Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi. 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 1



Relevanta dokument
Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv

Finländska lärare ska lyfta svenska elever

Läroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

Systematiskt Kvalitetsarbete

På goda grunderen åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. Barn- och ungdomsförvaltningen

Remissvar - På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17

Yttrande från Göteborgs Stad gällande Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Situationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Uppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling Läslyftet

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik

Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti

Uppdrag att ta fram kartläggningsmaterial och revidera obligatoriska bedömningsstöd och nationella prov i grundskolan, sameskolan och specialskolan

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

Tomas Tobé Riksdagsledamot Gävleborgs län. Margareta B Kjellin. Lars Beckman. Riksdagsledamot Gävleborgs län

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Specialundervisning 2013

Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

Skolpolitiska läget. Gustav Fridolin Utbildningsminister. Utbildningsdepartementet

Matematikundervisning för framtiden

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

Investeringar i skolan för mer kunskap

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar

Särskilt begåvade elever

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Utbildningsförvaltningen

Study visit in Wales

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18

Uppföljning av skolresultat - VT 2019

Barn och familj

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Excellens, likvärdighet och fokus på lärande ett finländskt perspektiv på inkludering

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014

Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

Presentation Rektorskonferens 30 mars Samarbete matematik - svenska

Likvärdig förskola. 12 februari 2018 Johannes Lunneblad

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Beslut för förskoleklass och grundskola

PM Betyg och stöd från årskurs 6 till 9. Dokumentdatum: Dnr: 2017:690 0 (16)

Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar

Läxhjälp i skolan för alla

Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Betygssammanställning årskurs 6, 7, 8 och åk 9 våren Resultatsammanställning nationella ämnesprov i åk 3 våren 2014.

i- svenska- lar- av- varandra.cid hur

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen

Skolledares vardagsarbete och skolans kultur

Lokal verksamhetsplan BUF

Skolverket ska vid utförandet av uppdraget utgå från att aktuella författningsändringar

Bedömning. Ett redskap för att öka likvärdigheten i skolan inom språk och matematik

Hur kan vi säkra våra barns framtid?

#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola

Remissvar angående betänkandet På goda grunder en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik SOU 2016:59

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Inledning, Lästrumpet

Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola

För att lyckas måste vi förstå våra elever

Utbildningsförvaltningens plan för Jämställdhetsintegrering samt processer och åtgärder inom verksamheterna

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsprogram

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL. Könsskillnader i skolresultat 1

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

Matematiken i PISA

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolan läsåret

Beslut för grundskola och fritidshem

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober Föreläsare Maj J Örtendal

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2014/15

Beslut för grundskola och fritidshem

Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Den trygga inlärningsstigen. Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Lokalt åtagande och aktivitet (Tuna skolområde)

Finlandssvensk normering i åk 1, 2 och 3 av deltestet Ordförståelse ur DLS för skolår 2 och 3

Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd

Skolbeslut för grundskola

Kvalitetsdokument 2012, Grundskola. Re 337 Kevingeskolan

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Specialpedagogik för alla

Nyanländas lärande - halvårsrapport 2018

Beslut för grundsärskola

Transkript:

Tidiga insatser ger goda läsare ett finländskt perspektiv Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 1

Bakgrund Bk Finland intressant land att studera för forskare, beslutsfattare, skolledning och lärare Toppresultat i PISA och andra internationella mätningar av elevers inlärningsresultat Hög andel av elever i grundskolan som får specialundervisning (23% in 2010) 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 2

I föreläsningen behandlas Goda läsresultat Tänkbara förklaringar Specialundervisning och de tidiga insatsernas betydelse Utbildningspolitiska reformer 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 3

Goda resultat i läsning i Finland Finländska 15-åringars resultat bland de bästa i världen (Finland på 3:e plats efter Shanghai och Korea i PISA 2009) Trots något sämre resultat jämfört med tidigare mätning (2000) är andelen ungdomar med utmärkta kunskaper i läsning klart högre i Finland än i övriga OECD-länder 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 4

Goda resultat t i läsning... Variationen mellan individer och skolor mindre i Finland än i övriga länder Ungdomar med de svagaste prestationerna i läsning (den femtedel med lägst poäng) når upp till en god nivå i den internationella jämförelsen och höjer därmed d det finländska medelvärdet Denna grupp intressant varför lyckas denna nå upp till relativt goda resultat? 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 5

Goda resultat i läsning... Skillnaderna mellan pojkar och flickor dock stora även i Finland Bland svaga läsare var pojkarna i klar majoritet bland de goda läsarna var flickorna i klar majoritet Flickor mer intresserade av läsning, läser mer på fritiden, läser mångsidigare texter effektivare strategianvändning bättre resultat 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 6

Goda resultat i läsning... Pojkars svaga resultat väcker oro Svaga resultat sämre förmåga att förstå och använda sig av skriven text (även digital text) - svårare att nå kunskaps- och utbildningsmål (definition av läsförmåga reading literacy enligt PISA) Hur få pojkarna intresserade av läsning? 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 7

Några förklaringar Relativt homogent samhälle där utbildning värdesätts äd ä Likvärdig skola, ytterst få friskolor Högutbildade lärare med professionell autonomi Nationell läroplan (grunder för kommun- och skolvisa läroplaner) l Tillit till lärarkompetens vid bedömning 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 8

Fler förklaringar... Hemuppgifter dagligen från åk 1 Betyg ges tidigt (vanligen från åk 4, men betyg redan i åk 1 vanliga) God arbetsdisciplin (fokus på lärande) Läraryrket (särskilt F-6) attraktivt yrke, många sökande till lärarutbildning Fokus i lärarutbildning på pedagogik och ämneskunskap och ämnesdidaktik 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 9

Fler förklaringar... Tillit till kontinuerlig, frekvent och systematisk kartläggning och uppföljning av elevers kunskapsnivå Systematisk elevvårdsverksamhet (elevhälsa) Individuella planer för lärande Specialundervisningen i i 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 10

Specialundervisning i i fokus och förverkligande Nästan en fjärdedel av alla elever (F-9) får någon form av specialpedagogiskt stöd (2009-10 dryga 23%) detta benämns specialundervisning på deltid Kan organiseras på olika lk sätt (speciallärarstöd inne i klassrummet till olika former av undervisning i smågrupp) Inga utredningar/diagnoser ag krävs 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 11

Specialundervisning i i... Därtill kommer de elever som har mer omfattande och kontinuerliga stödbehov (elever med någon form av diagnos; vanligen medicinsk eller neuropsykiatrisk) Elever med särskilt stöd Utgjorde 2010 dryga 8 % av alla elever i grundskolan Något över hälften i vanliga skolor 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 12

Specialundervisning i i... Tidig identifiering av barn i risk att möta svårigheter (barnrådgivning, g, daghem, förskola, årskurs 1-2) Omedelbart stöd (specialpedagogiskt utbildad personal i daghem/förskola/skola) Övergången från förskola till skola förbereds och följs upp Mångprofessionellt elevvårds (-hälso)team ansvarar för förverkligande och uppföljning 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 13

Specialundervisning i i... Hellre ta tag i omedelbart än vänta och se Preventiv pedagogisk satsning Syns bl.a. i att ca hälften av resursen för specialundervisning (på deltid) används för årskurserna 1-3 Tyngdpunkt ygp på tal-, läs- och skrivutveckling inom den tidiga specialundervisningen (även matematik allt vanligare) 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 14

Specialundervisning i i... Merparten av resurserna används för stöd i läsning och skrivning i de lägsta årskurserna se (över 90% i årskurs 1) Specialundervisning på deltid en väletablerad specialpedagogisk, icke- segregerande stödform som är inbyggd i skolans pedagogiska arbete 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 15

Specialundervisning i i en av framgångsfaktorerna? Hittar vi belägg för att det är så? 1. Andelen elever som får specialundervisning i i är större i Finland än i de övriga OECD-länderna 2. Finland satsar mer än de flesta andra länder på tidiga insatser; identifiering och specialpedagogiskt stöd i kärnämnen ä i början av skolgången ge 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 16

Specialundervisning i i som framgångsfaktor... 3. Finland satsar mer än övriga länder på att identifiera och stöda elever i risk 4. Satsning på elever i den svagaste femtedelen lönar sig PISA visar att de finländska eleverna i den lägsta kvintilen presterar avsevärt bättre än eleverna i motsvarande kvintil i övriga länder 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 17

Specialundervisning i i som framgångsfaktor... 5. Även forskningsresultat tyder på att detta stämmer; elever i åk 9 åren 1965 och 2005 undersöktes med samma läsförståelsetest. Signifikant och stor förbättring särskilt bland de svagaste läsarna kunde noteras. Forskarnas (Moberg & Savolainen, 2006) konklusion är att specialundervisningen har betydelse (1995 fick 2% av eleverna specialundervisning, år 2005 över 25%) 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 18

Specialundervisning i i nya stödformer År 2011 fick Finland en reviderad utbildningslagstiftning och nya grunder för läroplanen Centrala principer - närskolan alltid förstahandsalternativ - ännu starkare fokus på tidiga insatser - graderat system av stödformer infördes 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 19

Nya stödformer... Allmänt stöd för alla elever genast när stödbehov uppkommer Intensifierat stöd när inte allmänt räcker till Särskilt stöd för elever med omfattande och kontinuerliga stödbehov Noggrann och systematisk ti dokumentation ti Skolan måste visa att tillräckligt stöd (på nivå 1) getts innan andra stödformer kan komma i fråga 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 20

Specialundervisningens i i innehåll Hur arbetar speciallärarna i de tidiga årskurserna? åsuse Fonologisk medvetenhet satsningsområde i förskola åk 1 Kontinuerlig kontroll av bokstavskännedom och kopplingen bokstav ljud Interventioner vid behov, t.ex. med datorspel (Graphogame, Spel-Ett) 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 21

Specialundervisningens i i innehåll... När eleverna knäckt koden lättlästa böcker, olika typer av texter Olika projekt kring läsning Läsförståelse, lässtrategier, strukturerade textsamtal, metakognitiva strategier etc. Kontinuerlig kartläggning av färdighetsnivå, planering och förverkligande av interventioner samt uppföljning 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 22

Till slut Tidiga specialpedagogiska satsningar och förebyggande e arbete lönar sig Tröskeln till att få stöd ska vara låg Söd Stödsystemen ska vara en integrerad del av skolans pedagogiska verksamhet Lärarutbildningen måste ge lärarna de redskap de behöver för att lära barnen läsa och skriva! 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 23

Referenser och webbadresser Moberg, S. & Savolainen, H. (2006). Reading literacy and special education. The particular case of Finland. Paper presented at the Symposium of Special Pedagogy: gy State of the art in practical work, research and education. University of Vienna, 5-7 May, 2006. Kivirauma, J. & Ruoho, K. (2007). Excellence through special education? Lessons from the Finnish school reform. Review of Education, 53, 283-302. Sabel, C., Savenian, A., Miettinen, R., Hull Kristensen, P. & Hautamäki, J. (2010). Individualized service provision in the new welfare state. Lessons from special education in Finland. Report prepared for SITRA, Helsinki, 2010. Statistikcentralen (2011). Officiell statistik i Finland. 9.6.2011 www. kjellstaffans.fi/aktuellt/ www. graphogame.com., www. lukimat.fi 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 24