 994. Undersökningen fokuserar på kolonihäckande
Läs merStorskarv och gråtrut. Foto: Thomas Pettersson. Fåglar och fågelskär. i Vänern, Vättern och Mälaren viktiga för miljöövervakningen i Sverige
Storskarv och gråtrut. Foto: Thomas Pettersson Fåglar och fågelskär i Vänern, Vättern och Mälaren viktiga för miljöövervakningen i Sverige Fåglar reagerar ofta snabbt på förändringar i den miljö de lever
Läs merFåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6
Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371
Läs merÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR
ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR Sammanfattning av inventeringsresultatet 205 Vänerns fågelskär har inventerats med avseende på häckande fåglar årligen sedan 994. Undersökningen fokuserar på
Läs merSkogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
Läs merENKEL Svenska Vilka skolämnen har du haft idag? 2. Vilka skolämnen tycker du bäst om? 3. Vilka skolämnen tycker du inte om?
ENKEL Svenska 5 Skolämnen I skolan har du flera olika skolämnen. Kanske du har några av dessa skolämnen på ditt skolschema? matematik - svenska - engelska - geografi - historia religionskunskap - samhällskunskap
Läs merA PPENDIX B URMÅTT, J OURNAL OCH U NGAR, B ON OCH Å RSTIDER
A PPENDIX B URMÅTT, J OURNAL OCH U NGAR, B ON OCH Å RSTIDER 1. Burmått 2. Journal 3. Bon, ungar, årstider och vikter Burmått MINIMUM-MÅTT Dessa mått är beräknade per individ, men i olika situationer, bl.a.
Läs merReportage Näsängen september 2016
Reportage Näsängen september 2016 Under september har jag gjort fem besökt till Näsängen, fyra gånger på morgonen och en gång mitt på dagen, drygt en timme per gång. Det är lätt att förbise Näsängen som
Läs merVilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen?
Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen? Skapat av Björn Nordh 1 Sammanfattning I mitt arbete har jag skrivit om några olika djur som vi har eller kan få problem
Läs merRita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Läs merDjur i Sverige A-Ö Läraranvisning
Djur i Sverige A-Ö Läraranvisning HTML-bok och taktila bilder med text i stor stil Best.nr 11882 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information
Läs merSTÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år
Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta
Läs merSTÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år
Sivu 1/7 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som simmar. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta
Läs merSpråkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson
Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material
Läs merNaturkunskap årskurs 7 elevuppgifter
Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Olika fiskar har olika former och färger. Platta, runda, långsmala, tjock och kompakta. Fenorna är också olika i form, antal och storlek. Alla fiskar är utvecklade
Läs merPå besök i rovdjurens land
På besök i rovdjurens land Björn, järv, varg och lodjur är stora rovdjur som finns i Sverige. Det sägs att de är starka, listiga och farliga och att de bor i skogen. Vill du veta sanningen? Följ med hem
Läs merSagan om den höjdrädda fågeln Vingenting
Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting EN HITTA PÅ-SAGA AV MALIN NORLANDER Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting 2012 Malin Norlander E-bok ISBN 978-91-7477-113-8 Pupill förlag Det var en gång en
Läs merFalsterboresan 5 8 september 2013
Falsterboresan 5 8 september 2013 Deltagare Bertil Malmgren, Björn Bergenholtz, Björn Wallentinus, Brita och Lars Svantesson, Calle Ståhlgren, Eva Petersson, Hannu Koho, Jarl Schuberth, Kerstin Nordenadler,
Läs merFågelskär i Mälaren 2016
Fakta 2017:3 Publiceringsdatum 2017-02-14 ISBN: 978-91-7281-718-0 Enheten för miljöplanering och miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se Kontaktperson: Mats Thuresson Fiskmås. Foto:
Läs merHandledning för övervakning av fåglar på fågelskär i stora sjöar
Handledning för övervakning av fåglar på fågelskär i stora sjöar Sammanfattning av arbetsmoment enligt ambitionsnivåerna 2 och 3 i Naturvårdsverkets undersökningstyp Undersökningsområden: Vänern, Vättern,
Läs merStora öron och långa fingrar
Stora öron och långa fingrar 1 Läs meningarna och dra streck till rätt slut. En plats där ett djur bor är djurets Ökenräven har stora öron för att Fingerdjuret bor på Fjällugglan har Havsleguaner Japanska
Läs merTrutarnas ruggning. en hjälp till rätt artbestämning
foto: visa rauste Igor, en 2K kaspisk trut Larus cachinnans, som höll till en hel sommar på Tammerfors soptipp i Finland. Denna bild är från 20.5 2004. Den fullständiga ruggningen har just börjat påverka
Läs merJEANNA EKLUND BOKFÖRLAGET MAX STRÖM
konstiga djur du in t e t rod d an ef var r le se JEANNA EKLUND BOKFÖRLAGET MAX STRÖM ns fingerdjur Daubentonia madagascariensis ER FIN GER! Med det Jag har ett SUP knackar jag i träden här på Madagaskar.
Läs merLagnamn Rally Lagnamn Rally Antal arter Antal arter. Placering Placering
Lagnamn Rally 2015 Ullerud Storfors Tjockfot Gråhakarna Gråben & Hjulben Blindgrisarna Gamnackarna Långkallsångarna Sumpmesarna Löparnissarna Il Duce Lagnamn Rally 2015 Antal arter 38 56 51 41 33 45 51
Läs merDÄGGDJUR. Utter. Utter
REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet
Läs merMalmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...
Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.
Läs merSkitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda
Hej Här får du ett litet häfte med information om våra fyra vanligaste fiskar som finns i våra vatten. Här kan du få lite tips om var fiskarna tycker om att simma, hur de lever och varför det är bra att
Läs merKvalitetsarbete. Naturvetenskap. Kungshöjdens förskola Lingonriset 2013-2014
Kvalitetsarbete Naturvetenskap Kungshöjdens förskola Lingonriset 2013-2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Anette Dahlqvist Ann-Louise Johansson Laila Källman Sofia Thorin Innehåll Grundfakta och förutsättningar...
Läs merFÅGELBOK MMX. Martin Ekenstierna
FÅGELBOK MMX 2016 Martin Ekenstierna ÖVERSIKT RISKBEDÖMNING Severity Catastrophic Critical Moderate Minor Negligible Probability A/C crach & severe A/C crash & light casualty A/C severe damage, no crash
Läs merINVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2006
INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2006 Nils Waldemarsson 8 Under 2006 har inom projektet Naturvårdsåtgärder i den nordostskånska skärgården vissa riktade inventeringsåtgärder
Läs merBlågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan vår vackraste fisk Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan anses ofta som vår vackraste fisk. Färgprakten hos hanen kan utan
Läs merEn dag i våtmarken. Det var ett gäng glada ungdomar som träffades vid Alhagens parkering den första riktiga skoldagen på terminen.
Alhagens våtmark är 32 hektar stort. Våtmarken börjades att byggas 1997 för att vattnet behövdes renas mer. Det finns en 6km lång gång väg igenom hela våtmarken som man kan gå om man vill se växter och
Läs merDJUR OCH NATUR I ÅRSTASKOGEN Duvhöken häckar i Årstaskogen
Duvhöken häckar i Årstaskogen DUVHÖK Typiska kännetecken: 50-60 cm. Vingspann 100-120 cm. Grå och vit. Ljust ögonbryn. Mörk rygg och hjässa. Ljusare undersida där de adulta fåglarna är streckade på tvären
Läs merTEGELÄNGEN Tegelängen 6 augusti En våtmark med lågt vattenstånd. Foto: Sam Hjalmarsson.
TEGELÄNGEN 2017 Tegelängen 6 augusti 2017. En våtmark med lågt vattenstånd. Foto: Sam Hjalmarsson. TEGELÄNGEN 2017 Sam Hjalmarsson Vattennivå m m Det blev inte mycket vinter de första månaderna om man
Läs merSimfåglar i Ringsjön räkningar
Simfåglar i Ringsjön räkningar -25 Simfågelhunden (Canis lupus familiaris) i Ringsjön. Håkan Sandsten Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Simfåglar i Ringsjön räkningar -25 Sammanfattning
Läs merMinifakta om dinosaurier
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken presenteras dinosaurierna, som levde på jorden för flera miljoner år sedan. Det fanns många olika sorters dinosaurier: stora och små, köttätare och växtätare.
Läs merLÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS
LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder
Läs merLagnamn Rally Lagnamn Rally Antal arter Antal arter. Placering Placering
Lagnamn Rally 2014 Ullerud Storfors Tjockfot.com Cygnus X Gråben & Hjulben I sista laget Blindgrisarna Gamnackarna Thermåsarna Löparnissarna Lagnamn Rally 2014 Antal arter 33 53 38 44 41 43 42 36 37 38
Läs merDeath is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska
Death is not an event in life Magdalena Dziurlikowska Death is not an event in life Döden är ingen livshändelse menade Ludvig Wittgenstein och Shakespeare lät Hamlet säga: Döden, det oupptäckta landet
Läs merBedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation
Bedömningsstöd Biologi 1-6 Lärarinformation Lärarhandledning I den här uppgiften bedöms elevens förmåga att beskriva näringskedjor. Beskrivning av uppgiften Enligt det centrala innehållet i kursplanen
Läs merNaturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan
Naturen på hösten Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Kunskapskrav Centralt innehåll Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband, t.ex. nedbrytning, pollinering
Läs merMITT I NATUREN. Lärarhandledning
MITT I NATUREN Lärarhandledning 1 På en vandring genom Sverige upplever ni olika växter och djur på nära håll. Genom att jämföra egenskaper lär ni er att se skillnader och likheter mellan olika arter.
Läs merAllt om årstiderna - Våren
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs merSmart att veta om miljön Läraranvisning punktskrift. Verksnummer: 40057
Smart att veta om miljön Läraranvisning punktskrift Verksnummer: 40057 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt anpassade
Läs merMusiklek med Susanne Lind, texter och ackord
Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord Välkomna F Gm 7 F Välkomna till Musiklek, idag ska vi ha det bra F Gm 7 F Vi ska sjunga och dansa och fira att alla kan va m Gm 7 F Gm 7 F Här här här, du är
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov B. Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merFler övningar och lekar för ökad vattenvana
Fler övningar och lekar för ökad vattenvana Övningar flyta och glida Stjärnan Stå i ring, varannan ligger på rygg eller mage. De andra drar ringen runt. På rygg Försök att ligga stilla på rygg i vattnet.
Läs merTro på dig själv Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips
Läs mer1. Kungsörn X. Fiskgjuse 2. Havsörn.
1 Här har vi Sveriges största rovfågel! Det kanske räcker som information? För er som inte är ornitologer (fågelskådare) kan vi ge lite ytterligare info. Längden är 77 95cm. Vingspannet mäktiga 190 240
Läs merSagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer
2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade
Läs merLIVET I EN TALLTOPP FOTO OCH TEXT: HANS FALKLIND
LIVET I EN TALLTOPP FOTO OCH TEXT: HANS FALKLIND Det är en varm dag i början av juni. Jag har vandrat en bra bit genom gammelskogen och är genomsvettig när en befriande sommarbris drar genom skogen och
Läs merKräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot
Kräldjur och fåglar Kräldjur Kallas också reptiler. Kräldjur Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot uttorkning. Alla
Läs merJulmöte den 13 december 2015! (text och foto Britt Winzell)
Julmöte den 13 december 2015! (text och foto Britt Winzell) Här är ett litet sammandrag från årets julmöte som förutom föredrag innehöll diplomutdelning, många glada skratt, lotteri och julmat en trappa
Läs merSOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen
SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS Fakta om solrosen Solrosen är en blomma som tillhör arten korgblommiga växter. Det finns ca 70 olika solrosarter och det går att ha dem både inomhus och utomhus. Den blommar
Läs merInnehll. 1. Ett missförstånd Moa En arg tjej Har du något emot mig? En hemlighet är som ditt blod...
av Pär Sahlin Innehll 1. Ett missförstånd... 11 2. Moa... 16 3. En arg tjej... 21 4. Har du något emot mig?... 25 5. En hemlighet är som ditt blod... 32 6. Bra simmat, Nadir!... 37 7. Vad gör han här?...
Läs merRAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO
RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark
Läs merSKOGSLEKAR I TYRESTA
SKOGSLEKAR I TYRESTA I DET HÄR HÄFTET FINNS NÅGRA ÖVNINGAR SOM HANDLAR OM SKOGEN OCH ÄR ANPASSADE FÖR BARN I FÖRSKOLAN. TANKEN ÄR ATT BARNEN SKA UPPTÄCKA OCH LÄRA KÄNNA SKOGEN GENOM ATT BEKANTA SIG MED
Läs merRovfågelssträcket i Falsterbo och andra sevärdheter 1-4 september 2011
Rovfågelssträcket i Falsterbo och andra sevärdheter 1-4 september 2011 Text: Torbjörn Winqvist Foto: Peter Berglin och Torbjörn Om resan Vi for med en minibuss och en personbil från Liljeholmen på torsdagen
Läs merOrmar. Malmö Naturskola
Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor
Läs merFORSKNINGSRESA I POLARTRAKTERNA
FORSKNINGSRESA I POLARTRAKTERNA MED GUNNAR KIHLBERG Gunnar Kihlberg var med på forskningsexpeditionen Beringia 2005 till Arktis. Gunnar deltog i forskningsexpeditionen genom Polarforskningssekretariatets
Läs merSimfåglar i Ringsjön räkningar
Simfåglar i Ringsjön räkningar -26 Grönt ringsjövatten i september 26 med utsikt mot Nunnäs. Håkan Sandsten Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Simfåglar i Ringsjön räkningar -26 Sammanfattning
Läs merMinifakta om djurungar på landet
TORSTEN BENGTSSON SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? I boken får vi träffa några av de vanligaste djurungarna på en gård. Vi får träffa föl, kalvar, griskultingar, lamm och kycklingar. Vi får
Läs merVäxter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013
Växter i sötvatten Innehåll Andmat... 2 Fräken... 2 Gul svärdslilja... 2 Kabbeleka... 3 Kaveldun... 4 Näckros... 5 Säv... 6 Vass... 7 Pilblad... 8 Vattenmynta... 8 Vattenmöja... 8 1 Andmat Andmat är en
Läs merMin fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan
Läs merHävringe fågelinventering 2015
Hävringe fågelinventering 2015 Foton i sammanställningen är gjorda av, Leif Nyström (svärta, tobisgrissla) och Mauri Karlsberg (ejder, silvertärna). Inventeringen utförd av Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund
Läs merblå blomma öga sko kylskåp blomma bil kuvert ljus blus flagga boll bälte kök hus jacka Vit / Vitt Svart / Svart Röd / Rött Grön / Grönt
Vit / Vitt Svart / Svart Röd / Rött Grön / Grönt Blå / Blått Brun / Brunt Gul / Gult EN ETT blå blomma öga sko kylskåp blomma bil kuvert ljus blus flagga boll bälte kök hus jacka Anders Svensson, Kunskapscentrum,
Läs merLivet i Bokstavslandet Lärarhandledning åk 2
Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning åk 2 PROVLEKTION: Beskrivande text Följande provlektion är ett utdrag ur Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning för årskurs 2. Provlektionen består av: beskrivande
Läs merSå gör djur - tre avsnitt
Så gör djur - tre avsnitt Filmhandledning Handledningen innehåller tre separata handledningar med två sidor med övningsuppgifter av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till
Läs merMED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg
Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Textbladet får skrivas ut och kopieras Talgoxen Hallå, hallå, hallå vad är det som står på? Nu kommer våren snart, helt underbart så klart! En talgoxe
Läs merÖversiktig inventering av fåglar i planområde på Koön
Sida 1 av 5 Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön 2012-06-11 Uppdrag Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult har genom Åsa Röstell, Melica fått uppdrag av Pauline Svensson, Kungälvs
Läs merFINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN?
FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN? I förgrunden röda och möjligen dödliga cyanobakterier. Cyanobakterierna frodas i det förorenade vattnet runt ett 30- tal utsläppsrör. Dessa utsläppsrör
Läs merVad vet du om miljön? Arbetsbok Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40056
Vad vet du om miljön? Arbetsbok Läraranvisning Textview Verksnummer: 40056 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt
Läs merOmråde: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:
Område: FISKAR Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: A. Häftet om fiskar Gör uppgifterna 1-12 med hjälp av häftet om fiskar från boken Runt i Naturen Uppgift 13 är en gemensam uppgift. Du ska sedan kunna
Läs merBoken om Biologi. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi.
Boken om Biologi Boken om Biologi är ett grundläromedel i biologi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundbok, arbetsbok och lärarbok. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag
Läs merJulemanden Julle MATERIAL: FÖRKORTNINGAR: Arbetsprocess. 1: Ögon (gör 2) 1: Huvud. Mayflower Hit-Ta-Too: Ljus Persika, röd, grå, svart, vit
MATERIAL: FÖRKORTNINGAR: Mayflower Hit-Ta-Too: Ljus Persika, röd, grå, svart, vit Säkerhetsögon: 2 stk (8mm) Virknål: str. 2,5 Synål Sax Vadd Piprensare mr = magisk ring v = varv m = maska lm = luftmaska
Läs merFågelskådning. Vad är det egentligen? Bild: Monica Ahlberg
Fågelskådning Vad är det egentligen? Bild: Monica Ahlberg Bild: Wikimedia Commons Bild: Christian Ljunggren Bild: Christian Ljunggren Bild: Lars Lundmark Bild: Alf Petersson Bild: Elvor Ohlin Bild: Christian
Läs merSMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola
SMÅKRYP I SÖTVATTEN Innehåll Innehåll... 1 Buksimmare... 2 Dykare... 2 Flickslända... 3 Gråsuggor... 3 Iglar... 4 Klodyvel... 5 Ryggsimmare... 6 Sävslända... 6 Sötvattensmärla... 7 Tordyvel... 7 Trollslända...
Läs merVuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?
Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig
Läs mer