Motion 1982/83: Nils-Olof Gustafsson m. fl. Åtgärder för att utveckla Jämtlands län till ett turistcentrum

Transkript

1 Il Motion 1982/83: 1634 Nils-Olof Gustafsson m. fl. Åtgärder för att utveckla Jämtlands län till ett turistcentrum De regionalpolitiska problemen i Jämtlands län har tidigare belysts i skilda sammanhang, bl. a. i årligen återkommande länsmotioner. Turismen är den näringsgren som från sysselsättningssynpunkt är mest expansiv i länet med initiativ till satsningar för många hundra miljoner kronor. Ä ven om det marknadsmässiga utrymmet för alla dessa initiativ kan vara begränsat. kvarstår dock möjligheterna till en betydande sysselsättningstillväxt inom sektorn. Jämtlands län är också den mest utbyggda turistregionen i landet, särskilt vad beträffar den anläggningsbaserade och mer kapitalintensiva turismen. En viktig förklaring till att Jämtland-Härjedalen utvecklats tidigare och snabbare än andra områden är att fjällområdet ger naturligt underlag för två säsonger och därmed en beläggningsgrad som motiverar utbyggnaden av kapital- och sysselsättningsintensiva anläggningar. Av landets kommersiella turistnäring är 20 % (hotell och semesterbyar) och av fjällturistanläggningar 60 % lokaliserade till Jämtlands län. Inte i något annat område i landet har turismen så stor betydelse som i Jämtland-Härjedalen. Den direkta sysselsättningen vid hotell och stugbyar motsvarar drygt l 000 helårsarbeten. Turistnäringen ger f. n. totalt lika stor sysselsättning som vartera jordbruket och skogsbruket. Av särskild betydelse är att de bästa utvecklingsmöjligheterna för turism finns i utpräglade glesbygdsområden, dvs. i sådana områden som i praktiken saknar alternativa sysselsättningsmöjligheter. Det är en enig uppfattning i länet att turismen utvecklats till en basnäring och att den utgör ett av de mest verkningsfulla regionalpolitiska medlen. l detta sammanhang bör erinras om de positiva effekterna som turistnäringen medför för den lokala servicen. Dessa effekter är tack vara näringens struktur långt mer omfattande än vid t. ex. konventionella industrilokaliseringar. Kommuner, länsorgan m. fl. har under senare år också avsatt betydande resurser - ekonomiskt och personellt - för att förbättra turistnäringens utvecklingsförutsättningar och för att få turistnäringen accepterad som en fullvärdig näring. Det är en genomgående ambition att inte bara få till stånd en ändamålsenlig utveckling på turistorterna i form av anläggningar utan också att etablera för näringen nödvändiga gemensamma service- och utvecklingsfunktioner. dvs. att utnyttja hela skalan av turismens direkta och indirekta effekter för en förbättrad sysselsättningssituation.

2 Mot. 1982/83: Mot denna bakgrund är en viktig utgångspunkt att turistnäringen i alla avseenden också i den centrala hanteringen jämställs med andra basnäringar - i vad gäller politiskt engagemang. samhällsstöd. stöd till sektorsorganen och utvecklingsinstitutionerna m. m. För Jämtlands läns framtid är detta en fråga av avgörande betydelse mot bakgrund av den roll som turismen har och i än högre grad kommer att få för den framtida sysselsättningsutvecklingen. Östersund har utvecklats mot ett turistadministrativt centrum Jämtlands län har under årens lopp tagit på sig betydande kostnader för uppbyggnaden av för turistnäringen gemensamma service- och utvecklingsfunktioner. Östersund har alltmer utvecklats mot ett turistadministrativt centrum. De regionala funktionerna för turismen har i många avseenden varit föregångare inom svensk turism och har fått tjäna som modell för utvecklingen i andra delar av landet. Under senare år har även mellanregionala turismfunktioner etablerats i Östersund. Till Fjälls Resor. som är ett regionalt boknings- och försäljningsorgan samägt av turismnäring och samhälle. har varit och är föregångare inom branschen. Företaget har mer än 20 års erfarenhet då det gäller att etablera former för samverkan mellan de enskilda turismföretagarna. i produktutvecklingsfrågor, i produktion av paketarrangemang och chartertransporter, i distributionsfrågor m. m. Sedan flera år tillbaka har företaget ett eget utvecklat databokningssystem. Till Fjälls Resors välutvecklade bokningsorganisation har fått tjäna som modell vid uppbyggnaden av motsvarande verksamheter i övriga delar av landet. F. n. förs diskussioner mellan bokningsorganisationerna i de fyra nordlänen om möjligheterna att nyttja Till Fjälls Re ors kunnande vad avser bl. a. bokningsadministration och samordnad marknadsföring för hela orrlandsturismen. Även länsmyndigheterna har aktivt engagerat sig i turistnäringens utveckling och byggt upp god kompetens. Länsstyrelsen har nyligen presenterat en mycket omfattande turismutredning. Inom utvecklingsfonden bedrivs sedan drygt ett år tillbaka försöksverksamhet med rådgivning till turismföretagen. Inte minst genom engagemang i Åreprojektet och andra omfattande utbyggnad projekt har länsorgan och konsultföretag byggt upp god kompetens. Statliga utredningar m. m. har i betydande omfattning nyttjat organ i Ö tersund för olika delutredningar. Vid högskolan i Östersund finns en tvåårig turismutbildning. Här utbildas administratörer och planerare för turist branschen. För att öka kvaliteten på utbildningen finns det ambitioner på att göra denna treårig. l anslutning till utbildningen har betydande forsknings- och utvecklingsarbeten för turistbranschen påbörjats. Med särskilda medel utvecklas olika kurser för vidareutbildning av personal på olika nivåer inom turistnäringen.

3 Mot. 1982/83: l anslutning till högskolan har ett utvecklingscentrum för Norrlandsturismen byggt upp. Verksamheten, som drivs i stiftelseform, finansieras till väsentlig del av Norrlandsfonden. Enligt överenskommel e mellan stiftarna - högskolan. orrlandsfonden och landstinget Jämtlands län - skall verk amheten bedrivs under en försöksperiod om fem år. Inom Stiftelsen Turismutveckling har redan en betydande kompetens byggts upp vad avser främst praktiskt inriktat utvecklingsarbete inom turistbranschen. Arbetet har skett i nära samverkan med högskolan. Som framgår har i Östersund byggts upp en bred och god kompetens i många utvecklings- och servicefunktioner inom turistnäringen. Därmed har skapats gynnsamma förutsättningar för att vidareutveckla befintliga funktioner och för att i Östersund etablera ytterligare funktioner. Nya funktioner kan få ett utomordentligt gott stöd från de befintliga verksamheterna och omvänt kan stora fördelar vinnas för hittills etablerade verksamheter. Det är alltså möjligt att här bygga upp ett fungerande turistadministrativt centrum i landet. Vi vill i detta sammanhang erinra om att vi riksdagsledamöter i Jämtlands län tidigare motionerat om att bl. a. Sveriges turistråd, fjällsäkerhetsrådet och det planerade centrala databokningssystemet bör lokaliseras till Östersund. och om att riksdagen över huvud taget bör överväga en lokalisering av tillkommande service- och administrativa funktioner inom turismen till Östersund. l dessa sammanhang har de angelägna regionalpolitiska motiven utvecklats samt påtalats att verksamheter med anknytning till turismen är de som är mest lämpade att lokalisera till Östersund. Ett tungt vägande motiv är att Jämtlands län tidigare i mycket begränsad omfattning fått ta del av utlokalisering av statlig verksamhet. l ett flertal motioner.länsprogram m. m. har de regionalpolitiska motiven för och behoven av att i de nordliga länen etablera olika statliga eller enskilda verksamheter på tjänste- och servicesidan påtalats och utvecklats. Behoven av etableringar i inlandet är särskilt angelägna. De regionalpolitiska motiven för lokaliseringar till Östersund får mot bakgrund av detta bedömas som starka. Den positiva miljö för utvecklings- och ad::- inistrativa funktioner på turismområdet som hittills etablerats i Östersund och som successivt vidareutvecklas talar enligt vår uppfattning för att flera turistadministrativa funktioner förläggs dit. Ett exempel är decentralisering av hela Turistrådet eller vissa funktioner inom dess verksamhetsområde. Utvecklingsenhetens verksamhet ligger t. ex. mycket nära den verksamhet som byggs upp inom ramen för Stiftelsen Turismutveckling i Östersund. Även beträffande planerna att bygga upp konsultverk amhet i vad avser utveckling. planering. samhällsekonomiska analyser m. m. i form av avgiftsbelagd uppdragsverksamhet är ambitionerna i stort sett överensstämmande. Uppenbara fördelar torde kunna utvinnas via en direkt samordning av Stiftelsens och Turistrådets verksamheter. lämpligen genom en lokalise-

4 Mot. 1982/83: ring till Östersund av käl som tidigare angetts. Vi ser inte heller några påtagliga hinder eller svårigheter för en lokalisering av hela Turistrådets verksamhet till Östersund. Fördelar kan uppnås genom en nära geografi k koppling till högskoleutbildningen, till olika utvecklingsfunktioner och till den allmänna turistkompetens som utvecklats i Jämtlands län. Vid en lokali ering till Östersund skall beaktas möjligheterna att i anslutning till Turistrådets verksamhet bygga upp serviceföretag av nationell karaktär inom turistsektorn. Vi återkommer därför till våra tidigare motionskrav om att riksdagen mot bakgrund av det anförda uttalar sig för att Sveriges turistråd, eller vissa funktioner ur det, förläggs till Östersund. Forskning, utveckling, utbildning m. m. Under enare år har vi blivit alltmer medvetna om betydelsen av offensiva satsningar på forskning och utveckling. Investeringar på dessa områden är en förutsättning för att vårt lands näringsliv skall kunna hävda sig i en allt hårdare internationell konkurrens och därmed också för våra möjligheter att upprätthålla och utveckla vår välfärd. Forsknings- och utvecklingsresurserna är fortfarande hårt koncentrerade till de traditionella basnäringarna. Senare års kostnads- och valutautveckling har dock väsentligt förbättrat servicenäringarnas internationalla konkurrenskraft. I kombination med de goda naturgivna förutsättningarna bör turismen mot denna bakgrund ha utomordentliga möjligheter att utvecklas till en betydande exportnäring. Förhållandevis små resurser avsätts f. n. för forskning och utveckling inom turism- och rekreationssektorn. I det internationella perspektivet är Sverige på turismområdet att betrakta som ett u-land. Den mycket begränsade forsknings- och utvecklingsverksamheten är utspridd på ett stort antal organisationer och forskningsinstitutioner som sinsemellen är dåligt samordnade. Rekreation beredningen har kartlagt pågående projekt på forsknings- och utvecklingsområdet samt upprättat ett program för de uppgifter som är angelägna au få utförda i framtiden. Vi delar de intentioner som kommer till uttryck i detta program och finner det angeläget att resurser kan avsättas för genomförandet. Vi har tidigare berört den tvååriga högskoleutbildningen i Östersund. Bl. a. för au öka kvaliteten på utbildningen har i direkt anslutning till den ett betydande forsknings- och utvecklingsarbete påbörjats. Det är en ambition att väsentligt fördjupa och utveckla detta arbete. Vi föreslår mot denna bakgrund att ökade resurser ställs till turism- och rekreationssektorns förfogande för forskning och utveckling samt att väsentliga delar av detta arbete kan samordnas genom och utföras av högskolan i Östersund och Stiftelsen Turismutveckling. Åtgärder för att

5 Mot. 1982/83: etablera mera permanenta former för dessa verksamheter och institutioner bör komma till stånd. De forskning och utvecklingsfunktioner som vidareutvecklas och byggs upp i anslutning till högskolan i Östersund och Stiftelsen Turismutveckling bör ge förutsättningar för att bygga upp ett nationellt centrum för denna typ av verksamhet. Med tanke på att en stor del av den näringsinriktade Sverigeturismen är lokaliserad till de fyra nordliga länen och med tanke på den mycket stora regionalpolitiska betydelse som turismen har i dessa områden bör behovet av forsknings och utvecklingsresurser som kan tjäna utvecklingen i de norra delarna av landet ges särskild prioritet. Behovet av utbildning inom turistbranschen är dokumenterat. Bl. a. är det nödvändigt att det kunnande som byggs upp genom forskning och utvecklingsverksamhet successivt kan föras ut till branschen. Det är därför angeläget att töd ges som syftar till att öka kvaliteten i nuvarande utbildning. Likaså är stöd för att utveckla kurser m. m. för vidareutbildning av personal inom turistbranschen angeläget. Åre Genom statens insatser i Åre-projektet har det nu skapats förutsättningar för en bred turismutbyggnad i västra Jämtland. Statens insatser på ca 135 milj. kr. sedan 1974 för uppbyggnad av kabinbana och liftar samt ett va-system i Åredalen avpassat för turismens behov har dragit med sig privata investeringar i hotell och stugbyar på ca 200 milj. kr. Det har medfört ett konkret sysselsättningstillskott i Åre och Duved på inemot 100 personer. För Åker kommun har befolkningsutvecklingen vänt från en förväntad minsk ning till en ökning. I jämförelse med befolkningsprognosen från 1972 med en beräknad minskning har i stället inträffat en ökning av invånarantalet så att skillnaden f. n. uppgår till ca personer. Detta är ett ur regionalpolitisk synpunkt synnerligen glädjande resultat, i ett län där annars glesbygdskommunerna stadigt minskar sin befolkning. På grund av svag lönsamhet och tveksamma marknadsutsikter har bl. a. investeringarna i turism avstannat i hela landet liksom i västra Jämtland. l Åre finns emellertid planer på att söka värdskap för såväl alpina VMtävlingen år 1986 som Olympiska vinterspelen år Inför dessa evenemang har en investeringsplan utarbetats för alpina anläggningar på ca 45 milj. kr. Dessa investeringar förväntas inte ge någon nämnvärd företagsekonomisk avkastning i framtiden. För att hålla Sveriges högst skattebelastade kommun skadeslös bör dessa investeringar därför helt finansieras med statliga bidrag. Efter avdrag för lokala och regionala insatser på turism beräknas det statliga insatsbehovet uppgå till ca 38 milj. kr. (penningvärde december 1982). För dessa investeringar bör en särskild statlig finansiering ordnas i samarbete mellan jordbruks-, arbetsmarknads- och industridepartementen

6 Mot. 1982/83: enligt den metod som användes vid finansieringen av nya högfjällsstationer för Helags och Sylarna. En statlig insats för att göra Åre till en fullständig alpin riksanläggning med främst beredskapsmedel är motiverad bl. a. därför att det skulle: - ge Sverige ett välutvecklat alpint centrum som kan härbärgera VM- och OS-tävlingar i framtiden, - stabilisera turistnäringens framtid i Jämtlands län, - indirekt frigöra privata investeringar inom turistnäringen på ca 300 milj. kr. med en långsiktig sysselsättningseffekt på närmare 200 arbetstillfällen. Hemställan Med hänvisning till vad som anförts hemställs* l. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande behovet av utvecklingsinsatser på turismområdet i Jämtlands län, 2. att riksdagen uttalar sig för att Sveriges turistråd omlokaliseras från Stockholm till Östersund, 3. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av samlade insatser för att möjliggöra alpina VMoch OS-tävlingar i Åre kommun. Stockholm den 25 januari 1983 NILS-OLOF GUSTAFSSON (s) MARIANNE ST ÅLBERG (s) MARGARETA WINBERG (s) Se även motion 1983/83:1635.