Motion till riksdagen 1986/87: A 482. Margareta Winberg och Nils-Olof Gustafsson (s) Åtgärder för att främja sysselsättningen i Jämtlands län

Transkript

1 Motion till riksdagen 1986/87: A 482 Margareta Winberg och Nils-Olof Gustafsson (s) Åtgärder för att främja sysselsättningen i Jämtlands län Efter en positiv sysselsättnings- och befolkningsutveckling i Jämtlands län under 1970-talet och början av 1980-talet har utvecklingen nu vänt. Länet har under tre år haft befolkningsminskning i en ökande takt. Det är samma mönster som under och 1960-talens åderlåtning av länet som visar ig. Stagnerad och minskad sysselsättning i länet glesbygdsdelar kombinerad med stor efterfrågan på arbetskraft i storstäderna. främst Stockholm. innebär att den unga och ofta utbildade arbetskraften flyttar från länet. Länets enda ort med robust arbetsmarknad. Ö stersund. har inte under de senaste åren haft den nödvändiga expansionen för att fånga upp utflyttningen och ge återflyttning till länet. Norrlands inland har en mycket svår situation belyst bl. a. i utredningar från SI D (statens indu tiverk) och CERUM (banken för inlandsforskning i Umeå). Arbetslösheten är fortfarande i särklass högst i Sverige. förtidspensioneringen är hög och befolkningssammansättningen ogynnsam med en hög andel äldre. Skogs- och jordbruket som är basnäringar fortsätter att rationaliseras. Jordbruket och livsmedelsindustrin drabba av besluten att minska den svenska livsmedelsproduktionen. För att inlandet skall överleva krävs kraftfulla näringslivs-, regional- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vi har från Jämtlands län under 1986 lämnat förslag på ådana åtgärder till industridepartementet. Norrlands inland har endast en större stödjepunkt och det är Öster und. De regionalpolitiska sat ningarna på länet under perioden och tillväxten i den offentliga ek torn (in kl. försvaret) har medfört mycket positiv sys elsättnings- och befolkningsutveckling sedan 1970 i Östersund. Förutom en egen tillväxt har det även medfört positiva effekter för kringliggande kommuner genom bo ättning där och en viss spridning av arbetstillfällen. Sålunda har Ö stersund under åtta år från 1976 till 1984 haft nettoutflyttning till länets övriga kommuner. är sysselsättningen i Östersund inte längre ökar upphör dessa effekter. och Ö tersund har åter nettoutflyttning från övriga länet. En tillväxt i Östersund är en förutsättning för att länet skall kunna behålla sin befolkning. Omlokalisering av statlig verksamhet Tillväxten i stockholmsområdet medför svåra amhällsproblem med bl. a. brist på bostäder och en kraftig belastning på den offentliga servicen samtidigt som kapaciteten i utflyttningsorter blir mindre nyttjad. Det är 5

2 framför allt inom den sektorn som Stockholm- Upp ala-området växer. Den statliga verksamheten inkl. affärsverk och statliga bolag är en mycket väsentlig del i tillväxten av egen kraft samt genom att de är stora beställare i den privata tjänstesektorn. Det är helt nödvändigt, vilket även påpekas i budgetpropositionen. att tillväxten avlänkas till andra regioner. Vi anser att regeringen kraftfullt bör påverka statliga myndigheter och affärsverk så att de sprider sin verksamhet. Vi ser i detta sammanhang mycket positivt på att även affärsverken skall kunna utnyttja regionalpolitiskt stöd. Östersund är den ort i länet som kan ta emot större omlokaliseringar eller nyetableringar. Kommunen är attraktiv ur boendesynpunkt och har vid omlokaliseringen av Försvaret förvaltningsskola och Armens tekniska skola visat god förmåga att klara omflyttningar och nylokaliseringar. Kommunen kan också genom sina skolor inom olika områden erbjuda välutbildad arbetskraft. Ett lämpligt område för omlokalisering är ADB-området. Utbildningar inom dataområdet finns dels på gymnasienivå, dels vid högskolans systemvetenskapliga linje. Några konsultföretag i databranschen har bildats under senare år och kan ge stöd till omlokaliserade enheter. Televerket planerar ytterligare en datacentral som av både tekniska och kommunikationsmässiga skäl borde ligga i Östersund eller dess närhet. De statliga regionala myndigheterna borde med de datastrukturer som nu byggs upp ha egen datorkraft i länet. Postverket har en mycket omfattande informationsbehandling som borde kunna omlokaliseras. För ovan redovisade affärsverk liksom för andra myndigheter och privata tjänsteföretag skulle det också vara mycket lämpligt att lägga ut utvecklingsenheter inom ADB-området eller utvecklingsuppdrag. Östersund kan erbjuda en mycket stabil arbetsmarknad, vilket på sikt är en stark konkurrensfaktor inom databehandlingsområdel Ett annat intressant område är utbildningsverksamheten. Östersund är redan i dag en stor skolstad med fullständig gymnasieskola. högskola och försvarets skolor. Östersund är en stor kongresstad (den fjärde i storleksordning i Sverige under 1986). Hotellen i fjällvärlden har en omfattande konferensverksamhel Försvarets skolor har utmärkta utbildningslokaler och utrustning. Sammantaget finns här en bred kompetens att anordna kurser och vidareutbildningar. Statens olika utbildningsinstitut och utbildningsavdelningar skulle med fördel kunna förlägga en väsentlig del av sin fort- och vidareutbildning till länet, där mycket goda möjligheter finns att kombinera kvalificerad utbildning med rekreation. Ä ven inom vissa tekniska områden finns utvecklingsmöjligheter. Ö stersund kan bli ett centrum för underhållsplanering och underhållsteknik. Resurser och kunnande finns vid FFV Aerotech och Armens tekniska skola. Genom lämpliga kompletteringar och ett statligt stöd skulle en ur både nationell och internationell synpunkt unik resurs kunna byggas upp. 6

3 Förbättringar i infrastrukturen En avgörande förutsättning för en fortsatt positiv utveckling i länet är att här finns utbildnings- och utvecklingsresurser. Det kan här nämnas att Jämtlands län är bland de län där minst resurser sammantaget inom privat och offentlig sektor satsas på forskning och utveckling. satsningarna på teknikutveckling och teknikspridning måste få fortsatt statligt stöd. Det gäller teknikspridningsprojektet och de s fortsättning. utbildningsstiftelsen Zenit och fortsatt uppbyggnad av Ö tersund Teknikcentrum. Ändrad stödområdesplacering av B räcke kommun När riksdagen 1982 beslutade om en ny stödområdesindelning placerades Bräcke kommun i Jämtlands län i stödområde B. Vi har redan vid ett par tillfällen motionerat om att B räcke kommun borde hänföras till stödområde A. Vi har motiverat vårt krav med att Bräcke kommun är mycket ut att och har en mycket negativ befolkningsutveckling. Den negativa utvecklingen har fortsatt. Bräcke kommun har under den senaste treårsperioden förlorat 40 % av industrisysselsättningen genom dels nedläggningen av Norrland hu med ett 90-tal anställda, dels nedläggningen av boardfabriken i Pilgrimstad med lika många anställda. Detta har på ett smärtsamt sätt märkts i befolkningsutvecklingen för kommunen. Under 1985 förlorade B räcke kommun inte mindre än l, 7 % av befolkningen. Ett annat bekymmersamt område är jordbruket, där hälften av alla brukare är över 60 år och där en naturlig generationsväxling saknas. Vi har med tillfredsställelse noterat regeringens beslut om tillfällig placering av Bräcke kommun i stödområde A. Med hänsyn till att en redan tidigare besvärlig situation ytterligare förvärrats och att kommunen nu befinner sig i en krissituation anser vi dock att placeringen i stödområde A borde permanentas. Marknadsföringshus i kommuncentra i glesbygd l glesbygderna i Jämtlands län finns mindre företag som ofta är kunniga i sin produktion men som har vårigheter att kommunicera med in marknad eller att marknadsföra sina produkter utanför traditionella kundkretsar. Det bör därför skapas något forum inom varje kommun som syftar till att stimulera företagens marknad föring amt skapa möjligheter för företagare att träffas och på kreativt sätt stimulera varandra. Ett sådant forum skulle kunna byggas upp som en resurscentral i glesbygd med nationell och internationell kontaktyta. Resurscentralen bör bildas av enskilda företag med egen verksamhet på platsen, men knutna till sig bör centralerna ha företag som arbetar över ett större geografiskt område men med smalare kompetensområde. s. k. experter. l centralen bör finnas intern och extern kommunikationsservice. utveckling av ideer och verksamheter. uppsamling av kreativitet och erfarenheter. kundutveckling. Vidare bör här kunna förmedlas kundkontakter. löpande 7

4 kontakter skötas. regelbundna träffar anordnas, kundvisningar och utställningar genomföras. Kurser, seminarier och förlagsverksamhet bör också kunna förläggas hit. Resurscentralen bör vara utrustad med telefax. teletex och datakommunikationsmöjligheter. Kostnaden för att bygga upp en sådan resurscentral bedöms till storleksordningen kr. för investeringar, och till detta bör beräkna en driftkostnad på ca kr. per år. Arbetsmarknadsutbildning inom företag Arbetsmarknadsutbildning i företag har visat sig vara ett viktigt regionalpolitiskt instrument för att möjliggöra företagens utveckling i länet. Det finns många exempel där företag genom dessa utbildningsinsatser fått ett ökat engagemang hos personalen och stimulerat en teknisk utveckling som inneburit en förbättrad produktion. En förnyelse av produktionsapparaten har också förutsatt utbildningsinsatser. Till bilden hör att länets företag är så små att egna fonder för utveckling och for kning. typ förnyelsefonder. inte kan byggas upp. För att denna positiva utveckling skall få ett ordentligt genomslag hos länets små och medelstora företag måste resurstilldelningen vara generös. Den nuvarande begränsade tilldelningen innebär följande svårigheter: l. Länsarbetsnämnden tvingas till en hård prioritering av de företag som kan få ekonomiskt töd till utbildning. 2. Länsarbetsnämnden tvingas pruta på bidragsdelen trots att företaget haft kostnader som skulle berättiga till maximalt stödbelopp. (Detta för att ge flera företag denna möjlighet.) Detta förhållande har givetvis påverkat företagens möjlighet att genomföra utbildningen fullt ut. 3. Länsarbetsnämnden/arbetsförmedlingen har fått avstå från information/marknadsföring till företag och branscher om möjligheter till ekonomiskt stöd. Det har inneburit att främst små företag gatt miste om möjligheterna till nödvändiga utvecklingsinsatser. Till problembilden hör även att medelstilldelningen lämnats i omgångar, vilket starkt försvårat planering och klara besked till företagen. Hemställan Med anledning av ovanstående hemställs l. att rik dagen om sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande utlokalisering av tatlig verksamhet till Östersund. 2. att riksdagen som in mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande ändrad stödområdesindelning för Bräcke kommun. 3. att rihdagen om in mening ger regeringen till känna vad om i motionen anförts angående medel i anslaget Sär kilda atgärder för infrastrukturutbyggnad (bil. 1-' amlag C 10) för investering i marknadsföringshus i glesbygden. 8

5 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande behovet av en, inom ramen, större tilldelning av medel för arbetsmarknadsutbildning i företag. Stockholm den 27 januari 1987 Margareta Winberg (s) Nils-Olof Gustafsson (s) 9