Motion till riksdagen 1985/86: Ub572

Transkript

1 Motion till riksdagen 1985/86: Rune Ångström m. fl. (fp) En superdator vid Umeå universitet Vad är en superdator? En superdator är det snabbaste och mest kraftfulla datorsystem som finns tillgängligt vid en viss tidpunkt. Karakteristiskt för en superdator är att den är uppbyggd med den modernaste teknologin både vad gäller hårdvara och arkitektur den har mycket stora internminnen den är ansluten till en värddator som "föder" den med data och som hanterar in- och utmatning. Värddatorn är ofta en kraftfull minidator av typ V AX eller en stordator av typ CYBER den har flera parallella processorer, vilket innebär att den kan göra flera saker samtidigt den har, förutom den bästa konventionella beräkningstekniken. en speciell beräkningsteknik som kallas vektorprocessing. Ju mer den tekniken kan utnyttjas, desto kortare programtid krävs det. En superdator av dagens generation motsvarar i kapacitet ungefär VAX som är en mycket kraftfull minidator, vanlig i forskningssammanhang. En annan jämförelse är att det antal beräkningar en superdator maximalt kan göra på l sekund skulle ta en normal persondator (18M PC, Ericsson PC} 18 dygn att utföra (om problemet var möjligt att hantera på en persondator). Utvecklingen går mycket fort och man beräknar att nästa generations superdatorer kommer att ha en kapacitet motsvarande ungefär VAX De dominerande superdatorerna är för närvarande CRA Y (J och X-MP) och CYBER 205 men det finns andra märken som Denelcor och tre japanska superdatorer. Varför behöver man en superdator? Det finns problem som är så komplexa och beror av så många faktorer att en konventionell dator antingen inte kan hantera hela problemet på en gång eller att problemet ej kan slutföras inom rimlig tid. Det mest vardagsnära exemplet är väl väderleksförutsägelser som dels beror på en mängd faktorer, dels måste kunna slutföras innan vädret har varit. Här används i dag superdatorer. Ett annat exempel är miljön som beror av luft- och vatten rörelser, klimat, utsläpp både inom och utom landet, naturliga kemiska förlopp, 12

2 samspel mellan djur och växter, människans påverkan m. m. Vissa komplicerade problem kan behandlas på konventionella datorer genom att man gör förenklade modeller av verkligheten, genom listig programmering eller genom uppdelning av problemet i delproblem. Många av dessa problem kräver ej superdator, men skulle kunna lösas snabbare och säkrare med superdator. Detta är viktigt t. ex. vid hållfasthetsberäkningar vid tillverkning av flygplan, bilar, broar m. m. där det gäller att till minimala materiel- och konstruktionskostnader få maximal säkerhet. Vid framtida konstruktionsarbete kan också mycket tid vinnas genom att utnyttja tredimensionell bildbehandling, vilket kräver superdatorer, och simulering av olika händelseförlopp. Simuleringar av olika förlopp blir viktigare och viktigare inom olika områden, och här kommer superdatorns snabbhet och enorma minneskapacitet helt till sin rätt. Man räknar med att inom kort med superdatorns hjälp kunna modellera molekyler innehållande tals atomer för att med simuleringar kunna studera hur olika molekyler samverkar med varandra; t. ex. kan man med denna teknik studera hur olika läkemedel påverkar arvsmassan (DNA). Detta kan ge säkrare och bättre läkemedel på kortare tid. På en modern avancerad stordator kan man i dag simulera vissa minnesfunktioner i hjärnan, motsvarande l 000 x l 000 hjärnceller. En sådan simulering tar 3-5 dygn. Nästa steg. en simulering motsvarande JO 000 x JO 000 hjärnceller, klarar ej denna avancerade stordator. Ö nskemålet, för att få bra jämförelser med hjärnan, är att kunna göra simuleringen över l x l hjärnceller. Här kan nämnas att biologerna vid ett universitet i Texas efter att ha börjat använda en superdator kunde bestämma ett enkelt grönsaksvirus struktur på en timme i stället för på sex veckor med en konventionell dator. Superdatorer kan med framgång användas vid prospektering av olja och malmer tillsammans med moderna seismiska metoder. Dessutom kan superdatorn användas för att analysera de enorma datamängder som producerats under tidigare undersökningar, i form av olika mätserier, för att finna fyndigheter som tidigare ej var brytvärda. och för att bättre kartlägga befintliga tillgångar på olja och malm. Exempel på olika användningsområden för en superdator Väderförutsägelser Miljöforskning Hållfasthetsberäkningar Konstruktion Oljeprospektering Simuleringar Tredimensionell bildbehandling Bioteknik Biologiska system Astronomi Teoretisk fysik Aerodynamik Minnesforskning m. m. 13

3 ----- Kommunikation En superdator måste anslutas till ett väl fungerande kommunikationsnät med tillräcklig överföringshastighet, då användare över hela Sverige måste kunna nå superdatorn. Undersökningar och diskussioner med televerket i Umeå har visat att Umeå i dag är helt jämförbart med övriga Sverige vad gäller datakommunikation både i kommunikationskostnader och överföringskapacitet. Beredskap finns dessutom för förbättring av kommunikationsnätet. Utveckling i världen Efterfrågan och behov av superdatorer har ökat de senaste åren speciellt i USA och Japan. I USA satsas det nu enorma summor på uppbyggnad av 4 superdatorcentra i landet. Till dessa centra är ett stort antal universitet anslutna och en förbättring och utbyggnad av befintliga kommunikationsnät planeras. Industrin har visat stort intresse för denna satsning. Kostnader m. m. En superdator kostar inkl. installationer milj. kr. I Europa finns följande superdatorer: Storbritannien 18 Frankrike 9 Västtyskland 8 Holland 2 Italien 2 Sverige Norge l (vid Saab i Linköping) l (levereras under våren 1986) Behov av superdator i Sverige Enligt en utredning som naturvetenskapliga forskningsrådet gjort är behovet av ytterligare en superdator (l st finns i Linköping) utomordentligt stort. Inom många forskningsområden är tillgången till en superdator ett villkor för att vara kvar eller erövra en plats i den internationella forskningsfronten. Trots tillgången till superdatorn i Linköping behöver svensk industri ytterligare en superdator. Skäl för placering vid U me å universitet Av geografiska skäl är placeringen av en superdator neutral, dvs. den är oberoende av avstånd. Var än en superdator lokaliseras kommer användningen i huvudsak att ske fdm andra orter. Televerket bedömer datakommunikationsmöjligheterna lika goda från Umeå som från någon annan lokaliseringsort i Sverige. Umeå skulle ha större nytta än någon annan universitetsort i Sverige av att stå som värd för en superdator genom den profil den skapar. Den skulle på ett avgörande sätt placera Umeå på forskarkartan. 14

4 Ö vriga fördelar som kan nämnas är: Den skulle stärka forskningen och undervisningen vid Umeå universitet. Forskningsverksamheten skulle kunna hävda sig internationellt inom t. ex. bioteknik, röntgenkristallografi, teoretisk fysik, fysikali k kemi, psykologi, lingvistik, informationsbehandling m. fl. områden. Den skulle attrahera kvalificerade forskare till Umeå universitet. ordsydfördelningen av forskarresurser blir rättvisare, på lång sikt en ytterst betydelsfull regionalpolitisk effekt. Företagsamheten inom området skulle få hjälp genom avancerade beräkningar och högteknologiska företag skulle lockas norrut. Datormiljön och datorstrukturen i Västerbotten och hela Norrland skulle lyftas och superdatorn skulle fungera som en katalysator för databehandlingen i Norrland. Vid UMDAC - Umeå universitets datacentral - finns redan en driftorganisation för de 5-10 personer som behövs för driften av en superdator. I kunskap ligger Umeå universitet långt framme då det gäller datateknik. Erforderliga lokaler finns. Grunden till den avancerade stödorganisationen på personer finns redan vid informationsbehandlingsinstitutionen vid Umeå universitet. Lämpliga värddatorer finns redan vid UMDAC. De höga krav på skydd och säkerhet som följer med denna typ av högkvalificerad databehandling bör utan större svårigheter kunna uppfyllas vid Umeå universitet. En eventuell placering av en superdator vid Umeå universitet skulle betyda oerhört mycket för att öppna Norrland för högteknologisk forskning, produktion och utveckling. Hemställan Med stöd av det anförda hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att förutsättningarna för anskaffningen av en superdator med placering vid Umeå universitet utreds. Stockholm den 24 januari 1986 Rune Ångström (fp) Sigge Godin (fp) Ulla Orring (fp) Hans Lindblad (fp) Britta Bjelle (fp) 15

5 got b Stockholm