UPPLEVELSER AV PSYKOTERAPI VID ANKNYTNINGSTRAUMA. ett relationellt psykodynamiskt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UPPLEVELSER AV PSYKOTERAPI VID ANKNYTNINGSTRAUMA. ett relationellt psykodynamiskt perspektiv"

Transkript

1 SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning Examensarbete 15 hp SAPU:s påbyggnadsutbildning i psykoterapi 90 hp UPPLEVELSER AV PSYKOTERAPI VID ANKNYTNINGSTRAUMA ett relationellt psykodynamiskt perspektiv Författare: Kristiina Nyman Handledare: Pia Langemar Examinator: Rolf Holmqvist Kurs: II G

2 TACK Jag vill först och främst tacka mina informanter för att ni så öppet och generöst delat med er av så oerhört smärtsamma men även läkande upplevelser. Ett stort tack även till dig Pia för din lyhörda och handfasta handledning. Sist men inte minst vill jag tacka min älskade familj för det tålmodiga stöd och utrymme ni har gett mig under skrivandet.

3 INNEHÅLL Sammanfattning 1 INLEDNING 2 Bakgrund 2 Anknytningsrelation 3 Relationell sårbarhet 4 Biologisk paradox 5 Anknytningstrauma 6 Affektregleringens betydelse 8 Samspels- och förändringsprocesser på implicit nivå 9 Själv- och interaktiv reglering av affekter 10 Affektfobi 12 Mentalisering 12 Dissociation 14 Forskningsläget 14 Syfte 15 METOD 15 Urval och deltagare 15 Datainsamling 16 Analys 17 RESULTAT 17 Anknytningstrauma och dissociation 18 Den psykoterapeutiska processen 20 Upplevelser av att påbörja terapi 21 Terapeutens förhållningssätt 23 Ramar 25 Kunskap 25 Ökat utforskande 27 Flexibilitet 27

4 Separation och återseende 28 Ny relationell erfarenhet 29 Internalisering 30 Känslomässigt upplevande 31 Ökad integrering 32 Omvärdering och sorg 33 Terapiavslut 34 DISKUSSION 35 Bedömning av problematik och behandling 35 Terapiprocessen och vad som varit hjälpsamt 35 Metoddiskussion 42 Fortsatt forskning 43 REFERENSER 44 Bilaga 47

5 UPPLEVELSER AV PSYKOTERAPI VID ANKNYTNINGSTRAUMA ett relationellt psykodynamiskt perspektiv Av Kristiina Nyman Sammanfattning Syftet med denna kvalitativa studie var att ge en ökad och fördjupad förståelse för hur personer med en barndomshistoria av anknytningstrauma - incest, fysisk och/eller psykisk misshandel samt känslomässig försummelse kan uppleva en psykoterapiprocess i vuxen ålder. Fokus ligger på vad som upplevts behjälpligt samt hur man kan förstå detta ur ett teoretiskt perspektiv. Det empiriska materialet bestod av tre djupintervjuer med kvinnliga informanter som upplevt anknytningstrauma under uppväxten och som i vuxen ålder gått i psykodynamisk individualterapi. Intervjumaterialet bearbetades genom empiristyrd tematisk analys. Resultaten har diskuterats utifrån en psykodynamisk utgångspunkt med betoning på modern anknytningsteori, affektteori och andra psykodynamiska/integrativa relationella perspektiv. Informanternas symtom och anledningar till att börja i terapi var vitt skilda men alla tre upplevde dissociation, somatisk värk och svårigheter med affektreglering. Två av informanternas upplevelser av att påbörja terapi präglades av stora svårigheter med tillit och starka, motstridiga känslor. För dem handlade terapin under en lång inledningsfas om tillitsuppbyggnad, varefter ett ökat utforskande kunde ta vid. Efter hand upplevde alla tre informanterna en ökande förmåga till affektreglering och ansvar för sig själva känslomässigt, men även i förhållande till andra. En omvärdering och sorgeprocess i förhållande till tidiga anknytningspersoner och det som aldrig blev möjligt i dessa relationer präglade slutfasen. En öppen tidsaspekt och lång nedtrappning var utmärkande för de terapier som tycks ha haft en avgörande roll för att förändra informanternas inre arbetsmodeller liksom att terapierna inte avslutades definitivt. Informanterna lyfte fram terapeutens förhållningssätt och kunskap liksom tydliga och pålitliga ramar som avgörande för trygghet och tillit. När relationen upplevdes tryggare ökade behovet av terapeutens flexibilitet, där terapeuterna gick tillmötes, dock efter öppen diskussion om syftet. Alla informanterna utryckte stor tacksamhet över och betonade framför allt den nya relationella erfarenhet de fick genom terapirelationen liksom vikten av känslomässigt upplevande i närvaro av terapeuten för en ökad integration av personlighet och smärtsamma erfarenheter. SÖKORD: anknytningstrauma, psykoterapi, affektreglering, mentalisering, dissociation. 1

6 INLEDNING Stå stilla i smärtan, rotad i det som är ljus i dig. Låt svärdet gå genom dig. Kanske det inte alls är ett svärd, kanske det är en stämgaffel. Du blir en ton, du blir den musik du alltid längtat efter att få höra. Du visste inte att du var en sång. Ylva Eggehorn Bakgrund Intresset för mitt ämnesval har vuxit fram under flera år genom arbetet med de patienter som jag träffar för psykoterapeutiska samtal på en vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning. Flertalet av dem som remitteras till mottagningen har upplevt stora svårigheter i förhållande till känslomässigt betydelsefulla personer - som de samtidigt varit beroende av såväl fysiskt som psykiskt - under sin uppväxt. Som en konsekvens av sina erfarenheter har de ofta stora relationssvårigheter där framför allt tilliten till andra är bristande och där självbilden präglas av självförakt och skam. Att orka och våga vara närvarande i sin kropp och i sina känslor eller att tänka om det egna inre livet är påtagligt svårt och de upplever en brist på mening och sammanhang som emellanåt är outhärdlig att leva med. En värkproblematik tillhör också vanligheterna. Trots att flertalet inte uppfyller diagnoskriterierna för den vanligaste traumadiagnosen posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) enligt den amerikanska diagnosmanualen DSM-IV (Mini-D IV, 2002) som används i psykiatrin i Sverige, uppvisar de omfattande symtom på traumatisering. Hur hänger det ihop? Ett fruktbart sätt för mig att öka förståelsen har varit genom begreppet anknytningstrauma dvs. att som barn uppleva traumatiserande händelser såsom att utsättas för sexuella övergrepp, misshandel eller tvärtom få utstå allvarlig känslomässig försummelse genom psykisk otillgänglighet av de människor som förväntas vara de som ska stå för tryggheten i form av beskydd, omvårdnad och känsloreglering (Allen, 2005; Rydén & Wallroth, 2008; Wennerberg, 2010). Sådana upplevelser skapar en omöjlig situation för ett barn att hantera. Hjärnan är inte mogen att reglera de starka känslotillstånd som övergrepp liksom försummelse 2

7 förorsakar. Den integrativa förmågan är dels inte utvecklad hos ett barn och dels är den, även hos oss vuxna, alltid nedsatt vid höga stresstillstånd (Wennerberg, 2010). När barnet inte får den hjälp av vuxna som behövs förblir upplevelserna ointegrerade. Ett barn som utsätts för övergrepp i en vardag där det kanske en stund efter övergreppen ska äta middag vid samma bord som sin förövare - kan bara överleva psykiskt, genom att upplevelserna hålls åtskiljda - dissocierade. Paradoxalt nog kan dissociationen, som varit den enda möjliga lösningen, senare bli till ett hinder för bearbetning av traumat dels på grund av det undvikande av nära känslomässiga relationer som kan bli konsekvensen tillitsproblematik och dels genom ett undvikande av känslor, tankar och andra stimuli som på något vis kan förknippas med traumat, i syfte att hålla de smärtsamma känslorna på avstånd (van der Hart et al., 2006; Rydén & Wallroth, 2008). Det kräver mycket mod av en person som har anknytningstrauman i bagaget att våga sig in i en psykoterapeutisk relation där just tillit och en förmåga att hantera de känslor som dyker upp är förutsättningar för en bearbetning just det som slagits i spillror eller kanske aldrig ens fått möjligheten att utvecklas. Den här uppsatsen handlar om hur den psykoterapeutiska processen i vuxen ålder kan upplevas av människor som traumatiserats i anknytningsrelationer under sin uppväxt och vad de har upplevt som hjälpsamt i psykodynamisk psykoterapi. Anknytningsrelation En anknytningsrelation byggs upp genom den vardagliga omvårdnaden och den känslomässiga kommunikationen mellan barn och förälder (eller annan relevant vårdnadshavare). Den är inte utbytbar, utan skapas i förhållande till en särskild person som finns känslomässigt tillgänglig över tid och som blir betydelsefull för barnet. Lyons-Ruth (1991) menar att barns psykologiska utveckling borde beskrivas som en anknytningsindividuationsprocess snarare än som den separations-individuationsprocess (Mahler, 1979) som fått stor betydelse inom den psykoanalytiska teoribildningen, eftersom ett sammanhållet, integrerat själv bara kan utvecklas i relation till en förstående annan - i en anknytningsrelation. Den centrala psykologiska utveckling som Mahler sökte fånga kan bättre förstås som en anknytningsindividuationsprocess än som en separations-individuationsprocess. Anknytnings-individuationsterminologin 3

8 betonar barnets benägenhet att upprätta och bevara känslomässiga band till utvalda vårdnadsgivare till varje pris, och samtidigt söka ett utrymme, inom ramen för dessa relationer, för sina egna mål och initiativ (Lyons-Ruth, 1991, s. 10) Wennerberg (2010) skriver att anknytningssystemet intar en särställning genom att det utgör själva den grund på vilken de övriga beteendesystemen, som tillsammans konstituerar den mänskliga personligheten, utvecklas och integreras (s.25). Under det första året av livet börjar barnet, genom det dagliga samspelet, forma en slags inre förväntan på hur det kommer att bli mottaget av anknytningspersoner dvs. hur de kommer att reagera och agera på barnets signaler. Det yttre relaterandemönstret blir alltmer internaliserat och formas till vad som inom anknytningsteorin kallas för inre arbetsmodeller (Main et al., 1985) för själv och betydelsefulla andra i samspel. Detta begrepp antyder att modellen inte är statisk utan fortsätter att vara öppen för påverkan under livets gång, öppen för nya relationella erfarenheter, såsom t.ex. genom psykoterapi (Broberg et al., 2006). Relationell sårbarhet Lyons-Ruth och hennes medarbetare (1999) har även vidareutvecklat den traditionella stresssårbarhetsmodellen - med å ena sidan individens medfödda, biologiska sårbarhet och å den andra sidan stressframkallande miljöfaktorer genom att lägga till anknytningens bidrag till utvecklandet/motverkandet av traumarelaterade symtom. Denna relationella sårbarhetsmodell lyfter fram anknytningsrelationerna, inklusive våra inre, mentala representationer av anknytning, som en egen sårbarhets-/ skyddsfaktor. De liknar anknytningssystemet vid ett psykologiskt immunförsvar vars uppgift är att dämpa effekterna av psykologiska stressorer och hålla den psykofysiologiska arousalnivån inom acceptabla gränser (Lyons-Ruth et al.,1999, s.36). Det är alltså med hjälp av närstående andra, eller våra inre representationer av dem, som vi reglerar våra känslomässiga reaktioner och integrerar erfarenheter. I samband med påfrestningar handlar vår relationella sårbarhet därför om vår förmåga och möjlighet att söka stöd hos dem som står oss nära och/eller i minnen av hur våra anknytningspersoner hjälpt oss att reglera våra känslor (Lyons-Ruth et al., 1999; Wennerberg, 2010). Landerholm (2005) liknar de inre arbetsmodeller, som vi bär med oss i mötet med andra, vid ett slags förväntansmönster dvs. vad vi utifrån tidigare erfarenhet förväntar oss av 4

9 samspel i relationer. Hon menar att just mötet mellan en hjälpsökande person och en hjälpare t.ex. en psykoterapeut, påminner om barnets position i förhållande till föräldragestalter som det var i beroendeställning till under barndomen och som därför aktiverar den sortens förväntansmönster. Flertalet människor söker hjälp hos en psykoterapeut i ett känslomässigt sårbart läge och är mer eller mindre beroende av dennes hjälp för att uppnå en önskvärd förbättring eller utveckling. Det kan dessutom vara en djupt skrämmande upplevelse, i synnerhet för den som tidigare inte upplevt sig mottagen på ett bra sätt i relationer eller är ovan vid att dela sitt inre med andra människor, att försöka visa och berätta om sitt innersta, mest sårbara, för en annan som inte berättar om sig själv i utbyte. Även uppmärksamheten är på detta sätt ojämnt fördelad. Landerholm (2005) menar att det är viktigt att, som hjälpare, vara uppmärksam på att, och hur, denna asymmetri med avseende på makt, beroende och uppmärksamhet - påverkar relationen även om båda parter är överens om att det förhåller sig på det sättet i psykoterapi. Att vara beroende av någons hjälp i ett sårbart tillstånd - att behöva - väcker olika känslor och associationer hos oss utifrån våra inre arbetsmodeller och de mönster för anknytning som organiserats i relationer under våra första år. För att använda Lyon-Ruths (1999) terminologi, så har en del människor en större relationell sårbarhet än andra genom att de tidigt lärt sig i samspelet eller snarare genom ett dysfunktionellt samspel - att inte förvänta sig någon hjälp eller att få missriktad hjälp på olika sätt. Konsekvensen kan bli en självförsörjande hållning i förhållande till andra människor med svårigheter att både söka och använda sig av stöd från sin omgivning för egen del, vilket samtidigt ökar utsattheten för nya negativa erfarenheter. Biologisk paradox Anknytningen är vår medfödda, instinktiva strävan att söka närhet och känslomässiga band till andra människor och har ur ett evolutionsperspektiv i första hand en överlevnadsfunktion. Anknytningssystemet är gemensamt för alla däggdjur, men människobarnet är helt beroende av att någon annan tar hand om det för sin överlevnad under längre tid än vad som är fallet för några andra däggdjur. Anknytningsbeteenden såsom leenden, gråt, klängande och skrik framkallar effektivt föräldrars uppmärksamhet och omvårdnad ett komplementärt instinktivt beteendesystem som motiverar föräldern att skydda och hjälpa sitt barn. Barnets anknytningssystem aktiveras så fort det känner rädsla eller obehag medan det försätts i viloläge när närheten till en anknytningsperson återupprättats och rädslan på så sätt dämpats. När anknytningssystemet inte längre är aktiverat finns det utrymme för lek, lärande och 5

10 upptäckande av omgivningen (Wennerberg, 2010). Inom anknytningsteorin liknas anknytningspersonen vid en trygg bas för barnet att utgå ifrån och en säker hamn att återvända till (Bowlby, 1994). Bowlby menade att en avgörande aspekt för om anknytningen blir trygg eller otrygg är hur väl barnets affekter regleras inom relationen och fokuserade då främst på rädslan som en grundläggande affekt med starkt överlevnadsvärde. Rädsla får oss att undvika det som skrämmer oss och att söka närhet till den person som kan göra oss lugna och trygga igen. Rädslan triggar oss således i två riktningar FRÅN den/det som skrämmer oss men också TILL den som lugnar oss. I anknytningsrelationer där anknytningspersonen samtidigt utgör hotet t.ex. vid kontinuerliga övergrepp, kan barns beteende fullständigt kollapsa under trycket av dessa motstridiga impulser av att å ena sidan undvika den skrämmande föräldern och å den andra, paradoxalt nog, söka närhet till densamma, eftersom det biologiska anknytningssystemet aktiveras av rädslan en olöslig biologisk paradox, menar Wennerberg (2010, s.177). Barn som lever i en, av olika anledningar, skrämmande anknytningsrelation får därför svårt att utveckla något organiserat anknytningsmönster dvs. beteendestrategi för att maximera den känslomässiga närheten till sin anknytningsperson, och det blir istället desorganiserat. Desorganiserad anknytning är således ett slags traumatiserat anknytningsmönster (Wennerberg, 2010). Anknytningstrauma Trauma är det grekiska ordet för sår och kan användas om såväl fysiska som psykiska skador. Psykologiskt trauma är således inte händelsen i sig utan det resultat, det psykiska sår, som orsakas av en så känslomässigt överväldigande upplevelse att psyket inte förmår hantera den. Det finns många faktorer som påverkar om en potentiellt traumatiserande händelse kommer att resultera i posttraumatiska symtom eller inte för en viss individ såsom medfödda sårbarhetsfaktorer, personens aktuella förmåga att bearbeta och integrera stressframkallande upplevelser liksom tillgången till psykologiskt och socialt stöd från omgivningen efter händelsen. Här skulle vi kunna använda just Lyons-Ruths begrepp relationell sårbarhet. Konsekvenserna av en traumatisk händelse blir allvarligare ju yngre personen är eftersom barn inte är mogna varken neurobiologiskt eller känslomässigt att hantera de känslor som uppstår vid traumatiska händelser. Likaså bedöms upprepade trauman som allvarligare än en enstaka händelse och interpersonella trauman påverkar oss starkare ju närmare känslomässig relation desto mer - än trauman orsakade av andra faktorer. Upprepade 6

11 trauman i anknytningsrelationer s.k. anknytningstrauma, under uppväxten tenderar således att få de allvarligaste konsekvenserna (Allen, 2005; Rydén & Wallroth, 2008). I diagnosmanualen DSM-IV är ett av huvudkriterierna för diagnosen posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) att personen upplevde, bevittnade eller konfronterades med en händelse eller en serie händelser som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta), eller ett hot mot egen eller andras fysiska integritet (Mini-D IV, 2002, s.160). Ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv är denna formulering dock problematisk därför att ingen hänsyn tas till barnperspektivet där det överlägset största hotet för ett barn är att förlora de anknytningspersoner som barnet är beroende av för sin överlevnad. Wennerberg (2010) skriver angående anknytningstrauma med hänvisning till Lyons-Ruth (1999): För små barn är således rädsla och reglering av rädsloreaktioner primärt en funktion av förälderns närvaro och mentaliserande förståelse. Det lilla barnet saknar möjligheter att kognitivt utvärdera objektiva faror och hot, och måste för det ändamålet förlita sig på anknytningspersonens kognitivt-affektiva bedömningar av den omgivande miljön, som förmedlas till barnet via den avancerade intersubjektiva kommunikation som sker inom anknytningsrelationen med hjälp av blickar, ansiktsuttryck, gester och tonfall. Faror och hot filtreras på det sättet genom anknytningsrelationen. När ett barn utsätts för fysisk misshandel eller sexuella övergrepp av en anknytningsperson är därför traumat en funktion av två distinkta processer, framhåller Lyons-Ruth: å ena sidan själva händelsetraumat, en fysiskt hotande och skräckframkallande upplevelse, och å andra sidan ett sammanbrott i själva anknytningsrelationen, i vårdnadsgivarens kontinuerliga biologiska beskyddarfunktion (Wennerberg, 2010, s. 213). Hot mot den psykiska integriteten inräknas inte heller i PTSD-diagnosen vilket gör att kumulativ psykisk traumatisering under uppväxten t.ex. psykisk misshandel eller känslomässig försummelse över tid inte inräknas trots att det får långtgående psykiska konsekvenser (Allen, 2005). Inte heller de somatiska besvär som rapporteras av traumatiserade patienter och som kan betraktas som en dissociativ aspekt - fångas upp i denna diagnos (van der Hart et al., 2006). Inför den senaste revideringen av diagnosmanualen DSM - Diagnostic and Statistic Manual of Mental Disorders gjorde gruppen som arbetade kring trauma, PTSD Working Group for DSM-IV, en sammanställning av samlade kliniska erfarenheter och forskning kring behandling av människor med psykiskt trauma (Courtois & Ford, 2009). Gruppen fann att patienter som utsatts för kumulativ psykisk traumatisering alt. multipla traumatiserande 7

12 stressfaktorer genom övergrepp och/eller känslomässigt övergivande under en utvecklingsmässigt känslig period av nära släkting alt. andlig ledare eller annan inflytelserik och känslomässigt betydelsefull vuxen, uppvisade tre kardinalsymtom somatisering, affektiv dysreglering och dissociation. Då dessa symtom inte ryms fullt ut i den vanliga PTSDdiagnosen föreslog gruppen ytterligare en diagnos som de kallade Komplex PTSD (Complex PostTraumatic StressDisorder). I slutinstansen beslutades dock att det var svårt att få in en sådan diagnos inom de befintliga diagnoskategorierna då symtomen inte kan underordnas vare sig ångesttillstånden, de dissociativa tillstånden eller personlighetsstörningarna eftersom symtomen överbryggar alla dessa kategorier. Van der Kolk (i Courtois & Ford, 2009) säger: these patients do not have a diagnostic home, and therefore there is no real possibility that organized psychiatry and psychology can study people with complex trauma in a coherent fashion. As long as the various symtoms from which traumatized individuals suffer are relegated to seemingly disconnected diagnoses such as PTSD, ADHD, bipolar illness, attachment disturbances, borderline personality disorder, and depression, it will be very difficult to systematically and scientifically study the full range of possible interventions to help human beings with complex trauma histories gain control over their lives. Clinicians attempting to describe and understand the problems confronting patients who have complex trauma histories have to go beyond the standard interview measures and diagnostic categories provided by the psychiatry profession (s ). Affektregleringens betydelse De senaste årtiondena har forskning kring affekter - och betydelsen av regleringen av dem - i en relationell kontext alltmer kommit i fokus. Affektteori kombinerad med anknytningsteori, neurobiologi och modern spädbarnsforskning har ökat vår förståelse för de komplicerade sambanden mellan kroppens signaler, hjärnans utveckling och relationell påverkan på olika nivåer, såväl explicit som implicit (Beebe & Lachmann, 2002; Fonagy et al., 2002; Sonneby- Borgström, 2005; Schore, 2008). Även om vi fortsätter att utvecklas via relationella erfarenheter under hela vår livstid är det idag helt klart att de första årens samspel väger extra tungt på grund av hjärnans fortsatt kraftiga tillväxt under framför allt de två första åren efter födseln, då det handlar om neuronala nätverk som förstärks och förgrenar sig eller förtvinar, till stor del beroende på vilken sorts erfarenheter barnet gör i förhållande till primära anknytningspersoner (Gerhardt, 2007; Schore 2008). Det som ligger till grund för en trygg anknytning och därigenom även en gynnsam utveckling av hjärnans funktioner - är att barnet i tillräckligt hög grad fått den fysiska och psykologiska närhet och förståelse som krävs för att reglera den stressnivå som lätt och snabbt översvämmar ett barn - och i värsta fall kan 8

13 ge upphov till skadliga och rentav toxiska halter av stresshormonet kortisol i hjärnan (Gerhardt, 2007). Barnet är, i sitt omogna tillstånd, helt utelämnat till den vuxnes omsorger för affektreglering och beroende av den vuxnes kognitiva förståelse för att kunna begripa sig på sin omgivning. Barn är förmögna till mycket långtgående anpassning till anknytningspersoner för att få sina affekttillstånd reglerade i den mån det är möjligt om det empatiska och inkännande omhändertagandet av olika anledningar brister. Anknytningen är alltså inte mindre stark även om det handlar om en otrygg anknytningsrelation barn knyter an även till föräldrar som misshandlar, försummar eller på andra sätt skrämmer dem, men då lämnas barnet själv med att hantera sina affekter i större utsträckning, vilket får negativa konsekvenser framför allt på de delar av hjärnan (prefrontala cortex) som är nödvändiga för känsloreglering och impulskontroll, planering och reflektionsförmåga (Sonneby-Borgström, 2005; Gerhardt, 2007; Schore, 2008). Samspels- och förändringsprocesser på implicit nivå De senaste decenniernas spädbarnsforskning har även intresserat sig för hur samspelsprocesser mellan barn och föräldrar liknar förändringsprocesser i psykoterapi. Förutom processlikhet fokuseras den icke-verbala implicita - interaktionen alltmer samt likheter mellan det emotionella utbytet mellan barn-mamma och patient-terapeut (Beebe & Lachmann, 2002; Stern, 2005; Holmqvist, 2007). Samspelsforskning på relationen mellan spädbarn och vårdgivare är fruktbar därför att de basala processerna för interaktion på ickeverbal nivå fortlever under hela vårt liv. Vad gäller vuxna människor som inte fått tillräcklig hjälp med att utvecklas i känslomässigt trygga relationer och som har svårt att sätta ord på såväl sitt lidande som på vad de behöver, sker dessutom påtagligt stora delar av kommunikationen på en implicit nivå i en psykoterapi (Schore, 2008). I varje ögonblick av det psykoterapeutiska mötet, i likhet med det mellan barn och anknytningsperson, finns en inneboende potential att organisera och omorganisera våra inlärda förväntningar på relationer t.ex. tillit och intimitet eller om avbrott i relationen, såsom missförstånd, är möjliga att reparera eller inte. Fonagy (2006) menar att också i de tryggaste anknytningsrelationer är föräldern okänslig för barnets affekttillstånd mer än femtio procent av tiden, men till skillnad från en otrygg förälder reparerar den trygga sina misstag tillräckligt ofta. Det finns till och med en behandlingsmetod Brief Relational Therapy, BRT, Relationell korttidsterapi - som fokuserar på ett gemensamt undersökande av det aktuella 9

14 samspelet mellan terapeut och patient och där just alliansbrott och hur man tillsammans kan förstå och lösa dessa har stor förändringspotential i sig (Safran & Muran, 2000). I denna terapimetod betonas den aktuella, verkliga relationen mellan en viss patient och en viss terapeut dvs. vad just de två skapar genom sitt unika intersubjektiva samspel här och nu till skillnad från mer klassiskt psykoanalytisk psykoterapi där betoningen ligger på att förstå det som händer i det terapeutiska mötet som en, i första hand, upprepning av patientens tidigare relationer. Detta är en aspekt som är kännetecknande i sig för de relationella perspektiv på psykoterapi som gör sig gällande alltmer (Mitchell & Black, 1995; Holmqvist, 2007; Wachtel, 2008). Inom den relationella traditionen är även idén om terapirelationen som en potentiellt läkande upplevelse i sig betydande, genom erfarenheten av relationen som en möjlig corrective emotional experience ett begrepp som myntades redan på 1940-talet av psykoanalytikern Franz Alexander (Kahn, 2001; Alexander & French, 1946). Vad gäller förändringsprocesser på en implicit nivå menar Beebe och Lachmann (2002) att det finns tre principer som är grundläggande för hur nya erfarenheter internaliseras i såväl en mor-barnrelation som i en terapirelation. Den första - ongoing regulations - innebär att interaktionsmönster nöts in successivt. Den andra - disruptions and repairs - handlar om hur deltagarna i interaktionen hanterar just brister och problem i denna pågående reglering t.ex. genom att reparera och hitta tillbaka till en fungerande interaktion eller hitta nya former för den. Den tredje principen - heightened affective moments - innebär att deltagarna tillsammans upplever en stark känsla som leder till en förändrad syn på dem själva och på relationer (Beebe & Lachmann, 2002). Själv- och interaktiv reglering av affekter Beebe och Lachmann (2002) talar även om betydelsen av dels självreglering och dels interaktiv reglering av affekter, liksom vikten av en flexibel tillgång till båda, för ett positivt och tryggt samspel med andra. Självreglering innebär förmågan att såväl lugna sig själv som att hålla sig alert och uppmärksam dvs. att hålla den inre emotionella nivån på en hanterbar och uthärdlig nivå både vad gäller positiva och negativa tillstånd. Barnet använder sig redan från födseln av biologiskt nedärvda förmågor t.ex. att vända bort blicken/huvudet/hela kroppen, beroende på hur hög den emotionella intensiteten är. Det söker också automatiskt nyhet - sådant som sticker ut ur bakgrundssorlet - när den emotionella nivån är låg för att reglera sig. Hur den självreglerande funktionen sedan utvecklas beror dock på hur den 10

15 ömsesidiga interaktionen med anknytningspersonerna fungerar. Självregleringen är avgörande för hur väl vi förmår uppmärksamma och intressera oss för vår omvärld och samspelet med dem som ingår där och är helt avgörande för t.ex. koncentrations-, inlärningsförmåga och impulskontroll om man har fullt upp med att.ex.empelvis lugna sig själv är det svårt att fokusera på och lära sig om annat. I vuxen ålder är dagdrömmande, psykiska försvar och vår verbala förmåga former av självreglering. Den interaktiva regleringen handlar om hur två personer påverkar och reglerar varandras känslor genom samspel. Påverkan i dyaden är ömsesidig och cyklisk och det går inte att säga vem som startar ett förlopp utan det handlar om ett samskapande i relation. Beebe och Lachmann (2002) knyter dessa former av reglering till spädbarnsforskning där det har visat sig att väldigt hög samspelskoordination mellan mammor och deras barn inte alls predicerade en trygg anknytning hos barnen så som man förväntat sig. Väldigt högt eller lågt koordinerade samspelsmönster predicerade istället otrygg anknytning hos barnet medan koordinationen i trygga anknytningsrelationer visade sig vara svalare eller s.k. midrange. Den senare ger helt enkelt utrymme för en öppenhet och viss oförutsägbarhet i samspelet och mer utrymme för båda parter att hinna pendla i uppmärksamhet mellan inre och yttre mellan själv- och interaktiv reglering och därigenom hinna känna efter emellanåt istället för att ha den andre tätt jagandes inpå sig som i en hypervigilant relation med extremt hög samspelskoordination. I en relation med osedvanligt låg koordination blir barnet istället lämnat och därmed också mer upptaget av att försöka reglera sig själv eftersom den interaktiva regleringen brister, med konsekvensen att det blir svårt att uppmärksamma och tolka andras känslomässiga signaler (Beebe & Lachmann, 2002). Om vi överför dessa forskningsfynd till en psykoterapeutisk relation är det avgörande att terapeuten är medveten om hur han eller hon som person påverkar närheten i relationen genom t.ex. hur mycket han/hon väljer att visa av sig själv som person genom sin verbala aktivitet och egna känslomässiga reaktioner, och att anpassa detta efter den andres behov på ett lyhört sätt. Är terapeuten tillbakahållen med sina egna reaktioner och inlägg kan en person uppleva detta som befriande med möjlighet att ta plats, medan en annan kan känna sig djupt övergiven av ett sådant förhållningssätt, beroende på bland annat hur balansen mellan självoch interaktiv affektreglering utvecklats. Om terapeuten tvärtom är aktiv och mer synlig som person kan detta uppfattas som antingen trygghetsskapande eller alltför påträngande av två olika individer (Landerholm, 2005). Inom relationella psykoterapimodeller menar man att terapeuten bör vara affektivt närvarande och tillgänglig och visa sig mänsklig genom att 11

16 reagera på sin patient genom t.ex. mimik, tonfall men ibland även dela med sig av sina egna reaktioner verbalt, för att öka patientens möjlighet att känna igen sina egna effekter och förstå hur de fungerar i samspel (Holmqvist, 2007; Fosha, 2000). Att patienten får uppleva att terapeuten påverkas av honom/henne ökar dessutom upplevelsen av agentskap känslan av att kunna påverka sig själv och sin tillvaro till skillnad från att vara offer i relationer och för omständigheter som inte går att påverka (Rydén & Wallroth, 2008). Affektfobi Det finns idag flera nya integrativa psykoterapimetoder som arbetar aktivt med fokus på affekter (Fosha, 2000; McCollough et al., 2003). Fobier för yttre fenomen t.ex. hissfobi innebär att personen i fråga utvecklat ett fobiskt undvikande av att åka hiss, där själva undvikandebeteendet i sig vidmakthåller symtomen genom den ångestlindring som undvikandet ger. McCollough och hennes medarbetare (2003) menar att vi på ett liknande sätt kan utveckla fobi för olika affekter en slags inre affektfobi på grund av att vi av olika anledningar inte blivit bemötta på ett behjälpligt sätt när vi uttryckt dem i betydelsefulla relationer. Detta har gett upphov till hämmande känslor såsom rädsla och skam vilket får oss att börja skydda oss på olika sätt t.ex. genom ständig överaktivitet, för att slippa komma i kontakt med affekterna i fråga. Vägen mot förändring, menar McCollough, är att skapa en trygg terapirelation där försvarsstrategierna identifieras och de hämmande affekterna t.ex. skam reduceras, för att därigenom öka möjligheten för patienten att våga komma i kontakt med de affekter som undvikits. Att få en ny relationell erfarenhet av att bli mottagen och bemött i den/de affekter som tidigare undvikits, är den viktigaste kurativa faktorn i affektfobiterapi (McCollough et al., 2003). Mentalisering Bowlbys anknytningsteori har, sedan hans dagar, vidareutvecklats på olika sätt i kombination med andra teorier grundade i gedigen empirisk och klinisk forskning (Main et al., 1985; Fonagy, 2007). En sådan utvecklingsgren står psykoanalytikern Fonagy och hans kollegor för, nämligen teorin om mentaliseringens betydelse för vår psykiska utveckling. Mentalisering innebär förmågan att varsebli och tänka om vårt eget inre liv såsom känslor, önskningar och föreställningar men också att, via vår empatiska förmåga, sätta oss in i andras - dock med vetskapen om att vi aldrig fullt ut kan veta vad någon annan tänker och känner. Mentalisering innefattar även förståelsen för att vårt handlande styrs av detta inre liv, av våra intentioner. 12

17 Mentalisering är på så sätt tätt sammanvävd med upplevelsen av agentskap, och den gör också att vi kan binda samman vår självupplevelse och våra erfarenheter i förhållande till andra över tid, vilket skapar en känsla av begriplighet, mening och kontinuitet (Allen et al., 2008; Rydén & Wallroth, 2008). Barn utvecklar sin mentaliseringsförmåga i anknytningsrelationer där anknytningspersonen på olika sätt speglar barnets känslotillstånd och relaterar till barnet med dess inre värld i åtanke holding mind in mind. Barn hittar sig själva så att säga genom den andres blick och lär sig att hantera sina känslor genom att någon annan först gjort det åt dem genom att uppmärksamma, sätta ord på och reglera. Det finns idag en mängd forskning som visar att föräldrarnas mentaliseringsförmåga, till och med innan barnet fötts, med god säkerhet kan predicera om barnet vid 1 års ålder utvecklat en trygg eller otrygg anknytning (Allen et al., 2008). Rydén och Wallroth skriver att en god mentaliseringsförmåga är alltså inte bara till hjälp för personen själv, utan den kan också bryta en kedja av otrygga anknytningsmönster i en släkt (2008, s.104). Även för kommande generationers skull är det således angeläget att hjälpa människor att utveckla sin mentaliseringsförmåga. När mentaliseringsförmågan är någorlunda etablerad i 4-5-årsåldern fungerar den som en slags känslomässig stötdämpare bland annat genom att barnet då kan börja låta bli att handla på det sätt som känslan först driver det till och alltmer utveckla en förmåga att tänka om sina känslor samtidigt som de upplevs. Därigenom möjliggörs en tidsfrist då alternativa sätt att agera, beroende på vad situationen och relationen kräver, kan beaktas, snarare än att agera direkt på den första känsloimpulsen. Mentalisering är sålunda inte enbart en kognitiv funktion utan är en förmåga som i högsta grad handlar även om känslor (Allen et al., 2008; Rydén & Wallroth, 2008). Förmågan till mentalisering är dock sårbar och flera olika faktorer kan leda till antingen en bristfällig utveckling, såsom medfödda faktorer och brister i omhändertagande och känslomässig lyhördhet, men även en väl utvecklad mentaliseringsförmåga kan kollapsa vid extremt stark känslomässig påfrestning såsom trauma. När det gäller anknytningstrauma handlar det oftast om BÅDE en bristfällig utveckling OCH traumatiska erfarenheter som barnet inte får hjälp av vuxna att integrera. Detta kan i sin tur leda till ett undvikande av mentalisering då det är bättre än att inse, att de människor som barnet älskar och är beroende av vill det illa. Barnet måste till varje pris bevara dem som goda för sin överlevnad (Rydén & Wallroth, 2008; Wennerberg, 2010). 13

18 Dissociation Trauma innebär en subjektiv upplevelse av en händelse som inte är möjlig att mentalisera kring på grund av att den är alltför känslomässigt överväldigande och därmed inte är möjlig att integrera med vår självupplevelse. Den blir då inte del av det självbiografiska minnessystem som vi använder oss av när vi berättar och tänker om det som vi varit och är med om. Upplevelsen förblir istället avskild, framför allt känslomässigt, men ibland avskiljs även delar av eller hela minnesupplevelsen (Rydén & Wallroth, 2008). Idag används ordet dissociation väldigt brett och med flera innebörder men oftast avser man t.ex. inom psykiatrin olika förändrade medvetandetillstånd såsom depersonalisation (upplevelse av att stå utanför sig själv), derealisation (overklighetskänslor), försjunkenhet (absorbtion) och mental frånvaro (s.k. highway hypnosis) (Mini-D IV, 2002). Fonagy menar att dissociation kan betraktas som mentaliseringens motsats: Dissociationssymtomet i sig kan lämpligen betraktas som motsatsen till mentalisering. Enligt den vanligaste definitionen syftar dissociation på ett avbrott i förbindelsen mellan olika mentala innehåll som normalt hänger samman Information, antingen inkommande, lagrad eller utgående, integreras inte på det normala sättet. För att uttrycka sig mer precist är det den psykologiska effekten av en stimulus som inte uppfattas eller mentaliseras. Individen är medveten om närvaron av stimulusen men förmår inte vara medveten om sin medvetenhet. I frånvaro av denna reflekterande medvetenhet går stimulusens normala innebörd förlorad, den associativa kontext i vilken denna erfarenhet kunde förväntas bli infogad är inte tillgänglig för individen. Kort uttryckt är dissocierad erfarenhet detsamma som omentaliserad erfarenhet. (Fonagy, 2002, s sv.övers. Wennerberg, 2010, s.134) I viss likhet med affektfobiterapi (McCollough et al., 2003) där affekterna undviks fobiskt har van der Hart och hans medarbetare (2006) utformat en integrativ psykoterapimetod men där målgruppen är allvarligt traumatiserade människor som utvecklat strukturell dissociation i meningen att personlighetsorganisationen i sig kännetecknas av splittring, och där undvikandet handlar om en fobi för olika delar inom den egna personligheten. Det fasspecifika arbetet handlar om att i en första fas stabilisera måendet och bygga upp tillit som kan vara svårt nog då personen ofta utvecklat en fobi mot just anknytning på grund av sina negativa erfarenheter i anknytningsrelationer - och därefter minska det fobiska undvikandet av de olika delarna, och mellan delarna sinsemellan, för att möjliggöra en ökad bearbetning och integrering av personligheten (van der Hart et al., 2006). Forskningsläget Det finns ännu inga formaliserade och utvärderade bedömningsinstrument att tillgå som 14

19 täcker in de komplexa symtom som patienter med anknytningstrauma uppvisar. Inte heller finns det några formella riktlinjer för behandling av komplex PTSD som publicerats, men Courtois och Frank är redaktörer för boken Treating Complex Traumatic Stress Disorders - An Evidence-Based Guide (2009) där en preliminär guide baserad på forskning och klinikers observationer i enlighet med American Psychological Association Presidential Task Force on Evidence-Based Practice presenteras. Huvuddragen är att svårigheter med tillit och affektreglering bör vara i fokus för behandlingen och i synnerhet i ett första skede eftersom en bearbetning inte kan ske utan den nödvändiga tryggheten i relationen och förmågan att stå ut med och modulera känslor. Detta tycks man överens om oavsett teoretisk och metodologisk inriktning. I övrigt kan följande sägas vara vägledande: The extant clinical knowledge base suggests that safety-fokused, strengths-based, self-defining, self-regulation enhancing, self-integrating, avoidance challenging, individualized approaches to treatment, delivered by emotionally healthy and professionally responsible therapists who have specialized training and professional resources to support this very demanding work, make an important difference in the lives of clients who have had substantial life adversity (Courtois & Ford, 2009, s.101). Jag har inte hittat några sökbara, publicerade forskningsstudier av hur personer med en barndomshistoria av anknytningstrauma själva upplever psykoterapi i vuxen ålder. När inte heller traumaforskaren och klinikern Onno van der Hart (personlig kommunikation 26/1-10) känner till någon sådan forskning har jag lämnat fortsatt sökning därhän. Syfte Syftet med denna kvalitativa studie har varit att ge en ökad och fördjupad förståelse för hur personer med en barndomshistoria av anknytningstrauma kan uppleva en terapiprocess i vuxen ålder och att delge deras syn på vad som upplevts behjälpligt samt hur man kan förstå detta ur ett teoretiskt perspektiv. METOD Urval och deltagare Eftersom varken anknytningstrauma eller komplex PTSD är etablerade psykiatriska diagnoser var det inte självklart hur jag skulle hitta lämpliga informanter till studien. Min 15

20 tanke när jag vände mig till Riksorganisationen Stödcentrum mot Incest, Rsci, var att det per definition innebär erfarenhet av anknytningstrauma att ha varit utsatt för incest, liksom att sannolikheten är hög för att även andra former av traumatisering skett om personerna växt upp i familjer där incest kunnat ske. Som bilaga i uppsatsen bifogas den annons som jag fick möjligheten att få utdelad genom Rsci:s medlemsutskick i maj-09. Av de tio personer som anmälde sitt intresse av att delta som informanter via mail direkt till mig, återstod i slutänden bara tre som hade möjlighet både tidsmässigt och geografiskt att delta i en intervju och som dessutom gått i en psykodynamisk psykoterapi som avslutats sedan minst 6 månader tillbaka. Informanterna som jag valt att kalla Ann, Birgitta och Carina - har alla tre gått i två individualterapier var: 1. Anns första terapi varade i 5 år inom landstinget hos en kvinnlig psykoterapeut och den andra, som var hos en manlig psykoterapeut med privat mottagning, pågick under 6 år. Hon har senare även gått i en 3-årig gruppterapi för kvinnor som utsatts för incest. Jag har dock valt att fokusera på de psykodynamiska individualterapierna som informanterna har gått i. 2. Birgittas första terapi hos en kvinnlig psykoterapeut varade i närmare 15 år men de träffades bara några ggr/år de sista 7 åren. Den andra terapin kognitiv beteendeterapi hos en man - pågick ca 2 år. 3. Carina gick under 1 års tid hos en kvinnlig psykoterapeut i privat regi och vid ett senare tillfälle hos en annan i privat regi under 9 år även hon med en långsam nedtrappning med 1 ggr/mån de sista 5 åren. Datainsamling Data som användes i studien består av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes i lånade lokaler lämpliga för samtal där vi kunde sitta ostörda, utan tidspress. Materialet från djupintervjuerna, om drygt två timmar per intervju, spelades in på ipod och transkriberades av mig, varefter min handledare kunde ta del av dem skriftligen. Utgångspunkten för intervjuerna var tre öppna frågeställningar om symtom, terapiprocessen och vad som upplevts behjälpligt och inte då min ambition var att få informanterna att tala fritt utan för mycket styrning av frågor formulerade av mig, i syfte att minska inverkan av min egen förförståelse med tanke på att jag själv arbetar terapeutiskt med patienter med liknande 16

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

Mentalisering Att leka med verkligheten

Mentalisering Att leka med verkligheten Mentalisering Att leka med verkligheten Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet 1 Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se 2 Kvällens schema Presentation Vad är mentalisering?

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Anders Jacobsson, Janne Karlsson, Anders Schiöler och Helena Vesterlund Föreningen för barn- och ungdomspsykoterapeuter 17/9 11 Program Kort

Läs mer

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. BORDERLINE och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. Hur hamnade jag här? 2006-02-28 Göran Rydén 2 Vad ska jag prata om? Några ord om diagnostik Om anknytning

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång 09.00-15.30 Fika 10.30-11.00 Lunch 12.45-13.30 Schema för dagen Bensträckare fruktstund 14.30 www.famos.se www.sfft.se Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Anknytning Referenser

Anknytning Referenser Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm:

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Desorganiserad anknytning

Desorganiserad anknytning Desorganiserad anknytning - en biologisk paradox Tor Wennerberg Vad ska jag prata om idag? Anknytningsteorin: vad är egentligen anknytning? Desorganiserad anknytning som en biologisk paradox, när den enda

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Leif Andersson. Anknytning

Leif Andersson. Anknytning Psykologpraktik Andersson-Nord AB Esplanaden 2 531 31 Lidköping Leif Andersson Anknytning Anknytningsteorin daterar sig bakåt till 40-talet då de första tankarna började formuleras av John Bowlby. Han

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik 2 Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor uppfattar verkligheten på sitt eget personliga

Läs mer

Affektfokuserad psykoterapi i praktiken. www.affekta.se

Affektfokuserad psykoterapi i praktiken. www.affekta.se Affektfokuserad psykoterapi i praktiken www.affekta.se Freud Malan / Davanloo Rogers / Perls Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy (ISTDP) Patricia Coughlin Affect Phobia Therapy (APT) Leigh McCullough

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik HT 2010 Per Wallroth 2 Vad är mentalisering? Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Det finns flera definitioner av mentalisering, Bateman och Fonagy formulerar det enligt nedan:

Det finns flera definitioner av mentalisering, Bateman och Fonagy formulerar det enligt nedan: Artikel i Sokraten 1/2009 medlemstidning Svenska Föreningen för Kognitiv Beteendeterapi MBT vs. Same, same but different Jag är sedan hösten 2008 överläkare på MBT-teamet Huddinge men är på tisdagar student

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer Mindfulness som intervention i Familjekonstellationer Vad är mindfulness? Att vara uppmärksam med avsikt, i ögonblicket, utan att värdera det. Jon Kabat Zinn Vad är mindfulness? Ett förhållningssätt: o

Läs mer

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire En kort introduktion David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX är ett självskattningsformulär som har utvecklats av David Clinton och Rolf Sandell,

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Helsingfors Universitet Kaffediskussion 16.1. 2008 Fredrik Almqvist Faktorer som påverkar barnets psykiska utveckling - bör beaktas Predisponerande Genetiska

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN Barn och trauma Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25) Dagbehandlingsförskola (4-7)

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Icke-vinstbringande organisation. Finlands äldsta barnskyddsorganisation,

Läs mer

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Christina Morberg-Pain & Fredrik Tysklind MBT-teamet 5 december 2014 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och

Läs mer

Här följer Tor Wennerbergs tre artiklar på temat anknytning:

Här följer Tor Wennerbergs tre artiklar på temat anknytning: Här följer Tor Wennerbergs tre artiklar på temat anknytning: När den livsviktiga anknytningen inte fungerar (Psykologtidningen 9/08) Vi blir våra relationer Om mentalisering, en livslång process (Psykologtidningen

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI ÖVERSIKT SCHEMATERAPI Poul Perris Leg Läkare, Leg Psykoterapeut & Handledare Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi www.cbti.se BAKGRUND TILL MODELLEN Vidareutveckling av kognitiv terapi vid behandling

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Traumarelaterade tillstånd hos barn. Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut Biträdande enhetschef BUP Traumaenhet. sofia.bido@sll.

Traumarelaterade tillstånd hos barn. Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut Biträdande enhetschef BUP Traumaenhet. sofia.bido@sll. Traumarelaterade tillstånd hos barn Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut Biträdande enhetschef BUP Traumaenhet sofia.bido@sll.se Agenda BUP Traumaenhetens uppdrag Vad är trauma? Statistik Barns

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG. Åsa Landberg asa@asalandberg.se www.asalandberg.se

ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG. Åsa Landberg asa@asalandberg.se www.asalandberg.se ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG Åsa Landberg asa@asalandberg.se www.asalandberg.se KOMMUNIKATION PÅ NÄTET ÄR ANNORLUNDA! PÅ GOTT OCH ONT! Snabb och effektivt informationsspridning

Läs mer

Vad har du varit med om? - Vad är ett psykiskt trauma, vad kan man göra åt det?

Vad har du varit med om? - Vad är ett psykiskt trauma, vad kan man göra åt det? Vad har du varit med om? - Vad är ett psykiskt trauma, vad kan man göra åt det? Anna Gerge Fil mag, leg psykoterapeut handledare, EMDR handledare hypnosterapeut, uttryckande konstterapeut anna@insidan.se

Läs mer

Björn Philips. Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet

Björn Philips. Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet Björn Philips Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet 1. Mentaliseringsteorin 2. MBT 3. Forskning om MBT Anknytningsteori och forskning Psykoanalytisk klinisk teori

Läs mer

Introduktion till compassionfokuserad terapi. Christina Andersson Leg.psykolog, författare, forskare vid Karolinska Institutet 2015-05-07

Introduktion till compassionfokuserad terapi. Christina Andersson Leg.psykolog, författare, forskare vid Karolinska Institutet 2015-05-07 Introduktion till compassionfokuserad terapi Christina Andersson Leg.psykolog, författare, forskare vid Karolinska Institutet 2015-05-07 COMPASSION EFFEKTEN att utveckla självtillit och inre trygghet

Läs mer

Information om Inre Balans-terapi

Information om Inre Balans-terapi Information om Inre Balans-terapi Inre Balans-terapi är en enkel och effektiv metod för stresshantering och personlig utveckling. Under tre sessioner arbetar man direkt med det undermedvetna för att starta

Läs mer

Kapitel 6 Anknytningsmönster, affektiv kommunikation och affektreglering

Kapitel 6 Anknytningsmönster, affektiv kommunikation och affektreglering Kapitel 6 Anknytningsmönster, affektiv kommunikation och affektreglering 1 Anknytning starka affektiva band Samspelet mellan olika biologiskt förberedda system är i fokus i detta kapitel: Systemet för

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

När är det lagom hett?

När är det lagom hett? MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 54 Anna Fröberg Stockholm När är det lagom hett? Reflektioner kring användningen av

Läs mer

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Dagens innehåll Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande v Hur små barn utvecklar anknytning (= nära känslomässiga band) till vissa vuxna v Anknytningens

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av terapeuter som har haft barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar på Terapikolonier sommaren 2012. Sammanfattning Utvärderingsenkäterna

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Disposition introduktion i mindfulness

Disposition introduktion i mindfulness Disposition introduktion i mindfulness Samhället NU och DÅ Stressfysiologi Kognitiva filter Vad händer i hjärnan Mindfulness verkningsmekanismer Forskning På gång Att träna mindfulness Här&Nu Jägar och

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi Mats Jacobson Ingrid Almgren Beteendeanalys en praktisk guide Verksam Psykologi Detta är en kort praktisk guide till hur du kan göra en klinisk beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Krisstöd vid allvarlig händelse

Krisstöd vid allvarlig händelse Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referens Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012).

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och

Läs mer

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Att synliggöra barnen på kvinnojour Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Hur startade det? Kerstin Almqvists forskningsrapport Ansvarig för projektet Barn som bevittnat våld

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer