Kvalitetsrapport KLARA Gymnasium Karlstad

Transkript

1 Kvalitetsrapport KLARA Gymnasium Karlstad 1

2 Innehållsförteckning KLARA Gymnasium KarlstadInnehållsförteckning... 1 Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt föregående års rapport... 4 Utveckla lärarnas digitala kompetens... 4 Utveckla framgångsrika undervisningsmetoder genom såväl extern som intern kompetensutveckling och utbyte av erfarenheter... 4 Utveckla och förtydliga strukturen med värdegrundsarbetet... 5 Funktionell kvalitet... 8 Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Nya utvecklingsområden

3 Vision och värdegrund KLARA Gymnasium Karlstad jobbar efter en vision med titeln Värmlands bästa skola Denna skrevs sommaren 2010 av den då nya skolledningen. Ett sammanfattande utdrag lyder enligt nedan: KLARA Gymnasium i Karlstad ska vara ett särpräglat och attraktivt val för blivande gymnasielever i Värmland. Alla lärare ska utgå från ett gemensamt sätt att tänka och undervisa. Undervisningen ska präglas av ett tydligt formativt förhållningssätt. Skolan ska vara ledande inom digital kompetens och personalen ska använda digitala verktyg som en naturlig del av vardagen. De elever som kommer till KLARA gymnasium i Karlstad ska lyckas med sina studier på bästa möjliga sätt. Alla elever ska ges goda möjligheter att klara av kurserna inom ramen för sin studietid. Skolan ska ha ett tydligt fokus på studier och ett arbetssätt som hjälper eleverna att få en inblick i sin egen lärprocess. Eleverna ska få möta en varierad undervisning som utmanar dem och på ett tydligt sätt involverar dem. De ska uppleva att lärarna inte lämnar dem ensamma med sina studier. Eleverna ska också i hög grad ha fått möjlighet att ta eget ansvar för studierna. En förutsättning för att eleverna ska lyckas med sina studier på bästa sätt är att eleverna känner trygghet. Eleverna på KLARA Gymnasium i Karlstad ska känna att skolan i stort präglas av en relation mellan lärare och elev som bygger på ömsesidig respekt och närhet. Grundfakta om skolan/förutsättningar Skolans namn: KLARA Gymnasium Karlstad Ansvarig chef: Andreas Johansson Organisation: Huvudman är Klaragymnasium AB Personal På skolan arbetar totalt 28 personer bestående av lärare, rektor, biträdande rektor, administratör, specialpedagog, studie- och yrkesvägledare, skolsköterska samt kurator. Lärartätheten ligger på 6,1 lärare per 100 elever. Elever Läsåret studerade 265 elever på KLARA Gymnasium i Karlstad fördelat på fem nationella program: Ekonomiprogrammet (EK), Estetiska programmet (ES), Hotell- och Turismprogrammet (HT), Naturvetenskapliga programmet (NA) samt Samhällsvetenskapliga programmet (SA). Budget med materiella resurser och lokaler Omsättningen för KLARA Gymnasium läsåret var ca 22 milj SEK. Undervisningen bedrivs i två byggnader om sammanlagt 2600 kvm på Kasernhöjden i Karlstad, varav halva lokalytan (ena byggnaden) anlades så sent som Lokalerna omfattar 18 klassrum, fem lärarrum, café, två matsalar samt 7 grupprum. Speciallokalerna består av en laborationssal, ett teknikrum samt en medielokal med foto- och filmstudio, speakerbås och sex redigeringsrum. Verksamheten visar upp ett positiv ekonomisk resultat om ca 2,5 milj SEK för läsåret , före skatt och overheadkostnader. Skolan har sedan starten 2001 visat upp ett positivt ekonomiskt resultat varje år. 3

4 Åtgärder enligt föregående års rapport Prioriterade utvecklingsområden från föregående års rapport Utveckla lärarnas digitala kompetens Målformulering Läsåret 12/13 tillämpar skolan 1-1-konceptet fullt ut (alla elever har en egen dator). Detta kräver att lärarlagets totala digitala kompetens utvecklas i syfte att ge möjlighet till bättre och effektivare undervisningsmetoder, samt öka intresset för undervisningen bland eleverna. Extern kompetens ska anlitas för inspiration och framställan av konkreta exempel. Därefter sker kompetensutvecklingen främst internt genom att följa upp resultat och inspirera varandra med goda exempel. Hur vi har arbetat mot målet Redan på arbetsårets första vecka anlitades extern kompetens som höll en workshop för hela lärarlaget och visade på en rad möjligheter att jobba med digitala verktyg. Därefter införlivade lärarna detta i sin undervisning och under läsåret diskuterades, på särskilt utsatt tid, erfarenheter pedagogerna emellan. Dessa diskussioner sattes flertalet gånger in i ett större sammanhang där hela klassrumssituationen behandlades. Vid tre enstaka konferenser under året var det dock enbart fokus på digitala verktyg i det pedagogiska arbetet. Resultat Användandet av digitala verktyg i undervisningen var vanligt redan tidigare, men har ökat ytterligare under läsåret. Framför allt så utvecklas nya metoder för att göra undervisningen intressant, och användandet av digitala verktyg för att involvera eleverna i undervisningen blir en allt mer självklar del av den pedagogiska vardagen. Som i alla stora projekt tar det tid att nå fullt genomslag. En sådan här produktidé kan aldrig anses avslutad, utan är i ständig utveckling. Det har under läsåret fötts nya idéer som till kommande läsår kommer att få ett större genomslag, t ex med användandet av Chroomebooks (en molnbaserad dator) och Google Drive / Google Apps som användbara verktyg för pedagogiska upplägg och formativ respons. Analys Som helhet har målsättningen uppfyllts, men som nämns ovan handlar det snarare om att sätta igång en evigt utvecklingsbar process som syftar till att ligga i framkant med integrationen av den tekniska utvecklingens möjligheter i undervisningen. Det här området känns lika relevant att fokusera på för kommande läsår som det förra, då vi fortfarande bara är i starten av ett spännande 1-1-koncept med alla de möjligheter och svårigheter det faktiskt innebär. Utveckla framgångsrika undervisningsmetoder genom såväl extern som intern kompetensutveckling och utbyte av erfarenheter Målformulering Det skall kontinuerligt planeras för gemensam tid som rör undervisning och (formativt) lärande. Denna tid ska mer specifikt ägnas åt att lära av varandra. Lärarna ska utbyta erfarenheter kring framgångsrika undervisningsmetoder (struktur, metod och innehåll), individanpassning, kursupplägg och formativt arbete med fokus på responsarbete. En viktig del i denna punkt är att arbetet utmynnar i någon form av (dokumenterad) konsensus för vad man kan kalla för lägstanivåer, alltså vad som är grundläggande krav för respons, kursupplägg etc. 4

5 Hur vi arbetat mot målet Vid inte mindre än 13 särskilda tillfällen under läsåret har arbetet med ovanstående målsättning genomförts. Därtill bör naturligtvis läggas till alla de informella diskussioner och samarbeten som blir en naturlig fortsättning av de formella träffarna. Eleverna har involverats klassvis vid två tillfällen och diskuterat frågor som rör undervisningsmetoder och respons. Dessa diskussioner har dokumenterats och analyserats. Lärarlaget har arbetat med samma frågeställningar som eleverna som sedan dokumenterats/analyserats. Ur den här processen föddes en form av handledande dokument, där skolledningen redovisade resultat, analyser och vad man bör uppmärksamma som pedagog på skolan. Utöver ovanstående har vi fått extern inspiration genom föreläsningar om undervisningsmetodik och ledarskap i klassrummet. Vi har även genomfört flera interna inspirationstillfällen då kollegorna sinsemellan ska inspireras och sprida varje enskild individs kompetens inom lärarlaget en oerhörd pedagogisk resurs som ofta glöms bort när man diskuterar kompetensutveckling. Resultat Den här typen av målsättning kan vara svår att mäta, men klart är att nya idéer spridits kollegor emellan och genom extern input. Skolledningen märker tydligt hur många lärare tagit till sig nya metoder och införlivar de rekommenderade metoder som nämnda analyser utmynnat i. Det har även gjorts två statistiska mätningar under läsåret. En genom den årliga elevenkäten via Academedia, samt genom en (också årlig) enkät av Karlstads kommun. Vid båda tillfällena får KLARA Karlstad mycket goda resultat gällande undervisning och bedömning. I Academedias enkät ligger skolan över snittet för såväl KLARA-skolorna som för hela Academediakoncernen (sid 21-22). I kommunens enkät får KLARA bäst resultat av samtliga skolor i kommunen under rubriken betyg och bedömning. Även under rubriken kunskap, lärande och utveckling får skolan en topplacering och ligger över snittet för Karlstadskolorna på samtliga sju frågor inom området, varav flera värden ligger anmärkningsvärt högt över snittvärdet. Toppresultatet nås på frågan lärarna är kunniga i sina ämnen där KLARA Karlstad får ett värde på 4,6 på den femgradiga skalan. Analys Målsättningen för året har uppfyllts undervisningsmetoderna har blivit mer framgångsrika och får fortsatt höga betyg av eleverna i de enkäter som genomförs årligen. Kursgenomströmningen är också god, vilket analyseras djupare i ett senare kapitel (sid 14-15)). Därmed inte sagt att undervisningen inte kan bli bättre. En utmaning är att nå ALLA elever, samt det faktum att lärarna skattar vissa av sina metoder högre än vad eleverna gör, vilket också analyseras senare i den här rapporten (sid 23). Utveckla och förtydliga strukturen med värdegrundsarbetet Målformulering Strukturen för värdegrundsarbetet på skolan behöver befästas ytterligare genom att den etablerade strukturen med dess aktiviteter kopplade till värdegrundsarbetet genomförs i enlighet med tidsplan men med nytt innehåll och fokus på t ex värdegrundsdagarna. Till strukturen bör fogas nya aktiviteter, i första hand fortbildning för personalen. Regelbunden kartläggning och analys av organisationen och dess arbetssätt ska utgöra en fortsatt självklar del av skolans värdegrundsstruktur i form av genomförande av både elevenkät och Friends-enkät samt efterföljande analys av resultaten (vilka involverar både personal och elever). Dokumentationen av resultaten samt analysen av dem ska ske i direkt anslutning till genomförda aktiviteter. 5

6 Hur vi arbetat mot målet Skolan har under läsåret med skollagens och läroplanens mål som utgångspunkt, arbetat utifrån den struktur för värdegrundsarbete som skolan sedan tre år tillbaka skapat former och rutiner för. Värdegrundsarbetets mål är att skapa en trygg och trivsam miljö för eleverna på KLARA Gymnasium i Karlstad. Rektor har tillsammans med skolans värdegrundsgrupp ansvarat för att de delar som utgör skolans värdegrundsarbete har genomförts och följs upp. Denna grundstruktur är uppbyggd kring gemensamma klass- och skolaktiviteter, två värdegrundsdagar, genomförandet av två elevenkäter, presentation och förankring av värdegrundsresultat för personal och elever, kontinuerliga diskussioner kring värdegrundsfrågor med personal och elever samt fortbildning i syfte att förankra värdegrundsfrågorna vetenskapligt. De båda enkäterna, organisationen FRIENDS enkät samt Academedias elevundersökning, har tillsammans bidragit till resultat som visar grad av elevnöjdhet (NKI), rekommendationsgrad och trivselgrad samt i vilken utsträckning, var och varför kränkningar försiggår. Resultaten har använts som grund i en analys vars främsta syfte är att hitta förutsättningar för en skolmiljö fri från kränkningar, diskriminering och trakasserier som eleverna trivs i genom formulerandet av åtgärder inför kommande läsår. Resultat Det är en i hög grad andel elever på KLARA Gymnasium i Karlstad som i Academedias enkätundersökning anger att de är nöjda, kan rekommendera skolan och trivs på KLARA Gymnasium i Karlstad. Siffrorna inom samtliga tre områden Nöjdkundindex (NKI), Rekommendationsgrad och Trivselgrad är genomgående lika högt eller högre än genomsnittet för både andra KLARA Gymnasium-skolor och skolor inom Academediakoncernen som helhet. Graden av nöjdhet, d v s Nöjdkundindex (NKI) ligger med sina 70% en bit från det internt uppsatta målet om 80%, men när det gäller Rekommendationsgrad samt Trivselgrad uppnår KLARA Gymnasium Karlstad målen. Resultaten från Academedias enkätundersökning på området studiemiljö samt Friendsenkäten på området trygghet och trivsel visar att 93% av eleverna svarar att de känner sig trygga i skolan. 96% av eleverna uppger i FRIENDS-enkäten att de känner sig trygga på skolan. En (1) elev uppger att hon/han blivit kränkt vid flera tillfällen, vilket är FRIENDS definition av mobbning. De vanligaste formerna av kränkningar sker psykiskt och på Internet. Särskilt tydligt är resultatet som visar att antalet elever som upplevt obehag när man läser något på nätet ökar. Resultaten när det gäller elevernas kännedom om innehållet i skolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling samt deras delaktighet i skolans trygghetsarbete är tydliga: 86% av eleverna säger att de helt eller delvis känner till innehållet i skolans likabehandlingsplan och 87% känner sig delaktiga i skolans trygghetsarbete. Analys Resultaten på FRIENDS-enkäten och Academediaenkäten visar höga trygghets- och trivselvärden. Såväl lärare som elever förmedlar att resultaten är grundade i på skolan befintligt goda relationer mellan lärare och elever samt elever emellan, känslan av tillänglighet p g a öppna dörrar in till rektor och lärare samt elevers uttalade ansvars- och samhörighetskänsla (som elever formulerar sitter i väggarna ). Lärare upplever också att eleverna ofta och på flera sätt ger uttryck för sin trygghet och känsla av trivsel och trygghet på skolan. Eleverna, när de får frågan i klassrumsdiskussioner, om vad det kan innebära att vara trygg eller otrygg, har dock svårt att se grupp- och skolrelaterade faktorer bakom känslan av otrygghet och vantrivsel och svarar i stort sett att det handlar om en osäkerhet hos eleven själv. 6

7 Flera grupper av elever lyfter dock i klassrumsdiskussioner upp grupp- och skolrelaterade orsaker till att elever känner sig trygga och trivs på en skola. Trygghet och trivsel i stor utsträckning handlar om att lära känna sin klass och skolan i stort vilket är en process som mentorn till stor del har ansvar för. Överhuvudtaget lyfter många elever vikten av att ha en god relation med sin mentor vilken kan bidra till att eleverna skapar goda relationer med sina klasskamrater men också med eleverna på hela skolan. I stort sett samtliga elever lyfter i klassrumsdiskussioner vikten av en aktiv mentor men också kontinuerliga klassrumsaktiviteter, och skolaktiviteter. Av dessa elev- och personaldiskussioner kan man således dra slutsatsen att skolan bör fortsätta och utveckla sitt arbete med att rusta mentorer för ett aktivt arbete med eleverna. En annan slutsats som man kan dra utifrån klassrumsdiskussionerna är att skolan också bör fortsätta med att avsätta tid för klass- och skolaktiviteter. Eleverna formulerar detta ofta och tydligt som en bidragande faktor till deras upplevelse av trygghet och trivsel. Frågorna om respekt mellan eleverna och huruvida personalen tar hänsyn till elevernas synpunkter eller inte men också bryr sig om dem samt tar ansvar för att alla ska behandlas med respekt är viktiga frågor betonar eleverna. Även i detta betonar eleverna mentorns betydelse för elevernas upplevelse av trygghet och trivsel. Att eleverna så tydligt gör denna koppling mellan mentorns inställning och aktivitet å ena sidan och elevernas upplevelse av trygghet och trivsel visar att skolan behöver fortsätta att ställa frågor om upplevd respekt mellan lärare och elever samt elever emellan. Tendensen att kränkningar mellan elever på Internet ökar är tydlig. Eleverna ger en samstämmig bild i klassrumsdiskussionerna: att det som sker på nätet inte är skolans ansvar. Men de föreslår att lärare rör sig mer bland elever i allmänna utrymmen. Då finns en möjlighet att upptäcka den psykiska mobbningen och förtroendet och tilliten för andra vuxna på skolan ökar vilket gör att elever vågar berätta om sådant de varit utsatta för på nätet. Drygt hälften av eleverna skulle idag vända sig till en vuxen på sin skola om de blivit utsatta på nätet vilket visar att skolan bör arbeta mer med nätet som en arena för kräkningar. Under det kommande årets värdegrundsarbete bör denna aspekt därför finnas med. 7

8 Funktionell kvalitet Arbetssätt och mätmetoder De nationella målsättningar som finns är att samtliga elever som påbörjar gymnasiestudier ska fullfölja sina studier inom fyra år. Av den anledningen redovisar skolverket i sin statistikdatabas varje skolas resultat efter fyra år i första hand. Nedan beskrivs vad som redovisas i detta kapitel, samt hur vi mäter och vad målsättningen är. Fullföljd utbildning inom 4 år (Mål: 100%) Fullföljd utbildning inom 4 år per program (100%) Behörighet till universitets- och högskolestudier inom 3 & 4 år (100%) Behörighet till högskolestudier per program inom 3 & 4 år (100%) Genomsnittlig betygspoäng (Högre än rikssnittet) Genomsnittlig betygspoäng per program (Högre än rikssnittet) Överensstämmelse mellan resultat på NP och satta betyg (I så stor utsträckning som möjligt) I tidigare kapitel (sid 4-5) finns det beskrivet hur skolan har arbetat för ökad måluppfyllelse under läsåret genom att arbeta med undervisningsmetoder, bedömning och formativ respons alla nyckelfaktorer för att nå framgångsrika studieresultat. Utöver nämnda arbete har skolan även arbetat med stödinsatser, elevernas studieteknik och en tydlig närvaropolicy (beskrivs nedan). Stöd och studieteknik är en åtgärd som skolan arbetar med kontinuerligt. Mentor, elev, vårdnadshavare, undervisande lärare eller annan personal anmäler till specialpedagog eller rektor om man anser att en elev riskerar att inte nå målen. Tidiga åtgärder och insatser är nyckelfaktorer för att hjälpa elever med studiesvårigheter och skolan försöker därför fånga upp eleverna omedelbart. Elevhälsoteamet (EHT) kan tillsammans med de olika kompetenser man besitter hitta lösningar på elevens behov utifrån individ-, gruppoch organisationsnivå. Stöd för elever att nå målen har sett olika ut då individuella lösningar är en förutsättning. Ett exempel på individnivå kan vara enskilt stöd där eleven själv uttryckt att den vill komma ifrån klassrummet eller anpassade upplägg/uppgifter i samråd mellan elev, lärare och specialpedagog. På organisationsnivå kan det t ex handla om att förstärka handledningsresurserna på de mattestugor som skolor anordnar, så att fler elever ska kunna få hjälp snabbt. Skolans specialpedagog har en stor roll i arbetet med kursgenomströmning och högre måluppfyllelse. Specialpedagogen är flexibel och jobbar med lösningar efter behov - i klassrummet för att där fungera som extra resurs tillsammans med undervisande lärare eller som handledare för elever i behov av bättre studieteknik. En god studieteknik är något som många elever saknar. Med ganska enkla medel har elever gjorts medvetna om olika och effektivare sätt att ta del av och visa sina kunskaper. Under senare hälften av vårterminen har studiekvällar erbjudits efter skoltid, en gång i veckan under två timmar. Specialpedagog har funnits som stöd och resurs. Vid varje tillfälle har elever som behövt slutföra skolarbete varit närvarande och varit hjälpta i att få extra tid. Sistaårselever som haft pågående prövningar har under senare hälften av vårterminen haft obligatorisk närvaro på all schemalös tid mellan kl Här har specialpedagog tagit närvaro samt funnits som stöd i elevernas arbete med att slutföra prövningarna. Specialpedagog har även arrangerat en sommarskola vecka 25 och 26 (efter terminsslut) för alla elever. Här har avgångseleverna fått möjlighet att göra klart enstaka uppgifter för att nå gymnasieexamen och yngre elever har getts möjlighet att göra klart uppgifter för att vara bättre förberedda inför skolstart höstterminen

9 Även studieplanering av elevers skolarbete har utförts av specialpedagog. En särskild mall används för att upprätta en planering tillsammans med eleven, vilket åskådliggör de uppgifter som ska göras, samt när och hur. Det här minskar den upplevda stressen hos eleven och förutsättningarna att klara studierna blir bättre. Elevers frånvaro, och därmed begränsade möjligheter att ta till sig undervisningen, är en stor bidragande orsak till att elever inte klarar av att nå målen eller högre resultat. Skolan har därför jobbat redan från skolstart med att förtydliga vikten av närvaro. Vid introduktionssamtal har mentor med elev och vårdnadshavare förmedlat vikten av närvaro för goda studieresultat, samt förmedlat skolans rutiner för närvaro. Vid varje månadsslut har en kontroll av elevers närvaro genomförts i detalj. Man granskar om det är specifika kurser, utspridd frånvaro eller om det finns andra återkommande mönster som tyder på olovlig frånvaro. Om frånvaron varit för hög eller där en misstanke om att enstaka eller fler kurser skulle kunna ligga i riskzonen har eleven kallats till ett möte till rektor med krav (om nödvändigt) om läkarintyg. Vid flera tillfällen kallas även vårdnadshavare och vid enstaka tillfällen har hela EHT varit inblandat. Uppföljning av målen: Ovanstående mål följs upp genom att mäta resultatet på avgångseleverna För resultaten inom 4 år används Skolverkets officiella statistik för avgångseleverna 2013, kompletterat med resultatet för de elever som har läst ett fjärde läsår. Överensstämmelse mellan NP och kursbetygen har analyserats i samband med respektive kursavslut. Efter varje avslutad kurs gör ämnesläraren en analys av de underkända betygen utifrån individ-, grupp- och organisationsnivå. Skolledningen och specialpedagogen sammanställer och analyserar sedan resultaten. När en elev avbryter sina studier eller byter skola genomförs alltid utskrivningssamtal för att de bakomliggande faktorerna till avbrottet ska bli kända för skolan. Resultat Fullföljd utbildning inom fyra år / Andel elever med slutbetyg Notera att det är de gamla programnamnen som anges nedan. GY11-utbildningarna startades först 2011 och kan redovisas först Program Antal elever Skola Riket Antal elever Skola HP 9 94% 79% 18 78% MP 20 85% 81% 9 100% NV % 91% 20 75% OP 5 100% 81% 10 80% SP 36 89% 87% 45 91% Totalt 82 84% 76% % (statistik för riket läsåret 2014 publiceras först i november 2014) 9

10 Slutbetyg med högskolebehörighet inom 4 år Program Antal elever Skola Riket Antal elever Skola HP 8 88% 79% 16 88% MP 17 88% 86% 9 100% NV 12 93% 95% 15 93% OP 5 80% 83% 8 100% SP % 92% 44 98% Totalt 78 93% 87% 92 96% Gymnasieexamen inom 3 år (avgångselever 2014) Program Andel gy.examen Antal elever som lämnar skolan ESEST 60% 15 HT 82% 11 NA 100% 13 SA 86% 28 Totalt 82% 67 * 7 elever läser förlängd studiegång läsåret 14/15 Siffrorna för 2014 är av skolan uträknade på avgångseleverna 2014 (tre år). Det finns ännu inga elever som har läst fyra år inom GY11-strukturen. Genomsnittliga betygspoäng Program Antal elever Skola Riket Antal elever Skola HP / HT 8 13,5 12, ,3 MP / ESEST 17 12,7 13, ,7 NV /NA 12 15,9 16, ,2 OP 5 i.u. 13,4 SP / SA 36 15,6 14, ,1 Totalt 78 14,9 14, ,4 Sifforna för 2013 är hämtade från Skolverkets statistikdatabas (fyra år). Siffrorna för 2014 är av skolan uträknade på avgångseleverna 2014 (tre år). 10

11 Överensstämmelse mellan NP och kursbetyg Engelska Antal betyg Lägre än NP Samma som NP Högre än NP En 5 Klaragymnasium ,0% 65,3% 22,7% Klara Karlstad 76 27,6% 42,1% 30,3% En 6 Klaragymnasium 353 8,5% 66,0% 25,5% Klara Karlstad 58 24,1% 51,7% 24,1% Matematik Antal betyg Lägre än NP Samma som NP Högre än NP Ma 1b Klaragymnasium 167 0,6% 56,3% 43,1% Klara Karlstad 49 0,0% 44,9% 55,1% Ma 2b Klaragymnasium 156 0,0% 39,7% 60,3% Klara Karlstad 45 0,0% 15,6% 84,4% Ma 2c Klaragymnasium 75 1,3% 44,0% 54,7% Klara Karlstad 43 0,0% 46,5% 53,5% Ma 3b Klaragymnasium 96 0,0% 40,6% 59,4% Klara Karlstad 5 0,0% 0,0% 100,0% Ma 3c Klaragymnasium 74 1,4% 50,0% 48,6% Klara Karlstad 6 0,0% 16,7% 83,3% Ma 4 Klaragymnasium 88 4,5% 44,3% 51,1% Klara Karlstad 12 0,0% 16,7% 83,3% 11

12 Svenska Antal betyg Lägre än NP Samma som NP Högre än NP Sv 1 Klaragymnasium ,3% 54,8% 28,8% Klara Karlstad 94 25,5% 58,5% 16,0% Sv 3 Klaragymnasium ,0% 45,6% 43,4% Klara Karlstad 35 17,1% 68,6% 14,3% Analys och bedömning av måluppfyllelsen De nationella målen för fullföljd utbildning är att samtliga elever ska slutföra sina studier (slutbetyg/gymnasieexamen) inom fyra år. Denna målsättning är självklar, då man givetvis inte kan ha målsättningen att en viss andel ska misslyckas. Verkligheten är naturligtvis svårare (få, om ens någon, gymnasieskola i Sverige har uppfyllt den nationella målsättningen) och en mer rimlig siffra är den av Academedia Teoretiska Gymnasieskolors (ATG) målsättning att 80% av eleverna ska slutföra sina studier inom fyra år. Totalt sett har KLARA Gymnasium Karlstad mycket goda resultat i förhållande till riksgenomsnittet och ligger klart över år efter år. Även i förhållande till Academedias egen målsättning klarar skolan målen med marginal. Vad det gäller enskilda program ser det lite olika ut, dels mellan programmen men också från år till år, men i samtliga fall ligger man över riksgenomsnittet och klarar Academedias uppsatta målsättningar. I några fall (NV 2013, OP 2013 samt MP 2014) klarar man även de nationella målsättningarna om full genomströmning. På det naturvetenskapliga programmet tilldelades samtliga elever ett slutbetyg (inom 4 år) Den siffran sjönk till 75% för Av de fem elever som ej nådde slutbetyg avbröt fyra av dem sina studier på KLARA redan i åk 1, vilket innebär att skolan haft obefintliga möjligheter att hjälpa dem i deras studier därefter. Av de övriga elever som stannade kvar nådde 94% av eleverna både slutbetyg och högskolebehörighet. På HP/Turismprogrammet sjönk andelen slutbetyg från 94% år 2013 till 78% år Även på OP sjönk resultaten från 100% till 80%. I båda fallen rör det sig om små populationer där varje enskild individ får ett stort utslag. Det är en del av förklaringen, men ytterligare faktorer finns vilket finns förklarat längre ned i texten. På MP och SP ökade måluppfyllelsen 2014 jämfört med tidigare år. Likaså ökade den totala måluppfyllelsen med en procentenhet och slutade på 85%. Vad gäller slutbetyg med högskolebehörighet visar skolan upp mycket goda resultat. 93% av eleverna med slutbetyg blev högskolebehöriga 2013 (att jämföra med riksgenomsnittet om 87%) och 2014 nådde hela 96% av eleverna högskolebehörighet. Liksom för statistiken om slutbetyg publicerar Skolverket nationell jämförelsestatistik för året (2014) först i november, men det är ingen tvekan om att KLARA Karlstads resultat kommer att stå sig mycket bra i en jämförelse. Den genomsnittliga betygspoängen för avgångselever har under flera års tid ökat dramatiskt på skolan. En omstrukturering i programutbudet och tydligare profil på skolan har inneburit att fler elever med högre meritvärde har sökt sig till KLARA Karlstad, vilket naturligt även innebär en ökning av meritvärdet vid avslutad utbildning låg den 12

13 genomsnittliga betygspoängen högre än riksgenomsnittet. För 2014 finns som sagt inga jämförelsesiffror ännu, men den positiva utvecklingen på enheten bryts för första gången på länge då snittet sjönk från 14,9 (2013) till 13,4 (2014). Intressant är dock att kullen med det lägre betygssnittet ökade sitt meritvärde mer under sin gymnasietid (+1,1) jämfört med föregående årskull (+1,0), som alltså hade högre poängsnitt. Förklaringen till det lägre betygssnittet verkar således finnas i det faktum att meritvärdet på de intagna faktiskt var lägre än föregående årskull. En annan mycket betydelsefull faktor är högst sannolikt det nya betygssystemet (se mer nedan), då siffrorna för 2014 baseras på de avgångselever som nu (2014) lämnar skolan efter tre års studier. För de elever som nu tog studenten (2014) var det första gången en årskull gick ut med det nya betygssystemet i GY11. För dessa elever finns ännu ingen jämförelsestatistik och egentligen är det för tidigt att dra några slutsatser om vad som är bra och mindre bra resultat, men självklart är det ändå intressant att se hur resultaten ser ut för den här gruppen. Som en intressant jämförelse kan nämnas att den årskull som lämnade grundskolan för första gången med det nya betygssystemet hade betydligt lägre andel högsta betyg jämfört med det gamla betygssystemet. Andel A vid avslutade studier på grundskolan var 2% av samtliga betyg i Sverige. Andel MVG i det gamla systemet var 15%, så det finns fog för att tro att betygsresultaten i GY11 kommer vara lägre jämfört med elever verksamma i det tidigare betygssystemet. Det ska också nämnas att kraven i det nya betygssystemet faktiskt är högre än tidigare, vilket självklart bidrar till den bilden. För KLARA Karlstads avgångselever 2014 kan man dock se att resultaten för fullföljda studier endast efter tre år ligger i paritet med tidigare års avgångselever inom fyra år, vilket är mycket positivt. 82% av eleverna tilldelades en gymnasieexamen, jämfört med 85% slutbetyg året tidigare. Som nämndes ovan baseras årets siffra endast på studier genomförda på tre år. Ett antal elever kommer att läsa ett extra läsår så resultaten för fullföljda studier inom fyra år kommer med hög sannolikhet att öka när vi nästa år sammanställer resultaten för 2014 års avgångselever. Orsaker till resultat De bakomliggande faktorerna till de goda resultaten är naturligtvis flera. De mest väsentliga beskrivs i tidigare kapitel Åtgärder enligt föregående års rapport (sid 4-5) samt under rubriken Arbetssätt och mätmetoder i detta kapitel (sid 8-9). Det beskrivna arbetet under rubriken Arbetssätt och mätmetoder, med tidiga insatser (närvaro, stöd mm.) samt hjälp med studieplanering, har resulterat i att färre åtgärdsprogram har behövt utfärdas. Full effekt av det arbete som skolan bedriver bedömer vi få genomslag i måluppfyllelsen först hos de elever som avslutar sina studier vårterminen Den strikta och tydliga närvaropolicyn har visat sig ha mycket god effekt på närvaron i årskurs 1 och 2. Bland de äldre eleverna (åk3) har effekterna tyvärr varit sämre. Det är, uppenbarligen, inte alltid lätt att lära gamla hundar att sitta. Den totala effekten har dock blivit att elever uppmärksammat att närvaro är något som skolan tar på stort allvar (med god grund i forskning om framgångsrika studieresultat). Konsekvenserna för den enskilda eleven (vid upprepad frånvaro) har varit att studiebidraget dragits in vilket i sig varit en motivationsfaktor för att återgå till studierna men framför allt att nödvändiga åtgärder satts in, vilket naturligtvis gynnar alla parter. Orsaker till ej fullföljda studier Det finns flera orsaker till att elever inte fullföljer sina gymnasiestudier. Genom lärarnas kursanalyser, elevsamtal vid avbrott (sammanställda av rektor) och vid studiesvårigheter (sammanställda av specialpedagog) samt information som framkommer på EHT-möten, framgår en tydlig bild av vilka bakomliggande faktorer som påverkar att elever inte 13

14 slutför sina studier. Problemen och utmaningarna är många allt från studietrötthet och utformningen av examinationer till tidsbrist både för lärare och elever. Många av dessa faktorer som framkommit i analysen kan ha påverkan på den omedelbara kursgenomströmningen (d v s när kursen precis avslutas), men är sällan avgörande för att man efter avslutade studier inte når slutbetyg/gymnasieexamen. De flesta underkända betygen som sätts korrigeras genom prövningar, vilket å andra sidan skapar en större arbetsbörda för både elever och lärare. Av den anledningen är det viktigt och intressant att jobba med metoder för högre kursgenomströmning. De tyngre orsakerna, som faktiskt innebär att elever inte fullföljer sin utbildning, är dock färre men mycket tydliga. En av de vanligaste orsakerna till studieavbrott, att man t ex byter skola, är att eleven inte längre orkar pendla från hemorten. Avbrottssamtalen ger en entydig bild och det här fenomenet har vi sett under flera år. Att en elev byter skola betyder dock inte per automatik att man inte slutför sina studier. Om eleven i fråga tilldelas slutbetyg/gymnasieexamen på sin nya skola ses de i statistiken som positiva tal. När Skolverket räknar ut andelen elever som fullföljer sina studier utgår man från de elever som fanns på skolan den 15 oktober i åk1 oavsett om någon sedan byter skola. Den enskilt och överlägset största orsaken till ej fullföljda studier är psykisk ohälsa hos eleven. Det varierar från år till år, men i ca procent av fallen är just detta orsaken, siffror som kan ses som väldigt höga. I de flesta fall har skolan i samråd med elev, vårdnadshavare och medicinsk/psykiatrisk personal insett att de åtgärder skolan satt in i form av anpassad studiegång varit utan effekt då eleven ändå inte kunnat tillgodogöra sig upplägget. Att förebygga ovan beskrivna problematik är naturligtvis inte helt enkelt, men ökade kurativa resurser är skolans främsta förebyggande arbetsmetod i kombination med att kompetensutveckla lärarna i hur man som pedagog kan underlätta studierna för personer som lider av psykisk ohälsa. Det är dock värt att poängtera att det finns orsaker även på gruppnivå, där skolan faktiskt har möjlighet att påverka i större grad. Även här (vilket konstateras redan i den inledande delen av kapitlet) är tidiga åtgärder och stödinsatser avgörande. Skillnaden mellan en god och mindre god kursgenomströmning kan underlättas genom att läraren: Tar initiativet till att hjälpa eleven. Det är vanligt att läraren frågar om allt går bra med ett jakande svar som följd. Vid deadline för uppgiften/produktionen visar det sig att så inte var fallet. Vid god kursgenomströmningen har det varit tydligare att läraren inte frågar hur det går, utan sätter sig med eleven och gör sin egen bedömning. På så sätt kan nödvändiga insatser sättas in tidigare och eleven hamnar inte efter. Ger möjlighet till muntlig komplettering. Detta är mest effektivt i direkt anslutning till en examination och är främst möjligt när det handlar om småsaker som fattas. Då kan eleven gå vidare i kursen utan att hamna efter i sina studier. Ger respons som eleven förstår. Tydlig respons, med vad som är bra och vad som kan utvecklas i framåtsyftande ton. Det finns en tydlig skillnad i den respons som ges på skolan. Att endast hänvisa till kunskapskraven är inte alltid tillräckligt, då många elever har svårt att förstå vad kunskapskraven faktiskt innebär rent konkret. Varierar sina examinationer. Det har visat sig att många elever kan tröttna på en typ av enformighet i examinationer. Som lärare, och som lärarlag, är det därför viktigt att stimulera eleverna i det här sammanhanget med fördel i samråd med eleverna själva! Ansvarar för att det råder studiero i klassrummet. En nyckelfaktor. KLARA Karlstad har generellt sett en god studiero sett till de enkäter som genomförts, 14

15 men skillnaden mellan klasser och lärare finns. Det här är naturligtvis en ledarskapsfråga som är och kommer att vara aktuell i de pedagogiska diskussionerna på skolan. Samstämmighet mellan kursbetyg och betyg på NP De nationella proven ska fungera som ett stöd för läraren i dess bedömning och verka som en rådgivande funktion för hur de olika nivåerna på kunskapskraven kan tolkas. Proven får dock inte vara av direkt avgörande betydelse för ett betyg, vilket är en vanlig missuppfattning. Enligt läroplanen ska läraren använda all information som finns tillgänglig om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven. Läraren ska göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper vid betygssättningen. Inget prov, inte ens ett nationellt prov, kan ensamt utgöra betygsunderlaget Skolverket, Underlag för betygsättning (2014) Läsårets resultat på de nationella proven i engelska och svenska ligger väl i linje med kursbetygen. Att det finns en viss felmarginal åt både högre och lägre betyg är helt naturligt och behöver inte kommenteras ytterligare. Vad det gäller resultaten i matematik finns det dock anledning att titta närmare på det faktum att kursbetygen i betydligt högre grad är bättre än resultaten på de nationella proven. Det kan i sammanhanget nämnas att förra läsåret var förhållandena de direkt motsatta, d v s att betygen på de nationella proven överlag var bättre än själva kursbetygen. Matematiklärarna har varit desamma båda läsåren, så skillnaderna är viktiga och intressanta att analysera. Just olikheterna mellan läsåren förklarar matematiklärarna med att svårighetsgraden på proven har skiljt sig anmärkningsvärt mycket från år till år. Konstruktionen på de nationella proven i matematik har diskuterats flitigt såväl medialt som inom koncernen och nivåskillnaderna utgör självklart ett problem. Men för att återgå till huvudämnet, d v s årets resultat och skillnaderna jämfört kursbetygen, analyserade skolans matematiklärare denna fråga med följande slutsats: Den största förklaringen till att kursbetygen är högre än resultaten på de nationella proven är skolans pedagogiska arbetssätt. Matematik är ett ämne som många elever har svårt för och även på Klara Karlstad når en betydande del av eleverna inte kunskapskraven för minst E på de ordinarie examinationer som genomförs. Om en elev inte klarar examinationen får denne omedelbart möjlighet att komplettera de kunskapskrav som inte uppnåtts. Snabba åtgärder i form av stöd och extra repetition/kompletteringsmöjligheter har visat sig ha mycket goda effekter på resultaten i matematik. Samma tillvägagångssätt tillämpas efter de nationella proven. De kunskapskrav som eleven inte uppnått kompletteras så fort proven är rättade. Lägg därtill att varje elev på Klara Karlstad måste (i matematiken) arbeta med hjälpmedel i form av en egenskriven formelsamling. För de flesta elever fungerar denna som en trygghetsfaktor som de sedan inte har på nationella proven, men som finns tillgängliga i kompletteringssituationen. De goda kursresultaten (jämfört med resultaten på de nationella proven) är alltså en effekt av snabba åtgärder och ett formativt förhållningssätt där utvecklingen sker stegvis inom tydliga och bestämda ramar. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling Att resultaten och måluppfyllelsen på skolan är mycket goda innebär inte att allt är perfekt. Tvärtom finns det mycket som kan utvecklas och det gäller också att hela tiden hänga med i de förändringar som hela tider sker i samhället och mellan generationer/årskullar. Dessa förändringar bör också spegla skolan och man kan se en tendens att de elever som nu börjar gymnasiet har en god förmåga att på egen hand lösa utmaningar i sin studiesituation. Men det finns också en betydande andel som 15

16 behöver stöd för att nå sina mål och lyckas i sina studier oavsett om det handlar om någon som har svårt att nå målen eller någon som siktar på högsta betyg. I det här kapitlet lyfter vi fram ett antal faktorer där utvecklingsarbete är nödvändigt för att nå dessa målsättningar. Våra kommande insatser skulle kunna samsas under en enda rubrik ökad kursgenomströmning direkt efter avslutad kurs. Rubriken omfattas av ett antal områden som ledarskap i klassrummet, digital kompetens, kursgenomförande och tidiga stödinsatser från lärare. Just de två sistnämnda punkterna kommer vi att lägga extra fokus på kommande läsår, vilket beskrivs i kapitlet Nya utvecklingsområden (sid 26). Arbetet med ledarskap och digital kompetens är redan påbörjat och kommer att fortlöpa även under nästa läsår. 16

17 Upplevd kvalitet Arbetssätt och mätmetoder: Följande mätmetoder ligger till grund för innehållet i detta kapitel: Academedias elevenkät, som mäter nöjdhet, trivsel och studiemiljö. FRIENDS elevenkät, som behandlar trygghet, trivsel och graden av kränkningar. Karlstad kommuns elevenkät, som är en övergripande kvalitetsundersökning i ett antal skolrelaterade områden, t ex undervisning och bedömning. Academedias medarbetarenkät, som mäter arbetsmiljö och nöjdhet hos personalen. Nedan presenteras mer ingående hur skolan arbetat med det viktiga värdegrundsarbetet under läsåret. Under läsåret har skolan arbetat systematiskt med att utifrån skollagens och läroplanens mål upprätthålla och utveckla det arbete som ska bidra till att skapa en trygg men också trivsam miljö för eleverna på KLARA Gymnasium i Karlstad. I detta arbete har också koncernens mål för elevnöjdhet (NKI, rekommendationsgrad och trivselgrad) samt skolans kvalitetsmål kring det systematiska värdegrundsarbetet utgjort utgångspunkt, eftersom de rutiner som detta arbete är uppbyggt kring har som syfte att bidra till måluppfyllelsen av de nationella och centrala målen om en skolmiljö fri från kränkningar, diskriminering och trakasserier. Drivande i detta arbete med att skapa en skola som elever kan känna sig trygga i och nöjda med har skolans rektor, värdegrundssamordnare samt skolans värdegrundsgrupp varit. Värdegrundsgruppen består av värdegrundssamordnare, specialpedagog, biträdande rektor och två lärare. Värdegrundsgruppen och dess samordnare ansvarar tillsammans med rektor för att de delar som utgör skolans värdegrundsarbete planeras, genomförs och följs upp. Denna grundstruktur är uppbyggd kring: En enkät konstruerad av organisationen FRIENDS 2. Academedias enkätundersökning 3. Planering, genomförande och utvärdering av två värdegrundsdagar 4. Presentationer av enkätresultat för personal och elever 5. Elevreferensgrupper 6. Klassrumsdiskussioner 7. Personaldiskussioner 8. Fortbildning av personal 9. Gemensamma klass- och skolaktiviteter. Skolan genomförde under läsåret två enkätundersökningar för att mäta graden av upplevd kvalitet på området Trygghet och trivsel; FRIENDS-enkäten och Academedias enkätundersökning. Den senare ersatte tidigare års Elevenkät. FRIENDS-enkäten är en enkät som organisationen FRIENDS konstruerat och som genomförs i skolans samtliga klasser under vårterminen. Årets enkät har haft samma upplägg som de tidigare två åren som skolan använt sig av den. Enkäten innehåller frågor som kan härröras till tre områden: 1. Trygghet och trivsel 2. Förekomst av kränkningar 3. Skolans likabehandlingsarbete Skolan får efter att eleverna genomfört enkäten ta del av FRIENDS analys av resultaten genom att en representant för organisationen träffar skolans värdegrundssamordnare. Skolans värdegrundsgrupp, personal och elever får därefter ta del av en sammanfattning

18 av resultaten genom en presentation av de viktigaste resultaten (genomförd av värdegrundssamordnare). Syftet med presentationen för värdegrundsgruppen, personal och elever är att förankra resultaten i verksamheten, hos lärare och elever, men också att samla in synpunkter och förslag på åtgärder till utvärderingen av värdegrundsarbetet på skolan. En sammanfattning av resultaten presenteras för personalen i början av läsårets andra termin. Personalens synpunkter och förslag på åtgärder dokumenteras och analyseras. Eleverna möter resultaten genom att lärarna tar med sig en sammanfattning av resultaten samt ett urval frågor att diskutera ut i klasserna. Frågorna som ligger till grund för dessa klassrumsdiskussioner handlar om faktorer bakom upplevd trygghet och otrygghet, otrygga platser, tillgängligheten och förtroendet för de vuxna på skolan, åtgärder i samband med kränkningar samt sättet eleverna blivit kränkta på. Frågorna syftar till att samla in elevernas synpunkter och förslag på åtgärder. Klassrumsdiskussionen dokumenteras av mentorerna och sammanställs av värdegrundsamordnaren för att kunna användas i den senare uppföljningen och utvärderingen av skolans värdegrundsarbete. Resultaten från FRIENDS-senkäten jämförs i den mån det är möjligt med resultaten från den enkät som Academedia genomför inom samtliga verksamheter som ingår i koncernen. Antal svarsalternativ skiljer sig mellan enkäterna och FRIENDS-enkäten ger också stort utrymme för textsvar, så undersökningarna kompletterar varandra på olika sätt. Resultaten av Academedias enkätundersökning utgör tillsammans med FRIENDSenkäten, en stor del av grunden i analysen av skolans värdegrundsarbete och formulerandet av åtgärder inför kommande år på området. Samtliga påståenden/frågor i Academedias enkätundersökning har besvarats på en 10- gradig skala där 1 betyder "instämmer inte alls" och 10 "instämmer helt". Resultaten i Academedias enkätundersökning som beräknas som andelen nöjda, är andelen (i %) som angett alternativen 7-10 på den 10-gradiga skalan. Värdegrundsgruppen på skolan har haft till uppgift att diskutera resultaten av de båda enkätundersökningar som genomförts på skolan - för att med synpunkter och förslag på åtgärder bidra till uppföljningen av värdegrundsarbetet. Värdegrundsgruppen har också haft till uppgift att planera och genomföra de två värdegrundsdagar som skolan genomför varje läsår. Värdegrundsdagarna genomförs enligt en struktur planerad utifrån en "treårscykel". Tanken är att skolans alla elever ska få möta ett genomtänkt upplägg och innehåll under de två dagar per läsår som skolan bryter undervisningen för att helt fokusera på värdegrundsfrågor och låta eleverna mötas över klassgränserna. Under det första värdegrundsåret får eleverna ta del av föreläsningar, workshops och filmer i syfte att lägga en grund för kommande år genom att diskutera vad kränkningar är och hur de kan komma till uttryck. År två innehåller fördjupningar, tema och egna erfarenheter och år tre ytterligare fördjupningar och teman. Efter värdegrundsdagarna genomför eleverna en utvärdering i vilken de tar ställning till innehållet och upplägget på dagarna men också ombeds ge sina förslag på innehåll de kommande värdegrundsdagarna. Svaren används som utgångspunkt när värdegrundsgruppen planerar kommande års värdegrundsdagar. För att alla som arbetar i skolan aktivt ska kunna främja likabehandling av individer och grupper behöver också kunskap om kränkningar finnas hos skolans personal. Under året har därför lärare vid ett specifikt tillfälle genomgått fortbildning för att få kunskap om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår på nätet och vilka åtgärder som har visat sig vara framgångsrika på skolor i det förebyggande arbetet mot 18

19 kränkande behandling på nätet. Fortbildningen bestod i en föreläsning av Linda Beckman från Karlstads Universitet. Linda Beckman, fil dr. vid Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa på Karlstads Universitet, har i sin avhandling Traditionell mobbning och nätmobbning bland svenska ungdomar - könsskillnader och samband med psykisk hälsa forskat kring hur internet används av ungdomar och hur denna användning kan relateras till mobbning. Linda Beckmans föreläsning på KLARA Karlstad hade rubriken Forskningsperspektiv på nätmobbning och handlade också om hur personal på skolor kan arbeta med att förebygga mobbning utifrån en vetenskaplig grund. Uppföljning av målen: Läsåret har samtliga teoretiska utbildningar inom Academedia följande gemensamma målsättningar när det gäller upplevd kvalitet när det gäller nöjdhet med skolan och trivsel. Dessa målsättningar är satta endast utifrån Academedias elevenkät. Elever: - NKI: 80% - Rekommendationsgrad: 80% - Trivselgrad: 80% Resultat AcadeMediaenkäten Skala Skolenkät NöjdKundIndex Rekommendationsgrad (Andel 7-10) AcadeMedia totalt AcadeMedia Grundskola AcadeMedia Gymnasium KLARA Gymnasium KLARA Karlstad Skolenkät 2013 Trivselgrad (Andel 7-10) Studiemiljö (Andel 7-10) Undervisning (Andel 7-10) AcadeMedia totalt AcadeMedia Grundskola AcadeMedia Gymnasium KLARA Gymnasium KLARA Karlstad

20 KLARA Academedia Skola Värdegrund, skala totalt totalt På min skola behandlar eleverna varandra med respekt Personalen på min skola tar anvar för att alla ska bli behandlade med respekt Jag känner mig trygg i skolan Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan Jag tycker att personalen på skolan tar hänsyn till vad vi elever tycker och tänker Undervisningskvalitet, skala Skola KLARA totalt Academedia totalt Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig. Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen Friendsenkäten Värdegrund, skala LÅ LÅ Personalen bryr sig om eleverna på skolan Det är bra stämning i min klass Jag känner mig trygg i skolan Jag vet någon i personalen som jag kan prata med om jag behandlas illa i skolan Jag umgås med någon på rasterna Jag känner mig ensam i skolan 1 1 Till ovanstående frågeställningar fanns en rad följdfrågor, samt utrymme för textsvar. 20

21 Karlstad kommuns kvalitetsenkät Frågeområde, skala 1-5 KLARA Karlstad totalt Trygghet och trivsel 4,3 4,1 Utveckling, lärande och kunskaper 4,2 3,9 Ansvar och inflytande 3,9 3,6 Bedömning och betyg 4,1 3,8 Helhetsintryck och rekommendationer 4,5 4,3 Totalt genomsnittligt resultat, samtliga frågeområden 4,2 4,0 Frågorna under respektive frågeområde var enligt nedan: Trygghet och trivsel Jag känner mig trygg i skolan Det är arbetsro på lektionerna Jag tycker att det är roligt att gå på skolan Det råder en positiv stämning på min skola Det är trevliga lokaler på skolan Pojkar och flickor har lika villkor i skolan Tillgängligheten till elevhälsovård är god på min skola Jag blir bra bemött i skolan Utveckling, lärande och kunskaper Jag stimuleras till lärande och utveckling Jag får extra hjälp om jag behöver Undervisningen håller hög kvalitet Det är variation på arbetssätten under lektionerna Mina lärare samverkar över ämnesgränserna Lärarna är kunniga i sina ämnen Utvecklingssamtalet gav information om min kunskapsutveckling Ansvar och inflytande Jag tar ansvar för mitt skolarbete Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen Utöver undervisningen tas mina synpunkter tillvara på ett bra sätt Bedömning och betyg Jag känner till kunskapskraven som gäller för mina kurser Jag vet vad som krävs av mig för att uppnå de olika betygen i kurserna Helhetsintryck och rekommendationer Jag är som helhet nöjd med min skola Jag kan tänka mig att rekommendera min skola till andra elever Jag kan tänka mig att rekommendera mitt program till andra elever 21