2. FASTSTÄLLANDE Kursplanen är fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN Utbildnings- och forskningsnämnden LTY200 för lärarutbildning KURSENS BETECKNING LTY200 FORTSÄTTNINGSKURS I TYSKA FÖR BLIVANDE LÄRARE, 20 POÄNG German for teacher education and training, intermediate level, 30 ECT points Kursnivå: poäng Intermediate level 2. FASTSTÄLLANDE Kursplanen är fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Ansvarig institution: Institutionen för tyska och nederländska Utbildningsområde: Språk 75%, undervisning 25 % 3. KURSENS INPLACERING Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör andra terminen av Inriktning tyska. Kursen kan också ges som fristående kurs. 4. TILLTRÄDESKRAV/FÖRKUNSKAPER För tillträde krävs godkänt resultat på kursen LTY100 eller motsvarande kunskaper. 5. KURSENS SYFTE Det övergripande syftet är att studenterna, efter genomgången inriktning och relevant specialisering, ska ha utvecklat professionell kompetens i att undervisa i språkämnen i grundskolans senare del. Detta innebär att studenterna skall utveckla såväl sina ämnesteoretiska kunskaper och färdigheter som sin förmåga att strukturera och förklara ämnesinnehållet och att arrangera goda inlärningssituationer inom språkämnen. Hit hör också förmågan att utveckla sin egen och framtida elevers interkulturella kompetens. Kursens huvudsyfte är att lägga en god grund hos studenterna för fortsatt utveckling av sådana kunskaper och färdigheter så att de efter avslutad lärarutbildning kan undervisa i skolämnet tyska i enlighet med de intentioner i läroplaner och kursplaner som gäller för den svenska grundskolan. Under utbildningen skall de också få del av forskningsrön inom för yrket relevanta områden såsom litteraturvetenskap, språkvetenskap och språkdidaktik. 6. KURSENS MÅL De studerande skall efter genomgången kurs ha uppnått följande mål - ha goda färdigheter att uttrycka sig i tal och skrift på tyska 1

2 - ha grundläggande kunskaper inom tysk språkvetenskap och kunna formulera språkvetenskapligt underbyggda förklaringar till kontrastivt viktiga skillnader, med anpassning till skolans olika målgrupper - ha grundläggande kunskap om textanalys på litteraturvetenskaplig grund - ha god kännedom om hur man strukturerar och förklarar ämnesinnehållet - ha kännedom om språkdidaktiska teorier och begrepp samt ett urval arbetssätt av relevans för främmandespråksinlärning - ha fördjupad kännedom om elevers förutsättningar för lärande i tyska som främmande språk - självständigt och tillsammans med andra kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen i tyska 7. KURSENS INNEHÅLL För att syfte och mål skall uppnås är kursen uppbyggd av följande delkurser, som på många punkter griper i varandra. Den verksamhetsförlagda utbildningen (sammanhängande VFU) ingår i delkurs 4 Språkmetodik och -didaktik och utgör tillsammans med denna 5 poäng. I varje delkurs, men framförallt i delkurs 4, behandlas hur det akademiska ämnet tyska får sitt uttryck i grundskola, gymnasieskola och/eller annan verksamhet av betydelse för läraryrket och samhället. Studenten förbereds och tränas på så sätt att mot kursens slut själv genomföra undervisningsmomentet inom sin sammanhängande VFU. Härigenom motiveras även de akademiska studierna i ämnet av och anknyts till studentens blivande yrke. Delkurs I Språkfärdighet (5 poäng) I momentet övas att utan störande fel muntligt framträda på tyska (t ex undervisa eller diskutera). Därutöver ingår muntliga och skriftliga övningar med fokus på syntax och ordkunskap. Insikter om systematiska skillnader mellan tyskans och svenskans grammatik förmedlas varvid frågan om/när dessa leder till systematiska svårigheter hos inlärare behandlas. Uppmärksamhet ägnas också åt hur systematiska grammatikkunskaper och grammatisk medvetenhet kan öka möjligheten att nå en högre grad av praktisk språkfärdighet. Förmågan att översätta och att skriva facktext på tyska uppövas. Delkurs 2 Litteraturvetenskap (5 poäng) Kursen är uppbyggd kring jämförande textstudier. Textanalys på litteraturvetenskapliga grunder uppövas utifrån följande moment: litteraturhistoria (fr o m 1870), litteraturvetenskapliga metoder och berättarteknik. Förmågan att uttrycka sig muntligt och att skriva facktext på tyska uppövas. Delkurs 3 Språkvetenskap (5 poäng) I momentet behandlas textanalys på vetenskapliga grunder utifrån följande moment: ordbildning, syntax, språkhistoria. Förmågan att uttrycka sig muntligt och att skriva facktext på tyska övas. Delkurs 4 Språkmetodik och -didaktik (5 poäng) I momentet behandlas svenska och tyska texter som förmedlar djupare insikter i ämnesmetodik och didaktik. Metakognitiva inslag och metodikinslag som tar upp 2

3 planering och genomförande av lektioner behandlas. Insikter i litteraturdidaktik förmedlas. I alla delmoment behandlas progressionen i undervisningsprocessen. I momentet ingår sammanhängande VFU fördelad på två perioder. Uppgifter inför denna VFU förbereds och förmågan att skriva didaktiska rapporter på tyska av akademisk karaktär uppövas inför redovisning av dessa uppgifter. 8. UNDERVISNINGENS UTFORMNING Undervisningen har formen av föreläsningar, lektioner, gruppövningar och handledning. Användning av ITK förekommer som ett naturligt inslag i flera moment. Kursinnehållet verksamhetsanknyts i samverkan med skolor och/eller annan verksamhet där tyska språket används, inom eller utom Sverige. Detta sker genom att studenten under sina VFU-perioder i enlighet med kursen mål prövar och successivt tar allt större ansvar för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Undersökande VFU-uppgifter ges där studenten observerar, reflekterar och dokumenterar olika inslag av pedagogiska processer såsom undervisningsmetoder och språkinlärningsprocesser. Om del av utbildningen förläggs till tyskspråkigt land kan verksamhetsanknytningen även innefatta studiebesök vid kultur-, samhälls- och utbildningsinstitutioner. Redovisning och analys av ämnesanknutna observationer/erfarenheter sker såväl muntligt som skriftligt, företrädesvis på tyska. 9. FORMER FÖR BEDÖMNING För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan urskiljas. I normalfallet finns det för varje delkurs ett eller flera skriftliga eller muntliga prov som genomförs under kontroll. På processinriktade moment utformas examinationen normalt som löpande bedömning. Normalt prövas både specifikt ämnesinnehåll och didaktiska aspekter. 10. BETYG Som betyg används något av uttrycken Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Kursmålen examineras alltid inom ramen för den aktuella delkursen och av respektive kursledare. Då alla delkurser fullgjorts, sätts ett sammanfattningsbetyg som gäller hela kursen. För sammanfattningsbetyget Väl godkänd krävs minst 10 poäng med detta vitsord. Ansvaret för bedömningen av VFU delas mellan kursledare för delkurs 4 och VFUledare. Som underlag för betygssättning tjänar dels studentens VFU rapporter, dels studentens successiva utveckling och arbetsförmåga under VFU perioderna. Dessa bedöms i samråd mellan kursledare och VFU-ledare. 11. UTVÄRDERING Varje kurs skall utvärderas och resultaten bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion skall avrapporteras till institutionsledningen. Utvärderingen skall dels ske efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planering av påföljande kurstillfälle skall dokumenteras hur resultaten av utvärderingen tagits tillvara. 3

4 12. ÖVRIGA FÖRESKRIFTER För studerande som underkänts i prov ges möjlighet till förnyat prov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Student som underkänts två gånger i prov för viss kurs eller del av kurs har rätt att hos institutionsstyrelsen begära annan examinator. Internationella förhållanden skall beaktas i innehåll och litteratur. Jämlikhetsaspekten skall beaktas i innehåll, litteratur och utvärdering. Kursen förbereder för verksamhet i grundskola år 6-9 och gymnasieskola. 13. KURSLITTERATUR Se separat litteraturlista. 4

5 GÖTEBORGS UNIVERSITET KURSPLAN Utbildnings- och forskningsnämnden LTY200 för lärarutbildning KURSPLANEKOMMENTAR 1. Förklaring av centrala begrepp - interkulturell kompetens omfattar dels kunskaper om de tysktalande ländernas historia, kultur och samhällsliv, dels förtrogenhet med de olika uppfattningar, attityder och värdeomdömen som präglar dessa länders kulturer. Hit hör också att med dessa kunskaper som bas tillägna sig ett förhållningssätt som syftar till att förhindra eller minska främlingsrädsla och fördomar gentemot andra kulturella grupper samt förmågan att kunna reflektera över och problematisera egna attityder, värderingar och värdeomdömen. - med kontrastiva skillnader avses de systematiska skillnader i svenskans och tyskans grammatiska struktur och ordbildning som skulle kunna vålla svårigheter vid tyskinlärning. 2. Precisering av innehållsliga aspekter med avseende på a) Samhällsperspektivet beaktas i framför allt delkurserna Litteraturvetenskap och Språkmetodik och -didaktik med dess tydliga fokusering på interkulturell förståelse, d v s en kompetens som omnämns i kursplanerna för främmande språk. b) Ämnesinnehållet i delkurserna 1 3 avser att återspegla de traditionellt inomvetenskaplig perspektivet på studier i främmande språk, d v s träning och förkovran i språkfärdighet samt studier i språk- och litteraturvetenskap. Med tanke på den framtida lärarprofessionen läggs i delkurs 1, Språkfärdighet, men även i övriga delkurser stor vikt vid god skriftlig och muntlig språkbehärskning. Professionsperspektivet återspeglas också i delkursen Litteraturvetenskap respektive i delmomentet Litteraturdidaktik, där modern tysk litteratur (därunder ungdomslitteratur) samt ungdomskultur (film- och musikkultur) intar en framskjuten plats. c) Individ- och grupperspektivet beaktas särskilt i delkurs 4 Språkmetodik och -didaktik. Här presenteras nya forskningsrön vad gäller t ex språkinlärningsprocesser, motivation och intresse, vilka utgör en viktig bas för att kunna förmedla insikter om det egna lärandet till framtida elever. d) Genusperspektivet beaktas bl a i valet av litteratur (framför allt i delkurserna Litteraturvetenskap och Språkmetodik och -didaktik). I dessa delkurser återspeglas även skolans Värdegrund genom de återkommande moment som tar upp interkulturell förståelse resp. kompetens. e) Integration Kursens syften, mål och innehåll är utarbetade för att uppnå högsta möjliga integration inom olika kunskapsområden. I delkurserna Språkvetenskap och Språkfärdighet sätts t ex lärarstudentens kunskaper om och i tyska språket

6 alltid i relation till elevernas lärande. Här diskuteras t ex vilka didaktiska reduktioner som krävs för olika inlärargrupper och vilka kontrastivt baserade förklaringar som kan underlätta deras språkinlärning. Delkurserna Litteraturvetenskap samt Språkmetodik och -didaktik genomsyras av många återkopplingar till elevernas lärande: centralt är här bl a litteraturläsningens roll i klassrummet: till vilken nytta (allmänt motivationshöjande, språkfärdighetsbefrämjande och/eller ökad interkulturell förståelse?) och genusperspektivets roll. I delkurserna integreras vetenskaplig och praxisbaserad kunskap genom att de vetenskapligt skolade lärarna mot bakgrund av egen praxiserfarenhet från ungdomsskolan tar upp till diskussion hur och i vilken utsträckning det teoretiska innehållet kan omsättas inom ramen för skolämnet tyska. Till denna integration bidrar också att universitetsadjunkter från IPD med gedigen didaktisk erfarenhet/kompetens och en forskare i språkinlärning har delat ansvar för delkursen Språkmetodik och -didaktik. HFU och VFU är även starkt integrerade genom att institutionen erbjuder kursen Språkmetodik och -didaktik: Här förbereds studenterna teoretiskt och praktiskt för den sammanhängande VFU perioden. Teoretiska uppgifter från denna period redovisas i en rapport som bör skrivas på tyska och som måste uppfylla grundläggande krav på vetenskaplig struktur och argumentation. Till integrationen bidrar också inriktningsansvarigs återkommande kontakt med de studerandes VFU-handledare vad gäller praktisk arbetsinsats och teoretisk reflektion i form av rapportredovisning över gemensamt fastlagda didaktiska uppgifter (t ex observation av lärandeprocesser, granskning av läromedel o s v). Av det sagda framgår att kursens syften, mål, innehåll är tydligt integrerade vad gäller såväl färdighets- som kunskapsmoment. Vid genomförandet och examinationen beaktas såväl akademiska som professionsinriktade aspekter. Betygssättningen följer de principer som brukliga vid högskoleutbildning. f) Progression LTY200 har en tydlig progression i förhållande till LTY100: Professionsperspektivet såsom det bl a kommer till uttryck i delkursen Språkmetodik och - didaktik fördjupas och erhåller en tydlig teoretisk förankring i momenten Litteraturdidaktik och Forskningsrön om språkinlärning. Även uppgifter inför VFU präglas av denna progression: i delkursen Språkmetodik och -didaktik tränas studenterna systematiskt inför sin uppgift att ta på sig s k genomförande arbetssätt/uppgifter, d v s att i enlighet med kursens mål pröva och successivt ta ett allt större ansvar för planering, genomförande och utvärdering av bestämda undervisningsmoment. Det undersökande arbetssättet, som påbörjades under LTY100, har nu också en starkare teoretisk förankring. Studenternas dokumentation av och reflektion kring ett urval pedagogiska processer görs mot bakgrund av ett urval vetenskapliga texter och tydliga krav på redovisningsform utgör en förberedelse inför examensarbetet. Även kurslitteraturen präglas av progression: Den språkvetenskapliga och litteraturvetenskapliga kurslitteraturen är skriven på tyska och håller god vetenskaplig nivå och den skönlitteratur som ingår är betydligt omfångsrikare och mer avancerad än som var fallet i LTY100. Även progressionen ur ett programutbildningsperspektiv är tydlig. Som exempel kan nämnas VFU rapporternas förberedande funktion inför examensarbetet och den fördjupade diskursen om interkulturalitet inom didaktiska och litteraturvetenskapliga moment, d v s det i

7 samband med frågor om främmandespråkslärandets Varför och Vad centrala begreppet interkulturalitet. Detta begrepp som tidigare, och ur ett allmänt värdegrundsperspektiv, redan varit föremål för diskussion inom AUO kurser, problematiseras nu ytterligare genom didaktiska reflektioner kring när och hur interkulturell förståelse kan uppövas i språkklassrummet. Även ur ett utvärderingsperspektiv är progressionen tydlig: studenterna förväntas ta mycket aktiv del i att på ett övergripande plan vidareutveckla de två för lärarprofessionen i tyska centrala baskurserna LTY100 och LTY200.