Utbf GS-IT 2.0 Kravfångst Analys av nuvarande leverans och framtida behov och krav

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbf GS-IT 2.0 Kravfångst Analys av nuvarande leverans och framtida behov och krav"

Transkript

1 Analys av nuvarande leverans och framtida behov och krav Projekt Version Dnr Kravfångst (4) /6524 Förvaltning/avdelning Sida Utbildningsförvaltningen 1 (108)

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund Verksamhetens behov Utbildningsförvaltningens inriktningsförslag och rekommendationer avseende upphandling och förvaltning av GS-IT Projektbakgrund Målbild och behovsanalys Målbild Trender som förändrar behoven av it i skolan Vad forskning och styrdokument säger om behovet av it i skolan Nyttor med it i skolan Utbildningsförvaltningens målbild med it i skolan Hur detta projekt skapar förutsättningar för att nå målbilden Verksamhetens framtida behov Användningsområden för it inom utbildningsförvaltningens verksamhet Verksamhetens behov Skillnader i behov mellan pedagogisk och administrativ miljö Orsaker till skillnader i behov mellan målgrupper inom utbildningsförvaltningen Hur detta projekt skapar förutsättningar för att uppfylla verksamhetens behov Kartläggning av nuvarande leverans Utbildningsförvaltningen står för en stor del av dagens avtal Positiva aspekter för utbildningsförvaltningen i nuvarande leverans Ursprungliga tjänster i avtalet samt åtgärder för att förbättra leveransen Användarnas upplevda brister i dagens leverans Inriktningsförslag och övergripande krav för GS-IT Utgångspunkt och angreppssätt Inriktningsförslag för att uppfylla behoven Tjänster, programvara och applikationer Nivå av managering Digitala enheter Åtkomst, säkerhet och tillgänglighet Administrativt it-stöd Administration Kostnad vs nytta i utbildningsförvaltningens inriktningsförslag Erfarenheter från nationell och internationell benchmark Lyckad it-satsning i Botkyrka kommun Utbildningsförvaltningens rekommendationer avseende upphandling och förvaltning av GS-IT Förslag avseende genomförandet av upphandling av GS-IT : Analys av nuvarande leverans och framtida behov och krav 2 (108)

3 6.1.1 Hantering av den pedagogiska verksamhetens behov och krav Avtalsmekanismer Upphandlingens genomförande Styrning av avtalet Förvaltningsorganisation och samverkansmodell Sammanfattning av utbildningsförvaltningens förslag till inriktning för GS-IT Källförteckning Appendix Projektbeskrivning Projektbakgrund Projektmål Tidsplan Organisation Projektets omfattning och avgränsningar Arbetssätt Kontinuerlig förankring och kommunikation Kontinuerlig justering Projektets beroende och samverkan med andra projekt och initiativ inom utbildningsförvaltningen Orsaker till skillnader i behov mellan målgrupper inom utbildningsförvaltningen Beskrivning av positiva aspekter för utbildningsförvaltningen i nuvarande leverans Ursprungliga tjänster i avtalet samt åtgärder för att förbättra leveransen Analys ursprungliga tjänster i avtalet Analys av genomförda ändringar Analys av genomförda undantag från GS-IT-leveransen Analys av pågående förbättringsinitiativ Beskrivning av problem och brister i nuvarande leverans Beskrivning av användares upplevda brister i nuvarande leverans Rotorsaker till låg it-tillgång och it-användning Bruttolista med problem och brister i GS-IT leveransen Genomförda externa intervjuer : Analys av nuvarande leverans och framtida behov och krav 3 (108)

4 1. SAMMANFATTNING 1.1 Bakgrund It spelar en allt större roll i vårt samhälle och är ett viktigt redskap för att elever ska kunna ta till sig kunskap på bästa sätt och vara förbereda sig för livet efter sin skoltid. It ska bidra till ett lärande i världsklass för att uppnå Stockholms stads vision för En väl fungerande it-miljö är också viktigt för att den enskilda skolan ska vara ett attraktivt val för både elever och lärare. För att skapa en bra it-miljö krävs att it-lösningen är anpassad till den pedagogiska verksamhetens behov och att den därigenom möjliggör för elever och skolor att uppnå sina mål. Detta projekt har sin bakgrund i en upphandling av gemensam it-service (GS-IT) för stadens stadsdelsnämnder, facknämnder och bolag som genomfördes Projektets övergripande mål har varit att kartlägga och beskriva behov och ta fram övergripande krav utifrån den pedagogiska verksamheten samt föreslå hur dess behov och krav bäst uppfylls i en ny upphandling (GS-IT 2.0). De framtagna förslagen utgår från framtida behov för att möjliggöra hållbara och framåtsyftande lösningar som stödjer ett bra lärande utifrån elevens individuella förutsättningar. Projektet tar utgångspunkt i forskning, lagar (Skollagen), styrande dokument (läroplaner), It-strategi för ett bättre lärande samt visionen om ett Stockholm i världsklass. Slutsatserna i denna rapport har tagits fram genom en noggrann kartläggning av analyser och utredningar av behov och brister som sedan har förädlats i nära dialog med skolorna. Analysen och slutsatserna bygger bland annat på en genomgång av över 250 dokument med tidigare utredningar och synpunkter på GS-IT samt nya aspekter från över 15 genomförda workshops med olika målgrupper från verksamheten. Dessutom har intervjuer hållits med både interna och externa experter och en enkät med över 190 svar har genomförts. En beskrivning av bakgrund, organisation och process finns i kapitel 2 och 3.1 samt appendix Verksamhetens behov Den pedagogiska verksamheten har behov av att använda it på ett kreativt sätt som stödjer lärare i sin undervisning och som underlättar för elever att kunna ta till sig kunskap och förbättra sina resultat. Elever behöver bland annat använda it för att hantera information, kommunicera, utveckla innehåll och lösa problem. För att kunna göra detta på ett bra sätt behöver ett antal behov för den pedagogiska verksamheten vara uppfyllda. Projektet har tillsammans med verksamheten definierat följande sex övergripande behov. Det ska vara möjligt för lärare och elever att oberoende av tid, rum och val av digital enhet (t.ex. dator eller surfplatta) kunna komma åt skolans digitala resurser (t.ex. personlig och delad lagring, skrivare och applikationer) snabbt, enkelt och effektivt. Utbudet av digitala enheter, operativsystem och konfiguration, behöver ge förutsättningar för skolan att leverera en tidsenlig utbildning som möter eleverna utifrån deras förmåga och kompetens. Utbudet behöver också ge möjlighet till att använda digitala enheter som är branchstandard i arbetslivet (t.ex. Mac för bild och musik). : Analys av nuvarande leverans och framtida behov och krav 4 (108)

5 De digitala enheterna behöver tillåta en flexibel och individanpassad användning bland annat genom att elever och lärare själva ges möjlighet att installera applikationer och kringutrustning. Tjänster, programvaror och applikationer som tillhandahålls inom avtalet behöver vara valbara och möjliggöra en flexibel och kreativ användning av it i skolan. Verksamhetsnära administrativt it-stöd behöver finnas för att säkerställa att it kan integreras i undervisningen på ett innovativt sätt och att tekniska fel som uppstår kan lösas på ett sätt som minimerar påverkan på undervisningen. För att säkerställa en god och effektiv leverans behövs en tydlig styrning och organisation kombinerat med processer och rutiner. Det behöver även finnas tydliga incitament och samverkansformer som möjliggör uppföljning och förbättring av kostnadseffektivitet och leveransens kvalitet för enskilda skolor. Analysen visar att behoven inom utbildningsförvaltningens verksamheter är differentierade. Det finns tydliga skillnader mellan den pedagogiska och den administrativa verksamheten som främst beror på olika förutsättningar och mål med itanvändandet. Även inom den pedagogiska verksamheten skiljer sig behoven på grund av faktorer som exempelvis skolors it-mognad, årskurs, användarens roll, ämne och inriktning, situation samt extra stödbehov och anpassningar för elever i behov av särskilt stöd. En beskrivning av verksamhetens behov finns i kapitel 3.2. Utbildningsförvaltningen är en stor verksamhet inom Stockholms stad och inom befintligt avtal, inte minst när det kommer till antal användare. Hela 75 % av alla registrerade användarkonton och 65 % av antalet datorer inom staden tillhör utbildningsförvaltningen vilket innebär att majoriteten av de som berörs av GS-IT och leveransen av it-stöd finns i skolorna. Andelen förväntas dessutom att öka i eftersom antalet elever beräknas öka under de kommande åren. Införandet av GS-IT har inneburit många fördelar för staden som helhet och även för utbildningsförvaltningen. Bland annat har datortätheten ökat och datorbeståndet har gått från stationära till betydligt fler bärbara (datorer och ipads), vilket har bidragit till en mer mobil arbets- och undervisningsmiljö. Staden har även erhållit en stabil och driftsäker gemensam plattform för arbetsplatssystem. Med GS-IT-avtalet har alla anställda dessutom tillgång till support dygnet runt och det har införts en övergripande kontrollfunktion för licensiering. Kartläggningen visar samtidigt att det finns gap mellan behov och nuvarande leverans för den pedagogiska verksamheten trots de positiva aspekterna och trots att det har genomförts ett antal åtgärder för att förbättra leveransen. Detta styrks av en enkätundersökning som har besvarats av över 190 personer på skolorna som har rollerna behöriga beställare och godkännare för tjänster i nuvarande leverans. Cirka 65% av de som svarat anser att dagens leverans tillgodoser deras behov endast i mycket liten eller i liten utsträckning. Några exempel på brister/gap är: Låg tillgänglighet i form av långa inloggnings- och utloggningstider samt störningar under lektionstid i form av uppdateringar. Begränsad åtkomst till delade resurser när eleven befinner sig utanför skolan samt begränsad funktionalitet för de elever som har med sig egna digitala enheter till skolan (till exempel utskriftsmöjlighet saknas). : Analys av nuvarande leverans och framtida behov och krav 5 (108)

6 Låg kvalitet och begränsat utbud av digitala enheter för utbildningar och ämnen som är inriktade mot exempelvis bild, musik och datorteknik inte alltid får tillgång till ändamålsenlig hårdvara. En låst datormiljö medför begränsningar för elever och lärare att installera eller uppdatera programvara när det behövs. Dagens supportmodell kräver att lärare hanterar supportärenden för såväl sig själva som för eleverna vilket medför administrativt arbete och stör undervisningen. Användare får inte tillräckligt med stöd, utbildning och information om hur programvara kan användas i pedagogiken och hur it-verktygen ska användas för att uppnå bättre resultat. Brister i processer och rutiner för bland annat beställningar, fakturering, applikationshantering och kontohantering. Svårigheter att följa upp kostnader på grund av otydliga fakturor och bristande möjlighet att kunna följa upp leveransen på enhetsnivå. Ovanstående punkter är några exempel. En genomgripande kartläggning av nuvarande leverans och dess positiva aspekter samt brister finns i kapitel Utbildningsförvaltningens inriktningsförslag och rekommendationer avseende upphandling och förvaltning av GS-IT 2.0 Den pedagogiska verksamheten har en differentierad behovsbild där behov, och därmed även krav på leveransen, skiljer sig mellan administrativ personal, lärare och elever. Behoven skiljer sig betydligt även mellan olika skolor samt inom samma skola på grund av bland annat it-mognad, elever i olika åldrar, elever med olika behov och utbildningar med olika inriktning. Kraven på en kommande leverans av GS-IT behöver därför utformas för att kunna möta de sammanlagda behoven för användarna i den pedagogiska verksamheten såväl som för de administrativa användarna på skolorna och centralt. It-miljön för lärare och elever behöver designas och hållas ihop utifrån behoven i den pedagogiska verksamheten med ett sammanhållet koncept där avtal, teknikval och supportalternativ samt administration och processer bildar en helhetslösning, i vilken man tar stor hänsyn till undervisningssituationen och som bidrar till en minskad administration för lärare. Den renodlat administrativa personalen bör hanteras i samma avtal och koncept som övriga förvaltningar och bolag. Grundläggande infrastrukturtjänster bör i grunden vara samma där det bedöms lämpligt vara gemensamma för den pedagogiska och administrativa itmiljön. Utöver en hög och jämn tillgänglighet så behövs en större valbarhet för skolorna när det gäller exempelvis tjänster, nivå av öppenhet, digitala enheter och support för att hantera de betydande skillnaderna i behov inom den pedagogiska miljön. Projektets inriktningsförslag bygger vidare på existerande lösning och flera av de förbättringsinitiativ som genomförts, men tar utgångspunkt i den pedagogiska miljön med lärare och elever. Förslagen syftar till att öka användningen av IKT i undervisningen för att förbättra elevers resultat och dessutom minska lärarnas administrativa börda. Inriktningsförslag för GS-IT 2.0 sammanfattas nedan: : Analys av nuvarande leverans och framtida behov och krav 6 (108)

7 Tjänster, programvaror och applikationer GS-IT 2.0 behöver innehålla en större valbarhet avseende tjänster och applikationer och det behöver tas fram en pedagogisk tjänstekatalog för att hantera tjänster som är specifika för den pedagogiska miljön. Utbildningsförvaltningen har fattat följande inriktningsbeslut för GS-IT 2.0 avseende tjänster, programvaror och applikationer: Central distribution av mjukvara för den pedagogiska miljön behöver vara valbar, det kan till exempel vara skillnader mellan hur man vill hantera mjukvarudistribution för olika plattformar (ex Mac och PC) utan att kompromissa med krav på att skolorna ska vara korrekt licensierade. Utbildningstjänster som stödjer skolan i ett effektivt användande av it behöver kunna avropas inom ramen för avtalet t.ex. innovativt lärande, pedagogiskt metodstöd och komma-igång-hjälp avseende de digitala enheter som man har i sitt utbud. Det behöver vara möjligt för elever och lärare att ta med sin egen digitala enhet till skolan och där få utökad åtkomst till t.ex. Internet, utskrift, gemensam och personlig lagring samt av utbildningsförvaltningen utvalda applikationer. Avtalet behöver tillåta leverantören att erbjuda tjänster för digitala enheter med låg manageringsnivå samt åtkomst till tjänster via digitala enheter som inte beställs via avtalet (exempelvis kunna erbjuda installation av Antivirus via en självserviceportal). Öppenhet Grad av öppenhet ( managering från leverantör ) behöver vara valbar och det ska vara möjligt för de användare som har detta behov att installera och uppdatera program på datorn. Projektet har intervjuat 14 kommuner och alla bekräftar behovet av olika nivåer av managering och öppenhet för olika digitala enheter och användare. Öppenhet är viktigt i den pedagogiska miljön bland annat eftersom elever och lärare har behov av att kunna installera applikationer med kort framförhållning. Att kunna installera program under lektionstid möjliggör en kollaborativ lärmiljö där elever kan bidra och integreras i undervisningen genom att exempelvis komma med tips på programvara som direkt kan användas vilket stimulerar kreativitet och elevernas lust att lära. Utbildningsförvaltningen har fattat följande inriktningsbeslut för GS-IT 2.0 avseende öppenhet/ nivå av managering: Det ska, om behov finns, vara möjligt för användaren att ta bort, installera och uppdatera program på datorn, som komplement till den centrala applikationsleveransen utan att göra avkall på kravet på korrekt licensiering. Varje skolas rektor ska besluta om vilken grad av centralt fördefinierade nivåer av öppenhet som ska kunna ges till elever och lärare för skolans datorer och andra digitala enheter. Kravet på korrekt licensiering kan exempelvis uppnås genom en kombination av åtgärder som exempelvis automatisk inventering av vad som är installerat med rapportering till utbildningsförvaltningen centralt och till rektorer, möjlighet att centralt lägga till vissa program som ej möjliga att installera samt utökade manuella rutiner genom att utbildningsförvaltningen på regelbunden basis utför stickprovskontroller. Utbildningsförvaltningen och stadens licensåterförsäljare ska erhålla rapporter över vad skolorna har installerat. Skolpersonal behöver utbildas och informeras om sitt ansvar, och rektorns övergripande ansvar för sin verksamhet tydliggöras. Dessutom behöver det : Analys av nuvarande leverans och framtida behov och krav 7 (108)

8 detaljeras hur ansvarsfördelningen bör vara mellan leverantören, utbildningsförvaltningen och skolan för respektive nivå av öppenhet så att alla aktörer känner till och kan sitt ansvar. Utbud av digitala enheter För att möta de differentierade behoven inom den pedagogiska verksamheten behöver utbudet av datorer och digitala enheter vara tids- och ändamålsenligt, kompletteras med vissa nya plattformar (ex. Mac) samt kunna uppdateras över tid. Utbildningsförvaltningen har fattat följande inriktningsbeslut för GS-IT 2.0 avseende utbud av digitala enheter: Utbudet av datorer och andra digitala enheter som erbjuds behöver vara tidsenligt och ändamålsenligt och uppdateras löpande, med en livscykelhantering som där det bedöms lämpligt medger att leverantören kan tillhandahålla uppgradering av komponenter för att bibehålla hög prestanda även för befintlig utrustning. Avtalet behöver göra det möjligt att komplettera dagens utbud med vissa nya plattformar (idag finns behov av PC/Mac/Surfplattor) men även tillåta en flexibilitet att uppdatera utbudet över tid. Leverantören ska vara drivande och utbildningsförvaltningen ansvarar för bedömning vid urvalet av digitala enheter för den pedagogiska verksamheten. Det bör undersökas om det går att erbjuda finansierings-/avtalsformer som, där utbildningsförvaltningen bedömer att det är lämpligt, ger en möjlighet att köpa ut datorer och andra digitala enheter, till exempel efter avslutad gymnasieutbildning. Åtkomst, säkerhet och tillgänglighet För att skapa förutsättningar för en ökad it-användning behöver tekniklösningen klara krav på hög och jämn tillgänglighet till skolans system och resurser vid arbete i och utanför skolans lokaler. Leverantören behöver också ta ett större ansvar för tjänsternas tillgänglighet på enskilda skolor. Utbildningsförvaltningen har fattat följande inriktningsbeslut för GS-IT 2.0 avseende åtkomst, säkerhet och tillgänglighet: Tekniklösningen behöver klara krav på hög och jämn tillgänglighet i skolans system och resurser vid arbete i och utanför skolans lokaler. Leverantören behöver ges möjlighet att ta ett större ansvar för tjänsternas tillgänglighet på enskilda skolor ex. genom att leverantören ges åtkomst för att kunna övervaka och felsöka i de lokala nätverken. I framtiden förväntas antalet elever och lärare som har med sig sina egna digitala enheter till skolan öka. Kommande avtal behöver i större utsträckning jämfört med idag erbjuda tjänster som är plattformsoberoende och även tillhandahållas för egna digitala enheter, till exempel tillgång till internet, utskrifter och viss annan grundläggande funktionalitet. Verksamhetsnära administrativt it-stöd Den pedagogiska verksamheten har i och med det stora antalet elever, och då särskilt yngre användare och de direkta problem som kan uppstå i undervisningssituationen, ett unikt behov av verksamhetsnära administrativt it-stöd med pedagogisk kompetens. Stödbehovet innefattar både mer funktionellt tekniknära it-stöd för digitala enheter och kringutrustning men även stöd för hur it kan användas i pedagogiken. När trettio elever i början av en lektion samtidigt ska starta och komma igång att arbeta med sina datorer eller andra digitala enheter, ställs höga krav på att allt fungerar som det ska. När något : Analys av nuvarande leverans och framtida behov och krav 8 (108)

9 fallerar kan inte läraren bedriva undervisning och samtidigt bistå elever med it-stöd. Det är vanligen inte heller möjligt för läraren att kontakta och ha en pågående dialog med Service Desk under lektionstid. Att elever själva har kontakt med leverantören kan vara en lösning för äldre elever med personliga digitala enheter, en lösning som används till exempel för 1:1-satsningen för gymnasiet. Det bedöms dock inte vara lämpligt eller tillräckligt för exempelvis yngre elever, elever i behov av särskilt stöd eller för opersonliga/delade datorer och digitala enheter generellt. Avtalet bör därför låta skolorna avropa olika fördefinierade nivåer av support från leverantören, för att komplettera med administrativt it-stöd från skolans personal i gränssnittet mellan användaren och leverantören. På skolorna finns redan idag ett antal roller som är utpekade att hantera olika delar av administrationen kring nuvarande leverans av GS-IT till exempel behöriga beställare/godkännare, it-kontaktpersoner samt den nyetablerade rollen som tagits fram i 1:1-satsningen för gymnasiet utökad skoladministratörsroll. I GS-IT 2.0 föreslås en utveckling av dessa roller där utpekade personer, efter godkännande från leverantören, i den pedagogiska it-miljön med elever och lärare ska kunna ges möjlighet att utföra enklare administrativt stöd och även ha tillgång till hjälpmedel och verktyg för att kunna avlasta läraren vid behov av stöd under lektioner. Det administrativa stödet behöver vara verksamhetsnära samt en integrerad del av skolans rutiner och processer. Exempel på åtgärder som kan behöva utföras lokalt är: Hantera lösenord för både anställda och elever. Ominstallera datorer/digitala enheter (vissa elever ska kunna göra detta själva) och grupper av datorer i datorsalar/vagnar. Installera mjukvara lokalt. Beställa applikationer till de digitala enheterna för central distribution. Bistå användarna med uppdateringar av digitala enheter utanför lektionstid, exempelvis genom att schemalägga uppdateringar till tider när det passar den egna verksamheten. Tilldela skrivare till digitala enheter eller grupper av digitala enheter. Enklare hårdvarusupport, exempelvis byta trasiga tangentbord. Avlasta läraren i klassrummet med akut felavhjälpning för aktuella tekniska problem, med metoder som tagits fram av leverantören (exempel från dagens leverans kan vara profilrensning och bitlockeråterställning ). Kunna se och följa upp alla ärenden som skolans personal och elever har lagt hos Service Desk, för att identifiera övergripande problem och fortbildningsbehov. Vad som är lämpligt att möjliggöra för skolan själv att hantera utvärderas och beslutas löpande tillsammans mellan utbildningsförvaltningen och leverantör i nära dialog med SLK/IT. Leverantören behöver när så överenskommes ta fram lösningar med processer och verktyg som fungerar både för distanssupport och så att skolan kan använda befintlig personal. Vilka verktyg som bör tas fram, detaljeras förslagsvis under 2014 i kravspecifikationsarbetet tillsammans med SLK/IT. : Analys av nuvarande leverans och framtida behov och krav 9 (108)

10 Utbildningsförvaltningen har fattat följande inriktningsbeslut för GS-IT 2.0 avseende verksamhetsnära administrativt it-stöd: Avtalet bör låta skolorna avropa olika nivåer av support från leverantören, för att komplettera med administrativt it-stöd från skolans personal i gränssnittet mellan användaren och leverantören. Administration Förutom tekniska lösningar behöver administrativa processer och rutiner kring avtalet tas fram. Kvalitet i leveransen (SLA) behöver kunna följas upp på skolnivå och prismodellen behöver återspegla valbarheten avseende enheter och tjänster. Utbildningsförvaltningen har fattat följande inriktningsbeslut för GS-IT 2.0 avseende administration: Prismodellen behöver innefatta en årlig process som säkerställer konkurrenskraftiga priser på digitala enheter och tjänster samt uppdatering av tjänstekataloger, sortiment och prislistor. SLA:er behöver kunna följas upp på skolnivå och leverantören behöver ha ett åtagande att säkerställa att leveransen uppfyller dessa krav för varje enskild skola. Utbildningsförvaltningens ansvar För att säkerställa att verksamheten har det it-stöd som krävs för skolans utveckling samt att It-strategi för ett bättre lärande kan realiseras har utbildningsförvaltningen fattat följande inriktningsbeslut för GS-IT 2.0: Ansvarar för arbetet med att fördjupa och detaljera kraven på GS-IT 2.0 för den pedagogiska verksamheten (elever och lärare) i nära samverkan med skolorna och med SLK/IT. Den renodlade administrativa personalen bör hanteras i samma koncept som övriga förvaltningar och bolag. Tar en aktiv roll i förberedelser och genomförande av upphandling av GS-IT 2.0 t.ex. genom att ingå i utvärderings- och förhandlingsteamet för områden relevanta för den pedagogiska verksamheten. Tar ett ägandeskap och huvudansvar för förvaltning av den pedagogiska it-miljön inklusive digitala enheter och för den pedagogiska verksamheten gemensamma tjänster och applikationer. En tjänstekatalog för den pedagogiska verksamheten införs och förvaltas av utbildningsförvaltningen. Skapar en förvaltningsorganisation för den pedagogiska miljön med resurser för sitt uppdrag i enlighet med stadens arbete med förvaltningsmodellerna PM3/Fguide för att säkra en verksamhetsnära utveckling. Ansvarar för projektledning av migreringen till ny(a) leverantör(er) avseende utbildningsförvaltningens del av leveransen av det som idag omfattas av tjänstekatalog A (arbetsplatssystem) och C (Service-Desk). Kostnad vs nytta i utbildningsförvaltningens inriktningsförslag I takt med den förväntade ökningen av tillgång och användning av it inom den pedagogiska verksamheten kommer även kostnaderna för it påverkas. Utgångspunkten i denna rapport har därför varit att kostnader måste skapa tydlig nytta för skolorna. Stor vikt har även lagts vid att ge kostnadseffektiva förslag som syftar till att minska de indirekta kostnaderna förknippade med dagens GS-IT leverans, framförallt de administrativa kostnader som uppstår när lärartid och lektionstid för elever går åt till att hantera it-support. : Analys av nuvarande leverans och framtida behov och krav 10 (108)

11 Inriktningsförslagen har utformats för att möta verksamhetens behov utan att driva onödig komplexitet och kostnad samt eliminera kostnadsdrivare i dagens avtal. Det finns flera element i dagens leverans som är kostnadsdrivande utan tydlig koppling till nytta. Den begränsade valbarheten innebär att skolor får betala även för tjänster och funktioner som de inte använder. Ett exempel på detta är de kostnader för konton som inte används som idag belastar utbildningsförvaltningen samt kostnader för datorer och annan utrustning med en låg användning. Utbildningsförvaltningens inriktningsförslag stödjer en ökad valbarhet även för digitala enheter, antalet fördefinierade valmöjligheter har dock anpassats för att hålla nere kostnader och komplexitet. Utbudet kommer att innehålla såväl billigare standardmodeller som de senaste kraftfulla modellerna. Med möjlighet till lokalt administrativt it-stöd som kan ta ett större ansvar och får möjlighet att lösa vissa typer av problem lokalt, förväntas många problem kunna avhjälpas på ett mer kostnadseffektivt sätt, särskilt i undervisningssituationen. Det behöver göras prioriteringar och avvägningar mellan vilka krav som ska ställas i kommande upphandling och vilka kostnader kraven medför. Innan det är möjligt att göra en väl underbygd prioritering behöver det dock i ett nästa steg först utredas hur den pedagogiska verksamhetens behov kan uppfyllas på ett så kostandseffektivt sätt som möjligt. Den föreslagna valbarheten kommer göra det möjligt för skolor att välja lösningar utifrån sina behov och resurser, inklusive en möjlighet att i större utsträckning endast avropa de tjänster de har behov av och välja bort tjänster de inte nyttjar, vilket förväntas ge en positiv effekt på prisbilden för den enskilda skolan. Projektets inriktningsförslag har jämförts med lösningar i andra kommuner och analysen visar att flertalet förslag som exempelvis olika nivåer av öppenhet och lokalt administrativt it-stöd används av andra kommuner med goda resultat och utan att upplevas som kostnadsdrivande. En beskrivning av benchmarkanalysen samt rekommendationer gällande projektets inriktning och utbildningsförvaltningens ansvar finns i kapitel 5 och 6. Nästa steg I nästa fas av arbetet med GS-IT 2.0 behöver inriktningsförslagens utformning och konsekvenser utredas vidare. Exempel på utredningsområden är: Vilka specifika tjänster och funktioner som ska vara obligatoriska respektive valbara, olika lösningar för applikationshantering och licenshantering, innehåll och konsekvenser av den föreslagna pedagogiska tjänstekatalogen samt vilka typer av utbildningstjänster som ska kunna erbjudas inom ramen för GS-IT 2.0. Hur manageringsnivåerna bör utformas och vilka som bör erbjudas för respektive typ av digital enhet samt exakt vilka möjligheter användaren får vid respektive nivå av managering. Ansvarsfördelning mellan leverantören, utbildningsförvaltningen och den enskilda skolan behöver också detaljeras och fastställas. Hur utbudet av digitala enheter ska utformas och hur ofta det ska uppdateras samt lämpliga finansierings- och avtalsformer. Supportmodeller, inklusive vilken ansvarsfördelning och vilka supportflöden som är mest lämpade för den pedagogiska verksamheten. : Analys av nuvarande leverans och framtida behov och krav 11 (108)

12 Vilka administrativa processer och rutiner som behöver justeras i ett kommande avtal. Parallellt med det detaljerade kravställningsarbetet bör utbildningsförvaltningen göra en översyn av befintliga åtkomstmetoder för verksamhetssystem inklusive förslag till anpassningar samt analysera påverkan på it-säkerhet. Det bör också utredas vilken åtkomst användaren ska få till stadens it-miljö med sin egna digitala enhet samt hur tillgängligheten kan förbättras i ett kommande avtal. : Analys av nuvarande leverans och framtida behov och krav 12 (108)

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan -kompletterande studie inför konferensen framtidens lärande är här och nu! Maj 2009 Utredare Torbjörn Skarin Torbjorn.skarin@metamatrix.se Tel: 073-944

Läs mer

Ett digitalt lyft för Stockholms förskolor och skolor

Ett digitalt lyft för Stockholms förskolor och skolor Ett digitalt lyft för Stockholms förskolor och skolor Ann Hellenius ann.hellenius@stockholm.se @annhellenius pedagogstockholmblogg.se/sthlmisit Ann Hellenius Mattias Olsson mattias.olsson@stockholm.se

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: (delprojekt i Ett lärande Väsby) Projektledare: Anna Carlsson. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Göteborgsskolor ITiden

Göteborgsskolor ITiden Göteborgsskolor ITiden IKT-strategi Göteborgs Stad En skola som ger alla barn möjlighet att forma och verka i morgondagens samhälle Målbild för skola och förskola Göteborg, Sektorscheferna februari 2012

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

IT-strategi för Strängnäs kommun

IT-strategi för Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildnings- och kulturkontoret Handläggare Tor-Erik Lillsebbas tor-erik.lillsebbas@strangnas.se 0709-429 211 Dnr BUN/2010:14-600 2010-05-11 1/5 Barn- och utbildningsnämnden IT-strategi

Läs mer

Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet

Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet Regeringsbeslut I:2 2015-09-24 U2015/04666/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet Regeringens beslut Statens skolverk

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Frågor och svar Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Varför behövs en ny skolplattform? Skolans verksamhetssystem behöver förnyas. Dagens system är

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Från Inte aktiv till INTERAKTIV! En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT-Handlingsplan för grundskolan Jag använder internet till att chatta med vänner kolla instagram, youtube och ibland kanske jag gör läxor på datorn, ipad,mobil

Läs mer

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner. DIN IT VISION MED ELEVPC OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.se/elevpc Varför ElevPC? En omfattande undersökning av europeiska studier kring

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Styrande dokument inom IT-området

Styrande dokument inom IT-området SID 1 (6) Bilaga 6a Styrande dokument inom IT-området Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104 22

Läs mer

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Atea Skola Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Inom Atea ser vi tre områden som måste fungera för att det ska bli riktigt bra när man satsar på IKT i skola och förskola, tre områden

Läs mer

Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen. IKT-plan 2015. Abrahamsbergsskolans IKT-grupp 2015-03-30

Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen. IKT-plan 2015. Abrahamsbergsskolans IKT-grupp 2015-03-30 Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen 2015 IKT-plan 2015 Abrahamsbergsskolans IKT-grupp 2015-03-30 Innehåll IKT-plan Abrahamsbergsskolan 2015... 2 Vad är IKT och digital kompetens?...

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var en var Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se Bakgrund Tanums kommun 12320 innevånare 4 rektorsområden - 8 skolor - 1100 elever Central IT-enhet för alla förvaltningar 2 IT-tekniker dedicerade

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

It i skolan Nr 9, 2014. Projektrapport från Stadsrevisionen

It i skolan Nr 9, 2014. Projektrapport från Stadsrevisionen Nr 9, 2014 Projektrapport från Stadsrevisionen Dnr 3.1.3-151/2014 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och bolagsstyrelser. Stadsrevisionen

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

E-strategin på buf. Tryckt 2009-04-03

E-strategin på buf. Tryckt 2009-04-03 E-strategin på buf s strategier och mål för informations- och kommunikationsteknologi i Botkyrkas förskolor och grundskolor. Tryckt 2009-04-03 s e-strategi 1. Vad är det vi vill? 1 Vision 1 Syfte 2 Hur

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Bosgårdens pedagogiska enhet. Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2012

Bosgårdens pedagogiska enhet. Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2012 Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2012 Bakgrund Det digitala informationssamhället gör avtryck i allas liv. Internet är något som berör och påverkar hela samhället. Detta gäller i

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Enkät till förskolepersonal

Enkät till förskolepersonal Redovisning av regeringsuppdrag 2013-04-15 Dnr 71-2012:124 Bilaga Enkät till förskolepersonal 1 1. Vilket av följande stämmer bäst med ditt arbete? Jag arbetar i förskolan, framför allt med barn i åldrarna

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Slutdatum: 2014-12-31

Slutdatum: 2014-12-31 PROJEKTPLAN 1 (7) 2011-08-20 Projektplan Projektnamn: En dator per elev i Ängelholm Startdatum: 2011-08-20 Slutdatum: 2014-12-31 Kort beskrivning av projektet: Alla elever i Ängelholms kommunala skolor

Läs mer

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 November 2010 Karina Ruderfors Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 Bakgrund Frågan om studie- och yrkesorienteringen har aktualiserats på nationell nivå de senaste åren.

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

HUR MAN LYCKAS MED BYOD

HUR MAN LYCKAS MED BYOD HUR MAN LYCKAS MED BYOD WHITE PAPER Innehållsförteckning Inledning... 3 BYOD Checklista... 4 1. Val av system... 4 2. Installation och konfiguration... 5 3. Prestanda... 5 4. Valfrihet ökar upplevelsen...

Läs mer

Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1

Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1 Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1 Februari 2014 Vad handlar det om? digitala behov! Inte några specifika lärplattformar eller speciella verktyg. Vi pratar behov

Läs mer

The Capital of Scandinavia 2013-11-07

The Capital of Scandinavia 2013-11-07 The Capital of Scandinavia 2013-11-07 Foto: Anna Rut Fridholm, Dagens Samhälle 2013-11-07 Sida 2 2013-11-07 Sida 3 Informationsteknikens bidrag. 2013-11-07 Sida 4 2013-11-07 Sida 5 2013-11-07 Capital of

Läs mer

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares

Läs mer

Plan för Förprojektering av modellskola 2011 2012. SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- & utbildningsförvaltningen. IKT-pedagog Anders Berggren

Plan för Förprojektering av modellskola 2011 2012. SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- & utbildningsförvaltningen. IKT-pedagog Anders Berggren Plan för Förprojektering av modellskola 2012 Syfte Planen ska skapa möjligheter för projektering av en modellskola för att utvärdera funktionalitet av en-till-en-processen och genomförandet av en lärplattform.

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Använd den digitala kraften i skolan - Fem förslag för att ta vara på kraften i moderna lärverktyg i skolan

Använd den digitala kraften i skolan - Fem förslag för att ta vara på kraften i moderna lärverktyg i skolan Använd den digitala kraften i skolan - Fem förslag för att ta vara på kraften i moderna lärverktyg i skolan 1. Inledning Omkring 1880, när den tyske filosofen Friedrich Nietzsche var 38 år fick han problem

Läs mer

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Plats: Rodengymnasiet Tid: 15 augusti 8.00-16.30 "digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA DISPOSITION 1) Vad är syftet med skolan? 2) Ska skolan vara effektiv och inkluderande? 3) Vad säger forskningen? 4) Dokumenterad

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Månadens fråga juni 2013. Standardrapport

Månadens fråga juni 2013. Standardrapport Månadens fråga juni 2013 Standardrapport Procent Antal Utbildning av eleverna inom IT och dess användning i olika verksamheter. 38,4% 713 Utbildning av lärarna inom IT-användning och IT-nytta. 75,5% 1402

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

IT- Strategi för Rosendalsgymnasiet

IT- Strategi för Rosendalsgymnasiet IT- Strategi för Rosendalsgymnasiet Rosendalsgymnasiet har ett pedagogiskt innehåll som bygger på att skapa kvalitativa möten mellan elever och mellan lärare och elever. Dessa möten för lärande skall möjliggöras

Läs mer

Inköp av licenser för ny IT-infrastruktur i Luleå kommun

Inköp av licenser för ny IT-infrastruktur i Luleå kommun Kommunstyrelsen 2012-04-16 89 221 Arbets- och personalutskottet 2012-03-12 65 142 Dnr 12.122-01 aprilks10 Inköp av licenser för ny IT-infrastruktur i Luleå kommun Bilaga: Specifikation inköp licenser Ärendebeskrivning

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

SKOLDATORKONCEPT. Skoldatorkoncept i fyra kommuner och ett gymnasium. 2009-06-01 Anders Rådberg IQP AB

SKOLDATORKONCEPT. Skoldatorkoncept i fyra kommuner och ett gymnasium. 2009-06-01 Anders Rådberg IQP AB SKOLDATORKONCEPT 2009-06-01 Anders Rådberg IQP AB i fyra kommuner och ett gymnasium Detta dokument har tagits fram på uppdrag av styrelsen för Konsult och Service och beskriver skoldatorkoncepten inom

Läs mer

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor IT-strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att......barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till modern, pålitlig och säker IT varje dag....alla barn

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer