Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län 2012-2013 Fortsatt dämpad arbetsmarknad 2012 - arbetslösheten minskar 2013 STIGANDE OPTIMISM Hösten och vinterhalvåret 2011-2012 har varit tuff för många arbetsgivare i länet. I spåren av den finansoro som dämpat utvecklingen i Europa har företagen känt av en vikande efterfrågan på deras varor och tjänster. Många företag har varit sparsamma med både investeringar och nyanställningar och arbetslösheten har stigit i länet. Trots det bedömer flera arbetsgivare att det värsta ligger bakom oss och tron på en bättre utveckling under det kommande året har ökat. Arbetsförmedlingen bedömer att vi sakta men säkert går mot en bättre utveckling, men det tar en tid innan vi ser en förbättring på arbetsmarknaden. Ett tydligare genomslag väntas först under år 2013 då sysselsättning, arbetslöshet och rekryteringsbehov får en mer positiv utveckling. PÅ LÄNGRE SIKT MINSKAR ARBETSKRAFTEN Den regionala kartan över arbetskraftstillgången har förändrats påtagligt under de senaste åren. Generationsväxlingen slår igenom mer och mer i län utanför de tre storstadsregionerna och särskilt i kommuner och regioner med en hög sysselsättning inom jord-skogsbruk samt tillverkningsindustri. Det betyder att de demografiska förändringarna gör att tillgången på arbetskraft inom allt fler yrken minskar. I stora delar av Kalmar län har detta pågått under en längre tid och varit särskilt tydligt i de norra och västra delarna av länet. I Kalmar kommun och delar av Öland har utvecklingen emellertid varit positiv med en tillväxt av jobb inom tjänsteproducerande näringar och befolkningsökning. Under åren 2010-2025 beräknas arbetskraften i Kalmar län minska med 10 000 personer eller nästan 10 procent. STIGANDE SYSSELSÄTTNING OCH SJUNKANDE ARBETSLÖSHET, MEN FÖRST UNDER 2013 Även om läget på arbetsmarknaden gradvis stabiliseras under 2012 blir effekten inte tillräckligt stark för att arbetslösheten ska minska eller att antalet sysselsatta ska stiga under året. Först under 2013 väntas utvecklingen bli starkare och successivt få ett tydligare genomslag på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta i länet har beräknats till 105 600 personer vid utgången av 2013 en ökning med 300 personer jämfört med slutet av 2012. Uppgången under 2013 väntas beröra flertalet branscher med undantag för offentliga tjänster där sysselsättningen väntas bli oförändrad.
Antalet totalt inskrivna arbetslösa har beräknats till 10 500 personer som ett genomsnitt för sista kvartalet 2012, en ökning med 1 400 personer jämfört med sista kvartalet 2011. Under 2013 börjar arbetslösheten att sjunka igen och vid utgången av år 2013 uppskattas att 10 200 personer är arbetslösa i länet. Eftersom någon stark förbättring inte förutspås på arbetsmarknaden fram till utgången av 2013 kommer ungdomsarbetslösheten att vara fortsatt hög i länet. Samtidigt är ungdomsarbetslösheten överskattad. Ungdomar får vara kvar i ungdomsgarantin även om de går in och ut på tillfälliga jobb, arbetar extra eller på kvällar och helger. Ett problem som finns i länet är att många ungdomar inte fullföljer sin gymnasieutbildning och därför riskerar att fastna i arbetslöshet. UTMANINGAR FÖR LÄNET Ökad arbetskraftsinvandring och flyktingmottagning kan bromsa minskningen av antalet personer i arbetskraften framöver. Dels kan här finnas nyckelpersoner och arbetskraft till svårbesatta jobb och dels kan en befolkningsminskning, som på sikt kan urholka kommunala skatteintäkter och service, hållas tillbaka. 54 procent av de inskrivna arbetslösa under april 2012 tillhörde en utsatt grupp som oftare än andra behöver ett särskilt stöd både från samhället och näringslivet för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. I de utsatta grupperna ingår personer med högst förgymnasial utbildning, äldre 55-64 år, utomeuropeiskt födda samt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. BRANSCHUTVECKLING PRIVATA TJÄNSTER Den privata tjänstesektorn omfattar många olika branscher som till exempel handel, transport, hotell och restaurang samt finansiell verksamhet och företagstjänster. 33 500 personer eller 32 procent av samtliga sysselsatta i länet arbetar inom den privata tjänstesektorn. Denna sektor har expanderat mest och under 2000-talet har sysselsättningen stigit med 6 300 personer. Tillväxten av jobb inom sektorn har varit starkast i Kalmar kommun, där 40 procent av den totala sysselsättningen inom sektorn återfinns. Den positiva utvecklingen har drivits fram genom ökad privat konsumtion, ökad försäljning av specialisttjänster, växande turism och besöksnäring. Arbetsförmedlingens enkätundersökning under våren 2012 visar på att antalet anställda inom de privata tjänsterna ökat under det senaste året. Den finansiella oro som råder i Europa påverkar dock företagens bedömningar om marknadsutvecklingen under det kommande året. Trots detta anger man i vårens undersökning ett rekryteringsbehov av 600 personer under det
närmaste halvåret. Behoven gäller exempelvis kockar, restaurangbiträden, hotellstädare, turistbyråtjänstemän, telefonförsäljare, demonstratörer, receptionister, försäljare inom fack- och dagligvaruhandel, bussförare, systemerare och väktare med flera andra yrken. OFFENTLIGA TJÄNSTER Offentliga tjänster omfattar utbildning och forskning, vård och omsorg samt offentlig förvaltning. Utbildningssektorn är styrd av demografiska förändringar och barnomsorgen kan komma att utökas medan vuxenutbildningen samt gymnasieskolan kan komma att minskar sina verksamheter. Jobben inom vård och omsorg finns till största delen inom kommuner och landsting. Sektorn kännetecknas av pågående organisationsförändringar och övergångar till privat huvudman. Det fria vårdvalet innebär etablering av privata vårdcentraler. Bristsituationen är hög inom offentliga tjänster där vart tredje tillfrågat arbetsställe upplevt brist på arbetskraft. Många av de tillfrågade arbetsställena anger samma yrkeskategorier vilket delvis förklarar det höga bristtalet. Som bristyrken nämns exempelvis förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare i allmänna ämnen, läkare, psykologer samt specialistsjuksköterskor och det är dessa yrken som arbetsställena planerar att rekrytera framöver. INDUSTRI År 2010 uppgick den direkta sysselsättningen till 21 300 personer inom tillverkningsföretagen, vilket motsvarade 20 procent av den totala sysselsättningen i länet. Det är en hög andel jämfört med andra län. År 1999 sysselsatte branschen 27 100 personer. Industriföretagen köper mycket tjänster från andra branscher så deras betydelse för den totala sysselsättningen är betydligt högre. De största delbranscherna inom industrin är trävaruindustri, transportmedelsindustri, metallvaru- och maskinindustri. Branschen har en hög känslighet för konjunktursvängningar. Stora delar av industrin har under 2010 och del av 2011 befunnit sig i en återhämtningsfas men som under hösten 2011 avstannade och vändes till sjunkande sysselsättning. Konjunkturen förblir fortsatt dämpad under 2012 och det är först under 2013 som sysselsättningen bedöms stiga svagt inom branschen. Under de kommande sex månaderna räknar företagen med att rekrytera fler än 300 personer. De flesta rekryteringarna gäller processoperatörer kemisk industri, industrimontörer, maskintekniker, verktygsmaskinoperatörer, civilingenjörer maskin, svetsare, sågverksoperatörer, driftsmaskinister med flera.
BYGGNADSVERKSAMHET Byggbranschen sysselsätter 7 100 personer eller 7 procent av samtliga sysselsatta i länet. Antalet sysselsatta har ökat med 1 900 personer sedan år 1999, vilket innebär en stark utveckling under 2000-talet. Bostadsbristen är påtaglig i de flesta stora städer i Sverige och så även i Kalmar. Bristen på bostäder där har medfört ett uppsving i bostadsbyggandet även på södra Öland, där pendlingsmöjligheten till Kalmar är goda. I Kalmar finns flera stora bostadsprojekt som kommer att påbörjas inom de närmaste åren. I sju av länets tolv kommuner är det också en brist på centralt belägna lägenheter. Bristen på bostäder behöver inte innebära att byggandet ökar. När tiderna är osäkra blir det svårare att sälja och projekten kan bli lagda på väntan. Det är inte bara bostäder som byggs i länet utan även industri- och affärslokaler, vindkraftsparker, äldreboenden, bibliotek, skolor, hälsovårdscentral samt infrastrukturprojekt både inom väg och järnväg. RoT-avdragen väntas ge bra med jobb även under nästa år. Arbetsgivarna söker i första hand personer med yrkeserfarenhet och yrkesbevis. Detta försvårar läget för många lärlingar och unga arbetslösa inom relaterade yrkesgrupper. Det har skett en viss snedfördelning av antalet utbildade lärlingar. Det är ett överskott på snickare och elektriker samtidigt som det är brist på lärlingar inom VVS och plåtslageri. JORD- OCH SKOGSBRUK Inom bägge näringarna har den teknisk-mekaniska utvecklingen varit påtaglig under en lång tid. Med det följer ökade krav på specifika branschoch maskinkunskaper för att arbeta inom näringarna. Många av dem som jobbar inom dessa branscher är egenföretagare och för enkelhetens skull hyr man gärna in arbetskraft med F-skattsedel. Det kan exempelvis vara djurskötare, avbytare, maskinförare och skogsmaskinförare. Oron i världsekonomin har gjort människor mer prismedvetna och efterfrågan på varor med mervärde, som ekologiska eller närproducerade produkter, har minskat till förmån för lågprisprodukter. Det har medfört svårigheter för mindre varumärken, små förädlingsföretag och gårdsbutiker att klara lönsamheten. Under de senaste åren har många sågverk runt om i landet haft stora problem med lönsamheten och grundproblemet har varit svag efterfrågan bland annat inom EU och andra delar av världen. Trots lönsamhetsproblemen har priserna på skogsråva varit goda men det finns en uppenbar risk för fallande priser som kommer att påverka både skogsbruket och transporter. Kapacitetsutnyttjandet är högt både inom jordbruket och skogsbruket med ständig priskonkurrens och små marginaler. Även det har betydelse för kompetenskraven inom näringarna. Djurskötare, maskinförare samt skogsmaskinförare framstår som bristyrken.
SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I KALMAR LÄN (JÄMFÖRT MED 4: E KVARTALET ÅRET INNAN) Bransch/näring Utveckling till kvartal 4 2012 Utveckling till Kvartal 4 2013 Privata tjänster Offentliga tjänster Industri Byggnadsverksamhet Jord- och skogsbruk Summa Kalmar län -1 100 300 Yrkeskompassen Yrkeskompassen baseras på intervjuer med länets arbetsgivare och Arbetsförmedlingens bedömning av efterfrågan och tillgång på lämpliga sökande. Den speglar hur arbetsmarknaden förväntas se ut från våren 2012 och ett år framåt. Den bör inte användas i samband med långsiktiga studie- eller yrkesval. Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken, Kalmar län. Brist Civilingenjörer maskin, kemi Förskollärare Gymnasielärare yrkesämnen Lastbilsmekaniker Läkare Mjukvaru- och systemutvecklare Psykologer Specialpedagoger Specialistsjuksköterskor Tandläkare Överskott Barnskötare Elevassistenter
Försäljare dagligvaru- och fackhandel Köks- och restaurangbiträden Lagerarbetare Lokalvårdare Montörer inom industrin Personliga assistenter Truckförare Vårdbiträden Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. I Kalmar län har 488 arbetsställen intervjuats. Resultatet av den genomförda undersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. MER OM FRAMTIDSUTSIKTER I OLIKA YRKEN: www.arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen