82:113) Motion 1981/82:2348. Per-Axel Nilsson och Gunbild Bolander Program för regional utveckling och resurshushållning (prop.

Transkript

1 12 Motion 1981/82:2348 Per-Axel Nilsson och Gunbild Bolander Program för regional utveckling och resurshushållning (prop. 1981/ 82:113) I proposition 1981/82: 113 Program för regional utveckling och resurshushållning behandlas viktiga frågor av stort intresse för utvecklingen på Gotland. Bl. a. berörs frågor angående stöd till företag inom turistnäringen samt särskilda åtgärder i glesbygder. Gotlands näringslivsstruktur avviker markant frän den riksgenomsnittliga. De areella näringarnas andel (18,1% år 1980) är tre gånger så stor på Gotland som för riket. Industrins andel (15,8% år 1980) är däremot endast drygt hälften av rikets. Den svaga industrialiseringen, som historiskt kan förklaras med öläget, gör att Gotland är och på sikt förblir starkt beroende av de areella näringarna. Sysselsättningen inom jord- och skogsbruk har emellertid minskat kraftigt även på Gotland och näringslivsutvecklingen har varit för svag för att ge tillräcklig sysselsättning. De näringspolitiska strävandena i länet har inriktats på att utveckla industrin och turistnäringen samt att fä en arbetsintensiv inriktning av jordbruksproduktionen. Detta har lyckats så till vida att sysselsättningsminskningen inom de areella näringarna har upphört. Å andra sidan har den tidigare positiva utvecklingen av industrin förbytts i en minskning från ca sysselsatta är 1975 till ca år Orsakerna till denna negativa utveckling står att finna i det begränsade antalet företag med tillväxtpotential och personalminskning inom den dominerande elektroindustrin. Det regionalpolitiska arbetet för att skapa tillräcklig bassysselsättning på Gotland måste därför även i fortsättningen i hög grad omfatta de areella näringarna. Ett område som prioriterats och som länsstyrelsen satsat projektmedel på att utveckla är växthusodlingen. Förutsättningarna för odling i växthus på Gotland är ungefår likvärdiga dem i Skåne. Antalet soltimmar är ca 200 fler per år. Produktionsresultaten i de växthus som finns på Gotland är också fullt jämförbara med liknande anläggningar i Skåne, som har ca 50% av Sveriges anläggningar. F. n. finns fyra större anläggningar på Gotland ( m2 odlingsyta), varav tre har tomat som huvudprodukt. Inresse för nyetablering har funnits, men konkret kalkylering har visat att investeringskostnadens storlek i förhållande till eget kapital ej gett tillfredsställande likviditet under de första åren, varför projekten ej kunnat fullföljas. Antalet anläggningar bör emellertid utökas ur flera synpunkter. bl. a.

2 Mot. 1981/82: med hänsyn till rekrytering, rådgivning, service och avsättning. l områden med större antal växthus, exempelvis Skåne, sker rekrytering genom att personer som arbetat i andra företag, arrenderar anlaggningar och därmed får möjlighet att bygga upp eget kapital. Erfarenhetsutbyte, prövning av nya ideer osv., gynnas av att det finns flera anläggningar i ett område. Gotlands läge, skilt från fastlandet, är i detta sammanhang en klar nackdel. Uppsamling och försäljning sköts av odlamas ekonomiska förening. Större tillförsel ger lägre grundkostnader per enhet och dessutom fördelar vid marknadsföring. Stockholm fungerar praktiskt som avsättningsområde. En ny växthusanläggning i sådan storlek, ca m2, att en familj tär stadig sysselsättning under året kostar i dagens läge minst t kr. Utredning om kostnaderna har utförts. Lönsamheten är dock sådan att förräntning av allt insatt kapital ej är möjlig i dagens ränteläge och med olja som uppvärmning. Utöver kapital för investeringen krävs dessutom stort rörelsekapital, då inkomsterna ej kommer förrän kulturen är ca fem månader gammal. Ytterligare krav på rörelsekapit l ställs på nyetablerare, då minst ett års erfarenhet krävs innan tillfredsställande resultat kan uppnås. Sammantaget torde ej förräntning av mer än 50-60% av insatt kapital uppnås första året. Uppvärmning med olja är i dagens läge ej ekonomiskt möjligt, utan alternativ energi måste användas. Befintliga anläggningar på Gotland uppvärms nu av resp. värmepump, kol, spillolja och fjärrvärme, varför erfarenhet för val vid nyinventering föreligger. Utöver dessa energislag finns på Gotland även överskott från sågverk (flis) och spillvärme från industri (Cementas fabrik i Slite). Lokalisering av växthus kan göras helt med avseende på val av uppvärmning, då modern odling sker i växthus med betonggolv och odlingssubstrat. Planerade enheter är också sådana att de kan fungera som enskilda anläggningar, men även kopplas ihop med trädgårdsbyar. Sammanfattningsvis kan framhållas att det är i högsta grad önskvärt att nybyggnad av växthus sker på Gotland ur följande synpunkter: Sys elsättningsunderlaget ökar i regionen genom såväl den direkta sysselsättningen, ca arbetstimmar per anläggning, som uppsamling och försäljning. Näringen ges ett säkrare underlag och bättre utvecklingsmöjligheter genom att underlaget för rekrytering, rådgivning. service osv. ökas. Om ingen nybyggnad sker, riskerar näringen att slås ut då nuvarande anläggningar når den gräns då det ej är ekonomiskt försvarbart att de drivs vidare. Odlingen kan självfallet inriktas även på andra produkter. t. ex. blommor, men rekryteringen har endast undersökts för tomat- och gurkodlingen, där intresserade för arrende finns. Önskvärt är även en uppbyggnad av trädgårds by. men enskild odling om ca m2 bör först byggas, dock på sådant tomtområde att utökning senare kan ske.

3 14 Statligt stöd till växthus utgår normalt genom lantbruksnämnderna, lantbruksstyrelsen och därifrån endast som statlig kreditgaranti. Stöd är dock ej möjligt genom ovan redovisade förräntningsmöjligheter. Lokaliseringsstöd i någon form, exempelvis kommunalt industrihus, torde därför vara enda möjligheten att åstadkomma önskvärd utbyggnad. Detaljprojektering med lokalisering, uppvärmning och utbyggnadsmöjligheter kan snabbt genomföras då beslut föreligger om finansieringssätt. I propositionen berörs även frågan om "stöd till intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser i glesbygder". Här påtalas att denna stödform skall kunna lämnas i. stödområdena A och B samt, om särskilda skäl föreligger, temporärt i stödområde C, dock i första hand i områden som gränsar till stödområde A eller B. Gotland skulle härmed icke vara berättigat till denna stödform eftersom havsbarriären isolerar Gotland från andra regioner. Vi anser detta vara felaktigt och vi föreslår att Gotland skall jämställas med C-områden som gränsar till stödområdena A och B. Med hänvisning till det anförda hemställs l. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av bestämmelserna för lokaliseringsstöd så att sådant stöd kan utgå för uppförande av växthus enligt samma villkor som gäller för kommunala industrilokaler, 2. att riksdagen beträffande stöd till intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser i glesbygder som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att Gotland skall järnstähas med stödområde C som gränsar till stödområde A eller B. Stockholm den 25 mars 1982 PER-A. NILSSON (s) GUNHILD BOLANDER (c) Norstedts Tryckeri. Stockholm 1982

4

5