GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001 E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä Kristianstad Kommun, Skåne län. 2015-12-01 Objekt: 881081

GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001 E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä Kristianstad Kommun, Skåne län 2015-12-01 Objekt: 881081

Förord Aktuellt gestaltningsprogram är upprättat till vägplanen för E22, Malmö - Kristianstad, delen Sätaröd - Vä, objektnr: 881081. I det inledande skedet av vägplanen utreddes den nya vägens övergripande geometri och var inom den fastställda korridoren som den skulle placeras. Omfattande analyser belyste landskapets förutsättningar och värden, kulturhistoriska aspekter, naturmiljövärden, boendemiljö, markanvändning med mera. De olika värdena vägdes mot varandra för att hitta den bästa placeringen och utformningen av vägen. Redovisningen av studerade alternativ har gjorts i den miljökonsekvensbeskrivning som tillhör vägplanen. En fördjupad redovisning av kulturmiljön i området och det historiska landskapet har gjorts i det kulturmiljöprogram som tillhör vägplanen. Detta gestaltningsprogram utgår från det övergripande gestaltningsprogrammet för Väg E22 Hurva - Bromölla och de utredningar som gjorts i vägplanen. Programmet fokuserar på hur den nya vägen ska utformas för att få en god vägarkitektur och en bra anpassning till det omgivande landskapet. Gestaltningsprogrammet har upprättats på uppdrag av Trafikverket, Investering Syd med följande projektorganisation: Trafikverket, Investering Syd Sträckan Spångarp - Sätaröd Projektledare: Anders Stjernström Biträdande projektledare: Kerstin Åklundh 2010-2013 Dennis Andersson 2014- Sträckan Sätaröd - Vä Projektledare: Kerstin Åklundh 2010-2013 Dennis Andersson 2014- Biträdande projektledare: Anders Stjernström Sträckan Spångarp - Vä Teknikstöd landskap: Helena Niordson Teknikstöd kulturmiljö: Hans Åström Konsult sträckan Spångarp - Sätaröd: Sweco Architects AB Konsult sträckan Sätaröd - Vä: Ramböll Sverige AB och Atkins Sverige AB Ramböll Sverige AB Uppdragsledare: Atkins Sverige AB Ansvarig landskap: Handläggare landskap: Handläggare kartmaterial: Granskare: Johan Leijman Sofie Nilsson Ola Gustavsson Susanna Sonesson Elin Miörner Klara Hallberg Fredrik Karlsson Interngranskning 2014-11-20 Fredrik Karlsson Ett gestaltningsprogram är både en arbetsmetod och ett dokument som beskriver den valda utformningen för vägprojektet. Tänkta lösningar och principer för vägrummet och dess omgivningar visualiseras och viktiga estetiska frågor identifieras för att skapa en diskussion och samsyn på hur vägrummet slutligen ska se ut. Uppdragsledare: Ansvarig landskap: Handläggare: Granskare: Rickard Kappers Mats Johansson Therese Persson Jenny Svensson Stefan Lindberg Lisa Östman Figur. 1. Framsida, flygbild över området från Tränevägen mot öster. 2 GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01

Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning 5 Bakgrund 6 Förutsättningar 6 Problembeskrivning 6 Föreslagen utformning 6 Tidigare utredningar 7 Syfte 8 Vägprojektets syfte 8 Gestaltningsprogrammets syfte 8 Mål 9 Projektmål 9 Gestaltningsmål 10 Vägprojektet 11 Landskapsanalys 14 E22 genom det skånska landskapet - landskapstyper 14 Karaktärsområdesanalys 14 Gestaltningsidé 20 Förslag 20 Förslag på åtgärder 20 Riktlinjer och principer för utformningen 26 Vägens uppbyggnad, placering och omgivning 26 Släntutformning 26 Vegetation 28 Fördröjning av vägdagvatten 29 Åar och bäckar 36 Bullerskyddsåtgärder 36 Broar 50 Kulturbärande element 53 Utrustning 56 Utformningsförslag på specifika platser 58 Skärningen nedför Linderödsåsen 58 Trafikplats Nöbbelöv 59 Sockengränsen norr om Rya 62 Åtgärder vid enskilda vägar som går över E22 63 Drift och underhåll 66 Rekommendationer inför fortsatt arbete 67 Källförteckning 67 Foton 67 Kartmaterial 67 GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01 3

4 GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01

Sammanfattning Aktuellt gestaltningsprogram tillhör vägplanen för E22, Malmö - Kristianstad, delen Sätaröd - Vä. Enligt VGU (Vägar och gators utformning TRV publikation 2012:179) ska utformningen av vägar göras med hänsyn till estetiska värden, genom att ta fram ett gestaltningsprogram för projektet. Projektet är en del av en större satsning på E22 genom Skåne som syftar till att förbättra vägens standard och möta framtida trafikutveckling. Målet är att genom utbyggnad till fyrfältig motorväg med mittseparering höja trafiksäkerheten och förbättra vägens framkomlighet, komfort och kapacitet för att möta kommande trafikmängder. I gestaltningsprogrammet beskrivs riktlinjer och principer för utformningen uppdelat på olika teman: vägens uppbyggnad, placering och omgivning, släntutformning, vegetation, fördröjning av vägdagvatten, åar och bäckar, bullerskyddsåtgärder, broar, kulturbärande element samt utrustning. Därefter beskrivs utformningsförslag på specifika platser, som skärningen nedför Linderödsåsen, trafikplats Nöbbelöv, sockengränsen norr om Rya samt ågärder vid enskilda vägar som går över E22 mer ingående. Avslutningsvis finns rekommendationer inför fortsatt arbete. Projektmålen, de övergripande vägarkitektoniska målen för E22 Hurva - Bromölla samt gestaltningsmålen ligger som grund för de gestaltningsidéer, riktlinjer och principer för utformningen samt förslag som beskrivs i detta program. Gestaltningsidén är att anpassa den nya vägen till sin omgivning och få den att smälta in så mycket som möjligt i landskapet genom att låta vägprofilen följa landskapet så att vägen landar. Vägen har i möjligaste mån anpassats till befintliga strukturer och placerats där den tar tag i och får stöd av befintliga vegetationsvolymer och landskapsrum. Gestaltnings idén är även att vägen ska bevara och framhäva landskapsvärdena och de skiftande karaktärsdragen i landskapet. GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01 5

Bakgrund Förutsättningar E22 är ett viktigt kommunikationsstråk som knyter samman större orter diagonalt genom Skåne och vidare till Blekinge. Vägen utgör riksintresse ur kommunikationssynpunkt och ingår i det nationella stamvägnätet. Trafikverket beslutade 1999-01-12 att utreda förutsättningarna för en standardförbättring av E22, med utbyggnad till fyrfältsväg på sträckan Linderöd - Sätaröd - Vä. En vägutredning har upprättats och en vägkorridor har valts som i huvudsak innebär att vägen dras i ny sträckning. Projektet fick tillåtlighet av regeringen år 2011. I tillåtlighetsbeslutet finns villkoret att Trafikverket ska upprätta ett program för hur vägen från en estetisk och kulturhistorisk grund kan anpassas till kulturmiljön så att fragmentering av odlingslandskapet, negativ påverkan på kulturmiljön och försämring av befintlig jordbruksmarks arrondering så långt som möjligt begränsas. (Tillåtlighetsprövning enl. 17 kap miljöbalken av E22, delen Linderöd - Vä, Kristianstad kommun). Ett kulturmiljöprogram har tagits fram för E22 Malmö-Kristianstad, Linderöd - Vä, vilket beskriver ovanstående aspekter. Byggstart för projektet planeras till tidigast år 2018. Problembeskrivning Stora delar av E22 genom Skåne är 12-13 meter bred, vilket inte är tillräckligt med tanke på trafikmängderna längs vägen och den höga andelen tung trafik. Vägens geometriska standard är bitvis låg, med korta radier både vertikalt och horisontellt, vilket ger begränsade siktförhållanden på vissa avsnitt. Det finns många direktanslutande allmänna och enskilda vägar samt tomt-, åker- och fastighetsutfarter. Vägen saknar även mittseparering. Genom Sätaröd, Sandhusen och Tollarp utgör befintlig väg Båstad Skälderviken Örkeljunga Ängelholm E4 E20 E6 Öresund Helsingborg Malmö Gårdstånga Eslöv Lund E22 Trelleborg Fogdarp Hurva Hörby N E65 Hässleholm Hörby Rolsberga Sätaröd Ystad Linderöd E22 en stor barriär för de boende och ger omfattande bullerstörningar. Vidare har flera allvarliga olyckor inträffat på sträckan. Föreslagen lösning Trafikverket har för avsikt att förbättra framkomligheten och höja trafiksäkerheten genom att bygga ut E22 mellan Malmö och Kristianstad. Vald målstandard är fyrfältig motorväg med en bredd på 18,5 meter. En sträcka vid Hörby blir mittseparerad 2+1 väg. Se figur 2. Kristianstad Simrishamn Olofström Stensnäs Fjälkinge Figur. 2. Översiktskarta som visar E22:ans sträckning och angränsande projekt. Delen som behandlas i detta gestaltningsprogram börjar i Spångarp som ligger mellan Linderöd och Sätaröd och sträcker sig till Vä före Kristianstad, se svart ring. Vä Gualöv Åhus Hanöbukten Sölve E22 Karlshamn Ronneby Karlskr ww 6 GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01

Tidigare utredningar Tidigare utredningar som legat till grund för detta gestaltningsprogram nämns nedan. Gestaltningsprogram E22 Hurva - Bromölla, Trafikverket 2002 Ett övergripande gestaltningsprogram för en längre sträcka, E22 Hurva - Bromölla har upprättats 2002, se figur 3. Gestaltningsprogrammet syftar till att ge en sammanhållen utformning för alla projekt längs sträckan. De övergripande vägarkitektoniska målen för gestaltningsprogrammet har legat som grund i framtagandet av aktuellt gestaltningsprograms mål. Proj PM Landskap, Trafikverket 2011-09-20 PM:et har varit ett underlag för val av väglinje och trafikplatsläge med fokus på värdena för naturmiljö, kulturmiljö, gestaltning och friluftsliv längs sträckan. Proj PM Vramsån, Trafikverket, 2011-09-20, rev 2012-01-20 Dokumentet belyser de förutsättningar som råder vid Vramsån och bedömer utifrån detta samt de krav som ställs för de olika teknikområdena den bästa placeringen av passagen över ån. Kulturmiljöprogram E22 Linderöd Vä, Trafikverket 2012-09-13 Programmet behandlar hur vägen från en estetisk och kulturhistorisk grund kan anpassas till kulturmiljön så att fragmentering av odlingslandskapet, negativ påverkan på kulturmiljön och försämring av befintlig jordbruksmarks arrondering så långt som möjligt begränsas. Syftet med kulturmiljöprogrammet är att belysa komplexa frågor, ange ambitioner och visa på principiella lösningar, som en förutsätt- ning för avvägningar mot andra intressen. Programmet godkändes av länsstyrelsen 2012-12-18. Inventering och naturvärdesbedömning, Naturcentrum 2012-09-28 Områden inom korridoren med värdefull natur har inventerats. Områdena har klassats efter deras naturvärde och delats in i tre kategorier, klass 1 - unika naturvärden, klass 2 - höga naturvärden och klass 3 - naturvärden. För varje område listas naturvårdsarter och, om så är aktuellt, deras hotkategori. Proj PM Linderödsåsens norra sluttning, Trafikverket, 2012-10-16, rev 2013-02 Dokumentet beskriver bedömd omgivningspåverkan på yt- och grundvatten och enskilda vattentäkter, samt vilken masstillgång som erhålls beroende på vilken nivå ny E22 kommer att ligga på nerför åsens sluttning. Dokumentet utgör underlag för val av vägprofil nerför åsen som är mest lämplig ur ett hydrogeologiskt perspektiv, landskapsperspektiv och med hänsyn till masstillgång. Proj PM Vägsektion nerför Linderödsåsens norra sluttning, Trafikverket, 2013-06-17 I dokumentet görs en jämförelse mellan olika släntutformningar i vägens sidoområde i skärningen nerför åsen. Förslag på släntutformning förordas utifrån olika aspekter. Figur. 3. Gestaltningsprogram Väg E22 Hurva-Bromölla, Trafikverket 2002. GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01 7

Syfte Vägprojektets syfte Det övergripande syftet med projektet är att förbättra framkomligheten och höja trafiksäkerheten. Syftet är även att förbättra boendemiljön längs vägen och minska dess barriärpåverkan samt minska risken för olyckor med farligt gods, vilket medför konsekvenser för människors hälsa, Vramsån och Kristianstadsslättens grundvattenmagasin. Gestaltningsprogrammets syfte Gestaltningsprogrammet följer med i vägplaneringsprocessens olika skeden och har som syfte att skapa vackrare vägar, anpassa vägen till det omgivande landskapet och underlätta en dialog om gestaltningsfrågor mellan olika skeden och olika kompetenser som är delaktiga i vägprojektet. Ett gestaltningsprogram är både en arbetsmetod, som integrerar utformnings- och upplevelseaspekter genom arbetet i ett vägprojekt, och ett dokument som beskriver den valda utformningen för vägprojektet. Gestaltningsprogrammet är ett levande dokument som utvecklas och byggs på allt eftersom arbetet fortskrider i de olika skedena. Aktuellt gestaltningsprogram utgår från den Europeiska landskapskonventionens definition av vad ett landskap är: ett område såsom det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel med naturliga och/eller mänskliga faktorer. Gestaltningsarbetet utgår även från den definition av begreppet vägarkitektur som redovisas i Vägar - kvalitetsprogram för vägarkitektur publ. 1999:102 : Vägarkitektur omfattar de tre begreppen arkitektur, estetik och miljö. God vägarkitektur förutsätter en helhetssyn. Tekniska, kördynamiska och funktionella krav samordnas med estetiska krav, hänsyn till befintliga värden, framtida drift och underhåll etcetera. Aktuellt gestaltningsprogram har ett utökat fokus på områdets kultur-, natur- och landskapsvärden vid val av väglinje och gestaltningsåtgärder. Arbetet utgår från det gestaltningsprogram som har upprättats för E22 Hurva - Bromölla, år 2002. Programmet syftar till att beskriva övergripande gestaltningsmål och idéer för projektet samt ge riktlinjer och principer för utformningen av vägrummet och dess omgivningar. Samtidigt syftar programmet till att definiera konkreta förslag och åtgärder på olika platser utmed vägen. 8 GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01

Mål Projektmål Regeringens övergripande mål för transportpolitiken syftar till att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målsättningen sammanfattas i ett funktionsmål för tillgänglighet och ett hänsynsmål för säkerhet, miljö och hälsa. De nationella målen samt de krav som regeringens beslut om tillåtlighet villkorats med ligger till grund för nedanstående tio specifika projketmål: Trafikplatser och planskilda korsningar ska placeras och utformas för ett effektivt vägsystem. De ska läggas på lämpliga platser och anpassas till landskapets karaktär. Förbättrad boendemiljö i tätorterna Linderöd, Sätaröd, Sandhusen och Tollarp utmed befintlig E22. Väganläggningar ska utformas så att förutsättningar för en god kollektivtrafik finns. Vägens vertikala intrång ska minimeras så långt möjligt. Befintlig E22 ska anpassas till sin nya funktion. Vägen, såväl motorvägen som parallellvägar, ska anpassas till befintliga strukturer och så att pågående markanvändning och ekologiskt känsliga områden så långt som möjligt undgår negativ påverkan. Vramsån och dess biflöden lämnas utan påverkan under högsta vattenlinjen. Ytvatten ska inte påverkas avseende kvalitet så att det medför negativ påverkan på vattendragens kemiska och ekologiska status. Kristianstadslättens grundvattenmagasin och övriga grundvattenresurser som används som dricksvatten ska inte påverkas negativt avseende kvalitet på grund av föroreningar orsakade av vägen och dess trafik. Vägen får endast marginellt förändra nuvarande strömningsriktningar och grundvattennivåer. Vägen ska inte medföra någon permanent grundvattenbortledning som leder till oacceptabel påverkan. Ett brett och förtroendefullt samråd ska känneteckna arbetet med att utforma väganläggningen. Projektmålen gäller för samtliga teknikområden i projektet. Av de arkitekturpolitiska målen som visas i faktarutan nedan är det andra, tredje och femte punkten som har störst betydelse i detta gestaltningsprogram. Arkitekturpolitiska mål Riksdagen fastställde 1998 regeringens förslag Framtidsformer (Prop.1997/98:117) 1, för att främja god arkitektur och formgivning. Följande sex nationella mål har angivits av regeringen och riksdagen för arki tektur och formgivning och är i tillämpliga delar aktuella för gestaltning och markanvändning i vägars närområde: Arkitektur 2, formgivning och design skall ges goda förutsättningar för sin utveckling. Kvalitet och skönhetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden av mycket stor betydelse står det i programmet. Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall tas tillvara och förstärkas. Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning och offentlig miljö skall stärkas och breddas. Offentligt och offentligt stött byggande, inredande och upphandlande skall bli föredömligt i sina kvalitetskrav. Svensk arkitektur och formgivning skall utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete. 1 Begreppen avser i sammanhanget planering och gestaltning av miljön i vid bemärkelse, från stadsbyggnadskonst, landskapsarkitektur och byggnadskonst till inredning och utformning av föremål. (Ur underlag till handlingsprogrammet, definition av begrepp). 2 Arkitektur avser normalt byggnadskonst, byggnadsstil eller byggnadssätt. I detta sammanhang har begreppet fått en vidare betydelse och innefattar även gestaltning av stads- och landsbygd. (Ur underlag till handlingsprogrammet, definition av begrepp). GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01 9

Gestaltningsmål Utifrån tidigare utredningar, projektmålen, de övergripande vägarkitektoniska målen för gestaltningsprogrammet för E22 Hurva - Bromölla och framtaget material i detta projekt har fem övergripande gestaltningsmål satts upp för sträckan. Gestaltningsmålen innefattar de viktigaste punkterna för teknikområde landskap och har som syfte att genomsyra hela projektet. Vad målen innebär och hur de uppnås beskrivs under Riktlinjer och principer för utformningen. 1. E22 ska följa det omgivande landskapet och anpassas till befintlig terräng och dess omgivning så mycket som möjligt för att minska intrång och exponering i landskapet. Vägen ska ha en placering och förankring i landskapet som ger ett naturligt uttryck. 2. Landskapets värden, struktur och karaktär ska bevaras och framhävas. E22 ska förtydliga upplevelsen av det skiftande landskapet, dess värden, kulturhistoria och identitet. 3. E22 och parallellvägar ska anpassas till befintliga strukturer så att pågående markanvändning och ekologiskt känsliga områden så långt som möjligt undgår negativ påverkan. 4. Trafikplatser och planskilda korsningars läge och utformning ska anpassas till landskapet och gestaltas efter platsens karaktär. 5. Vägens utformning samordnas längs E22 för att få ett samlat arkitektoniskt gestaltningsgrepp samt anpassas efter den lokala platsens karaktär. Figur. 4. Slättbygden vid Nöbbelöv. 10 GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01

Vägprojektet Utbyggnadsalternativet innebär att E22 byggs ut i ny sträckning mellan Spångarp och Vä. Vägen byggs som en 18,5 meter bred fyrfältig motorväg med planskilda korsningar och mitträcke på en sträcka av ca 16 kilometer, se figur 5. Den nya vägen börjar strax väster om Spångarp och fortsätter nedför Linderödsåsens branta nordostsluttning där den sedan löper på slätten norr om Tollarp fram till Vä. Där ansluter vägen till befintlig E22. Utbyggnadsalternativet inkluderar ett parallellvägnät för att upprätthålla tillgänglighet i området. Lokalvägnätet bibehålls i sin helhet med undantag för någon enstaka mindre markväg. Befintlig E22 bevaras och får en ny funktion. För denna väg ingår endast normalt vägunderhåll samt punktvisa bullerskyddsåtgärder i enlighet med Trafikverkets etappvisa bullersaneringsarbete. Vägprojektet: Nedanstående punkter redovisas i figur 6 och 7. Ny trafikplats Nöbbelöv söder om Vä. Nya planskilda korsningar, tolv portar som går under E22 och sex broar som går över E22. Sju fördröjningsmagasin, fyra kortare sträckor med fördröjning i breddat dike och flera längre sträckor med fördröjning i dike för uppsamling och rening av vägdagvatten. En våtmark. Vägen korsar sex olika vattendrag, däribland den känsliga och värdefulla Vramsån, vilka passeras via broar eller trummor. Flera bäckars och åars sträckning förändras. Bullerskyddsåtgärder i form av vall, skärm eller kombination av de båda på nio ställen. Bullerskyddsåtgärder för fauna vid Vramsån, viltporten vid Sätarödsvägen och vilt- och jordbruksporten norr om Bengtsro. Viltstängsel. Viltportar. Figur. 5. Normalsektion för E22 med räcke, skala 1:400, mått i meter. V=vägren, K1 och K2=körfält 1 och 2, MR= mittremsa. GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01 11

â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â E22 över Bertebäcken E22 över biflöde till Bertebäcken E22 över Spångarpsbäcken som grävs om Liarumsdalen Befintlig E22 på bro över E22 Vägport E22 över Sätarödsvägen och banvallen Bullerskydd E22 över Vramsån Våtmark Vramsån Fördröjningsmagasin Skättilljungavägen Rävhultsvägen Konnektionslinje Bullerskydd för fauna E22 över Skättilljungavägen Bullerskydd Jordbruksport Jordbruksport Ullarp Gräns för vägplan Bullerskydd E22 över Mossabäcken som grävs om, bro anpassad för småvilt E22 över Vildsvinsbäcken som grävs om Sätaröd E22 över Sätarödsbäcken som grävs om Spångarp Befintlig E22 Förklaring Korridor Utbyggnadsalt. 0 250 500 750 1 000 meterm Figur. 6. Vägprojektet, del 1. 12 GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01

â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â E22 över Tränevägen E22 över Ryabäcken som grävs om och leds under banvallen. Banvallen på bro över E22. E22 över Nöbbelövsvägen Traktorport Jordbruksbro över E22 Traktorport E22 över Rambrobäcken Sigridslundsvägen Gräns för vägplan Trafikplats Nöbbelöv Bro över E22 Nöbbelövsvägen Adamsberg Rävshultsvägen på bro över E22 E22 över Tjörningabäcken Banvallen Ljungen Fördröjningsmagasin Bullerskydd Sigrislundsvägen på bro över E22 Konnektionslinje Rya Rävhultsvägen Bengtsro Tränevägen Fördröjningsmagasin E22 över biflöde till Ryabäcken som leds om Bullerskydd Bullerskydd Jordbruksport Vilt- och jordbruksport. Bullerskydd för fauna Tollarp Befintlig E22 0 250 500 750 1 000 meter m Förklaring Korridor Utbyggnadsalt. Figur. 7. Vägprojektet, del 2. GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01 13

Landskapsanalys E22 genom det skånska landskapet - landskapstyper Det skånska landskapet utmärks av stor variation och artrikedom som uppkommit av naturliga förutsättningar som klimat och berggrund samt kulturlandskapets historia. E22 går genom Skånes tre karaktäristiska landskapstyper: skogsbygd, mellanbygd och slättbygd. Vid Linderöd och Spångarp finns skogsbygden representerad, kring Sätaröd och vidare mot Tollarp, tar mellanbygden - ett mosaiklandskap - vid som sedan övergår i slättbygd, Kristianstadsslätten. Se figur 8. Karaktärsområdesanalys Vägkorridoren har sin början vid Spångarp och fortsätter österut nedför Linderödsåsens branta nordostsluttning och vidare ut genom Vramsåns dalgång. Därefter går korridoren huvudsakligen på Kristianstadsslätten genom olika karaktärsområden bort till Vä där den avslutas i ett tätt gran- och tallskogsparti. Korridoren delas in i sju områden med olika karaktär som beskrivs nedan och i figur 27 och 28. Tvärs genom Skåne, i riktning nordväst - sydöst, löper en gräns, Tornquistzonen, mellan de yngre, sedimentära bergarterna i söder och urbergskölden norröver. Linderödsåsen är orienterad efter detta mönster och ingår bland de omväxlande branta förkast ningar och böljande backlandskap som bildar övergångszoner till omgivande landskap. Se figur 9. Figur. 8. Skånes landskapstyper, området markerat med en svart ring. BRÖD KRISTIANSTAD VÄ På åsen ligger urberget nära ytan och jordmånen är mer näringsfattig vilket återspeglas i vegetation och terräng. Slättlandskapen i sydväst och nordöst ligger på sedimentära bergarter som ger betydligt bördigare marker vilket i sin tur återspeglas i en markanvändning dominerad av jordbruk. Åar, som meandrar genom slättlandskapet, är ett annat särdrag för det skånska landskapet. Nordost om Linderödsåsen flyter Vramsån som mynnar ut i Helge å väster om Åhus. Flera bäckar rinner nerför Linderödsåsen och mynnar ut i Vramsån. LINDERÖDSÅSEN SPÅNGARP 14 GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01 SÄTARÖD BEF. E22 SKÄTTILLJUNGA TOLLARP Figur. 9. Terrängskuggningskarta över området, med vägkorridoren markerad med lila streck. TULLSÅKRA TINGS NÖBBELÖV BEF. E22

Linderödsåsen (från Spångarp till och med Ullarp 1:14) Uppe på åsen är den skogsklädda terrängen småkullig. Landskapet är småskaligt och varierat med omväxlande åker och skog. Området präglas av sin urbergsgrund, vilket ger relativt magra marker och ett småkuperat landskap, vilket i sin tur har gjort att rationaliseringen av jordbruket har varit mindre än på slättbygden. Se figur 10. Området har en lång bosättningstradition och det finns spår av både äldre odlingslämningar och bebyggelsemönster, vilket bidrar till områdets karaktär. Bebyggelsen ligger i huvudsak orienterad mot den äldre vägen mellan Lund och Kristianstad som går i samma sträckning som nuvarande E22 eller parallellt med denna. Trakten kring Spångarp ligger högt i landskapet och här bjuds på en vidsträckt vy ut över Liarumsdalen. Se figur 11. Linderödsåsens nordsluttning (från Ullarp 1:14 till släntfoten) Åsens nordostsluttning utgör genom sin brantare topografi ett påtagligt skifte i karaktär. Landskapet i sluttningen är slutet och tätt med inslag av ett småskaligt, varierat och ålderdomligt jordbrukslandskap med främst betesmarker. Eftersom nordostsluttningen delvis är uppodlad ges fina utblickar ut över Kristianstadsslätten. Mycket av skogsmarken utgörs av ädel- och blandlövskog, på flera ställen med lång kontinuitet. Se figur 12. Sluttningen är perforerad med ett flertal raviner och dalgångar vilka avvattnas genom ett flertal bäckar ner mot Vramsån. Den nordöstra sidan av åsen utgör en tydlig och framträdande kant mot Kristianstadsslätten. Den sammanhängande skogen i sluttningen och den obrutna horisontlinjen är viktiga landmärken då man betraktar Linderödsåsen från Kristianstadsslätten. Se figur 13. Vramsåns dalgång Vid Linderödsåsens släntfot öppnar sig ett flackt till svagt böljande jordbrukslandskap med inslag av partier med ädellövskog. Utmed Linderödsåsens fot och genom Tollarp rinner Vramsån som mynnar ut i Helge å väster om Åhus. Vattendraget med omgivande strandskog hyser stora naturvärden och är därför klassat som riksintresse för naturvården och natura 2000. De vegetationsridåer som följer Vramsån samt den branta och skogsbeklädda åssluttningen som i väster ramar in de öppna partierna av åker- och betesmark, utgör viktiga landmärken i landskapet och ger området en stark identitet. Den vinkelräta gränsen mellan skogen och den öppna marken bidrar också till denna identitet. Se figur 14 och 15. Öster om Vramsån öppnar landskapet upp sig i åker- och betesmark med vida utblickar mot söder. Figur. 10. Det småskaliga landskapet på Linderödsåsen. Figur. 12. Folkvagnskurvan. Figur. 14. Vramsåns lugnare delar. Figur. 11. Utblick över slätten från åsen. Figur. 13. Den skogsklädda åsens obrutna horisontlinje. Figur. 15. Vramsån kantas av vegetation. GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01 15

Norr om Skättilljunga (från Skättilljungavägen till Rävshultsvägen) Området har en särpräglad stark, rätvinklig ägostruktur med långsmala fastigheter i nord-sydlig riktning. Intrycket förstärks av flertalet stenmurar som åtskiljer ägorna och raka markvägar som leder till gårdar, odlingar och betesmarker. Se figur 16. Området är ett mosaiklandskap av åkrar, ängar, betesmark och skog med mycket speciell och sällsynt karaktär. Centralt i korridoren finns ett stort skogsparti med en ytterkant som markerar en gammal gräns mellan in- och utägor och utgör ett fint element i landskapet. Norr om detta finns gamla betesmarker med visuella kvalitéer och marken i söder utgörs huvudsakligen av öppen åkermark med fina utblickar. Linderödsåsen har en mycket stor betydelse för landskapsbilden som en hög vegetationsklädd mörk fond som upplevs från långt håll i landskapet. Se figur 17. Figur. 16. Den småskaliga, långsmala strukturen norr om Skättilljunga är ett viktigt inslag i landskapsbilden. Figur. 17. Området norr om Skättilljunga är ett mosaiklandskap av åkrar, ängar, betesmark och skog med mycket speciell och sällsynt karaktär. Mosaiklandskapet norr om Tollarp (från Rävshultsvägen till Nöbbelövsvägen) Området betraktas som en övergångsform mellan risbygd och slättbygd och är ett mosaiklandskap av åkrar, ängar, betesmarker och skogsbevuxna marker. Den finmaskiga ägostrukturen med stenmurar, vegetationsridåer, blockrika ängs- och beteshagar, äldre gårdsbyggnader och intrikat vägsystem ger landskapet en ålderdomlig karaktär. Se figur 18. Det förekommer flera skogspartier i varierande storlek vilket gör att landskapet varierar mellan att vara öppet och slutet. Norr om Bengtsro finns ett sammanhängande skogsparti och söder om detta en särpräglad odlings-/betesmark omgiven av tät vegetation. Terrängen är relativt flack och i den östra delen är landskapet svagt böljande. Från de högre och fritt liggande partierna i landskapet erbjuds här och var utsikt över Vramsåns dalgång, Tollarps samhälle och Linderödsåsen. Östra och Västra Vrams kyrkor i Tollarp utgör landmärken i landskapet. Mellan Bröd och Rya finns en gammal sockengräns som är markerad med en mäktig stenvall och har en tydlig förankring och roll i landskapet. Se figur 19. Figur. 18. Landskapet norr om Tollarp har en småskalig karaktär med ett mosaiklandskap av åkrar, ängar, betesmark och skog. Figur. 19. Sockengränsen mellan Bröd och Rya. Figur. 20. Lövskog i området. Slättbygden vid Nöbbelöv (från Nöbbelövsvägen till Sigridslundsvägen) Kring Vä breder ett öppet, kuperat och storskaligt fullåkerslandskap ut sig. Slätten präglas främst av stora odlingsmarker, stenmurar som i hög grad kantas av vegetation, större äldre gårdar och fornlämningsområden. Se figur 21-23. Landskapet är mycket öppet och har inslag av ett fåtal skogsdungar och vegetationsridåer längs stenmurar och den slingrande Ryabäcken. Ägogränserna - stenmurar kantade av vegetation - framträder tydligt i landskapet och bildar en vacker väv 16 GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01

som framhäver den böljande topografin. Norr om Ljungen finns en fin vegetationsridå som böjer sig i en mjuk båge. Vegetation som finns i området utgör ett mycket viktigt inslag i landskapsbilden. I Nöbbelöv ligger stärkelsefabriken och spritfabriken som utgör landmärken i landskapet. Ett annat landmärke är Centralsjukhuset Kristianstad som höjer sig över stadsbebyggelsen. Skogsområdet vid Sigridslund Korridorens östligaste del sträcker sig genom ett område med svagt markerade förhöjningar och där emellan belägna flygsandsområden. Området domineras av skogsmark där vegetationen utgörs av planterad tall och gran samt avsnitt med lövträd och sly. Se figur 24. Skogsmarken angränsar till öppen åkermark i väster. Öster om befintlig E22 finns naturområdet Mosslunda Natura 2000, vilket är ett äldre jordbruksområde där enefälader och slåttermarker är bevarade och under upprustning efter en längre tids igenväxning. Befintlig E22 med omgivningar Befintlig E22 har lång platskontinuitet och tidigare vägar har haft samma sträckning eller varit placerade i närheten av denna. Vägen går på skrå ner för den skogsbeklädda Linderödsåsen, genom byn Sätaröd och vidare ut på Kristianstadslätten. På slätten passerar vägen över Vramsån och genom Tollarps samhälle. Vägen kantas av randbebyggelse längs hela sträckan, dock i större omfattning i den västra delen. Se figur 25 och 26. Figur. 21. Betesmark på slätten. Figur. 25. Befintlig E22 vid norra infarten mot Tollarp. Figur. 22. Betesmark vid Sigridslundsvägen. Figur. 23. Slättbygden vid Nöbbelöv. Figur. 24. Skogsområdet vid Sigridslund. Vy mot söder med Sigridslundsvägen till höger och befintlig E22 till vänster i bild. Figur. 26. Vy över befintlig E22 och Tollarp. GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01 17

â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â småskaligt varierat landskap med åker och skog äldre odlingslämningar och bebyggelsemönster småkullig terräng bebyggelse samlad vid Sätarödsvägen sluten och tät vegetation med inslag av småskaligt, ålderdomligt jordbrukslandskap raviner och dalgångar åsen har brant topografi och utgör en tydlig kant mot Kristianstadsslätten Vramsån - riksintresse för naturvården och Natura 2000 flackt till svagt böljande jordbrukslandskap med inslag av skog särpräglad rätvinklig, långsmal ägostruktur i nord-sydlig riktning ger landskapet en säregen karaktär mosaiklandskap av åkrar, ängar, betesmarker och skog stenmurar Skogsparti med en markerad ytterkant Linderödsåsens nordsluttning Vinkelrät gräns mellan skog och öppen mark Norr om Skättilljunga Vramsåns dalgång Liarumsdalen Linderödsåsens nordsluttning Skättilljungavägen Vramsån Rävshultsvägen Konnektionslinje Linderödsåsen Ullarp Sätaröd Spångarp Förklaring Karaktärsområde Korridor Utbyggnadsalt. Banvall Utblick Landmärke 0 250 500 750 1 000 meterm Gräns för vägplan Sätarödsvägen, gamla vägsträckningen mellan Lund och Kristianstad Befintlig E22 lång platskontinuitet randbebyggelse längs hela sträckan, främst i väst Figur. 27. Karaktärsområdesanalys del 1. 18 GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01

â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â â Skogsområdet vid Sigridslund Gräns för vägplan Slingrande vegetationsridå vid Rambrobäcken Slättbygden vid Nöbbelöv Sigridslundsvägen Mosaiklandskapet norr om Tollarp Nöbbelövsvägen Adamsberg Slutet skogsområde Sammanhängande skogsparti Gammal sockengräns markerad med mäktig stenvall Banvallen Ljungen Konnektionslinje Särpräglad odlings-/ betesmark Tränevägen Rya Vacker vegetationsvolym Vacker vegetationsridå i en mjuk båge Få vegetationsvolymer Befintlig E22 Bengtsro Tollarp övergångsform mellan risbygd och slättbygd mosaiklandskap av åkrar, ängar, betesmarker och skog med ålderdomlig karaktär variation mellan öppet och slutet flack till svagt böljande terräng stenmurar öppet, kuperat, storskaligt fullåkerslandskap med få inslag av vegetationsridåer och dungar stenmurar som kantas av vegetation, större äldre gårdar och fornlämningsområde Skogsdominerat område med främst tall och gran svagt markerade förhöjningar och mellan dessa belägna flygsandsområden 0 250 500 750 1 000 meter m Förklaring Karaktärsområde Korridor Utbyggnadsalt. Banvall Utblick Landmärke Figur. 28. Karaktärsområdesanalys del 2. GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01 19

Gestaltningsidé Gestaltningsidén är att anpassa den nya vägen till sin omgivning och få den att smälta in så mycket som möjligt i landskapet genom att låta vägprofilen följa landskapet så att vägen landar. Vägen har i möjligaste mån anpassats till befintliga strukturer och placerats där den tar tag i och får stöd av befintliga vegetationsvolymer och landskapsrum. Gestaltnings idén är även att vägen ska bevara och framhäva landskapsvärdena och de skiftande karaktärsdragen i landskapet. Under kommande kapitel presenteras förslag på åtgärder som bidrar till att gestaltningsidén uppnås. Förslag Med utgångspunkt i karaktärsområdesanalysen, gestaltningsmålen och gestaltningsidén formuleras förslaget så att det följer projektets mål och ger vägen visuella kvaliteter utifrån givna förutsättningar. Förslag på åtgärder I figur 29-33 och nedan redovisas en översikt över de åtgärder som beskrivs i efterföljande kapitel Riktlinjer och principer för utformningen och Utformningsförslag på specifika platser. I dessa kapitel beskrivs även generella åtgärder som gäller för hela sträckan och som därmed inte är markerade i plan. Fördröjningsmagasin. Fördröjning av vägdagvatten i breddat dike. Våtmark. Utformning av skärningen nedför Linderödsåsen. Bullerskyddsåtgärder för människor och fauna. Återetablering av skogsmark och gräs-/ ängsmark. Stenar från stenmurar som tas bort på grund av vägen läggs upp som nya stenmurar eller stensamlingar/formationer. Gestaltad trafikplats. Gallring och uppstamning av befintlig vegetation så att sockengräns/stenvall framhävs. Effektbelysning av sockengränsen och trafikplats Nöbbelöv. Täckning av utvalda slänter med sandiga avbaningsmassor och ängsfröblandning för naturlig spridning och etablering av flora och fauna från omgivande miljö. Mjukt avrundade släntkrön och bankfötter. Gestaltningsåtgärder för att minska broars visuella påverkan på landskapet. Utformning av viltportar. Utformning av broar. 20 GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01

Figur. 29. Gestaltningsidéer och förslag till åtgärder presenteras i följande kapitel. GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01 21

Återuppbyggnad i stenmurarnas befintliga sträckning, se Kulturbärande element Sätarödsvägen Viltport Sätaröd 3:90 Sätaröd 3:15 Tågarp 3:5 Ullarp 1:13/1:14 Skättilljungavägen Vramsån 1 2 Faunaskydd Skättilljunga 71:1 3 4 Rävhultsvägen Konnektionslinje â â â â â â â â â â â â â â â â â Gräns för vägplan Ullarp Tågarp 3:4 Sätaröd Förklaring x Utbyggnadsalternativ Korridor Fördröjningsmagasin, nummer Våtmark Bullerskyddsåtgärder Bländ- och bullerskyddsåtgärder för fauna Åtgärd för att minska brons barriäreffekt Möjligt läge för nya stenmurar parallellt med vägen Figur. 30. Förslagsplan med gestaltningsåtgärder del 1. 22 GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01 m 0 Spångarp 250 500 1 000 meter Utformning av skärningen, se Skärningen nedför Linderödsåsen Befintlig E22

Vä Gräns för vägplan Återuppbyggnad i stenmurarnas befintliga sträckning, se Kulturbärande element Sandiga avbaningsmassor/ängsfröblandning Sigridslundsvägen TPL Nöbbelöv C D A B 7 Vä 161:1 Adamsberg Rävhultsvägen Konnektionslinje â â â â â â â â â â â â â â â â â Skättilljunga 70:1 Viltport Bengtsro Tränevägen Sockengräns 5 Rya Banvallen Nöbbelövsvägen Nöbbelöv 21:5 och 21:6 6 Ryabäcken Ljungen Återuppbyggnad parallellt med vägen, se Kulturbärande element Förklaring Utbyggnadsalternativ Korridor Trafikplats x Fördröjningsmagasin, nummer Fördröjning av vägdagvatten i breddat dike Bullerskyddsåtgärder Bländ- och bullerskyddsåtgärder för fauna Tollarp Befintlig E22 m 0 250 500 1 000 meter Möjligt läge för nya stenmurar parallellt med vägen Gallring och uppstamning av befintlig vegetation så att sockengräns/stenvall framhävs Effektbelysning Åtgärd för att minska brons barriäreffekt Figur. 31. Förslagsplan med gestaltningsåtgärder del 2. GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01 23

Sätarödsvägen Skättilljungavägen Vramsån Rävhultsvägen Konnektionslinje â â â â â â â â â â â â â â â â â Gräns för vägplan Ullarp Sätaröd Spångarp Förklaring Korridor Gräs- och ängsvegetation Återetablering av skog Figur. 32. Förslagsplan med släntbeklädnad del 1. 24 GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01 m 0 250 500 1 000 meter

Vä Gräns för vägplan Sigridslundsvägen TPL Nöbbelöv Adamsberg Konnektionslinje â â â â â â â â â â â â â â â â â Bengtsro Tränevägen Banvallen Rya Nöbbelövsvägen Ryabäcken Ljungen Rävhultsvägen Tollarp Befintlig E22 m 0 250 500 1 000 meter Förklaring Korridor Gräs- och ängsvegetation Återetablering av skog Figur. 33. Förslagsplan med släntbeklädnad del 2. GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01 25

Riktlinjer och principer för utformningen På följande sidor beskrivs riktlinjer och principer för utformningen uppdelat i olika teman. Riktlinjerna och principerna gäller för hela sträckan och är ibland unika för en specifik plats. Vägens uppbyggnad, placering och omgivning Vägprofil Vägprofilen ska följa det omgivande landskapet så mycket som möjligt för att minska vägens intrång, barriäreffekt och exponering samt för att vägen ska smälta in i landskapet. Väglinje Vid lokaliseringen av väglinjen ska hänsyn tas till landskapets värden som ska bevaras och framhävas. Vägen ska placeras där den samverkar med landskapets naturliga former och struktur där den tar tag i och får stöd av befintliga vegetationsvolymer och landskapsrum. Vegetations- och landskapsstrukturen ska bevaras i så stor utsträckning som möjligt. De skiftande karaktärsdragen och skillnaderna i de olika landskapsrummen ska framhävas genom att väglinjen placeras omväxlande i öppen mark och i slutna vegetationsvolymer. Bildandet av restytor ska undvikas och så mycket odlingsbar yta som möjligt ska bibehållas. Lokalvägnät Det nya lokalvägnätet bör underordna sig det gamla vägnätets struktur för att förstärka intrycket och underlätta förståelsen av det kulturhistoriskt värdefulla landskapet. Trafikplatser/planskilda korsningar Vid lokaliseringen av trafikplatser och planskilda korsningar ska hänsyn tas till landskapets värden och karaktär. Planskilda korsningar bör främst gå under E22 och följa befintliga strukturer i landskapet för att bli mindre visuellt exponerade, smälta in och bevara landskapets karaktär. Befintlig E22 anpassas till den nya trafiksituationen. Vägbeläggning Vägarna beläggs med asfalt förutom på småvägarna som utgörs av grus för att bättre passa in i den kulturhistoriska miljön. Småvägarna beläggs med asfalt i portarna under E22, bortsett från vilt- och jordbruksporten norr om Bengtsro som beläggs med grus. Släntutformning Vägen ska anpassas till omgivningen med mjukt avrundade släntkrön och bankfötter. Omgivningens markvegetation ska återskapas på vägens sidoområde för att vägen ska smälta in så mycket som möjligt i landskapet. Se exempel på slänthantering i figur 34. Målet är att bevara befintlig vegetation och stenmurar så nära vägen som möjligt. För att göra detta möjligt och trafiksäkert förses vägen med sidoräcke på större delen av sträckan. Med sidoräcke Enligt VGU kan innerslänten utformas med lutning 1:2 om man har sidoräcke. Denna lutning medför dock att trafikanten inte ser innerslänten vilket gör att upplevelsen motsvarar den man får när man kör på en bro. Innerslänterna ska därför utformas med flackare lutning,, för att man från vägen ska kunna uppleva att slänten möter omgivande mark och på så sätt få en känsla av att vägen landar i landskapet. En annan fördel med flackare slänt är att infiltration av vägdagvatten ökar. Ytterslänten ska utformas med lutning 1:2. Se figur 36. På större delen av sträckan förses vägen med sidoräcke vilket gör att innerslänt och 1:2 ytterslänt är vanligast förekommande längs vägen. Utan sidoräcke På de sträckor där vägen inte förses med sidoräcke ska vägens innerslänt närmast vägen vara i lutning 1:4 och ytterslänt i lutning 1:2. Se figur 35. Enskilda och mindre vägar Enskilda och mindre vägar ska utformas med innerslänt i lutning och ytterslänt i lutning 1:2, se figur 37. Figur. 34. Exempelbild på bra modellering och släntbehandling vid trafikplats Haga Norra, Stockholm. Foto: Holger Ellgard. 26 GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01

Släntavrundning ca 2,5 m Figur. 35. Normalsektion för E22 utan sidoräcke, skala 1:400, mått i meter. V=vägren, K1 och K2=körfält 1 och 2 samt MR=mittremsa. Släntavrundning ca 2,5 m Släntavrundning, ca 2,5 m Figur. 36. Normalsektion för E22 med sidroäcke, skala 1:400, mått i meter. V=vägren, K1 och K2=körfält 1 och 2 samt MR=mittremsa. Släntavrundning ca 2,5 m Figur. 37. Normalsektion för enskilda och mindre vägar, skala 1:400, mått i meter. V=vägren och K=körfält. GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01 27

Vegetation Befintlig vegetation Befintliga vegetationsvolymer och ridåer bidrar till rumsbildningar och sekvensindelning av vägsträckan och är mycket värdefulla för landskapsbilden. Målet är att bevara landskapsrums- och vegetations- strukturen i så stor utsträckning som möjligt. Se figur 38. Den vegetation som ska bevaras ska skyddas under byggtiden. De skiftande karaktärsdragen och skillnaderna i de olika landskapsrummen ska framhävas genom att väglinjen placeras omväxlande i öppen mark och i slutna vegetationsvolymer. För att göra skillnaderna mellan öppna och slutna landskapsrum tydligare föreslås att skogsvegetation och gräs-/ängsvegetation återetableras på slänterna och att skog bevaras. Ny vegetation Tillkommande vegetation ska bygga vidare på naturlandskapets arter, särdrag, ingående formspråk och struktur. Ny vegetation ska vara lik den på platsen förekommande vegetationen för att förstärka karaktären, vara konkurrenskraftig och ur skötselsynpunkt ha låga krav på skötsel. Hagtorn, hassel, slån och fläder är exempel på förekommande arter i beteslandskap. Nya planteringar utförs främst vid fördröjningsmagasin, våtmark, bullerskyddsåtgärder, viltportar, enskilda vägar som går över E22, vägbankar vid Vramsån och trafikplats Nöbbelöv. Släntbeklädnad I det öppna landskapet ska den avbanade gräs-/ ängsvegetationen användas för att täcka slänter. Detta gäller främst där värdefull betes- och naturmark ligger i anslutning till vägen. Där odlingsmark angränsar till vägen används gräsfrö alternativt avbaningsmassor. Se figur 39. I skogsterräng används avbanad markförna från lövskog på samma sätt. På vissa ställen, till exempel vid Vramsån, ska plantor i landskapsplantkvalitet planteras på slänterna för att snabbare ge volym och för att fungera som amträd till den vegetation som kommer att växa upp från markförnans fröbank. Se figur 40. Se figur 32 och 33 för typ av släntbeklädnad längs sträckan. Vegetationsvolymen mellan E22 och sockengränsen norr om Rya gallras och stammas upp för att sockengränsen/stenvallen ska kunna upplevas från vägen, se Sockengränsen norr om Rya. Där bostadsfastigheter löses in bör större buskar och träd sparas, eventuell öppen jord grässås och området slås. Återetablering av gräs-/ängsvegetation med avbaningsmassor Figur. 39. Återetablering av gräs-/ängsvegetation med avbaningsmassor utmed E22 i öppet landskap, skala 1:400. Samma princip gäller för småvägar. Figur. 38. Målet är att bevara vegetations- och landskapsrumsstrukturen i så stor utsträckning som möjligt. Återetablering av skogsvegetation med avbaningsmassor Figur. 40. Återetablering av skogsvegetation med avbaningsmassor utmed E22 i skogsmark, skala 1:400. Samma princip gäller för småvägar. 28 GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01

Fördröjning av vägdagvatten Vägdagvattnet fördröjs i diken längs vägen och samlas upp i våtmark, fördröjningsmagasin eller breddade dikesmagasin. Syftet med våtmarken och magasinen är att samla upp och skapa en fördröjning och viss sedimentering av vägdagvatten. De utgör en biologisk och estetisk tillgång i miljön. I anslutning till E22 anläggs en våtmark, sju fördröjningsmagasin och fyra breddade dikesmagasin för vägdagvatten se figur 30 och 31 för placering. Våtmark och fördröjningsmagasin Det främsta målet ur landskapssynpunkt är att våtmarken och fördröjningsmagasinen ska smälta in i landskapet, ta så lite brukningsbar mark som möjligt i anspråk, fungera som en biotop för flora och fauna och bli ett vackert inslag i vägmiljön och dess omgivning, se figur 41 och 42. De riktlinjer som eftersträvats och legat till grund för den föreslagna placeringen och utformningen beskrivs nedan. Riktlinjer för placeringen: De ska placeras nära E22 för att kunna upplevas från vägen och ta så lite brukningsbar mark som möjligt i anspråk. Vid placering ska bildandet av restytor undvikas och därmed också risken för igenväxning. De ska placeras i landskapets naturliga lågpunkter för att se naturliga ut och inte behöva bli djupare än nödvändigt. De ska placeras i anslutning till befintliga vegetationsvolymer, stenmurar och andra element för att få förankring och smälta in i landskapet. De ska placeras så att befintliga vegetationsvolymer, naturobjekt; klass 1-3, stenmurar och andra viktiga element bevaras. Riktlinjer för utformningen: De ska utformas med naturlik karaktär, med naturliga former anpassade efter platsen. Slänter ska gröngöras, variera i lutning och utformas flacka för att ge ett naturligt uttryck och främja den biologiska mångfalden. Varierande släntlutning ger förutsättningar för olika livsmiljöer, vilket ökar antalet växter och djur i och kring våtmarken/magasinen. I anslutning till våtmarken/magasinen ska skugg- och skyddgivande vegetationsdungar etableras som en tillgång för flora, fauna och upplevelsen. Växtmaterialet ska ha en naturlig koppling till biotopen på platsen för att ha goda förutsättningar för etablering och utveckling. Vegetationen vid våtmarken/magasinen gör att de förankras i landskapet, får ett naturligare uttryck och förbättrar upplevelsen av dem. De ska upplevas som en tillgång för flora, fauna och av de som vistas i området. Stenar, från de stenmurar som kommer tas bort i samband med vägutbyggnaden ska läggas ut i anslutning till fördröjningsmagasinen som en tillgång för flora, fauna och upplevelsen av dem. Figur. 41. Exempel på nytt fördröjningsmagasin som ser naturligt ut i landskapet, väg E22 norr om Ljungskile. Figur. 42. Exempel på fördröjningsmagasin, objekt Skogby utmed E6 i Halland som fördröjer vägdagvattnet innan det släpps ut i Suseån. Bild från gestaltningsprogram för Väg E22 Hurva-Bromölla, Trafikverket. GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01 29

Placering och utformning av våtmark, km 9/550 En våtmark ger generellt sett en något bättre vattenrening än ett fördröjningsmagasin. Eftersom Vramsån är mycket känsligt för vattenföroreningar ska en våtmark anläggas nedanför Linderödsåsen. Våtmarken med tillhörande vegetation kan även ses som en kompensationsåtgärd för att ersätta delar av den våtmarksskog som försvinner när den nya vägen byggs. Ängsyta Vändplats Våtmarken ska placeras så den ryms i den fyrkantiga struktur som återfinns på platsen samt ramas in av stenmurar som berättar om jordbrukets historia. Fördammen ska ha en organisk rund form och våtmarkens långsträckta del en slingrande form. 1:4 1:6 1:4 Längden på våtmarkens långsträckta del styrs av behovet av att rena vägdagvattnet. En öppen yta ska placeras mellan ändarna för att utnyttja den högre ytan. Detta gör att våtmarken blir mer tillgänglig för skötsel. 1:10 1:4 1:4 Tröskel 1:4 1:6 1:6 Trösklar i den långsträckta delen fördröjer vattnet och några av dessa ska byggas upp till öar för att ge en naturlik utformning. Öarna planteras med vattenälskande träd och översvämmas vid högvattennivå. Trösklarna planteras med vattenälskande växter som naturligt återfinns vid vattendrag och bidrar till att rena vägdagvattnet ytterligare. En vall söder om detta säkrar att vattnet hålls inom anläggningen. Driftväg Fördamm 1,0 m djup. Här sedimenteras föroreningar Översvämningsyta vid högvattennivå Vall Befintlig stenmur Våtmarkens långsträckta Vattentäckta slänter=1:4 del 0,15-0,5 m djup 1:6 1:10 Tröskel och ö 1:10 Skogsplantering Längs sydöstra delen samt i den punkt där fördammen och den långsträckta delen möts ska marktäckande buskar och träd planteras. På övrig yta sås äng för att behålla öppna ytor. Längs den långsträckta delen av våtmarken ska släntlutningen variera mellan 1:4 till 1:10. Den varierande öppenheten och Figur. 43. Våtmark vid sektion 9/550, skala 1:1000. släntlutningen ger en varierad miljö och goda förutsättningar för djurlivet. För placering längs E22 se figur 30 och utformning se figur 43. 30 GESTALTNINGSPROGRAM TILL VÄGPLAN, 2L160001, E22 Malmö - Kristianstad, Sätaröd - Vä, 2015-12-01