Motion till riksdagen 1985/86: A467. Börje Hörnlund och Karin Israelsson (c) Åtgärder för att utveckla Västerbotten. Befolkning.

Transkript

1 Motion till riksdagen 1985/86: Börje Hörnlund och Karin Israelsson (c) Åtgärder för att utveckla Västerbotten Det sker för närvarande en kraftig befolkningsomflyttning i landet. Norrlandslänen minskar oroväckande samlidigt som framför allt Storstockholm växer. Den utvecklingen har tilltagit kraftigt under de senaste åren. Detta trots att vi haft n betydande högkonjunktur. Detta visar på den socialdemokratiska regeringens bristande intresse och kompetens för en sund regionalpolitisk ut11eckling. l den nu framlagda statsverkspropositionen finr.s inte några konkreta och aktiva regionalpolitiska förslag för att vända den katastrofala utflyttningen av människor från skogslänen. Under den tid centern medverkade i regeringen ökade befolkningen i skogslänen med drygt 4000 personer. Under de socialdemokratiska åren har befolkningen i skogslänen minskat med ca personer. Det måste nu bli ett norrländskt folkuppror mot den utarmningspolitik som förs mot skogslänen. Några siffror som belyser rådande katastrofala situation i Västerbotten. Befolkning Länet som helhet har under åren ökat med ca 250 personer. Inom länet räder dock stora obalanser. Umeå ökar sin befolkning medan inlandskommunerna och kustlandsbygden minskar kraftigt. 19! RS Umeå Inlandet R Det verkligt allvarliga i utvecklingen är att samma kommuner som drabbades av en stor ungdomsutflyttning på 1960-talet nu r1terigen utsätts för samma medicin. Kvar blir de äldre. Sysselsättning Arbetslösheten är stor inom Västerbotten. T. ex. Sorsele kommun hade i december 1985 en öppen arbetslöshet på ca Il% medan liinet som helhet har en arbetslöshet på ca 5.5 %. Ä ven övriga inlandskommuner ligger på en öppen arbetslöshet nära 10% av 1-lefolkningen. Denna situation är och kommer att bli alltmer oh<" llbar riskerar med den förda politiken all bli ett av de mest mörka åren för inlandet. Planer finns att lägga ned en av lo

2 inlandets basindustrier i Storuman med över 200 anställda. Detta är en fruktansvärd situation för en redan mycket ansträngd kommun och en sådan nedläggning kan väl jämföras med Uddevallavarvets nedläggning. Länets arbetslöshetssituation redovisas i bil. l. Utflyttning Som en följd av bristande sysselsättningsmöjligheter tvingas allt ner västerbottningar att nytta söderut. Länet Inlandet Det är främst ungdomar och unga familjer som nyttar, vilket leder till minskat barnantal och kunskapsutnyttning. l en nära framtid får detta än mera katastrofala följder då åldersstrukturen starkt förändras. Västerbotten blir ett allt "'äldre" län. Det leder i sin tur till minskade underlag för samhällsservicen och skolor kommer att försvinna i allt större omfattning. Den här redovisade utvecklingen måste brytas. Vi har fått en koncentrationspolitik som är att jämföra med 1960-talets stora omnyttning. Regionalpolitiken försummas av den socialdemokratiska regeringen. Vi har fått en låt-gå-politik som missgynnar Norrlandslänen. Enligt vår mening krävs en rad aktiva insatser för att vända denna utveckling. Länsanslaget Inom de nuvarande regionalpolitiska stödformerna finns det s. k. länsanslaget. Det stöd som länsstyrelsen kan ge genom egna beslut via länsanslaget har visat sig vara effektivt. Vi föreslår all Västerbottens andel av det totala anslaget för regionala utvecklingsinsatser (länsanslaget) fördubblas. Centerpartiet har i en partimotion föreslagit att just delta anslag utökas till 750 milj. kr. Därmed finns utrymme för en fördubbling av länsanslaget till Västerbotten. Glesby dsstödet Inom ramen för länsanslaget bör högsta beloppet för avskrivningslån höjas till kr. från nuvarande kr. och för uthyrningsstugor till kr. från nuvarande kr. Även högsta stödbeloppet tiiiiks bör höjas. stensele mekaniska verkstad Staten sålde skogsmaskintillverkande företaget Stensele mekaniska verkstad till ett finskt skogsmaskinföretag med nera liknande enheter i en Il

3 överetablerad bransch. Detta trots att det fanns köpare i länet. När nu ett företag som betyder oerhört mycket för hela inlandet är hotat av nedlägg- ni ng har därför staten ett direkt ansvar för att jobben tryggas. Vägarna i Västerbotten Ett bra vägnät är av stor betydelse för såväl den enskilde som för industrins utveckling. I ett glest län som Västerbotten med långa avstånd är ett bra vägnät av stor betydelse. Vi anser att underhållsmedlen på vägnätet bör fördelas lika med vardera 50% på riksvägnätet och 50% på läns vägnätet. Centerpartiets förslag om att länsvägnätet skall erhålla ett med 500 milj. kr. utökat anslag ger underlag för en kraftig upprustning av länets sämre vägar. Drirt av enskilda vägar Regeringen skar ned bidragsandelen till enskilda vägar från 70% till 50% i 1983 års budget. Vi föreslår att andelen höjs till 70%. Det enskilda vägnätet har stor betydelse i ett län som Västerbotten. Det är väsentligt att glesbygden får en rimlig andel av statens insatser på kommunikationsområdel satsning på småföretagen Sänkning av arbetsgivaravgirterna med l O % Socialdemokraterna har i riksdagen genomdrivit att arbetsgivaravgifterna av regionalpolitiska skäl i Norrbotten sänks med 10 procentenheter. Det innebär att företag i t. ex. Sorsele och Jörn har lo procentenheter högre kostnader än t. ex. vad företag har i länscentret Luleå i Norrbotten. Det är ett regionalpolitiskt orättfärdigt beslut. Vi anser att inlandskommunerna skall behandlas lika och länsgräns får inte vara avgörande för det regionalpolitiska stödets omfattning. Företag i länets inland har minst lika stora problem att brottas med som inlandskommuner i Norrbotten och inte minst i jämförelse med företag i Luleå. Arbetsgivaravgifterna i stödområde A - d. v.s. Västerbottens fjällkommuner - bör sänkas med 10%. l stödområde B. d.v.s. inlandet och skogsbygden, bör arbetsgivaravgifterna sänkas med 5%. Dessutom bör inga företag undantas från nedsättning av arbetsgivaravgifterna utan de bör gälla samtliga företagsformer. Rättvisa för smäföreta Småföretag har stor betydelse för att uppriitthålla såväl den totala sysselsättningen som en spridd sysselsättning. l smmöretag iir sjukfriinvaron klart lägre än i storföretag. Många småföretag dignar under det höga uttaget av arbetsgivaravgifter. 12

4 Vi föreslår därför att sjukförsäkringsavgiften (del av arbetsgivaravgiften) sänks med 5 procentenheter för egenföretagare och de 15 först anställda i företagen. Detta är en viktig reform för ett län som Västerbotten. En utveckling av befintliga småföretag och nyetablering av nya småföretag är förutsättning för en bra utveckling av hela länet och för att vi skall få ett decentraliserat samhälle med befolkning, sysselsättning och god miljö. Totala effekten av våra förslag för småföretag Småföretag i länets fjällkommuner får med våra förslag en sänkt kostnadsnivå genom att arbetsgivaravgifterna sammantaget sänks 15 procentenheter. Inlandet i övrigt får en sänkning med lo procentenheter. Kustbygdens småföretag får en sänkning med 5 procentenheter. Vi anser att länets småtöretag måste få en stimulans i denna storleksordning för att länsutvecklingen skall kunna vändas i en positiv riktning. Data, elektronik och bioteknik - en satsning på den nya tekniken l Västerbotten är näringslivet uppbyggt kring basnäringarna - jorden, skogen och malmen. Dessa basindustrier måste dä1för ges förutsättningar för stabilisering och utveckling. Men vi måste dessutom med kraft verka för att ett län som Västerbotten - där vi drabbas av utflyttning och befolkningsminskning - får del av de nya verksamheter som hör framtiden till. Det gäller verksamheter inom data, elektronik och bioteknik. Utvecklingen hittills visar att även på detta område har storstads- och koncentrationsfilosofin föranlett att Västerbotten och andra Norrlandslän riskerar att gå miste om många framtidsjobb. l dag är 70% av data- och elektronikindustrin lokaliserad till Stockholmsregionen. Det innebär att tekniken som skulle kunna initiera en decentralistisk samhällsutveckling i stället utnyttjas för att ytterligare koncentrera befolkning och näringsliv. Slopa arbetsgivaravgifterna Vi föreslår därför att arbetsgivaravgifterna för data- och elektronikföretag vid nyetablering inom stödområdet slopas helt under de första fem åren. Det skulle innebära att företag skulle få ett ökat intresse att etablera sig i Norrlandskommunerna. lika datakommunikationstaxa Televerket, som ansvarig för teledatanätet, skulle kunna bidra till en positiv decentralistisk utveckling genom införande av enhetliga taxor för utnyttjande av teledatanätet. Riksdagen bör däd'ör fatta beslut som innebär ett direkt åliggande till televerket att underordna sig regionalpolitiska mål. Enhetstaxa för hela landet för datakommunikationstjänster möjliggör att kostnaderna blir lika oavsett var företag är lokaliserade. Från regionalpolitisk synpunkt finns dessutom starka skäl att i vissa regioner, t. ex. Norrlands inland, tillämpa nolltaxa. 13

5 Telerontaxan Ekonomiska skäl även sett ur televerkets synpunkt talar för att en enhetlig telefontaxa införs för hela riket. Vi föreslår att en sådan utveckling påskyndas av riksdagen. Superdator till länet En superdator skall placeras vid något av rikets universitet. Kostnaden för en sådan satsning är beräknad till milj. kr. Vi föreslår att denna superdator lokaliseras till Västerbotten och Umeå. En superdator är viktig för att ge resurser för en datautveckling i landet och ur regionalpolitisk synpunkt bör den placeras i vårt län. Norrland är underförsörjt vad gäller datautvecklingen och det är därför viktigt att en dataexpansion kommer Norrland till del. Inga skäl talar för att det ur kostnadssynpunkt skulle bli dyrare med en lokalisering till Umeå i jämförelse med andra alternativ. En superdator kommer att ha en oerhörd betydelse för utvecklingen av den högtstående forskningen i hela vårt land. En lokalisering till länet skulle få stora spridningseffekter i form av ny forskning och högteknik i näringslivet. Turismen i länet l framför allt Västerbottens inland spelar turismen en avgörande roll för utkomst och sysselsättning. Någon mängd av alternativ sysselsättning finns inte heller för vissa orter i fjällområdet, t. ex. Tärnaby/Hemavan. För att kunna utveckla turismen och ge den reella förutsättningar måste kommunikationerna lösas på ett effektivt sätt. Vi föreslår att riksdagen beslutar om att åtgärder vidtas så att chartertrafik på Gunnarns flygfält kan igångsättas. Det vore en basinvestering för turismen i inlandet och en attraktiv åtgärd för det övriga näringslivet i inlandet. Jordbrukets regionalpolitiska betydelse Vi har i en omfattande jordbruksmotion redovisat jordbrukets besvärliga situation och mycket stora regionalpolitiska betydelse för vårt län. Vi kan därför i denna motion kort konstatera att dagens mycket negativa utveckling på jordbrukets område kommer att innebära att vårt län förlorar tusentals innevånare ifall dagens prispresspolitik skulle tillåtas fortsätta. Regering och riksdag måste snara t leva upp till sina uttalanden om bibehållen jordbruksproduktion i Norrland. Norrlandsjordbrukets ekonomiska situation måste därför omedelbart förbättras. Kommunal skatteutjämning Flertalet av kommunerna i Västerbotten har i dag landets högsta kommunalskatter. Regeringen föreslår dessutom i nu föreliggande statsverksproposition att ytterligare pålagor skall övervältras på kommunerna i form av 14

6 statsbidragsindragningar som drabbar Norrland h rdast. Detta kommer att förstärka kommunerna höga skattetryck. Skall kommunerna ha en rimlig chans till positiv utveckling måste de orättvisa kommunalskatterna sänkas. Skillnaden i dag mellan t.ex Åsele/Dorotea kommuner och Danderyds kommun i Stockholms län är närmare lo kr. Detta trots att den kommunala servicen är högre i de rika Stockholmskommunerna. Riksdagen måste diirför vidta åtgärder för en rättvis kommunal skatteutjämning och vi föreslår att som riktmärke bör skillnaden mellan låg- och höginkomstkommuners kommunalskatt inte vara mer än 2 kr. Hemställan Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi l. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att de regionalpolitiska länsanslagen skall utgå med 750 milj. kr., vilket möjliggör en fördubbling av anslaget till Västerbottens län, 2. att riksdagen beslutar om en höjning av väganslagen med 500 milj. kr., vilket möjliggör en upprustning av lansvägnätet i Västerbottens län, 3. att riksdagen beslutar att bidraget till enskilda vägar höjs från 50 % till70 %, 4. att riksdagen beslutar att arbet givaravgifterna sänks av regionalpolitiska skäl i Västerbottens läns inland på sätt som anförts i motionen, 5. att riksdagen beslutar att egenföretagare och de 15 for t anställda i företagen därutöver erhåller än k ta arbetsgivaravgifter med 5 procentenheter i hela Västerbottens län, 6. att riksdagen beslutar om en kraftfull satsning på ny teknik - data, elektronik och bioteknik - på ätt!>om anförts i motionen, 7. att riksdagen beslutar om enhetlig tcledatakommunikation taxa för hela landet, 8. att riksdagen fattar beslut om enhetliga telefonavgifter för hela landet, 9. att riksdagen beslutar uttala att den superdator som avses inköpas till något av landets universitet placeras vid U me å universitet, 10. att riksdagen uttalar att regeringen har ett direkt anwar för att jobben vid Stensele mekaniska verkstad trygga. Il. att riksdagen beslutar att Gunnarns llygfillt öppnas för turistflyg, 12. att riksdagen beslutar om en väsentlig förbättring av den kommunala skatteutjämningen till Västubollens läns kommuner, 13. att riksdagen som sin mening ger regt:ringen till känna vad som anförts i fråga om jordbrukets betydebe för en positiv utveckling i Västerbottens län, 15

7 14. att riksdagen uttalar att samtliga politikområden måste vägledas av ett regionalpolitiskt tänkande/ansvar i enlighet med de riktlinjer som anförts i centerpartiets regionalpolitiska motion. Stockholm den 27 januari 1986 Börje Hörnlund (c) Karin l sraelsson (c) Norstodta Trycllor, Stoclllolm