Utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Transkript

1 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet Dnr oktks18 Utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Bilaga: Sammanfattande analys Reservationer Yttranden Ärendebeskrivning Landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland ansökte våren 2008 hos regeringen om att få bilda regionkommun i linje med Ansvarskommittens förslag. 1 Bildande av en regionkommun som omfattar fler än ett län medför en förändrad läns- och landstingsindelning och ska enligt indelningslagen 2 utredas av Kammarkollegiet. Regeringen har därför överlämnat ansökningarna till Kammarkollegiet för prövning enligt indelningslagen. 3 Kammarkollegiet har uppdragit åt Sweco Eurofutures att även utreda överensstämmelsen med de kriterier Ansvarskommittén föreslagit ska gälla för bildande av en regionkommun. Kammarkollegiet har, baserat på inkomna skrivelser från berörda landsting och kommuner, funnit att det handlar om följande fem olika geografier som bör utredas. Norrland 1. Indelningsändringar omfattande Norrbottens läns landsting, Västerbottens läns landsting, landstinget Västernorrland samt Jämtlands läns landsting i syfte att bilda en regionkommun. Norrland 2. Indelningsändringar omfattande Norrbottens läns landsting, Västerbottens läns landsting samt landstinget Västernorrland i syfte att bilda en regionkommun. 1 SOU 2007:10 Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (Ansvarskommittén) 2 Lag (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting 3 Regeringsbeslut

2 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet oktks18b Norrland 3. Indelningsändringar omfattande Norrbottens läns landsting, Västerbottens läns landsting samt landstinget Västernorrland med undantag av Sundsvalls och Ånge kommuner. Norrland 4. Indelningsändringar omfattande Norrbottens läns landsting, Västerbottens läns landsting samt landstinget Västernorrland med undantag av Sundsvalls, Ånge och Timrå kommuner. MittSverige. Indelningsändringar omfattande Jämtlands läns landsting och Sundsvalls och Ånge kommuner i Västernorrlands län i syfte att bilda en regionkommun. Indelningslagens villkor för ändringar i landstingsindelningen är att en ändring i den landstingskommunala indelningen får ske endast om ändringen kan antas medföra bestående fördel för en landstingskommun eller en del av en landstingskommun eller andra fördelar från allmän synpunkt. Kammarkollegiet har uppdragit åt Sweco Eurofutures AB att genomföra en utredning, som innefattar att redovisa konsekvenserna av sökt indelningsändring och att ta fram en skiss till ekonomisk reglering. Utgångspunkter för arbetet är gällande lagstiftning och praxis, Ansvarskommitténs intentioner och förslag, samt den av regeringen i januari 2009 aviserade permanentningen av regionförsöken. Utredningen har analyserat de olika alternativen utifrån följande kriterier - Befolkningsunderlag - Demokrati - Regionalutveckling och funktionalitet - Verksamhet - Ekonomi Utredningens sammanfattande analys bifogas.

3 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet b Remissyttrande oktks18c Luleå kommun tillstyrker rapporten och Sweco Eurofutures bedömning med utgångspunkt från indelningslagen och Ansvarskommitténs kriterier att alternativ Norrland 1 och Norrland 2 är att rekommendera. Av Sweco Eurofutures rapport framgår tydligt att två alternativ, Norrland 1 och Norrland 2, uppfyller de valda kriterierna och är mest förmånliga för såväl norra Sverige som samhällsorganisationen som helhet. Bedömningen i rapporten är att Norrland 1 är att föredra av dessa båda alternativ. Även alternativet Norrland 2 uppfyller alla kriterier och skulle, som framgår av rapporten, erbjuda stora vinster för norra Sverige, jämfört med dagens samhällsorganisation. Det överensstämmer också med den ansökan som Norrbottens läns landsting, Västerbottens läns landsting och Landstinget Västernorrland lämnat in om att gemensamt bilda en regionkommun med arbetsnamnet Region Norrland. Det som talar för alternativ Norrland 1, att de fyra nordligaste länen bildar en regionkommun, är att det redan idag finns ett väl etablerat samarbete inom hälso- och sjukvården inom norrlandstingen: Norrbottens-, Västerbottens-, Västernorrlands-, och Jämtlands läns landsting. En fyraläns regionkommun har ett större befolkningsunderlag och resurser som möjliggör att klara kunskapsbildning, teknisk utveckling, specialisering och ett långsiktigt utvecklingsarbete för att kunna möta behov och hantera framtida välfärdsåtagande. Därtill kan det vara en fördel med en större yta när det gäller gemensamma investeringar inom områden som infrastruktur, kulturområdet samt möjligheterna att agera för en konkurrenskraftig region på nationell nivå och inom EU. Samtidigt med alternativ Norrland 2 bestående av de tre nordliga länen finns en mer homogen näringslivsstruktur och ett utvecklat samarbete inom olika branscher samt inom FoU området mellan de två universiteten. De inomregionala avstånden är mer rimliga. Förutsättningar för utveckla regional identitet genom bättre kommunikationer och regionförstoring med liknande

4 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet c oktks18d traditioner utifrån basnäringen gör det lättare att känna gemenskap och utveckla nya samverkansmönster snabbare. I övrigt uppfyller alternativ Norrland 2 tillika goda förutsättningar till förbättrad verksamhetsutveckling inom hälso- och sjukvården samt även satsningar kring regionala utvecklingsfrågor. Synpunkter på rapporten hur uppställda kriterier för indelningsändring är uppfyllda Befolkning Ansvarskommitténs befolkningskriterier uppfylls i samtliga alternativ förutom Mitt-Sverige. Rapporten pekar på att befolkningen troligast kommer att minska de närmaste åren. Rapportens bedömning är att gränsen på invånare inte utan starka skäl bör underskridas. Utifrån den demografiska utvecklingen med en kraftigt ökad andel äldre och en urbanisering som fortgår delar Luleå kommun bedömningen att befolkningen troligast fortsätter minska vilket bör tas hänsyn till vid bildandet av regionkommun(-er) och dess geografi. Demokrati Utifrån ett historiskt och ekonomiskt samband i en mycket vidsträckt geografi samt där landskapsindelningen spelar en roll för medborgarnas identitet kan inget av alternativen betraktas som en region med stark gemensam identitet. Alternativ Norrland 2 har en större möjlighet att utveckla en regional identitet på sikt då Jämtland har en egen särprägel. Däremot utifrån nutida länsöverskridande samverkan är det enbart alternativ Norrland 1 som rymmer samtliga idag etablerade samverkansmönster. Legitimiteten för regionkommunen kommer att bedömas av hur medborgarna upplever kvalitén på de tjänster som levereras vilket troligast kommer att ta tid att bygga upp. Utmaningen blir att hitta former för en utvecklad dialog för att bättre kommunicera med medborgarna och även med kommunerna. Regionkommunen ska dock inte vara överordnad primärkommunerna utan det kommunala självstyret förblir oförändrat. En annan aspekt är den representativa demokratin som med stora geografiska avstånd ställer krav på andra

5 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet d oktks18e arbets- och mötesformer för att inte utestänga möjligheter för någon att engagera sig politiskt. Samtliga alternativ bedöms uppfylla kriteriet då de snarare kan anses som administrativa regioner än regioner som bygger på en gemensam identitet. Luleå kommun delar rapportens bedömning. Regional utveckling och funktionalitet Utredningens slutsatser utifrån Ansvarskommittén, att en regionkommun bör ha minst ett universitet, att regionindelningen ska harmonisera med framtida statliga sektormyndigheters indelning samt att så långt det är möjligt undvika att dela sammanhållna arbetsmarknadsregioner, resulterar i alternativ Norrland 1 anses bäst men även alternativ Norrland 2 anses uppfylla kriteriet regional utveckling och regional funktionalitet. De övriga alternativen bedöms inte uppfylla de krav och förutsättningar som ingår inom detta kriterium. Luleå kommun instämmer i bedömningen av kriterierna samt betydelsen om samordning av regionkommunindelning och den statliga organisationens framtida indelning. Regionens legitimitet och möjligheter att driva en grundläggande tillväxt och förnyelse förutsätter närvaro och samhandling både från den kommunala och statliga sfären. Staten svarar för viktiga välfärsdrivande infrastrukturer som kommunikationer, utbildning, klimat, miljö, näringsliv, kultur och internationellt samarbete. Lika viktig är statens roll för medborgarnas upplevelse av demokratiska och rättsäkra samhällssystem inom en rad lagreglerade verksamhetsområden. Länsstyrelsen har en unik roll som regeringens direkta och samlande företrädare på regional nivå. Statens möjlighet att effektivisera sin egen verksamhet kommer i väsentligt ökad grad kräva god lokal och regional kunskap om medborgarnas levnadsvillkor, näringslivet och den övriga offentlighetens villkor. Den rollen kommer att förstärkas med ett än mer uttalat krav på en återsamlad och territoriellt närvarande statlig verksamhet. Länsstyrelsen har i så gott som samtliga större utredningar de senaste åren lyfts fram som självklar i denna roll.

6 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet e oktks18f Kraven på en återsamlad och tydlig regional, statlig företrädare talar entydigt för att regionen och länen ska ha samma geografi. En lösning med flera länsstyrelser i samma regionkommun tillgodoser inte kraven på samhandling och territoriell återsamling. Detta sätter ett starkt fokus på den medborgerliga tillgängligheten till och dialogen med Länsstyrelsen. I en kommande regionbildning måste därför frågan om Länsstyrelsens tillgänglighet uppmärksammas och värderas. Det är uppenbart att både statens och regionens effektivitet stärks av att Länsstyrelsen lokaliseras så att man minimerar medborgarnas och myndigheternas tid och övriga uppoffring för en nära fysisk kontakt med myndigheten. Länsstyrelsen bör därför ha sin naturliga lokalisering till Luleå som i stort utgör regionkommunens geografiska centrum. Verksamhet Kriteriet om ett eget regionsjukhus uppfylls i alternativen Norrland 1-4 samt även för region Mitt-Sverige genom att avtal tecknas. Dock bedöms alternativ Norrland 1 bäst uppfylla indelningslagen och kriterierna i Ansvarskommittén. Även alternativ Norrland 2 bedöms ge goda förutsättningar jämfört med dagens situation. Dessa båda alternativ kan leda till bättre samordning och ökad specialisering och en effektivare hälso- och sjukvård. Även avseende verksamhetsområden beträffande kulturen, kollektivtrafik, infrastruktur, hantering av EU strukturfonder och finansiering till utvecklingsinsatser bedömer rapporten att genom att samla resurser får regionkommunen bättre förutsättningar att agera kraftfullt och ges mer inflytande. Här framstår Norrland 1 som starkaste alternativ men Norrland 2 bedöms även skapa möjligheter till verksamhetsförbättringar. Luleå kommun delar bedömningen att en regionkommuns möjligheter att agera kraftfullt för att främja regional utveckling och erbjuda en högspecialiserad hälso- och sjukvård idag kräver en tillräcklig stor geografisk yta samt större befolkningsunderlag.

7 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet f oktks18g Ekonomi Rapportens bedömning om det svåra ekonomiska läget för flera landsting och med en trolig fortsatt befolkningsminskning och minskat skatteunderlag medför det en allt kärvare ekonomi för de fyra nordliga landstingen. Rapporten påvisar att förutsättningar ökar för bättre ekonomisk utveckling genom bildandet av regionkommun(-er) och där bedöms alternativ Norrland 1 och Norrland 2 medföra bättre förutsättningar genom skalfördelar. Luleå kommun delar uppfattningen att ett större skatteunderlag genom bildandet regionkommun(-er) ger helt andra förutsättningar för verksamhetsutveckling. Övriga Synpunkter Luleå kommun anser att regeringen ska verka för en skyndsam regionindelningsprocess och att regeringen beslutar om ny landstingsindelning senast den 31 december Likvärdighetsprincipen skulle annars urholkas med olika förutsättningar i olika delar av landet och organisationsproblem. Regionbildningen erbjuder, som Sweco Eurofutures påpekar, en nystart i strävandena att nå ekonomisk balans på kort och lång sikt, genom att den ger skalfördelar och möjlighet till samplanering och bättre arbetsfördelning mellan olika vårdenheter. Därtill tillkommer frågor som främjar regional utveckling vilka idag kräver en större geografisk yta och större befolkningsunderlag. Regionförstoring syftar till att få till stånd bästa möjliga utveckling av infrastruktursatsningar, kollektivtrafikplanering, regionalpolitiska satsningar samt regional kulturverksamhet. Avslutningsvis är vår kommuns uppfattning att rapporten på ett korrekt och sakligt sätt beskriver konsekvenserna för en förändrad regional indelning i Norrland samt hur de fem alternativen till regionindelning uppfyller indelningslagen och Ansvarskommitténs kriterier. Yrkanden Karl Petersen (S) yrkar bifall till ovanstående förslag till yttrande.

8 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet g oktks18h Mattias Karlsson (M) och Thomas Olofsson (FP) yrkar avslag på ovanstående förslag till yttrande. Arbets- och personalutskottets förslag Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att - avge ovanstående yttrande till Kammarkollegiet. Reservationer Mattias Karlsson (M) och Thomas Olofsson (FP) reserverar sig mot beslutet. Skriftlig reservation bifogas. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Yrkanden Camilla Hansen (C), Yvonne Stålnacke (S) och Conny Sundström (KD) yrkar bifall till arbets- och personalutskottets förslag. Mattias Karlsson (M), Thomas Olofsson (FP) och Börje Lööw (V) yrkar avslag på föreliggande förslag till yttrande. Annika Eriksson (MP) yrkar bifall till föreliggande förslag till yttrande förutom andra t o m fjärde styckena i avsnittet Regional utveckling och funktionalitet. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på arbets- och personalutskottets förslag, Mattias Karlssons m fl förslag och Annika Erikssons förslag och finner att kommunstyrelsen har beslutat i enlighet med arbets- och personalutskottets förslag. Votering begäres.

9 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet oktks18i Arbets- och personalutskottets förslag utses till huvudförslag. Kommunstyrelsen beslutar att Mattias Karlssons m fl förslag ska utgöra motförslag vid voteringen. Följande voteringsproposition fastställes. Den som bifaller arbets- och personalutskottets förslag röstar ja och den som bifaller Mattias Karlssons m fl förslag om avslag röstar nej. Omröstningsresultat Vid omröstningen som sker genom upprop avges 11 ja-röster och 4 nej-röster enligt bifogad voteringslista. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen har således beslutat att - avge ovanstående yttrande till Kammarkollegiet. Reservationer Mattias Karlsson (M), Thomas Olofsson (FP) och Börje Lööw (V) reserverar sig mot beslutet. Skriftlig reservation bifogas. Yttranden från Dan Ankarholm (NS) och Jonas Brännberg (RS) bifogas.