Svenska Pappersbruket AB sid l av ( 6)

Transkript

1 Svenska Pappersbruket AB sid l av ( 6) Platsnr V år referens : Christer Jönsson Mb Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samrådssvar dnr Att: Vattenmyndigheten i Västerhavet Göteborg Yttrande på rårslag på rorvattningsplan och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivningar, samt miljökvalitetsnormer inrdr nästa rorvaltningscykel i ror Västerhavet vattendistrikt. Svenska Pappersbruket AB ( SPAB) avger härmed yttrande enligt rubrik med inriktning på synpunkter i förslag till åtgärdsprogram. Samrådsmaterial SP AB delar uppfattningen att det är ett viktigt arbete som har inletts för att säkra och även förbättra vattensituationen både nationellt och internationellt. A v denna anledning är vi medlemmar i Rönne å vattenråd och Rönne å kommitten med dess vattenkontroll program. Vi har deltagit i en arbetsgrupp inom Rönne å vattenråd som utarbetat ett gemensamt svar på samrådshandlin gama. SPAB ställer sig bakom Rönne å vattenråds svar och då främst det som redovisas under rubriken Industrin. Specifika synpunkter från SPAB Företagsinformation : Inom avrinningsområdet finns pappersindustrin Svenska Pappersbruket AB ( SP AB). Företaget är ett ointegrerat specialpappersbruk enligtippc-direktivet ( Integrated Pollution Prevention and Control) l BREF (2008/1/EG). SPAB tillverkar Tissue (mjukpapper) samt beredning och lagring av kemikalier vid bolagets anläggning, fastigheten Klippan 3:32, Klippans kommun. SP AB är sk A anläggning och erhöll ett nytt miljötillstånd enligt miljöbalken från MMD Växjö Tillsyningsmyndighet är Länsstyrelsen. Idag används en, i förhållande till tidigare verksamhet, begränsad del av såväl kemikalier som biocider i produktionen. Företagets egenkontroll (kontrollprogram) är redovisat för tillsynsmyndigheten (Länsstyrelsen i Skåne ). I detta program finns bl.a. redovisat kontrollmätningar av såväl vatten ( susp, COD, tot-p, tot-n samt AOX), luft ( NOx, C02 ) som mark ( MIFO). Svenska Pappershruket AB Bruksallen 9 SE Klippan Swetlen Telefon: ~ FAll: +4G40.43S 1391 S E pest: ej@klippan11hruk.se Ort. Nr ~SGS

2 Svenska Pappersbruket AB sid 2 av ( 6) Historik: SP AB har övertagit en begränsad del av f. d Klippan AB fastighet efter deras konkurs Klippan AB kan tidigare ha använt kvicksilver för slembekämpning och då även andra ämnen som fårger innehållande kadmium, koppar och krom. Övrig kommentar: I "Förslag till åtgärdsprogram" (sid 186) nämns "andra industriella föroreningar". Här vore det önskvärt att man konkretiserade detta ytterligare i syfte att få ett helhetsperspektiv. Det saknas också ett antal verksamheter som påverkar vatten och vattenflöde i Rönne å ex. Elproducenter, Fritidsverksamhet m.fl. Motiven till dessa nämn är att alla som påverkar eller påverkas skall involveras i åtgärdsprogrammet för att alla på så sätt ta ansvar för sin del av miljöpåverkan. Önskemål om rättelser: I samrådshandling "Förslag på åtgärdsprogram for Västerhavets vattendistrikt", Bilaga 1: Sammanställning per åtgärdsområde ( Diarienr , sid ), kapitel Sammanställning för åtgärdsområde 27 Rönne å, önskar SP AB följande rättelser: -sid 184, kap Övergödning, talar man om tre stora industrier har egna avloppsreningsverk Påpekande: SP AB har reningsverk för processvatten och inte avloppsreningsverk som renar sanitetsavloppsvatten. Dessa två typer av reningsverk bör redovisas var för sig. -sid 186, kap Miljögifter, nämn sju förorenade områden i riskklass ett (MIFO klass l)). Där anges att SPAB tillhöra denna riskklass trots att vi har en Underrättelse från Lst Skåne, dnr , som säger att vi är placerade i riskklass 2 (MIFO klass 2). -Sid 186, kap Miljögifter vill SPAB också påpeka att Klippan AB inte skall förväxlas med vår verksamhet. Klippan AB är ett företag som gått i konkurs och förvaltas av konkursförvaltare och har inte någon produktion idag. Klippan AB har också haft verksamhet i områden utanfor de idag av SPAB ägda området. Klippan AB har ej tillverkat pappersmassa. Klippan AB bör således redovisas som en separat enhet som inte kan sammanblandas med SPAB utan skall beskrivas som en fristående verksamhet. Det skall tydliggöras så att "läsaren" inte får uppfattningen att Klippan AB och Svenska Pappersbruket AB är samma verksamhetsutövare. SP AB är idag specialiserat på att tillverka Tissue medan Klippan AB tillverkade tre olika produkter; Tissue, A4 papper och bestruket finpapper. I samrådshandlingarna hänvisar man också till VISS. Där anges SPAB område klassas som stor risk. ( klass 2,se bif. Fil ). viss.lansstyrelsen.se/mappage.aspx SP AB menar att denna klassning är fel och ej är relevant med de prover och undersökningar vi gör och gjort. Klassningen enligt vår uppfattning bör vara mindre ex. liten risk ( klass 4 ). I motivering och metod för bedömning av kemisk status för VISS klassificering uppfattar vi texten ologisk och vilseledande samt innehållande sakfel vad gäller MIFO klassning. S''eiUika Pappersbruke AB Br ksallea 8 SE Klippan Telefoa: +4640~3S Fax: +4t;4e,43S 1391S E p st: cj@klippanllltrak.se Org. Nr SS6S

3 Svenska Pappersbruket AB sid 3 av ( 6) SPAB frågor : l. Har det någon betydelse om det står avloppsreningsverk eller reningsverk? 2. Kommer Lst Skåne också att avge svar på samrådshandlingarna vad gäller MlFOrespektive VISS- klassniogama? 3. Kommer Lst Skåne i så fall i samband med detta korrigera ovan angivna påpekande? SPAB önskemål/förslag: a)vi har önskemålet att såväl Länsstyrelsen som Vattenmyndigheten uppgift och roll i den fortsatta beredningen utvecklas enligföljande: -Länsstyrelsen skall inrätta någon form av "Vägledande" funktion -Havs- och Vattenmyndigheten skall inrätta någon form av "Stöd-Utvecklings" funktion Vi menar att dessa önskemål är helt i linje med det som anges i "Sammanvägda konsekvenser av åtgärdsprogrammet, sid 307. Kap industrin och led ( EU:s övergripande utsläppsdirektiv ). I åtgärdsprogrammet förslås styrmedel i forma av förskrifter och tillsynsvägledning... ") b) Vi menar också att alla åtgärdförslag delas in i någon form av strategisk inriktning exempel: -Omedelbara åtgärder - Åtgärder på kort sikt - Åtgärder på lång sikt = Förvaltningsplan med åtgärdsprogram men där det görs en helhetsbedömning av hur kostnaderna för föreslagna även bedöms utifrån ett helhetsperspektiv (ex. att särintresse bedöms mot en helhet samt att ekonomiska kostnader bedöms i förhållande till samhälls- eller miljönyttan). Vi menar att också detta önskemål är helt i linje med målsättningen ihavs- och vattenmyndighetens Redovisning av regeringsuppdrag M2014/1605/Nm, Vattenanknuten recipientkontroll, sid 9: "Målsättningen med detta förändringsarbete är att få en heltäckande och sammanhållande övervakning där reglering, ansvar och befogenheter är tydligt definierat." c) Att det inom varje ovanstående inriktningsområden också görs prioriteringar som även kan revideras med jämna intervall. Exempel på prioriteringar kan vara : - Ornedalbara åtgärder: Prio L Stoppa..., Prio 2. Begränsa... Prio 3. Inneslut.. - Åtgärder på kort sikt: Prio l. Ämne A,B,C - Åtgärder på lång sikt: En kombination av ovanstående. d) Att SPAB bereds möjlighet att ta del av Myndighetens avsikt(-er) utifrån vilka parametrar som avses, vilken riskklassificerings som gjorts, samhällsnyttan etc så att SP AB har möjlighet att bedöma dess eventuella effekt på SP AB 's verksamhet. Orimligt förändringskrav kan kullkasta hela verksamhetsområdet. Detta önskemål baseras på att företag skall kunna ställa kompletterande frågor eller delge ytterligare motiv för ett visst ställningstagande ex. samhällsnyttan, kulturvärden, vattenkvalitetsstatus, fiskvårdsplan, ekologisk status, kemisk status mm. Svenska Pappersbraket AB Braksallt~n 9 SE~ Klippan Telefon: +46f0~3S Fas: +46f0)43S 1391 S E post: l!i@klippan.sbrak.se Org. Nr SS6S

4 Allmänna synpunkter Svenska Pappersbruket AB sid 4 av ( 6) Det är ett mycket omfattande material som nu har presenterats. Vi anser att samrådsmaterialet är på en övergripande nivå och erfordrar kompletterande underlag för att klargöra - vem som ska göra vad och när. Vi menar att populärversionen (Tid för bättre vatten) som delges som en informationsskrift också bör marknadsföras och publiceras medialt (Radio. TV. tidningar). Detta i syfte att då få ett större engagemang och fokusering på vattenförvaltningen. Vi ser gärna också att det informationssystem som gör att man kan ta del av rapporteringen från kommuner och myndigheter om genomförda åtgärder i vårt avrinningsområde utvecklas. Samrådstiden har varit sex månaderna. Den är dock olyckligt lagd med hänsyn till vanlig julnyårs semesterplanering. Beredningsarbetet har därför fått minskad tid. vilket ger en begränsad möjlighet. SPAB är positiva till en samordnade miljöövervakningen och vill gärna delta samt kunna påverka hur samordningen som berör vår verksamhet organiseras. SP AB har en relativt ny miljödom som har genomlysts av remissinstanser och miljödomstolen och utifrån gällande villkor har SPAB tagit fram ett Kontrollprogram som redovisats för tillsyningsmyndigheten Länsstyrelsen och inte föranlett några ytterligare åtgärder. Vår uppfattning är att ansvaret för framtida åtgärdsprogram ligger hos myndigheterna och där tillsynsmyndigheterna har en stor uppgift att fylla. Synpunkter på F örslag på förvaltllillgsplan I underlagsmaterialet till åtgärdsprogrammet för Rönne å ( åtgärdsområde nr 27) presenteras både yt- och grundvattenförekomster. deras status och vilka miljökvalitetsnormer som föreslås. Klassningen av dessa vattenförekomster bör uppdateras. Tidsfristen för flera miljöproblem i Rönneås avrinningsområde ( åtgärdsområde 27) är satt till år Många av de föreslagna åtgärderna kräver också lagändringar eller förändringar i föreskrifter. omprövningar av vattendomar etc. Dessa åtgärder kan inte genomföras på lokal nivå utan måste tas högre upp. Detta kräver också lång tid. Detta gör att tidsramen kan anses något snäv. För att nå framgång måste saker och ting prioriteras inom de omrd.den som ger störst effekt för att Rönneå skall uppfylla kommande statusklassning som god vattenkvalitet Svar på frågor "Förslag till åtgärdsprogrammet" Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till? Svar: Ja delvis. men bör tydliggöras och brytas ner till mera konkret information till berörda parter. Vad gäller fysiska åtgärder för att minska näringsbelastningen från reningsverk bör man vara mera konkret vad gäller minskning (bättre rening) av utsläpp av fosfor respektive kväve. Vår uppfattning är att information måste ges tidigt för att berörda parter skall kunna engagera sig och då bidra till ett kostnadseffektiva åtgärder. Ansvar samt stöd- och bidragsmöjligheter bör tydliggöras. Optimal kostnadseffektivitet är viktig. Tillgång till relevant och målgruppsanpassad information bör utvecklas. S"enska Pappersbruket AB Telefon: +46(0.43!l Bruksallen f) Fas: +46(0.43S 1391 s SE Klippan E past: ej@klippans.ruk.se Swedea Org. Nr SS6S

5 Svenska Pappersbruket AB sid 5 av ( 6) Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa miljökvalitetsnormerna? Svar: Ja delvis, men här bör en större selektering göras och ansvarsgränser tydliggöras. Uppdatering av statusklassificering, bedömning av miljöproblem och åtgärdsbehov bör prioriteras. Verksamheter som påverkar vattenförekomster såsom vattenkraft, jordskogsbruk, översvämningsskydd m.fl. bör engageras i större utsträckning. En översyn av de negativa aspekter som skogsbruk medför behövs. Detta kan vara effekterna på markavvattningen efter exempelvis traktorhuggning eller körskador i terrängen. Ä ven förslag på lämpliga åtgärder behöver tas fram. Dikningsföretagen nämns lite i förbifarten i samrådsmaterialet men borde få större utrymme då det är en mycket viktig bit för att nå normen god status i ett vattendrag. Utsläpp av fosfor och kväve från industrier i distriktet synes relativt små. Framgår det vad som behöver göras för att följa miljökvalitetsnormema? Svar: Ja, som övergripande beskrivningar. statusklassning enligt VISS kan ifrågasättas och en kommunikationslänk för frågor och korrigeringar bör upprättas. Underlagsmaterialet som ligger till grund för statusklassningarna och miljökvalitetsnormerna bör utvecklas. Detta kan möjligen uppnås om lokala verksamhetsutövare ges möjlighet att delge referensvärden. Detta gäller både för näringsämnena och för de kemiska ämnena. Framgår det hur åtgärderna ska göras för att följa miljökvalitetsnormema? Svar: Ja, som övergripande beskrivningar. Framgår det var åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormema? Svar: Ja delvis, men här bör en större selektering göras och ansvarsgränser tydliggöras. Flexibilitet bör eftersträvas. Framgår det när åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormema? Svar: Ja, som övergripande beskrivningar Saknas det åtgärder, och i så fall vilka är det och vilka myndigheter behöver genomföra dem? Svar: Ja delvis, men här bör en större selektering göras och ansvarsgränser tydliggöras. Framgår det vilka samhällsekonomiska konsekvenserna är av styrmedlen? Svar: Ja delvis, men konsekvensbeskrivningar bör utvecklas och där man bör göra en tydligare prioritering. Utvecklingen av ex. industriutsläppsdirektivet (led) och eventuella framtida krav bör preciseras. Underlaget bör också ta hänsyn till ex. kostnader som kommer att uppstå p.g.a. ändrade regelverk. Här har en utförlig konsekvensanalys stor betydelse. Utgångspunkt bör vara en helhetssyn på hela det Svenska samhället. Svenska Pappersbruket AB Bruksallim 9 SE Klippan Telefon: ! Fax: !5 1391!5 E post: rj@klippansbruk.se Org. Nr!5!56!

6 Svenska Pappersbruket AB shl 6 nv ( 6) Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver genomföras for att åtgärdsprogrammet i sin tur ska kunna genomföras och av vem dessa behöver genomforas? Svar: Ja delvis, men konsekvensbeskrivningar bör utvecklas och där bör man göra en tydligare prioritering. Man bör även beakta hur regleringar av vattendrag påverkar både biologiska och kemiska förutsättningar uppströms regleringen. En av utredningsåtgärderna kan vara att ta fram data på detta. Saknas det aktiviteter för att åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra den? Svar: Ja. Här bör myndigheternas roll klargöras och utvecklas ex. bör Länsstyrelsen inrätta någon form av "Vägledande-" funktion samt Havs- och vattenmyndigheten inrätta någon form av "Stöd- och utvecklings"- funktion. Kostnads- och mängdberäkningarna har tagits fram och beräkningarna är inte redovisade. Här finns en risk att de inte stämmer överens med verkligheten. Man bör kanske i större utsträckning utgå från befintliga data, både aktuella och historiska, samt lokala förhållanden, för att få en så rättvisande bild som möjligt. KostnadsfOrslagens tydlighet kan ökas genom att både investeringskostnaderna och de årliga kostnaderna presentera. Man bör även presentera avskrivningar. Vattenvårdsarbetet kan möjligen bedrivas enligt principen förorenaren ska betala. Dock är det inte så lätt att tillämpa i praktiken utan behöver tydliga styrmedel. Finansieringen är en fråga som bör ingå i kommande samrådsprocesser. Problemet med tillämpningen är att det inte råder enighet om vem som är förorenare. Även frågeställningar som : Är det gamla försyndelser, flera källor, hur mycket belastning kan accepteras, är det en miljövinst att flytta produktion till andra länder runt Östersjön, vilket ansvar har vi för den globala etc. Ett antagande är att en stor del av kostnaderna kommer att åläggas förorenarna. Detta kommer att kräva tid och resurser. Därav de tidigare framforda kravet på att få undantag både i tid och nivå. Platschef Kopia : Rönneå Vattenråd, eruka Pappersbr ke AB Braksallen 8 SE Klippan Telefon: +4 c.,.3~ Fax: ~ 139U E pest: ~i@klippa sbrak.se Org. Nr ~~6~