EN KARTLÄGGNING AV ARBETSGIVARES ATTITYD TILL DEN DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGEN OCH TILL 55-65 ÅRIGA ARBETSKRAFTEN I NORRBOTTEN Av Jon Landström
UTREDNING Mitt syfte var att kartlägga och problematisera företags attityder till demografisk förändring och attityden till 55-65 åriga arbetskraften i Norrbotten. Enkätundersökning Som skickades ut till 97 företag i Norrbottens Län
DEMOGRAFI I SVERIGE 1900-2000 År 1900 2000 Befolkningens ålderssammansättning 65- år 8 % 18 % 15-64 år 59 % 64 % 0-14 år 32 % 18 % Genomsnittsålder 29 år 39 år Medellivslängd Män 51 år 77 år Kvinnor 54 år 82 år Antal födda barn per kvinna 4,1 1,6 Medelålder vid första barnet 1970 2010 Män 26,5 år 31,5 år Kvinnor 24 år 29 år
DEMOGRAFI I NORRBOTTEN 1970-2009 År 1970 2009 Befolkningens ålderssammansättning 65- år 11 % 22 % 15-64 år 66 % 64,5 % 0-14 år 23 % 14,5 % Genomsnittsålder 43 år Medelålder vid första barnet Män 23,5 år 28 år Kvinnor 26 år 30,5 år Antal födda barn per kvinna 3,5 2,3
OMRÅDEN SOM FRAMKOM BETYDELSEFULLA I UNDERSÖKNINGEN Motverka de attityder som möjliggör earlyexit kulturen som inte är kompatibel med den demografiska förändring. Synliggöra den framtida kompetensbristens problematik. Förändra attityder till hälsorelaterade arbete/insatser på arbetsplatser. Motverka och forska kring marginaliseringen av kvinnor och äldre kvinnor på arbetsmarknaden. Undersöka återgång från förtidspensionering/sjukskrivning och liknande, för att så många som möjligt som kan ska få möjlighet återgå till arbetslivet.
EARLYEXIT KULTUR Mikael Stattin skriver om EarlyExit Trendigt lämna arbetsmarknaden tidigare än pensionsålder Aktivt åldrande bland äldre där fritid är prioriterad Ökar försörjningsbördan för arbetsförbefolkning Den dominerande uppfattningen i Sverige är: ca 50 procent i åldrarna 55-64 anser att det är lämplig gå i pension mellan 60-64 år. ca 40 procent i åldrarna 55-64 anser att 65 år är lämplig pensionsålder.
PENSIONSÅLDER HOS DE RESPONDERADE ARBETSGIVARNA Minimum Maximum Medel Genomsnittlig pensionsålder 62 år 65 år 64 år Arbetsgivare som erbjuder delpensionering/arbetstidslösningar för äldre anställda Arbetsgivare som använder sig av aktiviteter för att främja potentialen och erfarenheten hos de äldre anställda Ja Nej 39 % 61 % Ja Nej 68 % 32 %
SYNLIGGÖRA KOMPETENSBRISTEN Det Norrbottens Landsting och vi jobbar med här idag Information om den demografiska förändring som sker i norrbotten och vad det kan komma att medföra
MEDVETENHET BLAND ARBETSGIVARNA 20 procent av arbetsgivarna har använt extern expertis Främst använt anställare och konsulter som kartlagt och utvecklat strategier för att hantera den demografiska förändringens framtida effekter. De som använt extern expertis uppskattar kompetensbrist som ett större problem än majoriteten Arbetsgivarna som använt extern expertis uppskattar att följande områden får större betydelse i framtiden Personalplanering Kompetensbrist Strategisk planering Åldersstruktur i organisationen
FRÄMSTA ANLEDNINGAR BLAND ARBETSGIVARNAS ANSTÄLLDA TILL FÖRTIDSPENSIONERING Hälsorelaterade orsaker Fritidsrelaterade orsaker Familjerelaterade orsaker Delpensionerings och förtidspansionering
FRÄMSTA ÅTGÄRDERNA BLAND ARBETSGIVARNAS FÖR ATT MOTVERKA FÖRTIDSPENSIONERING Individuellt anpassade arbetsuppgifter Har störst betydelse enligt arbetsgivarna Individuellt anpassade arbetstider Har stor betydelse enligt arbetsgivarna Hälsorelaterade insatser Har betydelse enligt arbetsgivarna
MARGINALISERING AV KVINNOR Företagen/organisationerna har sammanlagt 16393 anställda, allt från små företag/organisationer med 5 anställda, till större företag/organisationer med ca 3600 anställda. 11097 kvinnor av det totala antalet är kvinnor, det vill säga att cirka 68 procent av alla anställda hos arbetsgivarna som besvarat enkäten är kvinnor. De områden som arbetsgivarna visar en attityd att tydligt prioritera med åtgärder är främst familjerelaterade orsaker och fritidsrelaterade orsaker
KÖNSKILLNADER I FÖRTIDSPENSIONERING BLAND ARBETSGIVARNAS ANSTÄLLDA Kvinnor Ofta/ibland Män Hälsorelaterade orsaker 70 % 58 % Familjerelaterade orsaker 61 % 50 % Avstånd till arbetsplatsen/pendlingsmöjligheter 20 % 7 % Ofta/ibland Kvinnor har 10-13 procents mer än män i dessa områden och de var de enda framstående könsskillnaderna.
ARBETSGIVARNAS BEDÖMNING AV ÄLDRE I FÖRHÅLLANDE TILL YNGRE ARBETSKRAFT Högre Ingen Lägre skillnad Acceptans av/anpassning till 0 47 53 förändring Professionell kompetens 68 32 0 Social kompetens 23 74 3
NYCKELORD ARBETSGIVARNA ANVÄNDE FÖR ATT FÖRKLARA FÖRDELAR/NACKDELAR MED ÄLDRE ARBETSKRAFT Fördelar Erfarenhet Kompetens Flexibilitet Kunskap Lojalitet Hög närvaro/låg frånvaro Nackdelar Hälsoproblem Frånvaro p.g.a. egen sjukdom eller barn/barnbarns sjukdom Teknisk rädsla/ovilja Ser sig redan på väg ut ur arbete
FÖRÄNDRING I SYN PÅ ÄLDRE ANSTÄLLDA Det krävs en ny syn på äldre. Dom är inte gamla, grå och orörliga. Medelålders har blivit en utvidgad livsfas. Åldrande befolkning är ett faktum Det behövs system för överlappa kunskapsglappet som den negativa befolkningsutvecklingenskapar. Tillexempel mentorsprogram
VIDARE FORSKNING FÖR SOCIOLOGI Ur ett sociologiskt perspektiv saknas studier om denna nya grupp, det vill säga Best Agers gruppen eller snarare människor i åldrarna 55-80 år. Jag vill påstå att ålderdom som ur en klassisk synvinkel i sett i samband med pensionsåldern 65 år Klassisk syn: Gamla, fattiga, orörliga och bosatt i någon form av ålderdomshem/äldreboende. Synen bör utvecklas eftersom jag tror att ålderdom flyttat upp mer mot åldrarna 80+ år. Dagens äldre uppmanas att klär sig allt ungdomligare, har sex, gå på dieter, vara aktiva resenärer osv. Som människa idag finns ett större ansvar att ta väl hand om sig själv upp i åldrarna. Dagens samhälle och en bild av positivt åldrande och pensionering leder till en ny aktiv fritid. Studier bör utföras i frågor som äldres vardagsliv och kultur som i dagsläget generaliseras bort och är så gott som osynliggjort trots att detta är en av de största konsumentgrupperna. Mer studier kring 55-80 åringars kultur och vardagsliv är intressant för vårt samhälle idag och i framtiden. Studierna borde gå att utföra på liknande sätt som klassiska subkulturella studier som tidigare gjorts inom sociologi men då främst riktat mot ungdomen. Medelåldern blir en utvidgad livsfas som sträcker sig allt högre upp i åldrarna. Trots det faller de med en högre ålder mellan stolarna i undersökningar.