Konsumtion från ett hållbarhetsperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsumtion från ett hållbarhetsperspektiv"

Transkript

1 Hållbar konsumtion Mikael Ottosson, Fil. Dr., (Ph.D) Lektor marknadsföring Insitutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet, 2013

2 Konsumtion från ett hållbarhetsperspektiv Konsumtion fyller många funktioner den är central för samhällets tillväxt, och utgör en central del i företags, statliga myndigheters och hushålls dagliga aktiviteter. Svensk handel sysselsätter ungefär människor och utgör en växande del av Sveriges BNP, vilket innebär att frågor relaterade till hur de svenska hushållen väljer att spendera sina pengar, hur konsumtionsmönster förändras är centrala för en mängd viktiga aktörer i samhällsekonomin: företag, staten, myndigheter och hushåll. Konsumtion ger emellertid upphov till en mängd ekonomiska, sociala och miljömässiga problem. Det är därmed ingen överdrift att påstå att konsumenter har en nyckelroll i processen mot hållbar utveckling. Det är vi konsumenter som via våra konsumtionsval skapar efterfrågan på produkter, vilket i sin tur påverkar företags affärsmodeller, produktutveckling och val av distributionskanaler.

3 forts. Konsumtion fyller även långt fler funktioner bland människor i västvärlden idag än att enbart tillfredsställa de basbehov som Brundtlandkommissionen diskuterar. Konsumtion idag är för många människor en identitetsskapande aktivitet som bidrar till självförverkligande och är i hög utsträckning emotionellt styrd. Varor som kläder, hemelektronik, möbler etc. är särskilt kategorier som bidrar till identitetsskapande och där omsättningen har ökat markant vid en historisk jämförelse.

4 Basfakta om svensk konsumtion Hushållens totala konsumtion uppgick år 2011 till 1620 miljarder kronor. Hushållen konsumerade 2,2 procent mer år 2011 jämfört med år 2010 och 26 procent mer jämfört med år De konsumtionsområden som ökat mest mellan år 2001 och år 2011 är (rensat för utländsk konsumtion i Sverige): Kommunikation med 102 procent Möbler, hushållsartiklar och underhåll, med 64 procent Fritid, underhållning och kultur, med 58 procent Kläder och skor, med 42 procent Referens: Konsumtionsrapporten Centrum för konsumtionsvetenskap CFK Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

5 Skillnader mellan mäns och kvinnors konsumtion Enligt en OECD (2008) rapport påvisas följande skillnader i mäns och kvinnors konsumtion i OECDländerna: Kvinnor: gör mer än 80 procent av besluten om vad som köps i hushållet köper oftare billigare basvaror som mat, kläder och hushållsartiklar shoppar mer

6 forts. Män: använder mer än 80 procent av hushållets inkomster köper oftare dyrare kapitalvaror som hus, bilar och elektronik reser mer och flyger oftare äter mer kött.

7 forts. Män i Sverige tjänar mer än kvinnor och tenderar därför också att konsumera mer, särskilt av resurs- och energikrävande varor med stor miljöbelastning som bilar och hemelektronik. Kvinnor konsumerar kanske mer hållbart ur miljösynpunkt beroende på lägre inkomster men kanske också på grund av historiska förklaringar. En stor andel kvinnor var länge ansvariga för hemmet och mycket av vardagsrelaterad konsumtion blev därför en kvinnlig praktik. Även om majoriteten av alla svenska kvinnor idag är yrkesverksamma tar det tid att förändra traditionella mönster även avseende konsumtion.

8 Hållbar konsumtion Uttrycket hållbar konsumtion omfattar tre delar: miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Att konsumera hållbart innebär att visa omsorg om konsekvenserna som ens köp av en vara eller tjänst får för miljön, ekonomin och sociala förhållanden, lokalt och globalt. (Konsumentverket.se)

9 Ekonomisk hållbar konsumtion Ekonomisk hållbar konsumtion handlar enligt Konsumentverket från den enskildes perspektiv om att inte köpa mer än vad man har råd med. Den enskildes utgifter skall därmed inte vara större än inkomsterna. Bakgrund: Kraftigt stigande skuldsättning inte minst hos unga människor. Marknadsföring: har ett stort ansvar för denna utveckling då antalet företag som erbjuder olika typer av snabblån formligen har exploderat på senare år. Det samma gäller ex. spelbolag som erbjuder allt fler typer av spel via alltfler typer av kanaler.

10 Miljömässigt hållbar konsumtion Miljömässigt hållbar konsumtion kan enligt Konsumentverket delas in i tre huvudområden: vad vi äter, hur vi reser och hur vi förbrukar energi och tar hand om avfallet i vårt boende. Den privata svenska konsumtionen på knappt 80 Mton CO2e (koldioxidekvivalenter) fördelar sig ungefär på följande sätt: livsmedel står för drygt 25 procent, boende står för drygt 30 procent, resor knappt 30 procent, Shopping knappt 15 procent. För samtliga fyra områden finns stora möjligheter att minska utsläpp och miljöpåverkan

11 Socialt hållbar konsumtion Socialt hållbar konsumtion, den tredje kategorin, avser enligt Konsumentverket att ingen människa ska fara illa i samband med produktion och konsumtion av de varor och tjänster man köper. De varor vi konsumerar ska därmed vara tillverkade under drägliga arbetsförhållanden. Ibland pratas det i detta sammanhang om etisk och rättvis handel eller etisk konsumtion. Alla dessa begrepp avser vanligtvis processer som syftar till att förbättra arbetsförhållandena för dem som producerar varor, exempelvis genom rimlig lön, rätt till kollektiv organisering, att barnarbete inte tillåts samt att produktionen tar hänsyn till miljöpåverkan.

12 Överlappningar vanliga Privatekonomiska frågor har ofta direkta kopplingar till sociala frågor. Hushåll med en ekonomisk ohållbar konsumtion har även generellt sämre möjligheter att fungera på ett socialt hållbart sätt. Det kan gälla både avseende deras hälsa och avseende risken för social marginalisering. Eftersom mycket konsumtion medför miljöbelastning kan minskad konsumtion generellt innebära både en mer ekonomiskt och miljömässigt hållbar konsumtion. Typexempel på sådana win-win-situationer är minskad energianvändning i hemmet och minskat bilåkande.

13 Men även målkonflikter kan förekomma Ibland föreligger målkonflikter mellan de olika hållbarhetsdimensionerna. Ekologisk mat som är mer miljömässigt hållbar är med få undantag dyrare än konventionell mat. Detsamma gäller för produkter som t.ex. är rättvisemärkta och tillverkats på ett socialt hållbart sätt. Dubbdäck kan slita upp partiklar från asfalten som är hälsovådliga att inandas men är å andra sidan mer säkra på flertalet typer av vinterväglag. Den komplexitet som vidlåder dessa frågor gör att det ibland är svårt att identifiera och kalkylera en nettoeffekt å andra sidan bör det inte hindra ett proaktivt förhållningssätt som verkar för en ökad hållbarhet.

14 Leder konsumtion till lycka? Vi lever idag i ett konsumtionssamhälle och skälen till att vi konsumerar kan vara t.ex. psykologiska, sociala, generationsrelaterade och genusrelaterade. Konsumtion är viktigt för att definiera värden som lycka och välbefinnande liksom orättvisor och maktstrukturer i samhället. Enligt Belk (1995) blir i konsumtionssamhället framförallt de behov som kan tillfredsställas med varor synliggjorda och beaktade, inte minst via traditionella massmedier och idag via sociala medier. Det finns ett tydligt samband mellan hushållets årsinkomst och konsumentens subjektiva välbefinnande rikare hushåll anser sig ha ett högre välbefinnande än fattigare

15 Konsumtion som ideologi

16 Forts. Men leder då konsumtion till lycka och är detta samband linjärt, det vill säga leder ökad konsumtion till mer lycka och ökat välbefinnande? Lycka - något som människor ofta öppet deklarerar att de strävar efter, men pengar och konsumtion anses ofta vara förkastliga medel för att uppnå detta mål. Konsumtionsrapporten fann dock att den subjektiva lyckan skattas högre då konsumtionsnivån stiger. Detta är ett resultat strider mot vad som har presenterats i tidigare forskning (Thøgersen & Hertwich, 2007). Tidigare forskning har funnit att ökad konsumtion enbart leder till ökad lycka hos de allra fattigaste och inte då en viss nivå av ekonomisk trygghet är redan uppnådd (Thøgersen & Hertwich, 2007).

17 Forts. Konsumtionsrapporten (2012) slår fast att sambandet mellan konsumtion och lycka inte gäller för all typ av konsumtion. Det är framförallt inom tre områden som konsumtion tycks generera ökad lycka: (1) utlandssemester, (2) välgörenhet, (3) matkonsumtion. De första två områdena stämmer väl överens med tidigare forskning som funnit att konsumtion av upplevelser gör individer mer lyckliga än konsumtion av varor samt att vi blir mer lyckliga av att konsumera för andra än för oss själva. Det tredje området matkonsumtion har inte uppmärksammats tidigare.

18 Det går att identifiera trender som verkar för en mer hållbar konsumtion. Exempelvis ökar konsumtionen av tjänster och upplevelser i många fall mer än konsumtionen av varor, åtminstone i Sverige. Det har i detta sammanhang talats om konsumtionens avmaterialisering, det vill säga att allt mer av vår konsumtion är icke materiell (Eriksson & Bonnedahl 2009). En annan sida av den alltmer utbredda konsumtionen är att den har bidragit till att människor i allt högre grad tycks ha allt de behöver, och mer därtill. Kanske är även detta ett skäl till att främst upplevelser (även matkonsumtion kan vara en upplevelse t,ex, ost-, choklad- eller ölprovning, samt naturligtvis ett restaurangbesök) verkar vara den konsumtion som skänker oss mest lycka enligt Konsumtionsrapporten (2012).

19 Upplevelser allt viktigare

20 Finns den hållbara konsumenten? De senaste tre decennierna har mycket forskning gjorts om den så kallade hållbara konsumenten. Återstår att se i vilken mån dessa insikter har bäring inför framtiden. Gårdagens konsument agerade inte som morgondagens konsument kommer att agera eftersom konsumenternas värderingar, preferenser och köpbeteende förändras över tid. Historisk forskning om den hållbara konsumenten har fokuserat på faktorer som identifiering av den hållbara konsumenten, det hållbara segmentets storlek, och att förstå hållbara inköpssituationer. Den hållbara konsumenten har segmenterats på olika sätt, till exempel utifrån sociodemografiska definitioner som inkomst, utbildning, kön och ålder, samt utifrån psykografiska kriterier som miljöhänsyn, miljömedvetenhet, politisk orientering och grad av altruism.

21 Agerar svenskarna hållbart? Exempel på hållbara konsumtionsval och beteenden som påvisas i rapporten Allmänhetens attityder och konsumtionsbeteenden kopplat till klimatförändringen (Naturvårdsverket 2008) är att: 83 procent av svenskarna källsorterar, 81 procent har minskat sin energianvändning hemma, 78 procent återanvänder produkter istället för att kassera dem, 45 procent har minskat sin köttkonsumtion medan; 38 procent säger sig ha ändrat valet av semesterresor för att begränsa sin klimatpåverkan.

22 Skillnader mellan segment

23 forts Bland de segment som är mer positivt inställda till förändrade konsumtionsmönster fann undersökningen kvinnor, offentliganställda, boende på landsbygden, högskoleutbildade och personer som röstar på Socialdemokraterna, Vänsterpartiet eller Miljöpartiet. De mer negativt inställda segmenten utgörs av majoriteten män, personer mellan år, privatanställda, medlemmar i LO och personer som röstar på de borgerliga partierna (Moderaterna, Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna).

24 Attitude-behaviour gap Ett problem med ovanstående undersökning är att flertalet tidigare studier funnit en klar inkonsekvens mellan vad konsumenterna utrycker beträffande hållbarhet och hur de sedan agerar i själva köpsituationen. Detta så kallade attitude behaviour gap kan tolkas som att konsumenterna gärna pratar hållbarhet men mer sällan handlar hållbart. Sambandet har verifierats både avseende konsumtion av hållbar mat (Vermeir & Verbeke 2006) och avseende produkter från socialt ansvarstagande företag (Carrigan & Attalla 2001).

25 Varför finns gapet? Flertalet förklaringar till detta har framställts. Belz & Peattie (2009 s ) ger följande exempel på faktorer som påverkar denna inkonsekvens hos konsumenten: Värde. Vilket värde erbjuder en hållbar produkt i relation till en traditionell? Vi kan här tala både om värde vid användning och om produktens kontextuella värde, till exempel andrahandsvärde. Det kan till exempel vara otydligt för konsumenten vilket (mer)värde en dyrare ekologisk produkt har. Frekvens. Många inköp sker frekvent utan att konsumenten reflekterar över det. Det kan röra sig om till exempel mjölk och bananer. Ekologiska produkter kan väljas bort av detta skäl vi köper det vi brukar köpa utan att reflektera över det.

26 Synlighet. Det kan vara otydligt, till exempel på förpackningen, att erbjudandet är hållbart. Komplexitet. Hållbarhetsfrågor kan skapa ökad komplexitet i inköpet det ger fler faktorer att ta hänsyn till, förutom till exempel pris och kvalitet. Den ökade komplexiteten kan medföra att konsumenten väljer bort den hållbara produkten till förmån för den traditionella produkten. Till mig själv eller till andra. Beroende på till vem vi handlar påverkas viljan att välja hållbara alternativ. Många föräldrar äter till exempel standardlivsmedel själva men handlar gärna ekologisk barnmat till sina barn, med förhoppning om att dessa innehåller färre kemikalier.

27 Nödvändighet eller njutning. Huruvida köpet är ett lågengagemangsköp (som sker av rutin) eller ett högengagemangsköp (som är baserat på omfattande informationsinhämtning) kan påverka vilken roll hållbarhetsfrågor spelar för konsumenten. Kanske uppfattar konsumenten en ekologisk öl från ett mikrobryggeri på fredagskvällen som en lyx som gärna får kosta några kronor extra, medan bananen som äts varje fikarast är en tråkig nödvändighet.

28 Kritik mot alltför enkla segmenteringsmodeller Alltför enkla segmenteringsmodeller kan därmed kritiseras för att bortse från komplexiteten i dagens konsumenters köpbeteende. Kritiker har till exempel hävdat att företag, i stället för att jaga den gröna eller den hållbara konsumenten på grundval av kriterier såsom ålder och kön, bör fokusera konsumenternas beteende i vissa situationer (Peattie 2001). När en person som är positivt inställd till hållbarhet gör ett faktiskt köp är det nämligen inte bara de hållbara aspekterna av varan eller tjänsten som är köputlösande. En studie av Fraj & Martinez (2006) fann exempelvis att majoriteten av de studerade konsumenterna hade en positiv attityd till att köpa miljövänligt, men att andra faktorer styrde det köputlösande beslutet, såsom tradition och konkurrerande icke miljövänliga produkter.

29 Sustainable purchase perception matrix I stället för att fokusera i vilken grad konsumenter hävdar sig vara hållbara eller inte använde sig Peattie (1999) av en alternativ metod för att försöka förstå kontexten i en given köpsituation. Syftet med den Sustainable purchase perception matrix som Peattie (1999) utvecklade var att försöka förklara varför det så kallade attitude behaviour gap uppstår. I modellen anges konsumentens övertygelse på Y-axeln och konsumentens kompromissvilja på X-axeln.

30 Sustainable purchase perception matrix

31 Kompromissvilja innebär till vilken grad konsumenten måste kompromissa eller göra uppoffringar för att köpa en hållbar produkt. Detta kan innefatta att betala mer (ett prispremium) för hållbara produkter samt olika typer av ökade transaktionskostnader, till exempel att tvingas besöka fler butiker. Övertygelse å andra sidan avser hur övertygad konsumenten är om att produkten i fråga verkligen är hållbar och inte bara sägs vara det, till exempel i en reklamkampanj med överdrivna eller osakliga påståenden. Matrisen går därmed att använda för att förstå hur den hållbara konsumtionen kan öka; detta kan ske genom att reducera de kompromisser som konsumenten måste göra och bygga ett högt anseende i all marknadskommunikation med konsumenterna.

32 Var kan man som konsument börja om man vill konsumera mer hållbart? Hållbara alternativ avseende livsmedels- och dryckesval. Reducerad konsumtion av rött kött (nöt, svin, get och lamm) leder inte bara till reducerade utsläpp av växthusgaser utan också till förbättrad folkhälsa, då sådant kött (liksom charkuterier) ökar risken för cancer (se t.ex. Livsmedelsverket 2013). Rekommendationen blir i stället att huvudsakligen äta mat från växtriket, det vill säga frukt och grönsaker samt rikligt med baljväxter och fulkornsprodukter. Förutom att dessa livsmedel är rika på fibrer, vitaminer och mineraler är de relativt sett betydligt billigare än animaliska produkter. Dessutom skapar de betydligt mindre miljöbelastning i framställningen.

33 Hållbara alternativ avseende hushållsrelaterad konsumtion. Vi spenderar stora delar av vårt liv i hemmet, och där konsumeras stora mängder energi och naturresurser. Att försöka reducera energianvändningen i hemmet genom isolering, snålspolande kranar, lågenergibelysning och energieffektiva vitvaror kan göra en stor skillnad avseende miljöpåverkan. Energieffektivisering i hemmet sparar stora pengar, vilket även ökar hushållets ekonomiska hållbarhet. Det är inte för inte som ett vanligt talesätt lyder Den bästa kilowattimmen är den sparade kilowattimmen.

34 Hållbara alternativ avseende resande och transport. Resor står för en stor del av de utsläpp av växthusgaser som vi konsumenter ger upphov till. Genom att åka mindre bil och välja cykel eller kollektivtrafik i stället kan stora reduceringar av utsläppen av växthusgaser åstadkommas. Detsamma gäller naturligtvis resor med flyg, vilka i hög grad påverkar den enskildes årliga utsläpp av koldioxid. Det går att argumentera för att det inte existerar något som kan kallas hållbar turism och att det bästa därmed är att stanna hemma. Från ett hållbarhetsperspektiv är saker och ting emellertid inte så enkla. Ekoturism bidrar på många håll i världen till att bevara regnskog och andra viktiga naturområden, och vore det inte för de intäkter denna turism genererar skulle kanske naturresurserna i stället nyttjas som råvaror i produktion.

35 Former av påverkan på vår konsumtion Det finns flera olika sätt att påverka konsumtionen i olika riktningar. Eriksson & Bonnedahl (2009) lyfter fram marknadslösningar, offentliga styrmedel och samverkan mellan privat sektor och offentliga aktörer eller mellan privata och offentliga aktörer som exempel på former av påverkan på vår konsumtion. Marknadslösningar har på senare år vunnit ökad acceptans hos allt fler, baserat på insikten att de på ett kostnadseffektivt sätt kan påverka människors konsumtion i en mer hållbar riktning. Prismekanismen intar här en särställning och bygger på logiken att priser i allt högre grad internaliserar (inkluderar) konsumtionens negativa (och eventuellt positiva) hållbarhetseffekter.

36 Marknadslösningar Genom åren har mycket kritik riktats mot marknadslösningar och prismekanismen som lösning på konsumtionsproblem. För att prismekanismen ska kunna fungera optimalt krävs en fungerande effektiv marknad och konsumenter som är informerade om nyttor och priser och därefter agerar rationellt. När marknadsmekanismen fungerar är den tveklöst ett snabbt och effektivt sätt att förändra konsumtionen, men samtidigt kan olika typer av transaktionskostnader urholka dess effektivitet. Det har även visat sig mycket svårt att inkludera framtida kostnader av hållbarhetsaspekter. Framför allt gäller svårigheten storleken på de diskonteringsfaktorer som används för att värdera nutida och framtida värden. I praktiken kan detta innebära att vi förringar framtida värden i relation till nutida konsumtion.

37 Offentliga styrmedel Offentliga ekonomiska styrmedel kan relateras till marknadsmisslyckanden, det vill säga det faktum att dagens konsumtion och produktion inte fullt ut beaktar de samhällsekonomiska kostnader som konsumtionen ger upphov till. Icke hållbara kostnader bör därmed internaliseras i kalkylerna och i det ekonomiska underlaget med ambitionen att förorenaren ska betala. Exempel på offentliga styrmedel som tillämpar ett sådant synsätt är avgifter och skatter. I Sverige används i dag ett flertal skatter och avgifter av denna typ, såsom energiskatter på bensin, diesel och villaolja samt trängselskatt på in- och utresa med personbil i Stockholm och Göteborg. Tanken med miljöskatter och miljöavgifter är att kostnaden för till exempel bilkörning ska synas i priset och därmed påverka de val som konsumenter gör.

38 Både avgifter och subventioner piska och morot används

39 forts En central fråga i sammanhanget är vilken skatte- eller avgiftsnivå som krävs för att beteendet ska påverkas. Vid ett för lågt pris på förorening kommer ingen meningsfull förändring att uppnås. Ett för högt pris kan å andra sidan anses orättvist ur ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv, då det innebär att rikare människor har råd att förorena, medan fattigare tvingas att till exempel ställa bilen. Undersökningar visar att antalet in- och utfarter till Stockholm minskat med procent genom införandet av tullar, vid en jämförelse före och efter provperiod samt införande. Det är dock tänkbart att effekten avtar med tiden när bilägare glömmer bort att tänka på effekten av trängselskatt.

40 forts Miljörelaterade subventioner förekommer också. Exempel på sådana är den supermiljöbilspremie som regeringen införde år 2011 på kronor för personbilar med mycket låga utsläpp av växthusgaser (max 50 gram koldioxid per kilometer) Ett annat exempel är det stöd till privatpersoner som vill installera solceller, till vilket regeringen under åren har avsatt 210 miljoner kronor. Det enskilda hushållet kan för solel- /solvärmehybridsystem berättigas kronor plus moms per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt.

41 Samverkan Med samverkan som påverkansform avses olika typer av samverkan mellan till exempel konsument- och industriintressen samt regering. Det kan röra sig om frivilliga överenskommelser som sker under till exempel tvång om lagstiftning från politikernas sida. Andra exempel är branschöverenskommelser, utbildningsinsatser, miljöledningssystem, standarder och miljömärkningar. Dessa typer av initiativ syftar vanligtvis till att vara informativa och upplysa konsumenten om dennes hållbarhetspåverkan.

42 Några avslutande reflektioner hur går vi framåt?

43 Den traditionella bilden i forskningen:

44 Uppoffring

45 Sparsamhet

46 Effektivisering

47 Gnet

48 Minska

49 Kan man tänka sig en alternativ bild?

50 Från avfall till industridesign

51 Utveckla naturen

52 Grön tillväxt

53 Miljöteknik

54 Naturupplevelser

55 Frågor?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande Presentation vid LHU-nätverkets konferens i Umeå 17-18 sept 2015: Nationella och globala framtidsutmaningar Karl Johan Bonnedahl På väg mot global hållbarhet?

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion väckt av Olof Olsson (MP)

Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion väckt av Olof Olsson (MP) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-10-14 GSN-2013/447.809 1 (3) HANDLÄGGARE Kurki, Margareta 08-535 363 11 Margareta.Kurki@huddinge.se Grundskolenämnden Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

CSR Ansvarsfullt företagande

CSR Ansvarsfullt företagande CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Tror Du att den ekonomiska situationen i Sverige kommer att bli bättre, sämre eller vara oförändrad under det kommande året? Sep 12.

Tror Du att den ekonomiska situationen i Sverige kommer att bli bättre, sämre eller vara oförändrad under det kommande året? Sep 12. Ekonomi-SKOP 2 s 2 - kommentar av SKOP:s Ör Hultåker - Fortsatt pessimism om Sveriges ekonomiska situation - Borgerliga sympatisörer betydligt mer pessimistiska än rödgröna - Öka optimism om den egna hushållsekonomin

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Det började 2010-2011 i Hässelby

Det började 2010-2011 i Hässelby Det började 2010-2011 i Hässelby Initiativtagare: Projektpartners: Familjen Lindells koldioxidavtryck Topp-3: hälsosam och klimatsmart mat 1. Minska det onödiga matavfallet 2. Välj kött med omsorg och

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

hem- och konsumentkunskap

hem- och konsumentkunskap Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009 Beviljade stöd 2009 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

och utbildningsförvaltningen

och utbildningsförvaltningen BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-23 FSN-2013/352.809 1 (3) HANDLÄGGARE Kurki, Margareta 08-535 363 11 Margareta.Kurki@huddinge.se Förskolenämnden Bryt köttnormen

Läs mer

En liten bok om bilskatter

En liten bok om bilskatter En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Vilka är våra hjältar?

Vilka är våra hjältar? Inledning Konsumtionen har ökat kraftigt de senaste hundra åren. Men lyckligare har vi inte blivit. Varför fortsätter vi ändå att konsumera allt mera? Hur ska vi tillräckligt snabbt lära oss att leva med

Läs mer

E-HANDEL, INFORMATIONSTEKNOLOGI OCH HANDELNS DIGITALISERING. Forskningsprojekt för företag och anställda i handeln

E-HANDEL, INFORMATIONSTEKNOLOGI OCH HANDELNS DIGITALISERING. Forskningsprojekt för företag och anställda i handeln E-HANDEL, INFORMATIONSTEKNOLOGI OCH HANDELNS DIGITALISERING Forskningsprojekt för företag och anställda i handeln Innehåll Värdefull retur inom e-handeln 7 Nya affärsmodeller i digitaliseringens spår 8

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

Ålandsbanken och hållbarhet. tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov

Ålandsbanken och hållbarhet. tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov Ålandsbanken och hållbarhet tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov 2014 Vår väg till hållbarhet Vi ska vara den självklara värdeskapande

Läs mer

Vem ser du framför dig när jag säger?

Vem ser du framför dig när jag säger? KÖPBEROENDE en dold folksjukdom?, Föreståndare Göteborgs universitet. Vem ser du framför dig när jag säger? Tänk 1 minut på varje term 1 Köpberoende Shopaholic 2 Köpberoende eller shopaholic? Vad innebär

Läs mer

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Klimatsmart Affärssmart

Klimatsmart Affärssmart Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi

Läs mer

ICA-kunderna och konjunkturen

ICA-kunderna och konjunkturen ICA-kunderna och konjunkturen Om ICAs kundpanel Den andra omgången av ICAs Kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället 1575 kunder. Kunderna rekryteras slumpmässigt

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31 Rapport Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter Stockholms Handelskammare -- Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten, - år, på de orter som har flygförbindelse med Bromma

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Vardagen och miljön. Synovate 2009 S-117139

Vardagen och miljön. Synovate 2009 S-117139 Vardagen och miljön Synovate 2009 S-117139 117139 001 SÅ HÄR FYLLER DU I FORMULÄRET Vi hoppas att Du tar Dig tid att fylla i formuläret efter bästa förmåga. Formuläret läses optiskt. Undvik därför att

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Antal intervjuer(1000) (344) (656) (159)(299)(284) (258) (528) (472) (198) (98) (443) (452) (202) (317)(287)

Antal intervjuer(1000) (344) (656) (159)(299)(284) (258) (528) (472) (198) (98) (443) (452) (202) (317)(287) Lantmännen - Hill & Knowlton, Hikn0003 1 ---Kön---- --------Ålder-------- -----Har barn------ ---Utbildning----- ----Inkomst---- Högsk Alla 36-46- 56- Under Under Folk/ Univ 350- % Man Kvinna -35 45 55

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7 Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Hur resonerar morgondagens transportkonsumenter? Jessica Alenius

Hur resonerar morgondagens transportkonsumenter? Jessica Alenius Hur resonerar morgondagens transportkonsumenter? Jessica Alenius Hur resonerar dagens och morgondagens transportkonsumenter? Hur reser vi idag? När använder vi bilen? Vem använder bilen? Vad kör vi på?

Läs mer

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) 2015-02-20 2015-02-19Dnr KS.2015.14 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Annika Friberg Tel: 0303-371186 E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Ale kommuns målsättning inom

Läs mer

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014 DIF Samhällsekonomiskt bidrag April 214 Bakgrund, definitioner och avgränsningar Det samhällsekonomiska bidraget är definierat som de ökade arbetstillfällen samt skatteintäkter som genereras av DIF Hockeys

Läs mer

MARKNADSFÖRING. En rapport om studenters preferenser till ekologiska livsmedelsprodukter

MARKNADSFÖRING. En rapport om studenters preferenser till ekologiska livsmedelsprodukter Handledare: Mikael Ottosson MARKNADSFÖRING En rapport om studenters preferenser till ekologiska livsmedelsprodukter Sofie Spehar Antonia Nörby Ivan Lonchakov Li Palmqvist Malin Fritiofsson Sam Abolmali

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer