RAPPORT: Norrköping FÖRHANDSKOPIA

Transkript

1 RAPPORT: Komplettering till tidigare utförd dagvattenutredning för del av fastigheten Råssla 1:76 i Krokek. Norrköping FÖRHANDSKOPIA Ramböll Sverige AB

2 Uppdragsnr: 613F (9) Bakgrund...3 Förutsättningar...4 Beräkningar av dagvattenmängder...5 Dimensionering av dagvattendamm...5 Säkerhet...7 Ekologiska aspekter...7 Referenser...9

3 Uppdragsnr: (9) Bakgrund Norrköpings kommun bedriver planarbete för del av fastigheten Råssla 1:76, i Krokek norr om Norrköping. I samband med planarbetet utfördes en dagvattenutredning av WSP Samhällsbyggnad i Norrköping. Efter dagvattenutredningens färdigställande har några mindre men ändå grundläggande förutsättningar för markanvändningen förändrats. Under planprocessen har storleken och omfånget på den planerade bebyggelsen växt. Detta innebär en ökad andel hårdgjorda ytor (tak- och asfaltytor), vilket i sin tur innebär en ökad belastning på dagvattensystemet i området. Utöver nya dagvattenberäkningar enligt ovan så innehåller denna utredning också ett enklare växtförslag för den föreslagna dammen för att göra den så biologiskt värdefull som möjligt. Detta görs för att kompensera för de ekologiska- och biologiska värden som försvinner när den tidigare sumpskogen tas bort. Denna kompletterande utredning knyter an till den tidigare genomförda dagvattenutredning men med justerade ingångsvärden/data beroende på den utökade byggnationen som planprocessen har lett fram till. Denna utredning hänger alltså ihop med föregående utredning och måste läsas och tolkas tillsammans med den. Istället för att upprepa det som sägs i föregående utredning refereras här istället till det som står där med referat enligt följande exempel; (s. x i tidigare utredning).

4 Uppdragsnr: 613F (9) Förutsättningar Som ett led i detaljplaneprocessen har byggplanerna för fastigheten utvecklats och förtydligats med en utökad andel hårdgjorda ytor (asfalt och takytor). Den övergripande dispositionen över området har dock inte förändrats. Bostäder och föreslagen damm ska ligga ungefär i samma läge som tidigare. Råssla 1:76 Områdets disposition Föregående dagvattenutredning Senaste detaljplan Följande ingångsvärden har fastställts/tillkommit och utgör underlag för nya beräkningar: Förskolan i område A (s. 3 i tidigare utredning ) beräknas till ca 1200 kvm. För område B (seniorboende) är högsta tillåtna byggnadsyta 1800 kvm. För område C (seniorboende) är högsta tillåtna byggnadsyta ca 2100 kvm.

5 Uppdragsnr: 613F (9) Beräkningar av dagvattenmängder Förändringarna gäller främst i område C. Tidigare i planskedet planerades område C för bostäder alternativt att bevaras som natur med bibehållen sumpskog, men nu är det alltså fastställt att området ska bebyggas. Den genomsnittliga avrinningskoefficienten för hela fastigheten Råssla 1:76 beräknades tidigare till 0,339. Med nytillkomna ingångsvärden blir den nya koefficienten 0,423. Som en följd av detta kommer hela området att avge 345 m³ vatten på kort tid vid ett så kallat 10-årsregn. Detta kan jämföras med den tidigare siffran i föregående utredning på 275 kbm vatten. (s. 8 i tidigare utredning). Tidigare utredning Nya justerade värden Mängd vatten vid ett 10-årsregn 275 kbm 345 kbm Dimensionering av dagvattendamm Liksom i tidigare utredning gäller fortfarande samma regler för hur mycket dagvatten som får släppas ut från området i diken/kommunala ledningsnätet, dvs 1,5 liter vatten per sek och per hektar. Beräknat på hela fastigheten betyder det att ca 3,85 liter per sekund får släppas ut ur området. (s. 8 i tidigare utredning). Vid ett 10-årsregn kommer området enligt beräkningar ovan att avge 345 m³ vatten på kort tid. Detta vatten måste ha möjlighet att buffra i dagvattendammen innan det avgår i form av infiltration, avdunstning och utlopp i ledningsnätet enligt tillåtna mängder. Med samma grundförutsättningar som tidigare dvs att dammen ska ha en kapacitet att stiga 50 cm en kortare tid (vid ett 10-årsregn) behöver den totala dammytan i kvadratmeter uppgå till 690 m. (345m³ x 0,5 m). Tidigare utredning Nya justerade värden Erforderlig storlek på damm 550 kvm 690 kvm De angivna vattenmängderna utgör endast den extra mängden vatten som tillkommer vid extra höga vattenflöden. Även vid normala flöden bör dammen rymma en stor mängd vatten för att göra den till en bra livsmiljö för djur och växter samt utgöra ett vackert blickfång för människor. Vad gäller höjdsättning, släntfall och bottendjup bör samma värden gälla som i föregående utredning dvs lämpligt bottendjup på ca +37,5 och bräddavlopp på ca 38,5. Detta betyder då att vattnet vid 10-årsregn som mest kan nå upp till ca +39,0. Den omgivande bebyggda marken måste ligga på minst +40,0 m.

6 Uppdragsnr: 613F (9) Typsektion på dagvattendammen Området i plan som visar dammens storlek, läge och utbredning. Dammens mörkare blå färg markerar normalvattenståndet. Ljusblå färg markerar högvattenstånd vid 10-årsregn.

7 Uppdragsnr: 613F (9) Säkerhet Så som fastslagits i den tidigare utredningen bör slänterna ha en minsta lutning på ca 1:4 för att uppnå tillräcklig säkerhet. Eftersom dammen kommer att ligga på privat mark så ligger säkerhetsansvaret helt på fastighetsägaren. Då de boende kommer att utgöras av äldre människor (50+) torde det inte vara nödvändigt att vidta extra säkerhetsådgärder som stängsel för att skydda de boende. Vatten lockar dock barn och det är då desto viktigare att tomtmarken stängslas in ut mot gatan eller på annat sätt görs otillgänglig för barn (utan vuxens sällskap) i närområdet. Ekologiska aspekter När fastigheten Råssla 1:76 bebyggs försvinner ett stycke ekologisk värdefull sumpskog. Om detta finns skrivet i den tidigare dagvattenutredningen på s. 4. Den planerade dagvattendammens funktion är just att kompensera så mycket som möjligt för de värden som försvinner i och med exploateringen av området. Förutom att hantera och fånga upp dagvattnet, i synnerhet vid extrema flöden, så har dammen också en renande och biologisk värdefull funktion. När regnvattnet kommer från hårdgjorda ytor och framförallt trafikytor, så för det alltid med sig föroreningar och partiklar av olika slag. I dammen sker en sedimentering och nedbrytning av föroreningar och växtligheten tar upp ämnen och bryter ner dem. Eftersom regnvattnet kommer från relativt näringsfattiga omgivningar (ej åkermark) så kommer inte en kraftig igenväxning att ske. Vattnet kommer att cirkulera och sannolikt att hålla sig förhållandevis friskt och fint. Här nedan förljer ett antal råd vid utformningen av dammen som förbättrar reningen och att dammen hålls i bra skick; Precis vid inloppet är det lämpligt att ha många växter som fångar upp mycket slam och partiklar. Just i detta område kan det vara nödvändigt att använda någon form av eroderingsskydd typ strandmattor för att undvika erosion. Strax efter dammens inlopp bör en lite djupare zon anläggas för att partiklar och slam kan sjunka ner till botten och sedimentera. Grunda, växtrika zoner tvärs flödesriktningen ger en god reningseffekt. Vegetationen fyller en viktig funktion i en dagvattenanläggning. Här följer några exempel på detta; Syresättning av vattnet. Via fotosyntes syresätts vattnet av undervattensväxter och alger. Syresättning av sediment. Bladvass och kaveldun syresätter sediment, dels via mindre läckage av syre från rötterna och dels genom passiv syresättning via ihåliga strån och kanaler som skapas runt rotsystem. Närsaltupptag. Undervattensväxter tar upp närsalter via bladverk och hos andra vattenväxter sker upptaget via rötterna. Partikelfilter. Växterna fungerar som ett mekaniskt filter för partiklar. Avdunstning. Tex bladvass kan en sommardag avdunsta vatten motsvarande mm jämfört med ca 4 mm från en vattenspegel. Livsutymme för djur. Insekter, fåglar och smådjur finner föda och skydd.

8 Uppdragsnr: 613F (9) Estetiskt tilltalande. Sist men inte minst viktigt. Vacker och tilltalande vegetation ökar kvalitén för de boende i området. När det gäller växtförslag så finns det många växter att välja på. Eftersom anläggningen kommer att ligga i en park/bostadsmiljö kan man tänka sig att de estetiska aspekterna kan få väga lite tyngre tex i jämförelse om anläggning hade legat invid en motorväg. För de mindre växterna (perenna) som lever i och alldeles i strandkanten bör man kanske ändå hålla sig till naturligt inhemska växter. Detta eftersom de är av störst betydelse för vattenreningen och djurlivet så som beskrivits ovan. För buskar och träd som växer några meter ifrån dammen kan det av estetiska skäl vara mer lämpligt att plantera vanliga trädgårds-/prydnadsväxter. Dessa växter exkluderas dock i denna rapport eftersom de inte är av så stor biologisk betydelse för vattenreningen. Dock är placeringen av dem av desto större betydelse. Den bästa vattenkvalitén erhålles om träden växer glest med en hel del luckor, så att ljuset kan sila in på vattenytan. Alltså inte för glest men inte heller för tätt. Avslutningsvis följer här några växtförslag av den förstnämnda sortens växter, dvs naturligt inhemska perenner som lämpar sig väl i olika zoner i dagvattendammen; Fuktzon (precis ovanför vattnet) Caltha palustris, kabbeleka Myosotis scorpioides, äkta förgätmigej Calla palustris, missne Juncus conglomeratus, knapptåg Juncus effusus, veketåg Matteuccia struthiopteris, strutbräken Sumpzon (0-20cm djup) Typha latiofolia, bredkaveldun Iris pseudoacorus, gul svärdslilja Veronica beccabunga, bäckveronika Schoenoplectus lacustris, säv Glyceria maxima, jättegröe Carex acuta, vass-starr Mentha aquatica, vattenmynta Sparganium erectum, stor igelknopp Phalaris arundinacea, rörflen Phragmites australis, bladvass Grunt vatten (20-40 cm djup) Juncus conglomeratus, knapptåg Strutbräken Bredkaveldun

9 Uppdragsnr: 613F (9) Referenser Göransson, Christer (1994), Att forma regnvatten Stahre, Peter(2004), En långsiktig hållbar dagvattenhantering Norrköpings kommun , Dagvatten, Program för Norrköpins kommun Norrköpings kommun 2008 remissversion, Dagvatten, Riktlinjer för dagvattenhantering i Norrköpings kommun Norrköping Ramböll Sverige AB Samhällsbyggnad Norrköping Magnus Hansson och Elisabet Manfred