Fysisk aktivitet och fysisk träning vid hjärtsjukdom. Åsa Cider, Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset

Transkript

1 Fysisk aktivitet och fysisk träning vid hjärtsjukdom Åsa Cider, Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset

2 Definition of Physical activity and Exercise Physical activity Any bodily movement produced by skeletal muscles that results in energy expenditure. Exercise A subset of physical activity that is planned, structured, repetitive, and purposeful in the sense that improvement or maintenance of physical fitness is the objective. Casparsen C, Powell K, Christenson G. Pub health Rep. 1985; 100:

3 Anpassad efter Caspersen, 1985

4 Rådgivning av generell ökning av fysisk aktivitet jämfört med individanpassad fysisk träning Fysisk aktivet Primärprevention Fysisk träning Sekundär prevention

5 Patient inom hjärtrehabilitering I slutfas av hjärtrehab FaR FaR sjukgymnast, träningsinstruktör motionsanläggning Motiverande samtal Genomgång av befintliga träningsprogram Kompletterande träningsinstruktioner Uppföljning och återrapportering till FaR förskrivaren

6 Vad är kranskärlssjukdom? Akut koronart syndrom Instabil angina pectoris Hjärtinfarkt (NSTEMI och STEMI) Stabil angina pectoris

7 Vad är kronisk hjärtsvikt? Kronisk hjärtsvikt med nedsatt vänsterkammarfunktion Kronisk hjärtsvikt med bevarad vänsterkammarfunktion Högersvikt

8 Vad tror Du att en person med hjärtsjukdom kan/får utföra för fysisk aktiviet och träning?

9 Fysisk träning Skall ingå i den medicinska behandlingen av patienter med hjärtsjukdom F I T T Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Balady et al. Circulation 2007.

10 Vilket är målet med fysisk träning för patienter med hjärtsjukdom?

11 Tucker et al

12 Akut koronart syndrom eller hjärtsvikt Sjuksköterskebesök Hjärtmottagningen Hjärtskola Läkarbesök Hjärtmottagningen Egen träning Avdelning Hjärtop. Information Individuell träningsuppläggning efter bedömning av fysisk kapacitet Rehab plan Gruppträning i olika nivåer Slutbedömning Ev. fortsatt träning 2-5 dagar 2-6 veckor 6-16 veckor

13 Tränings principer The principle of individuality The principle of specificity The principle of disuse The principle of progressive overload The principle of hard/easy The principle of periodization Kenny, Wilmore, Costill 2015

14 UTVÄRDERINGSMETODER Sjukgymnasten/Fysioterapeuten testar patienten vid start av individbaserad fysisk träning och vid avslut av densamma samt om möjligt efter ett år Konditionstest cykel Muskelfunktionstest Tåhävning och axelflex

15 Arbets-EKG/ Konditionstest Maximal Watt, Borgskala och arbetstid registreras

16 Fletcher et al. Circulation 2001

17 Submaximalt test Six minute walk 6MWT Guyatt Can Med Assoc J 1985;132: Lipkin BMJ 1986;292:653-5 Korrelerar väl med V02 och överlevnad. Cahalin 1996;110: Reproducerbarheten varierar i olika studier. Takeffekt Referensekvation finns för friska Enright Am J Resp Crit Care 1998;158:

18 Unilateral Shoulder flexion kg for men 2kg for women 20 contractions /minute Cider et al. Eur J Cardiovasc nurs;2006

19 Repetitions Maximum (RM) Repetition Maximum Repetitions, resistance and expected effect Repetitions Resistance in % of 1 RM Effect maximal strength muscle growth endurance coordination Adapted from: Karlsson J, Thommé R et al 1998

20 Generella träningsråd Patienter med ischemisk hjärtsjukdom eller kronisk hjärtsvikt bör träna konditionsträning intervall eller distans träning, minuter, 3-5 gånger/ vecka på en nivå av (40)60-85% av VO 2max, Borg Muskulär motståndsträning 2 ggr / vecka med minst ett set av RM i 8-10 muskelgrupper. Fysisk aktivitet/ övriga dagar, sammanlagt 30 minuter.

21 BORGS ANSTRÄNGNINGSSKALA (RPE) Borgs CR10 skala 6-7 MYCKET, MYCKET LÄTT 8-9 MYCKET LÄTT GANSKA LÄTT NÅGOT ANSTRÄNGANDE ANSTRÄNGANDE MYCKET ANSTRÄNGANDE MYCKET, MYCKET ANSTRÄNGANDE 20 MAXIMAL 0 Ingen Mycket, mycket lätt 1 Mycket lätt Lätt Måttlig 4 5 Kraftig 6 7 Mycket kraftig Mycket, mycket kraftig 11 Högsta möjliga Anpassad efter Borg 1998

22 Träningsuppläggning Sker utifrån Arbets-EKG/Konditionstest och muskelfunktionstest samt skattningskalor. Uppvärmning Konditions-/-uthållighetsträning Muskulär motståndsträning Nedvarvning Stretching/avspänning

23 Generellt att tänka på vid träning av patienter med hjärtsjukdom Resultat av arbets-ekg och muskelfunktionstest? Betablockerad? Puls- och blodtrycksreaktion, Borgs skala ansträngning, dyspne eller smärta Arytmi?

24 Träningsmodeller Intervallträning Distansträning Muskulär motståndsträning Perifer muskel träning Träning kan bedrivas på land eller i vatten

25 Hydroterapi Träning i varmt (33-35 C) vatten Intensitet:40-80% av pulsreserven Duration/tillfälle:45 minuter Frekvens:3 ggr/v i 8 veckor Kombinerad centralcirkulatorisk och perifer muskelträning Resultat: Ökad kondition och muskelfunktion Cider et al Eur J Heart Failure 2003;5(4):527-35

26 Head-out of water immersion (33-34 C) Hydrostatic pressure Central blood volume Cardiopulmonary receptors Stroke volume Cardiac output Heart rate Systemic vascular resistance Sympathetic activity Diureses Renin Angiotensin II Aldosteron ANP ADH Adapted from Arborelius, 1972 Gabrielsen, 2001, Meyer, 2004, Cider 2006

27 Fysisk träning inom hjärtrehabilitering vid akut koronart syndrom inklusive PCI och ACB Effekter: Kardiell mortlitetssänkning 26% VO 2peak höjning 22% Total kolesterol (viktad medel skillnad, mmol/l) Triglycerid nivå (viktad medel skillnad, mmol/l) Systoliskt blod tryck (viktad medel skillnad, -3.2 mm Hg) Lägre nivåer av självrapporterad rökning Minskad sjukhusinläggning 18 % Taylor et al. Circulation och Anderson et al 2018

28 Effekter av fysisk träning inom hjärtrehabilitering vid kronisk hjärtsvikt VO 2max +2.1 mlxkg -1 xmin -1 (13%) Arbetskapacitet +14,3 Watt (14%) Gångsträcka meter på sex minuters gångtest (11,6%) Förbättring av VO 2max var större när träningsprogrammet hade högre intensitet och längre duration Hälsorelaterad ökade i flertalet studier - 9,6 poäng (28%) livskvalitet Återinläggning minskade 38 % vantol et al. Eur J Heart Fail. 2006, Taylor et al 2014

29 GUCH grown up congential heart disease Skall träna som vanliga hjärtpatienter men hänsyn får tas till bakomliggande hjärtproblematik Lite studerat. Randomiserad kontrollerad studie av 129 barn och vuxna med kongenital hjärtsjukdom visade att fysisk träning innebar förbättrad fysisk prestationsförmåga (VO 2max ökar 20%), livskvalitet, psykisk funktion, självkänsla och social interaktion efter fysisk träning. Fredriksen PM et al. Cardiol Young 2004.

30 Friska Hjärtsjuka 1 dödsfall/ h, år 1 dödsfall / h, år 1 dödsfall / h, år Ofarligt för kvinnor Shepard RJ. Br J Sports Med; hjärtinfarkt / timmar 1 dödsfall/ timmar Van Camp et al. JAMA 1986 Unga friska tränade: 0,75 ( ) och 0,13 ( ) dödsfall/svår hjärtsjuka av Medelålders tränade: 6 per dör under hård fysisk ansträngning Vouri I. Sudden death and exercise: effects of age and type of activity. Sport Sci Rev 1995;4; hjärtstopp / h 1 ej dödlig infarkt/ h 1 död / h Franklin BA et al. Chest 1998

31

32 Sammanfattning Individanpassad fysisk träning inom hjärtrehabilitering skall erbjudas alla patienter med hjärtsjukdom så att maximal syreupptagningsförmåga och muskelmassa kan öka och att mortaliteten därmed kan sänkas. En ökad fysisk aktivitetsnivå skall uppmuntras vid fysisk inaktivitet FaR kan möjligen vara ett sätt att efter avslutad hjärtrehabilitering bibehålla en regelbunden fysisk träning och en tillräcklig fysisk aktivitetsnivå för patienter med etablerad hjärtsjukdom Hur metoden FaR skall användas inom hjärtrehabilitering kräver vidare studier

33