Konsumtion från ett hållbarhetsperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsumtion från ett hållbarhetsperspektiv"

Transkript

1 Hållbar konsumtion Mikael Ottosson, Fil. Dr., (Ph.D) Lektor marknadsföring Insitutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet, 2013

2 Konsumtion från ett hållbarhetsperspektiv Konsumtion fyller många funktioner den är central för samhällets tillväxt, och utgör en central del i företags, statliga myndigheters och hushålls dagliga aktiviteter. Svensk handel sysselsätter ungefär människor och utgör en växande del av Sveriges BNP, vilket innebär att frågor relaterade till hur de svenska hushållen väljer att spendera sina pengar, hur konsumtionsmönster förändras är centrala för en mängd viktiga aktörer i samhällsekonomin: företag, staten, myndigheter och hushåll. Konsumtion ger emellertid upphov till en mängd ekonomiska, sociala och miljömässiga problem. Det är därmed ingen överdrift att påstå att konsumenter har en nyckelroll i processen mot hållbar utveckling. Det är vi konsumenter som via våra konsumtionsval skapar efterfrågan på produkter, vilket i sin tur påverkar företags affärsmodeller, produktutveckling och val av distributionskanaler.

3 forts. Konsumtion fyller även långt fler funktioner bland människor i västvärlden idag än att enbart tillfredsställa de basbehov som Brundtlandkommissionen diskuterar. Konsumtion idag är för många människor en identitetsskapande aktivitet som bidrar till självförverkligande och är i hög utsträckning emotionellt styrd. Varor som kläder, hemelektronik, möbler etc. är särskilt kategorier som bidrar till identitetsskapande och där omsättningen har ökat markant vid en historisk jämförelse.

4 Basfakta om svensk konsumtion Hushållens totala konsumtion uppgick år 2011 till 1620 miljarder kronor. Hushållen konsumerade 2,2 procent mer år 2011 jämfört med år 2010 och 26 procent mer jämfört med år De konsumtionsområden som ökat mest mellan år 2001 och år 2011 är (rensat för utländsk konsumtion i Sverige): Kommunikation med 102 procent Möbler, hushållsartiklar och underhåll, med 64 procent Fritid, underhållning och kultur, med 58 procent Kläder och skor, med 42 procent Referens: Konsumtionsrapporten Centrum för konsumtionsvetenskap CFK Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

5 Skillnader mellan mäns och kvinnors konsumtion Enligt en OECD (2008) rapport påvisas följande skillnader i mäns och kvinnors konsumtion i OECDländerna: Kvinnor: gör mer än 80 procent av besluten om vad som köps i hushållet köper oftare billigare basvaror som mat, kläder och hushållsartiklar shoppar mer

6 forts. Män: använder mer än 80 procent av hushållets inkomster köper oftare dyrare kapitalvaror som hus, bilar och elektronik reser mer och flyger oftare äter mer kött.

7 forts. Män i Sverige tjänar mer än kvinnor och tenderar därför också att konsumera mer, särskilt av resurs- och energikrävande varor med stor miljöbelastning som bilar och hemelektronik. Kvinnor konsumerar kanske mer hållbart ur miljösynpunkt beroende på lägre inkomster men kanske också på grund av historiska förklaringar. En stor andel kvinnor var länge ansvariga för hemmet och mycket av vardagsrelaterad konsumtion blev därför en kvinnlig praktik. Även om majoriteten av alla svenska kvinnor idag är yrkesverksamma tar det tid att förändra traditionella mönster även avseende konsumtion.

8 Hållbar konsumtion Uttrycket hållbar konsumtion omfattar tre delar: miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Att konsumera hållbart innebär att visa omsorg om konsekvenserna som ens köp av en vara eller tjänst får för miljön, ekonomin och sociala förhållanden, lokalt och globalt. (Konsumentverket.se)

9 Ekonomisk hållbar konsumtion Ekonomisk hållbar konsumtion handlar enligt Konsumentverket från den enskildes perspektiv om att inte köpa mer än vad man har råd med. Den enskildes utgifter skall därmed inte vara större än inkomsterna. Bakgrund: Kraftigt stigande skuldsättning inte minst hos unga människor. Marknadsföring: har ett stort ansvar för denna utveckling då antalet företag som erbjuder olika typer av snabblån formligen har exploderat på senare år. Det samma gäller ex. spelbolag som erbjuder allt fler typer av spel via alltfler typer av kanaler.

10 Miljömässigt hållbar konsumtion Miljömässigt hållbar konsumtion kan enligt Konsumentverket delas in i tre huvudområden: vad vi äter, hur vi reser och hur vi förbrukar energi och tar hand om avfallet i vårt boende. Den privata svenska konsumtionen på knappt 80 Mton CO2e (koldioxidekvivalenter) fördelar sig ungefär på följande sätt: livsmedel står för drygt 25 procent, boende står för drygt 30 procent, resor knappt 30 procent, Shopping knappt 15 procent. För samtliga fyra områden finns stora möjligheter att minska utsläpp och miljöpåverkan

11 Socialt hållbar konsumtion Socialt hållbar konsumtion, den tredje kategorin, avser enligt Konsumentverket att ingen människa ska fara illa i samband med produktion och konsumtion av de varor och tjänster man köper. De varor vi konsumerar ska därmed vara tillverkade under drägliga arbetsförhållanden. Ibland pratas det i detta sammanhang om etisk och rättvis handel eller etisk konsumtion. Alla dessa begrepp avser vanligtvis processer som syftar till att förbättra arbetsförhållandena för dem som producerar varor, exempelvis genom rimlig lön, rätt till kollektiv organisering, att barnarbete inte tillåts samt att produktionen tar hänsyn till miljöpåverkan.

12 Överlappningar vanliga Privatekonomiska frågor har ofta direkta kopplingar till sociala frågor. Hushåll med en ekonomisk ohållbar konsumtion har även generellt sämre möjligheter att fungera på ett socialt hållbart sätt. Det kan gälla både avseende deras hälsa och avseende risken för social marginalisering. Eftersom mycket konsumtion medför miljöbelastning kan minskad konsumtion generellt innebära både en mer ekonomiskt och miljömässigt hållbar konsumtion. Typexempel på sådana win-win-situationer är minskad energianvändning i hemmet och minskat bilåkande.

13 Men även målkonflikter kan förekomma Ibland föreligger målkonflikter mellan de olika hållbarhetsdimensionerna. Ekologisk mat som är mer miljömässigt hållbar är med få undantag dyrare än konventionell mat. Detsamma gäller för produkter som t.ex. är rättvisemärkta och tillverkats på ett socialt hållbart sätt. Dubbdäck kan slita upp partiklar från asfalten som är hälsovådliga att inandas men är å andra sidan mer säkra på flertalet typer av vinterväglag. Den komplexitet som vidlåder dessa frågor gör att det ibland är svårt att identifiera och kalkylera en nettoeffekt å andra sidan bör det inte hindra ett proaktivt förhållningssätt som verkar för en ökad hållbarhet.

14 Leder konsumtion till lycka? Vi lever idag i ett konsumtionssamhälle och skälen till att vi konsumerar kan vara t.ex. psykologiska, sociala, generationsrelaterade och genusrelaterade. Konsumtion är viktigt för att definiera värden som lycka och välbefinnande liksom orättvisor och maktstrukturer i samhället. Enligt Belk (1995) blir i konsumtionssamhället framförallt de behov som kan tillfredsställas med varor synliggjorda och beaktade, inte minst via traditionella massmedier och idag via sociala medier. Det finns ett tydligt samband mellan hushållets årsinkomst och konsumentens subjektiva välbefinnande rikare hushåll anser sig ha ett högre välbefinnande än fattigare

15 Konsumtion som ideologi

16 Forts. Men leder då konsumtion till lycka och är detta samband linjärt, det vill säga leder ökad konsumtion till mer lycka och ökat välbefinnande? Lycka - något som människor ofta öppet deklarerar att de strävar efter, men pengar och konsumtion anses ofta vara förkastliga medel för att uppnå detta mål. Konsumtionsrapporten fann dock att den subjektiva lyckan skattas högre då konsumtionsnivån stiger. Detta är ett resultat strider mot vad som har presenterats i tidigare forskning (Thøgersen & Hertwich, 2007). Tidigare forskning har funnit att ökad konsumtion enbart leder till ökad lycka hos de allra fattigaste och inte då en viss nivå av ekonomisk trygghet är redan uppnådd (Thøgersen & Hertwich, 2007).

17 Forts. Konsumtionsrapporten (2012) slår fast att sambandet mellan konsumtion och lycka inte gäller för all typ av konsumtion. Det är framförallt inom tre områden som konsumtion tycks generera ökad lycka: (1) utlandssemester, (2) välgörenhet, (3) matkonsumtion. De första två områdena stämmer väl överens med tidigare forskning som funnit att konsumtion av upplevelser gör individer mer lyckliga än konsumtion av varor samt att vi blir mer lyckliga av att konsumera för andra än för oss själva. Det tredje området matkonsumtion har inte uppmärksammats tidigare.

18 Det går att identifiera trender som verkar för en mer hållbar konsumtion. Exempelvis ökar konsumtionen av tjänster och upplevelser i många fall mer än konsumtionen av varor, åtminstone i Sverige. Det har i detta sammanhang talats om konsumtionens avmaterialisering, det vill säga att allt mer av vår konsumtion är icke materiell (Eriksson & Bonnedahl 2009). En annan sida av den alltmer utbredda konsumtionen är att den har bidragit till att människor i allt högre grad tycks ha allt de behöver, och mer därtill. Kanske är även detta ett skäl till att främst upplevelser (även matkonsumtion kan vara en upplevelse t,ex, ost-, choklad- eller ölprovning, samt naturligtvis ett restaurangbesök) verkar vara den konsumtion som skänker oss mest lycka enligt Konsumtionsrapporten (2012).

19 Upplevelser allt viktigare

20 Finns den hållbara konsumenten? De senaste tre decennierna har mycket forskning gjorts om den så kallade hållbara konsumenten. Återstår att se i vilken mån dessa insikter har bäring inför framtiden. Gårdagens konsument agerade inte som morgondagens konsument kommer att agera eftersom konsumenternas värderingar, preferenser och köpbeteende förändras över tid. Historisk forskning om den hållbara konsumenten har fokuserat på faktorer som identifiering av den hållbara konsumenten, det hållbara segmentets storlek, och att förstå hållbara inköpssituationer. Den hållbara konsumenten har segmenterats på olika sätt, till exempel utifrån sociodemografiska definitioner som inkomst, utbildning, kön och ålder, samt utifrån psykografiska kriterier som miljöhänsyn, miljömedvetenhet, politisk orientering och grad av altruism.

21 Agerar svenskarna hållbart? Exempel på hållbara konsumtionsval och beteenden som påvisas i rapporten Allmänhetens attityder och konsumtionsbeteenden kopplat till klimatförändringen (Naturvårdsverket 2008) är att: 83 procent av svenskarna källsorterar, 81 procent har minskat sin energianvändning hemma, 78 procent återanvänder produkter istället för att kassera dem, 45 procent har minskat sin köttkonsumtion medan; 38 procent säger sig ha ändrat valet av semesterresor för att begränsa sin klimatpåverkan.

22 Skillnader mellan segment

23 forts Bland de segment som är mer positivt inställda till förändrade konsumtionsmönster fann undersökningen kvinnor, offentliganställda, boende på landsbygden, högskoleutbildade och personer som röstar på Socialdemokraterna, Vänsterpartiet eller Miljöpartiet. De mer negativt inställda segmenten utgörs av majoriteten män, personer mellan år, privatanställda, medlemmar i LO och personer som röstar på de borgerliga partierna (Moderaterna, Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna).

24 Attitude-behaviour gap Ett problem med ovanstående undersökning är att flertalet tidigare studier funnit en klar inkonsekvens mellan vad konsumenterna utrycker beträffande hållbarhet och hur de sedan agerar i själva köpsituationen. Detta så kallade attitude behaviour gap kan tolkas som att konsumenterna gärna pratar hållbarhet men mer sällan handlar hållbart. Sambandet har verifierats både avseende konsumtion av hållbar mat (Vermeir & Verbeke 2006) och avseende produkter från socialt ansvarstagande företag (Carrigan & Attalla 2001).

25 Varför finns gapet? Flertalet förklaringar till detta har framställts. Belz & Peattie (2009 s ) ger följande exempel på faktorer som påverkar denna inkonsekvens hos konsumenten: Värde. Vilket värde erbjuder en hållbar produkt i relation till en traditionell? Vi kan här tala både om värde vid användning och om produktens kontextuella värde, till exempel andrahandsvärde. Det kan till exempel vara otydligt för konsumenten vilket (mer)värde en dyrare ekologisk produkt har. Frekvens. Många inköp sker frekvent utan att konsumenten reflekterar över det. Det kan röra sig om till exempel mjölk och bananer. Ekologiska produkter kan väljas bort av detta skäl vi köper det vi brukar köpa utan att reflektera över det.

26 Synlighet. Det kan vara otydligt, till exempel på förpackningen, att erbjudandet är hållbart. Komplexitet. Hållbarhetsfrågor kan skapa ökad komplexitet i inköpet det ger fler faktorer att ta hänsyn till, förutom till exempel pris och kvalitet. Den ökade komplexiteten kan medföra att konsumenten väljer bort den hållbara produkten till förmån för den traditionella produkten. Till mig själv eller till andra. Beroende på till vem vi handlar påverkas viljan att välja hållbara alternativ. Många föräldrar äter till exempel standardlivsmedel själva men handlar gärna ekologisk barnmat till sina barn, med förhoppning om att dessa innehåller färre kemikalier.

27 Nödvändighet eller njutning. Huruvida köpet är ett lågengagemangsköp (som sker av rutin) eller ett högengagemangsköp (som är baserat på omfattande informationsinhämtning) kan påverka vilken roll hållbarhetsfrågor spelar för konsumenten. Kanske uppfattar konsumenten en ekologisk öl från ett mikrobryggeri på fredagskvällen som en lyx som gärna får kosta några kronor extra, medan bananen som äts varje fikarast är en tråkig nödvändighet.

28 Kritik mot alltför enkla segmenteringsmodeller Alltför enkla segmenteringsmodeller kan därmed kritiseras för att bortse från komplexiteten i dagens konsumenters köpbeteende. Kritiker har till exempel hävdat att företag, i stället för att jaga den gröna eller den hållbara konsumenten på grundval av kriterier såsom ålder och kön, bör fokusera konsumenternas beteende i vissa situationer (Peattie 2001). När en person som är positivt inställd till hållbarhet gör ett faktiskt köp är det nämligen inte bara de hållbara aspekterna av varan eller tjänsten som är köputlösande. En studie av Fraj & Martinez (2006) fann exempelvis att majoriteten av de studerade konsumenterna hade en positiv attityd till att köpa miljövänligt, men att andra faktorer styrde det köputlösande beslutet, såsom tradition och konkurrerande icke miljövänliga produkter.

29 Sustainable purchase perception matrix I stället för att fokusera i vilken grad konsumenter hävdar sig vara hållbara eller inte använde sig Peattie (1999) av en alternativ metod för att försöka förstå kontexten i en given köpsituation. Syftet med den Sustainable purchase perception matrix som Peattie (1999) utvecklade var att försöka förklara varför det så kallade attitude behaviour gap uppstår. I modellen anges konsumentens övertygelse på Y-axeln och konsumentens kompromissvilja på X-axeln.

30 Sustainable purchase perception matrix

31 Kompromissvilja innebär till vilken grad konsumenten måste kompromissa eller göra uppoffringar för att köpa en hållbar produkt. Detta kan innefatta att betala mer (ett prispremium) för hållbara produkter samt olika typer av ökade transaktionskostnader, till exempel att tvingas besöka fler butiker. Övertygelse å andra sidan avser hur övertygad konsumenten är om att produkten i fråga verkligen är hållbar och inte bara sägs vara det, till exempel i en reklamkampanj med överdrivna eller osakliga påståenden. Matrisen går därmed att använda för att förstå hur den hållbara konsumtionen kan öka; detta kan ske genom att reducera de kompromisser som konsumenten måste göra och bygga ett högt anseende i all marknadskommunikation med konsumenterna.

32 Var kan man som konsument börja om man vill konsumera mer hållbart? Hållbara alternativ avseende livsmedels- och dryckesval. Reducerad konsumtion av rött kött (nöt, svin, get och lamm) leder inte bara till reducerade utsläpp av växthusgaser utan också till förbättrad folkhälsa, då sådant kött (liksom charkuterier) ökar risken för cancer (se t.ex. Livsmedelsverket 2013). Rekommendationen blir i stället att huvudsakligen äta mat från växtriket, det vill säga frukt och grönsaker samt rikligt med baljväxter och fulkornsprodukter. Förutom att dessa livsmedel är rika på fibrer, vitaminer och mineraler är de relativt sett betydligt billigare än animaliska produkter. Dessutom skapar de betydligt mindre miljöbelastning i framställningen.

33 Hållbara alternativ avseende hushållsrelaterad konsumtion. Vi spenderar stora delar av vårt liv i hemmet, och där konsumeras stora mängder energi och naturresurser. Att försöka reducera energianvändningen i hemmet genom isolering, snålspolande kranar, lågenergibelysning och energieffektiva vitvaror kan göra en stor skillnad avseende miljöpåverkan. Energieffektivisering i hemmet sparar stora pengar, vilket även ökar hushållets ekonomiska hållbarhet. Det är inte för inte som ett vanligt talesätt lyder Den bästa kilowattimmen är den sparade kilowattimmen.

34 Hållbara alternativ avseende resande och transport. Resor står för en stor del av de utsläpp av växthusgaser som vi konsumenter ger upphov till. Genom att åka mindre bil och välja cykel eller kollektivtrafik i stället kan stora reduceringar av utsläppen av växthusgaser åstadkommas. Detsamma gäller naturligtvis resor med flyg, vilka i hög grad påverkar den enskildes årliga utsläpp av koldioxid. Det går att argumentera för att det inte existerar något som kan kallas hållbar turism och att det bästa därmed är att stanna hemma. Från ett hållbarhetsperspektiv är saker och ting emellertid inte så enkla. Ekoturism bidrar på många håll i världen till att bevara regnskog och andra viktiga naturområden, och vore det inte för de intäkter denna turism genererar skulle kanske naturresurserna i stället nyttjas som råvaror i produktion.

35 Former av påverkan på vår konsumtion Det finns flera olika sätt att påverka konsumtionen i olika riktningar. Eriksson & Bonnedahl (2009) lyfter fram marknadslösningar, offentliga styrmedel och samverkan mellan privat sektor och offentliga aktörer eller mellan privata och offentliga aktörer som exempel på former av påverkan på vår konsumtion. Marknadslösningar har på senare år vunnit ökad acceptans hos allt fler, baserat på insikten att de på ett kostnadseffektivt sätt kan påverka människors konsumtion i en mer hållbar riktning. Prismekanismen intar här en särställning och bygger på logiken att priser i allt högre grad internaliserar (inkluderar) konsumtionens negativa (och eventuellt positiva) hållbarhetseffekter.

36 Marknadslösningar Genom åren har mycket kritik riktats mot marknadslösningar och prismekanismen som lösning på konsumtionsproblem. För att prismekanismen ska kunna fungera optimalt krävs en fungerande effektiv marknad och konsumenter som är informerade om nyttor och priser och därefter agerar rationellt. När marknadsmekanismen fungerar är den tveklöst ett snabbt och effektivt sätt att förändra konsumtionen, men samtidigt kan olika typer av transaktionskostnader urholka dess effektivitet. Det har även visat sig mycket svårt att inkludera framtida kostnader av hållbarhetsaspekter. Framför allt gäller svårigheten storleken på de diskonteringsfaktorer som används för att värdera nutida och framtida värden. I praktiken kan detta innebära att vi förringar framtida värden i relation till nutida konsumtion.

37 Offentliga styrmedel Offentliga ekonomiska styrmedel kan relateras till marknadsmisslyckanden, det vill säga det faktum att dagens konsumtion och produktion inte fullt ut beaktar de samhällsekonomiska kostnader som konsumtionen ger upphov till. Icke hållbara kostnader bör därmed internaliseras i kalkylerna och i det ekonomiska underlaget med ambitionen att förorenaren ska betala. Exempel på offentliga styrmedel som tillämpar ett sådant synsätt är avgifter och skatter. I Sverige används i dag ett flertal skatter och avgifter av denna typ, såsom energiskatter på bensin, diesel och villaolja samt trängselskatt på in- och utresa med personbil i Stockholm och Göteborg. Tanken med miljöskatter och miljöavgifter är att kostnaden för till exempel bilkörning ska synas i priset och därmed påverka de val som konsumenter gör.

38 Både avgifter och subventioner piska och morot används

39 forts En central fråga i sammanhanget är vilken skatte- eller avgiftsnivå som krävs för att beteendet ska påverkas. Vid ett för lågt pris på förorening kommer ingen meningsfull förändring att uppnås. Ett för högt pris kan å andra sidan anses orättvist ur ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv, då det innebär att rikare människor har råd att förorena, medan fattigare tvingas att till exempel ställa bilen. Undersökningar visar att antalet in- och utfarter till Stockholm minskat med procent genom införandet av tullar, vid en jämförelse före och efter provperiod samt införande. Det är dock tänkbart att effekten avtar med tiden när bilägare glömmer bort att tänka på effekten av trängselskatt.

40 forts Miljörelaterade subventioner förekommer också. Exempel på sådana är den supermiljöbilspremie som regeringen införde år 2011 på kronor för personbilar med mycket låga utsläpp av växthusgaser (max 50 gram koldioxid per kilometer) Ett annat exempel är det stöd till privatpersoner som vill installera solceller, till vilket regeringen under åren har avsatt 210 miljoner kronor. Det enskilda hushållet kan för solel- /solvärmehybridsystem berättigas kronor plus moms per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt.

41 Samverkan Med samverkan som påverkansform avses olika typer av samverkan mellan till exempel konsument- och industriintressen samt regering. Det kan röra sig om frivilliga överenskommelser som sker under till exempel tvång om lagstiftning från politikernas sida. Andra exempel är branschöverenskommelser, utbildningsinsatser, miljöledningssystem, standarder och miljömärkningar. Dessa typer av initiativ syftar vanligtvis till att vara informativa och upplysa konsumenten om dennes hållbarhetspåverkan.

42 Några avslutande reflektioner hur går vi framåt?

43 Den traditionella bilden i forskningen:

44 Uppoffring

45 Sparsamhet

46 Effektivisering

47 Gnet

48 Minska

49 Kan man tänka sig en alternativ bild?

50 Från avfall till industridesign

51 Utveckla naturen

52 Grön tillväxt

53 Miljöteknik

54 Naturupplevelser

55 Frågor?

Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper?

Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper? Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper? Cecilia Solér Bakgrund - relationen mellan inkomst, konsumtion och klimat. Ju mer vi tjänar desto mer bidrar vi till klimatförändringarna!

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande Presentation vid LHU-nätverkets konferens i Umeå 17-18 sept 2015: Nationella och globala framtidsutmaningar Karl Johan Bonnedahl På väg mot global hållbarhet?

Läs mer

Konsumtionens klimatpåverkan

Konsumtionens klimatpåverkan Konsumtionens klimatpåverkan Eva Ahlner Naturvårdsverket Klimat och konsumtion i Östergötland Linköping 31 mars 2010 Shopping en (hållbar) livsstil? Svenska miljömål för Svenska miljömål för ett effektivare

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Den svenska miljöopinionen. - utveckling och läget idag. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet

Den svenska miljöopinionen. - utveckling och läget idag. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet Den svenska miljöopinionen - utveckling och läget idag Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet Varför studera miljöopinionen? Stöd för miljöpolitik viktig del för framgångsrik

Läs mer

Rapport till Nacka kommun

Rapport till Nacka kommun Nacka kommun 16 SKOP har på uppdrag av Nacka kommun intervjuat personer om olika klimatpåverkansfaktorer. Intervjuerna gjordes under maj och juni 16. Undersökningens genomförande redovisas i Metodbeskrivning.

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Kan vi konsumera oss till ett mer hållbart samhälle? Cecilia Solér

Kan vi konsumera oss till ett mer hållbart samhälle? Cecilia Solér Kan vi konsumera oss till ett mer hållbart samhälle? Cecilia Solér Med denna föreläsning vill jag visa att konsumtion och hållbarhet till stor del står i motsats till varandra. Det största konsumtionsrelaterade

Läs mer

ReKo Värderingsövningar m.m.

ReKo Värderingsövningar m.m. Värderingsövningar Viktigt att tänka på vid värderingsövningar är att det inte finns något rätt eller fel. Be gärna eleverna motivera sitt ställningstagande, men tvinga aldrig någon. Övning 1: Min lista

Läs mer

ICA-kundernas syn på hållbarhet

ICA-kundernas syn på hållbarhet ICA-kundernas syn på hållbarhet Om ICAs kundpanel ICAs Kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället cirka 2300 kunder. Kunderna rekryteras slumpmässigt via telefon.

Läs mer

En liten bok. om bilskatter

En liten bok. om bilskatter En liten bok om bilskatter Inledning Bilskatterna slår blint Den svenska privatbilismen har beskattats nästan lika länge som den har funnits, redan år 1929 kom den första bensinskatten. Idag tar staten

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Klimatpåverkan av livsmedel

Klimatpåverkan av livsmedel Klimatpåverkan av livsmedel Olof Blomqvist MSc miljö och hållbar utveckling 2010.04.12 - Malmö - HUT - Matgruppen Hur mycket växthusgaser släpper vi i Sverige ut? Utsläpp av växthusgaser i ton per person

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2007

Allmänheten och klimatförändringen 2007 Allmänheten och klimatförändringen 7 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder och företagens ansvar RAPPORT 7 NOVEMBER 7 Beställningar Ordertel: 8-9 4 Orderfax:

Läs mer

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

LEKTIONSFÖRSLAG 2 GARDEROBSKOLL ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET

LEKTIONSFÖRSLAG 2 GARDEROBSKOLL ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET LEKTIONSFÖRSLAG 2 ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: 7-9 + GYMNASIET Vår klädkonsumtion i Sverige har ökat med 50 % de senaste 15 åren. Har du koll på hur mycket kläder du köper?

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Styr med sikte på miljömålen. Naturvårdsverket Ann Wahlström Eva Ahlner Hans Wrådhe Sara Berggren

Styr med sikte på miljömålen. Naturvårdsverket Ann Wahlström Eva Ahlner Hans Wrådhe Sara Berggren Styr med sikte på miljömålen Naturvårdsverket Ann Wahlström Eva Ahlner Hans Wrådhe Sara Berggren Miljömålen ger strategiskt åtgärdsarbete Fördjupad utvärdering 2 Miljökvalitetsmål och fokusområden Omställning

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

En svensk flygskatt (SOU 2016:83) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens

Läs mer

Well-being in sustainable cities WISE

Well-being in sustainable cities WISE Well-being in sustainable cities WISE Hållbar utveckling Välbefinnande i framtiden Välbefinnande idag Ekologisk Social Ekonomisk Forskare & praktiker samarbetar i 5 delprojekt Ekologisk hållbarhet och

Läs mer

ICA-kundernas syn på en klimaträtt livsstil

ICA-kundernas syn på en klimaträtt livsstil ICA-kundernas syn på en klimaträtt livsstil Rapport ICAs kundpanel Juni 2016 Om ICAs kundpanel ICAs kundpanel har funnits sedan 2011, under 2015 gjordes en uppdatering för att rekrytera in nya kunder och

Läs mer

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson Dubbla Nättariffer Av Anders Pettersson Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 2 2. Dubbla nättariffer 2 3. Övereffektavgifter 3 4. Fast avgift 3 5. Mätavgift 3 6. Nätnytta 3 7. Effektsänkning 4 8. Energimarknadsinspektionen

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Öka andelen förnybar energi

Öka andelen förnybar energi RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

HKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll

HKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Miljö och miljövanor i Stockholm 2013

Miljö och miljövanor i Stockholm 2013 Miljöförvaltningen Miljöanalys Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-05-20 Handläggare Helene Lindman Telefon: 076-1228856 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2014-06-07, p. 19 Miljö och miljövanor i Stockholm

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014 DIF Samhällsekonomiskt bidrag April 214 Bakgrund, definitioner och avgränsningar Det samhällsekonomiska bidraget är definierat som de ökade arbetstillfällen samt skatteintäkter som genereras av DIF Hockeys

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

Undersökning klimaträtt. Marknads- och Konsumentinsikt

Undersökning klimaträtt. Marknads- och Konsumentinsikt Undersökning klimaträtt Marknads- och Konsumentinsikt Metod Insamlingsmetod: Online via Nepas paneler Marknad: Sverige Period: v.45-46 2015 Population: Alla 15-74år Representativitet: Nationellt representativt

Läs mer

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

ESN lokal kursplan Lgr11 Ämne: Hem- och konsumentkunskap

ESN lokal kursplan Lgr11 Ämne: Hem- och konsumentkunskap ESN lokal kursplan Lgr11 Ämne: Hem- och konsumentkunskap Övergripande Mål: planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang, hantera och lösa praktiska situationer i hemmet, och

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö 2017-04-02 Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan

Läs mer

Sverige har börjat halka efter Varför?

Sverige har börjat halka efter Varför? Sverige har börjat halka efter Varför? 1 Miljarder ton koldioxidekvivalenter / år Tvågradersmålet P = 20 % P = 80 % P = 50 % Rummukainen m fl, 2011, SMHI rapport År Kumulativ emissionsbudget WBGU, 2009

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprogram om framtidens avfallshantering. Programmet finansieras av Naturvårdsverket och genomförs av IVL

Ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprogram om framtidens avfallshantering. Programmet finansieras av Naturvårdsverket och genomförs av IVL Ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprogram om framtidens avfallshantering. Programmet finansieras av Naturvårdsverket och genomförs av IVL Svenska Miljöinstitutet, Kungliga tekniska högskolan, Göteborgs

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Lidköping Värmeverk 2016-06-07 Lidköping Värmeverk Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Från ekonomiskt till hållbart

Från ekonomiskt till hållbart Från ekonomiskt till hållbart Om konsten att (sluta) äta en planet Om ekonomins radikala förändringsbehov, från tanke till handling. Presentation vid Klimatriksdagen, Norrköping, 7 juni 2014. Karl Johan

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Vad är energieffektivisering och hur gör man?

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är effektivare energianvändning och vad ska vi ha den till? Är det effektivare att bara använda mindre än vad man skulle ha gjort om man använt mer? FÖRENINGEN

Läs mer

Bilen och miljön Våren 2013

Bilen och miljön Våren 2013 Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University

Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Vad jag ska prata om Hur kan vi uppskatta Norrlands värde? Vad ska vi använda

Läs mer

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Politikerforum 26 februari 2016 Miljö och klimat är en av regeringens övergripande prioriteringar som ska genomsyra all politik! Regeringsförklaringen 2015

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Hässleholm Miljö AB 2016-03-28 Hässleholm Miljö Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har. Ekonomi Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.) Ekonomi För vem? Privatpersoner/hushåll (privatekonomi)

Läs mer

Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion väckt av Olof Olsson (MP)

Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion väckt av Olof Olsson (MP) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-10-14 GSN-2013/447.809 1 (3) HANDLÄGGARE Kurki, Margareta 08-535 363 11 Margareta.Kurki@huddinge.se Grundskolenämnden Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion

Läs mer

Hållbar argumentation

Hållbar argumentation Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Tror Du att den ekonomiska situationen i Sverige kommer att bli bättre, sämre eller vara oförändrad under det kommande året? Sep 12.

Tror Du att den ekonomiska situationen i Sverige kommer att bli bättre, sämre eller vara oförändrad under det kommande året? Sep 12. Ekonomi-SKOP 2 s 2 - kommentar av SKOP:s Ör Hultåker - Fortsatt pessimism om Sveriges ekonomiska situation - Borgerliga sympatisörer betydligt mer pessimistiska än rödgröna - Öka optimism om den egna hushållsekonomin

Läs mer

Miljömärkta livsmedel som en del i miljöledningssystemet

Miljömärkta livsmedel som en del i miljöledningssystemet Miljömärkta livsmedel som en del i miljöledningssystemet Eddi Omrcen Miljöchef, Göteborgs universitet. www.mls.adm.gu.se NMC & GAME seminarium, 2007-01-19 1 Fokus/möjligheter Miljöledningssystem Upphandling

Läs mer

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om

Läs mer

Hur resonerar morgondagens transportkonsumenter? Jessica Alenius

Hur resonerar morgondagens transportkonsumenter? Jessica Alenius Hur resonerar morgondagens transportkonsumenter? Jessica Alenius Hur resonerar dagens och morgondagens transportkonsumenter? Hur reser vi idag? När använder vi bilen? Vem använder bilen? Vad kör vi på?

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Yttrande över remissen på SOU 2017:22 Från värdekedja till värdecykel dnr M2017/00779/Ke

Yttrande över remissen på SOU 2017:22 Från värdekedja till värdecykel dnr M2017/00779/Ke Malmö 2017-06-27 Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över remissen på SOU 2017:22 Från värdekedja till värdecykel dnr M2017/00779/Ke Inledning Detta remissvar har

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Miljöpolicy. Miljöpolicy

Miljöpolicy. Miljöpolicy Miljöpolicy Innehållsförteckning Falköpings kommun som förebild 3 Internt miljöarbete 3 Fokusområden 4 Transporter 4 Lokaler 4 Mat 5 Dokumenttyp Policy Antagen av Kommunfullmäktige 2011-01-31 Dokumentansvarig

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna

Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna och hur ska vi nå målet? #WWFmat Hållbar mat för alla - kartläggning och analys Anna Richert, 21 nov Cat Holloway / WWF-Canon Eat food, not too much, mostly

Läs mer