Kranskärlssjukdom - sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer
|
|
- Ebba Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kranskärlssjukdom Division Hälsa, habilitering och Godkänd av: Eva Stjernström divisionschef Vårdprogram 1(7) Utarbetad av: Ulrika Sälgeback leg. sjukgymnast Revisionsansvarig: Maria Klässbo forskningsledare CKF Utgåva: Reviderad: Kranskärlssjukdom - sjukgymnastiska
2 Vårdprogram 2 (7) Sammanfattning Fysisk träning vid ischemisk hjärtsjukdom, inom hjärt, sänker den totala mortaliteten med 20% och den kardiella mortaliteten med 26%. Dessutom påverkas flertalet av riskfaktorerna för ischemisk hjärtsjukdom positivt av fysisk träning genom att normalisera förhöjt blodsocker, positivt påverka blodtrycket, förbättra blodfettsprofilen, stabilisera kroppsvikten, minska åderförkalkningsprocessen och minska halten av stresshormoner. Effekten av fysisk träning är oberoende av hjärtsjukdom, typ av hjärt, träningsdos, uppföljningstid, studiekvalitet och studiens publikationsdatum (evidensgrad 1). Fysisk träning initierad av en person med sjukgymnastisk kompetens är genomgående en högt prioriterad åtgärd (1). En hälsoekonomisk bedömning har visat att fysisk träning för patienter efter en akut kranskärlssjukdom genererar en måttlig kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår, QALY (2). Fysisk träning är dock en underutnyttjad behandlingsform vid kranskärlssjukdom. Man har visat att så få som procent av alla patienter med kranskärlssjukdom deltar i fysisk träning inom hjärt och att sjukvården sällan erbjuder fysisk träning. Organiserad individanpassad fysisk träning (konditions- såväl som muskelträning) under tre sex månader hos sjukgymnast bör erbjudas alla patienter som genomgått hjärtinfarkt, PCI eller bypasskirurgi och har prioritet 2 i Socialstyrelsens tiogradiga prioriteringsskala där ett är hög prioritet och tio är låg prioritet (3). Arbetet med länsövergripande sjukgymnastiska för personer med kranskärlssjukdom har under hösten 2008 bedrivits som ett delprojekt inom ramen för projekt Uppdrag. Målet är att alla sjukgymnaster inom nätverket hjärt i Värmland skall känna till riktlinjer och evidens för av patienter med kranskärlssjukdom. Bakgrund Kranskärlssjukdom är en av våra stora folksjukdomar med en förekomst i befolkningen i Sverige av knappt fall per år. Akut kranskärlssjukdom omfattar sådana tillstånd som förorsakas att blodflödet i ett av hjärtats kranskärl plötsligt försämras och på så vis orsakar syrebrist i den del av hjärtmuskeln som detta kärl försörjer. Akut kranskärlssjukdom är ett samlingsnamn för akut hjärtinfarkt, instabil angina pectoris och plötslig kardiell död. 2
3 Vårdprogram 3 (7) Att dö i hjärt- och kärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor. Men risken att dö i dessa sjukdomar har sjunkit i hela befolkningen. År 2004 drabbades ändå så många som personer, män och kvinnor, av akut hjärtinfarkt vilket är den vanligaste dödsorsaken bland hjärtsjukdomarna. Kvinnor är i snitt sju till åtta år äldre när de insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar vilket gör att de har större risk att också ha andra sjukdomar (1). I Värmlands län insjuknar fler i ischemisk hjärtsjukdom jämfört med resten av riket, se tabell I (9). Tabell I Antal patienter/ invånare med ischemiska hjärtsjukdomar, ålder: år Värmlands län Riket Män Kvinnor Båda könen I Värmlands län var antal vårdtillfällen/ invånare för ischemisk hjärtsjukdom per år 1190 jämfört med 1043 för hela riket (9). Däremot minskar insjuknandet i akut hjärtinfarkt i riket något nästan varje år. Mellan 2005 och 2006 var minskningen två procent för kvinnorna och drygt tre procent för männen (9). I FYSS, fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, beskrivs de träningsmetoder som finns för patienter med kranskärlssjukdom, se tabell II. (4). 3
4 Vårdprogram 4 (7) Tabell II Förslag på träningsmetoder, intensitet frekvens och duration från FYSS (4). Träningsmetod Intensitet Frekvens Duration Konditionsträning, Intervall eller distans Muskulär motståndsträning % av VO 2 max. (Borgs RPE: 12-15) 1-3 set RM (65-75% av 1 RM*) (Borgs RPE lokalt: 13-16) 3-5 ggr per vecka minuter per gång 2-3 ggr per vecka 8-10 övningar * RM = repetitionsmaximum. 1 RM motsvarar den största belastning som kan lyftas genom hela rörelsebanan endast en gång. Inom den svenska hälso- och sjukvården har Evidensbaserad medicin (EBM) utvecklats för att försöka säkerställa medicinska sanningar. EBM kan definieras som ett samvetsgrant och omdömesgillt användande av de för närvarande bästa kliniska bevisen från systematisk forskning som grund för beslut angående utredning och behandling av individuella patienter. Det krävs individuell klinisk kompetens och skicklighet för att avgöra om och hur de aktuella riktlinjerna matchar den individuella patientens tillstånd, kliniska status och preferenser. En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och att dessa vägs in i de kliniska besluten. Vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen (10). Valet av aktivitet ska därför alltid föregås av en anamnes på fysisk aktivitet där hänsyn ska tas till individens aktuella konditionsnivå, intresse och förutsättningar. Den relativa säkerheten av övervakad fysisk träning inom hjärt är väl dokumenterad. Förekomsten av kardiovaskulära händelser under övervakad fysisk träning är låg och varierar mellan 1/ till 1/ persontimmar av träning för icke dödlig hjärthändelse och 1 dödsfall/ persontimmar träning. Hjärt innehåller alltid riskstratifiering för att identifiera patienter som har ökad risk för kardiovaskulära händelser i samband med fysisk träning (12). Hälften av alla hjärtkomplikationer sker dock under den första månaden efter insjuknande i kranskärlssjukdom (1). Det är därför av stor vikt att den första sfasen sker av sjukgymnast med kunskap i livräddning, HLR. 4
5 Vårdprogram 5 (7) Handledd träning i grupp under sex månader vid kranskärlssjukdom leder till ökad fysisk aktivitet (evidensstyrka 3) (13). Åtgärder Utredande åtgärder Den generella målsättningen är att förbättra konditionen genom att belasta den centrala cirkulationen Vid ett individuellt besök görs en bedömning av patientens sbehov. Då den kliniska bilden är högst varierande fastställs en personlig målsättning med varje patient inför träningsperioden där hänsyn ska tas till aktuell konditionsnivå, intresse och förutsättningar (4). Mätmetoder som används är submaximalt cykeltest, 6-minuters gångtest, någon form av muskelfunktionstest och skattning av symtom, hälsorelaterad livskvalitet och fysisk aktivitet. Submaximalt cykeltest (7). 6-minuters gångtest: Testet är ett standardiserat gångtest som utförs i en 30 m lång korridor med en kon utplacerad i början och slutet av sträckan. Patienten instrueras att gå fram och åter mellan konerna i egen, självvald takt, att göra sitt bästa och gå så långt som möjligt under 6 minuter. Puls, ansträngning, andfåddhet och gångsträcka noteras (5). SF- 36: Hälsorelaterad livskvalitet (6). Exempel på enkät som mäter nivå av fysisk aktivitet är Frändin och Grimbys aktivitetsskala (9). Behandlande åtgärder Varje träningstillfälle är ett tillfälle för lärande för patienten hur och vad han bör träna. Varje träningspass ska inledas med en uppvärmning under 6-10 minuter med en intensitet upp till procent av maximal syreupptagningsförmåga och med en ansträngningsgrad skattad enligt Borgs RPE-skala (11). All träning avslutas med successiv nedvarvning och stretching under minst 6-10 minuter. Distansträning innebär träning på samma nivå cirka minuter. Belastningen bör ligga på på Borgs RPE-skala. Ett exempel på intervallträning är tre belastande arbetspass på 4-5 minuter med en intensitet upp till procent av maximal syreupptagningsförmåga och med en ansträngningsgrad av något 5
6 Vårdprogram 6 (7) ansträngande till ansträngande motsvarande på Borgs RPE-skala. Mellan varje belastande intervall följer lättare träning under 4-5 minuter med en intensitet upp till procent av maximal syreupptagningsförmåga och med en ansträngningsgrad av lätt till ganska lätt motsvarande på Borgs RPE-skala (4). Muskulär motståndsträning har i senare studier visat sig vara ett effektivt och säkert sätt att träna. Patienten ska träna 2-3 gånger per vecka 1-3 set med 8-10 övningar, RM (12). Om patienten har en mycket låg fysisk kapacitet kan perifer muskelträning i vissa fall vara den träningsform som måste föregå annan träning för att möjliggöra andra aktivitetsformer. Frekvensen bör vara två gånger per vecka där varje träningspass varar i minuter. Träningen bör fortgå 3-6 månader på sjukhus under övervakning av sjukgymnast och efter det följas av egenträning i hemmet, med eller utan stöd (13). Se tabell II för en sammanfattning av de träningsmetoder som finns för patienter med kranskärlssjukdom. Absoluta kontraindikationer för fysisk aktivitet och träning är instabil angina och/eller nytillkomna symtom, instabil hjärtsvikt, otillräckligt reglerad hypertoni, allvarliga arytmier och pågående infektion med allmänpåverkan (1). Utvärdering Träningen utvärderas kontinuerligt under träningsperioden för att säkerställa rätt belastning. Den slutliga utvärderingen av träningen görs med hjälp av de utvärderingsmetoder som användes vid inkomststatus. Patientens målsättning följs upp, eventuellt med hjälp av träningsdagbok. Hälsoekonomisk bedömning Fysisk träning inom hjärt för patienter efter en akut kranskärlssjukdom har visat sig generera en måttlig kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår, quality adjusted life year, QALY (8). Referenser 1. Kranskärlssjukdomar vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Socialstyrelsen. 2. Briffa TG, Eckermann SD, Griffiths AD, Harris PJ, Heath MR, Freedman SB et al. Cost-effectiveness of rehabilitation after an acute coronary event: a randomised controlled trial. Med J Aust. 2005; 183(9):450-5) 6
7 Vårdprogram 7 (7) 3. Prioriteringar inom hjärtsjukvården Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Socialstyrelsen. 4. Cider Å, Ståhle A. Kapitel 28, Kranskärlssjukdom. In: Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, Statens folkhälsoinstitut. FYSS - fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens Folhälsoinstitut, 2008: Manual för SF-36. Hämtad från Grimby G, Physical Activity and muscle training in the elderly, Acta Med Scand Suppl, 1986;711: Socialstyrelsens statistikdatabaser. 10. Sackett DL, Rosenberg WMC, Gray JAM, Haynes RB, Richardson WS. Evidence based medicine: what it is and what it isn t. BMJ 1996;312: Borg G. Perceived exertion as an indicator of somatic stress. Scand J Rehab Med 1970;2: Fletcher GF, Balady GJ, Amsterdam EA, Chaitman B, Eckel R, Fleg J, et al. Exercise standards for testing and training. A statement for healthcare professionals from the American Heart Association. Circulation 2001;104: SBU-Statens beredning för medicinsk utvärdering. Metoder för att främja fysisk aktivitet en systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: SBU,
Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter
Presentation utbildningsdag hjärta-kärl Åkersberga 151027 Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter Christel Löfstedt Leg sjukgymnast, Hjärtrehab, SUS, Malmö Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Läs merKranskärlssjukdom. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention
Kranskärlssjukdom Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Öppenvård efter hjärtkirurgi
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Öppenvård efter hjärtkirurgi Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska universitetssjukhuset.
Läs merFysisk aktivitet och fysisk träning vid hjärtsjukdom. Åsa Cider, Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset
Fysisk aktivitet och fysisk träning vid hjärtsjukdom Åsa Cider, Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset Definition of Physical activity and Exercise Physical activity Any bodily movement
Läs merNivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering
2009-08-17 1 (5) Nivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering Innehållsförteckning Inledning... 2 Rehabiliteringsfas... 2 Bedömning av fysisk träningsnivå vid 1:a besök... 2 Fysisk
Läs merFysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015
Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015 Ingela Sjölin Leg Sjukgymnast Skånes Universitetssjukhus Tylösand 2016-02-18 Agenda Bakgrund Varför riktlinjer?
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merArytmi, ICD och CRT hur blir det med fysisk aktivitet och träning?
Arytmi, ICD och CRT hur blir det med fysisk aktivitet och träning? Charlotta Wredmark leg.sjukgymnast Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Incidens 1-1,5 % av befolkningen har någon
Läs merFysisk aktivitet, FaR och Friskvårdslotsning
Fysisk aktivitet, FaR och Friskvårdslotsning Helena Wallin Eriksson, hälsoplanerare Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering folkhalsoenheten.hoh@lul.se www.lul.se/folkhalsoenheten Mia Modin, friskvårdslots
Läs merHYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merLeft Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention
Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska
Läs merKonditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne
Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta
Läs merFysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?
Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet
Läs merfysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling
Hemsidan www.narhalsan.se/far-teamet fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg fysioterapeut Centrum för fysisk aktivitet Göteborg Vad pratar vi om idag? FaR - evidens Hälsoekonomi
Läs merFYSS. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) www.fhi.se. statens folkhälsoinstitut
FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Det finns en medicin som Sänker blodtrycket, blodsocker
Läs merPresentationsmaterial från informationseftermiddag om hjärtsvikt, Pulsen, 2010-01-19 och 2010-01-28. Hjärtrehabilitering. Centrala Sjukgymnastiken
Hjärtrehabilitering Centrala Sjukgymnastiken Inklusionskriterier Hjärtrehab Hjärtinfarkt Hjärtinfarkt + PCI Bypass operation Klaffoperation Akut PCI Patienten ska komma via hjärtrehabmott SÄS Patienten
Läs merfysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling
fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad ska vi prata om idag? FaR - evidens Hälsoekonomi FYSS - Begrepp och definitioner - Träningsprinciper - Bedöma o utvärdera FA - Individanpassa FA Motivation
Läs merInaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.
Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre
Läs merFysisk träning vid KOL. Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Fysisk träning vid KOL Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska, Solna Patienter med KOL Starkt begränsade av dyspné Perifer muskelsvaghet Låg fysisk prestationsförmåga Sänkt
Läs merHälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion
Hälsa, kondition och muskelstyrka - En introduktion Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
Läs merDiabetes mellitus typ 2. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention
Diabetes mellitus typ 2 Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen
Läs merHJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
Läs merFysisk träning vid hjärtsviktfysioterapeutens
Fysisk träning vid hjärtsviktfysioterapeutens roll Helena Sköldbäck, sjukgymnast Länssjukhuset Ryhov Jönköping Fysisk aktivitet och träning, skillnader? Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt, vad och hur
Läs merTräning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer
Läs merB Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merIschemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?
Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs mer3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet
Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition
Läs merFaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!??
Prevnut 15 maj 2009 FaR - Fysisk aktivitet på recept FaR - Fysisk aktivitet på recept Ing-Mari Dohrn MSc, leg sjukgymnast vetenskaplig bakgrund rekommendationer praktisk tillämpning Människans utveckling
Läs merSMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Pulmonell Arteriell Hypertension
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Pulmonell Arteriell Hypertension Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merRIKTLINJER FÖR SJUKGYMNASTIK VID HJÄRTSVIKT
HRK RIKTLINJER FÖR SJUKGYMNASTIK VID HJÄRTSVIKT Av Charlotta Lans, HRK LSK Rehab, 2011-08-26 Beslutat i Ledningsgruppen 2011-10-11 Revidering senast 2013-10-11 Faktabakgrund Definition av hjärtsvikt Hjärtsvikt
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merFysisk aktivitet. Metoder för att främja fysisk aktivitet. i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling
Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling En stillasittande livsstil ökar risken för ett antal sjukdomar. Regelbunden fysisk aktivitet främjar däremot både hälsa och välbefinnande och
Läs merKan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands
Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands universitetssjukhus Fatigue medicinsk term för trötthet Fatigue kan
Läs merHälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer
Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merFysisk träning vid hjärtsjukdom
Fysisk träning vid hjärtsjukdom Åsa Cider Med Dr. leg sjukgymnast Vad tror Du att en person med hjärtsjukdom kan/får utföra för fysisk aktiviet och träning? 1 Definition of Physical activity and Exercise
Läs merDiagnos Träningsform Aktivitetsförslag
Lathund - rekommendationer för fysisk aktivitet. Denna sammanställning har gjorts med hjälp av FYSS 2008 och presenteras i alfabetisk ordning. För mer information komplettera med FYSS 2008. Lathunden är
Läs merFysisk träning under adjuvant behandling
Fysisk träning under adjuvant behandling Ingrid Demmelmaier Fil dr, leg fysioterapeut Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet Forskningsprojektet PhysCan Genomförs i Uppsala,
Läs merFysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet
Fysisk aktivitet vid cancer Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet anne-sophie.mazzoni@pubcare.uu.se Fysisk aktivitet vid cancer DEL 1 Vad vet vi om fysisk aktivitet vid
Läs merHur arbetar man kunskapsbaserat?
Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin
Läs merMaria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merStrokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping
Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:
Läs mer- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar
- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och
Läs merUppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.
TRÄNINGSLÄRA Uppvärmning Varför Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. Vad händer i kroppen Ökad cirkulation höjer kropps & muskeltemperaturen vilket leder till mer syre till arbetande muskler.
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Idiopatisk lungfibros (IPF)
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Idiopatisk lungfibros (IPF) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merRekommendationer om fysisk aktivitet : prevention och behandling
Rekommendationer om fysisk aktivitet : prevention och behandling FaR 10 år - 3 april 2017 Eva Jansson, professor, Karolinska Institutet Del 1. Förebygga sjukdom med fysisk aktivitet Rekommendationer om
Läs merIcke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker
Läs merLevnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt
Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens
Läs merHälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution
Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
Läs merLäkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan
Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Atomoxetin Mylan är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn
Läs merBrobygge! Välkomna! Fysisk aktivitet och/eller läkemedel i sjukdomsprevention och behandling
Brobygge! Fysisk aktivitet och/eller läkemedel i sjukdomsprevention och behandling Iwona Jacobsson Folkhälsoplanerare Landstinget Västernorrland Välkomna! 1 FYSS FYsisk aktivitet som Sjukdomsprevention
Läs merFysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande
Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes
Läs mer28. Kranskärlssjukdom
28. Kranskärlssjukdom Författare Agneta Ståhle, docent, lektor, specialistsjukgymnast hjärt-kärlsjukdomar, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, sektionen för sjukgymnastik, Karolinska
Läs merFysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,
Läs merFaR på Hisingen. Till förskrivare av FaR. Ditt fysiotek. FaR -guiden. för Hisingen
Till förskrivare av -guiden för Hisingen Till förskrivare av Bil. 1 FaR är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad, Idrott & förening. Verksamheten vänder sig till alla från 7
Läs merKapitel 5 Borg RPE skalan Sida 1 av 5
Kapitel 5 Borg RPE skalan Sida 1 av 5 Kapitel 5 Borg RPE skalan Upplevd ansträngning KAPITEL 5 Borg RPE-skalan Intro... 2 Instruktioner till Borg RPE skalan... 3 Central och lokal ansträngning... 5 Kapitel
Läs merEvidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane
Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt
Läs merHVORDAN FUNGERE POLIOMUSKLER OG HVORDAN TRAENES DE?
HVORDAN FUNGERE POLIOMUSKLER OG HVORDAN TRAENES DE? Gunnar Grimby Rehabiliteringsmedicin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Olika former av fysisk
Läs merBilaga I. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning
Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning 1 Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till utredningsrapporten från kommittén för säkerhetsövervakning
Läs merPsykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-
Läs merKol-patienter Träning
Vad som sjukgymnast göra med Vård vid astma, allergi, KOL & övriga lungsjukdomar Delkurs 2 Kol-patienter Träning KOL - behandling 1) Rökstopp 2) Rehabilitering (team) 3) Medicinsk behandling 39% av kol-pat
Läs merFörbättrad tillgänglighet och kvalitet av träningsinriktad rehabilitering efter hjärtinfarkt
Förbättrad tillgänglighet och kvalitet av träningsinriktad rehabilitering efter hjärtinfarkt Kerstin L. Angergård Specialistfysioterapeut hjärt- kärlsjukdomar Nationella Riktlinjer Enligt de nationella
Läs merFysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.
FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning
Läs merBenartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT
Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen
Läs merregiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018
Vuxna med särskild risk med otillräcklig fysisk aktivitet Erbjuda rådgivande samtal (prioritet 2) Erbjuda rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet (prioritet 2) Erbjuda
Läs merHjärtinfarkt i Sverige
Hjärtinfarkt i Sverige drabbade och avlidna i akut hjärtinfarkt sedan 1990 Hjärt-Lungfonden November 2012 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merVIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR
VIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR Andre Nyberg. Leg Fysioterapeut, Med Dr. Lektor/Forskare
Läs merFysisk aktivitet vid kranskärlssjukdom
Fysisk aktivitet vid kranskärlssjukdom ICD-10-koder: Anginösa bröstsmärtor I20 Akut hjärtinfarkt I21 Reinfarkt I22 Kronisk ischemisk hjärtsjukdom inklusive gammal hjärtinfarkt I25 Författare Agneta Ståhle,
Läs merRegionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna
Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Mats Börjesson professor, ordförande Anders Mellén klinisk farmakolog
Läs merStrokerehabilitering Internationella strokedagen 2014
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen
Läs merPostoperativ troponinstegring har det någon betydelse?
Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Anna Tapper Specialistläkare PMI Solna Doktorand Karolinska Institutet Dagkirurgisk kongress 24/5 2019 Vad handlar det om? Hjärtmuskelskada (troponinstegring)
Läs merHjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-73727 Fastställandedatum: 2015-02-11 Giltigt t.o.m.: 2016-02-11 Upprättare: Anna M Janson Fastställare: Tova Marknell Hjärtoperation med sternotomi,
Läs merFysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget?
Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget? Leg. Fysioterapeut, Med Dr Sektionen för Fysioterapi Karolinska Institutet Sverige Reumatiska sjukdomar Inflammatoriska ledsjukdomar
Läs merjust kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.
Hälsoekonomi Det är säkert många av er som i vårddebatten hört talas om kostnadseffektivitet, men vad är egentligen kostnadseffektivitet och hur beräknar man kostnadseffektivitet? Det och lite till kommer
Läs merLÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL
Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)
Läs merXIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi
Läs merReviderad 2013-04-03 Riktlinjer för rehabilitering efter hjärtklaffoperation
Reviderad 2013-04-03 Riktlinjer för rehabilitering efter hjärtklaffoperation Inledning Syfte Att personer som genomgått hjärtklaffoperation och boende i Kronobergs län skall erbjudas likvärdig rehabilitering
Läs merEpidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4
ehälsoinstitutet Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 Grundläggande farmakoterapi Tora Hammar, tora.hammar@lnu.se Fil. Dr biomedicinsk vetenskap, leg. receptarie Del 4 Informationskällor Läkemedelsregistret
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna patienter med astma bronchiale i öppenvård
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Vuna patienter med astma bronchiale i öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska
Läs merEffekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos
Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera
Läs merLipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merNationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,
Läs merTitel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad
Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.
Läs merFysisk aktivitet icke farmakologisk metod
Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk
Läs merAtt leva med hjärtsvikt Hur finner man en balans i tillvaron? Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt Göteborg 2011
Att leva med hjärtsvikt Hur finner man en balans i tillvaron? Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt Göteborg 2011 Arbetsgruppen i hjärtsvikt Alicja Arasimowicz Anna Forssell Eva Ruberg Helena Sköldbäck
Läs merRutin gällande förskrivning av Fysisk aktivitet på recept, FaR
Datum: 20120504 Giltigt tom: Sida 1 (5) Rutin gällande förskrivning av Fysisk aktivitet på recept, FaR Syfte Fysisk aktivitet på recept, FaR är en evidensbaserad metod som sjukvården kan använda för att
Läs merBeroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.
1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring
Läs merFysisk aktivitet och träning vid MS
Fysisk aktivitet och träning vid MS www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.
Läs merKardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa
Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen
Läs merFysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta
Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling Helena Igelström Forskare, leg. fysioterapeut Uppsala universitet Onkologidagarna, Umeå 2015 Fysisk aktivitet = alla kroppsliga
Läs merFysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?
Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är
Läs merHälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr
Hälsoekonomi tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och analysmetoder med kunskap om faktorer som påverkar människors hälsa samt om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering. Nationalencyklopedin
Läs mer