Mot. 1987/88 A458. Sysselsättningsutveckling personer. Det motsvaras i dag av folkmängden i hela Norrköpings

Transkript

1 Motion till riksdagen 1987/88: av Agne Hansson och Gösta Andersson (c) om särskilda regionalpolitiska insatser för Kalmar län och sydöstra Sverige I separata motioner från de centerpartistiska ledamöterna i sydöstra Sverige och i centerns partimotion om regionalpolitiken yrkas att ett samlat regionalpolitiskt åtgärdsförslag liknande det för Bergslagen och norra Sverige läggs fram av regeringen för sydöstra Sverige. I denna motion tar vi upp inriktningen av ett sådant förslag utifrån utveckling och behov i Kalmar län. Vi föreslår därutöver ytterligare åtgärder med direkt anknytning till den regionala utvecklingen i Kalmar län. Koncentrationspolitiken och Kalmar län Den socialdemokratiska politiken har inneburit en allt starkare centralisering av befolkning, bebyggelse och näringsstruktur. storskalighet och arbetskraftens geografiska rörlighet har av en politisk majoritet, mot centerns bestämda uppfattning, setts som nödvändiga förutsättningar för ökad ekonomisk tillväxt. Detta har medfört att skillnaderna i levnadsförhållanden mellan olika delar av landet ökat. Den politiska inriktningen och marknadens drivkrafter har förstärkt koncentrationen inom näringslivet både vad avser produktionsstruktur och maktfunktioner. Den offentliga sektorn har också kraftigt bidragit till koncentrationen. Denna utveckling har drabbat Kalmar län och sydöstra Sverige mycket hårt. Befolkningsförändring storstadslänen har ökat i befolkning på bekostnad av bl. a. Kalmar län. Så här ser utvecklingen ut i det korta perspektivet. Tabell l. Folkmängdens förändring i storstadsregionerna och Kalmar län Län Summa (pre l.) Stockholms 6711 Il Gtb o. Bohus s Malmöhus l 098 l ()()() Summa R Kalmar - 6R

2 Nettoinflyttningen motsvarar en ökning av antalet invånare i Stockholm med mer än en person i timmen. Om nuvarande trend fortsätter kommer l människor att bo i Stockholm På tio år innebär det en ökning med personer. Det motsvaras i dag av folkmängden i hela Norrköpings kommun. För Kalmar län blir trenden den rakt motsatta. Om tio år har vi förlorat över människor. Det är detsamma som om länet skulle tappa hela Kalmar stad, eller mer än hela Oskarshamns kommun eller som att förlora Vimmerby, Högsby och Torås samtliga tre kommuner, dvs, att länet skulle ha tappat över 12% av sin befolkning medan Stockholm skulle öka med 7%. Denna jämförelse visar att avfolkningen från Kalmar län är betydligt kraftigare än den dramatiska ökning som Stockholm har. Analysen av befolkningsomflyttningens struktur i övrigt visar vidare att det främst är ungdomar och den välutbildade arbetskraften som flyttar. Den pågående utvecklingen innebär således både en kompensationsförsvagning i länet och en utglesning av den kommande generationen. I dag har Kalmar län redan flest antal äldre per l 000 invånare. Endast Jämtlands län kan mäta sig med Kalmar län i det avseendet. Sysselsättningsutveckling Även sysselsättningens utveckling har varit mycket negativ för länet. Tabellen nedan visar sysselsättningsökningen under två aktuella perioder för de mest intressanta länen. Tabell 2. Sysselsättningens förändring i vissa län Kalmar län Stockholms län Uppsala län Malmöhus län Västerbottens län Norrbottens län + 7% + 31 o/r + 44% + 24% + 4% + 7% + 13% + 26% + 41% + 15% + 30% + 31% Källa: Riksdagens utredningstjänst Det bör noteras att Kalmar län har haft den sämsta sysselsättningsutvecklingen bland redovisade län, klart sämre än Norrbotten. Det bör också noteras att de tre glesbygdslänen har haft en klart bättre sysselsättningsutveckling de senaste 15 åren när det under en tid var en icke socialistisk majoritet i landet. Nedan visas hur sysselsättningen förändrats i de olika näringsgrenarna i länet. Tabell 3. Sysselsättningens förändring i olika näringsgrenar i Kalmar län Jordbruk Ti live r k ni ngsindust r i Byggnadsindustri Varuhandel. restaurang Samfärdsel, post. tele Banker. försäkringsbolag Offentlig förvaltning - 51% + 19% + 18% + 2% - 21% + 117% -23% ± o% -29% + 13% + 12 o/c +66% + 63% 6 Källa: Riksdagens Utredningstjänst

3 Den statl iga verksamheten är också mycket dåligt representerad i Kal mar län. Länet har lägst antal statl igt anställda per invånare av al la län. Så här ser jämförelsen mellan vissa län ut. Den första kol umnen visar det total a antal et statligt anställda i respektive län. I den andra kol umnen visas hur fördelningen varit om fördelningen av statligt anstäl lda hade motsvarat en rättvis fördel ning proportionellt efter befolkning i länen. Den tredje kol umnen visar den ökning respektive minskning som länen skul le haft efter en proportionell fördelning. Tabell 4. Statlig verksamhet i vissa län 1984 anställda framräknad proportionell andel efter invånarantal skillnad mellan nuvarande och proportionell andel Kalmar län Stockholms län Uppsala län Blekinge län Kronobergs län Il l Av tabellen framgår att om den statliga verksamheten vore rättvist fördel ad efter invånarantal en i länet så skull e Kalmar län ha nya statliga jobb och Stockholms län färre statl iga jobb. Den statistiska utvecklingen om än begränsad til l tre områden som redovisas ger mer än väl bel ägg för hur hårt den förda koncentrationspol itiken verkligen har drabbat Kal mar län och dess invånare. Men vad värre är: den hittill svarande koncentrationen beräknas fortsätta. Planerad fortsättning För närvarande byggs och pl aneras byggnation av m2 kontorsyta i Stockholm under de närmaste fem åren. Det motsvarar ungefär 300 Hötorgshus til l en sammanlagd produktionskostnad på mel lan 30 och 40 mil j. kr. Fram till år 2000 väntas nya arbetsplatser till komma i stockhol msregionen. Om inte detta stoppas kommer Kalmar län att dräneras på både arbetstillfällen och människor i stor mängd som går åt för att fylla dessa ytor med ny verksamhet. Ingenting har gjorts från statsmakternas sida för att vända trenden i länet. Uttalanden från regeringsföreträdare om åtgärder har stannat vid just uttal anden. Inte hel ler innehåll er årets budgetproposition några försl ag till regional politiska åtgärder för Kal mar län. Nytänkande krävs För att Kal mar län skall kunna utveckl as krävs det ett decentral istiskt synsätt med nytänkande och mer rättvis fördelningssyn i de politiska beslut som fattas. Det är hel t nödvändigt om ökad optimism och mer framtidstro skall kunna skapas hos människorna i så utsatta områden som Kalmar län och sydöstra Sverige. 7

4 Ett nytänkande måste till på varje sektorsområde och en samlad helhetssyn med regional rättvisa som grund måste prägla det politiska handlandet och de beslut som fattas. Som exempel på ett sådant nytänkande vill vi ange en sektor som är av mycket stor betydelse för utvecklingen. Det är satsningen på nyföretagande. Ökat nyföretagande ger arbete och sysselsättning så att folk inte behöver flytta. För nyföretagandet spelar de små och medelstora företagen en avgörande roll. Följande politiska åtgärder skulle vara naturliga att genomföra genom ett sådant nytänkande som vi angett ovan: o Ett fribelopp motsvarande ett basbelopp för egenföretagare vid beräkning av arbetsgivaravgifter o Reducering av socialförsäkringsavgifterna för småföretag med 5% upp o o o till en lönesumma om kr. Slopande av beskattningen för i företag arbetande kapital Borttagande av löneavgiften utanför storstadsregionerna Inrättande av privata investeringskonton för att bl. a. stimulera nyföretagande. sydostpaket Flera tidigare regionalpolitiska utredningar såväl som i riksdagen efterföljande regionalpolitiska beslut har angett tre regionalpolitiska problemområden där speciella insatser ansetts nödvändiga att vidtaga. Det är Norrlands inland, Bergslagen och sydöstra Sverige. Såväl Norrland som Bergslagen men också Uddevalla-regionen har varit föremål för särskilda propositioner med förslag om särskilda samlade regionalpolitiska satsningar riktade till dessa områden. I årets budgetproposition aviseras en sådan specialsatsning på Norrbotten. Det är bra. Det behövs, men sydöstra Sverige lämnas alltjämt åt sidan av regeringen. Vi anser att det nu är helt nödvändigt att regeringen presenterar ett samlat åtgärdspaket för sydöstra Sverige med Kalmar län. Riksdagen bör hemställa hos regeringen att den i samverkan med de berörda länens myndigheter, näringsliv och fackliga organisationer arbetar fram ett sådant samlat förslag. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen med ett sådant förslag i en särskild regionalpolitisk proposition. En sådan proposition bör innefatta: o infrastrukturella åtgärder, satsningar på järnvägar, vägar, flyg och telekommunikationer o teknikspridning, teknisk utveckling med satsning på data med bl. a. d i st ansarbets p la t se r o utbildning och kompetensutveckling inom industri och näringsliv o utveckling av den privata servicesektorn o industripolitiska satsningar o utveckling av sysselsättning inom jord- och skogsbruket o kunskapsspridning, forsknings- och utvecklingsinsatser för högskolan o in atser för näringslivets kapitalförsörjning o insatser för ökad turism 8

5 D D åtgärder för fler statliga arbetsplatser i länet ökade regionalpolitiska anslag till gl esbygdsstöd, investeringsbidrag och regionala utveckl ingsinsatser. Särskilda åtgärder Utöver ett samlat sydostpaket tar vi i det följande upp några speciella frågor för Kal mar län. Militär myndighet tilllänet Riksdagen besl utade under föregående riksmöte på förslag från centerpartiet att uttal a att minst ett förband eller en mil itär myndighet bör finnas i varje län. För närvarande finns sedan dess en myndighet på två personer lokal iserad till Kal mar. Vad som avses med begreppet militär myndighet är inte närmare definierat. Emellertid måste en myndighet större än två personer avses vara innebörden eftersom detta uttalande omfattar alternativt militärt förband. Lokal isering av en myndighet bestående av två personer för uppfyllande av riksdagsbesl utet torde framstå som närmast löjeväckande men är betecknande för statsmakternas vilja till insatser för Kalmar län. Vi föreslår att riksdagen ger regeringen till känna vikten av att åtgärder snarast vidtas så att intentionerna i riksdagens beslut i här anförda uttalande fullföljs. Länsanslaget Det s. k. länsansl aget till regionalpolitiska insatser som länsstyrelserna administrerar och flexibel t disponerar för att främja utvecklingen i de svårast drabbade områdena har visat sig vara mycket ändamålsenligt. Det är genom sin konstruktion en effektiv anslagsform som kan möta olika behov och som når ut till de orter och områden som har speciellt svårt att hävda sin syssel sättning. Arbetstill fäll en som skapas genom glesbygdsstöd, som är en del av länsanslaget, ger bättre trygghet och varaktighet i sysselsättningshänseende för den enskilde, och kan skapas till väsentligt lägre kostnad än t. ex. beredskapsarbeten. Inte minst har så varit fallet beträffande ansl agets effekt för Kal mar län. För Kal mar län har länsanslaget varit viktigt bl. a. för att kunna vidmakthålla och utveckla en levande skärgård. Turismen spel ar en betydande roll i Kal mar län och stora satsningar har gjorts de senaste åren både vad gäll er utredningsarbete och på uppbyggnad av serviceanläggningar för turister. En levande skärgård med bofast befolkning är en förutsättning för turistnäringens utveckling i Kalmar läns skärgårdsområden. De hårt expl oaterade turistområdena i landet kan knappast ta emot den väntade ökningen av "Sverigeturism" under och 1990-talen. Nya områden måste til l. Då är det naturligt att områden i Kalmar läns skärgårdsområden prioriteras. Kal mar län är i stora delar ett glesbygdslän. Landsbygden avfolkas. Behovet av insatser från länsstyrel sens sida i form av glesbygdsstöd kommer därför att öka. 9

6 Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen äskar mot den bakgrund som tecknats ett stöd för kommande budgetår på 15 milj. kr. Det innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 6 milj. kr. Ökningen är väl underbyggd. Anslag i enlighet med vad som länsstyrelsen äskar bör därför lämnas länet. Stimulera investeringar Regeringens politik innebär enorma subventioner till storstäderna. Så här fördelas t. ex. räntebidragen till bostadslån för budgetåret 1985/86 mellan Kalmar och Stockholms län: Stockholms län milj. kr. Kalmar län 253 milj. kr. Till en 70 kvadratmeters lägenhet, som kostar kr. att bygga, bidrar landets skattebetalare med räntesubventioner som svarar mot halva kostnaden. De som har turen att få en nypreducerad lägenhet i Stockholm gör mycket stora "gratisvinster" på bl. a. kalmarlänsbornas bekostnad. Det här är ett dolt och djupt orättvist sätt att slussa pengar och människor till de redan rika och överhettade områdena. Det är genom dessa underliggande ekonomiska och politiska styrsystem som utvecklingen i Kalmar län ser ut som den gör. Det är ett enormt slöseri med samhällsresurser att flytta människor till storstäderna med hjälp av dessa dyra ekonomiska styrmedel. Samma ekonomiska styrmedel borde rätteligen användas för att stoppa och vända flyttningsströmmen. Det skulle bli både billigare för staten och bättre för människorna och miljön. Vi föreslår att näringslivet, kommunerna och landstinget i Kalmar län får investera för ökad sysselsättning på samma villkor som gäller för produktion av bostäder i storstäderna. För närvarande gäller det lånevillkor med en lägsta garanterad ränta på 2,35% med en årlig upptrappning med 0.25% till den ränta som gäller för botten- respektive bostadslån. En ökning av investeringarna skulle medverka till att öka sysselsättningen. Ett särskilt anslag på 200 milj. kr. bör därför anvisas för industripolitiska satsningar i Kalmar län. Hemställan Med hänvisning till det ovan anförda hemställs l. att riksdagen hos regeringen begär förslag till samlat regionalpolitiskt utvecklings- och åtgärdsprogram för sydöstra Sverige i enlighet med vad som i motionen anförts, (att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av militär myndighet till Kalmar län1], 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av ökat länsanslag för regionala utvecklingsinsatser, lo

7 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen til l känna vad i motionen anförts om ändrade vill kor för att främja investeringar i Kalmar län. Stockhol m den 26 januari 1988 Agne Hansson (c) Gösta Andersson (c) 1 I987188:Fö424 Il