Folkhälsorapporten Barn och Unga 2012 Nätverket Skåne Nordväst Sammanställd av Klara Berg, Evelina Lycksén och Cecilia Pedersen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Bakgrund... 2 Svarsfrekvens... 4 Block 1- Självskattad hälsa och välbefinnande... 6 Allmäntillstånd... 6 Självkänsla... 7 Framtidssyn... 8 Tillit... 9 Aktuellt arbete och analys... 10 Block 2-Levnadsvanor... 11 Övervikt och fetma... 11 Fysisk aktivitet... 13 Matvanor... 14 Aktuellt arbete och analys... 15 Block 3- Trygghet och trivsel... 16 Mobbning och trakasserier... 16 Trivsel i skolan... 18 Studiehjälp... 19 Sex och samlevnad... 20 Aktuellt arbete och analys... 21 Block 4- Socialt deltagande... 22 Föreningsaktivitet... 22 Ungdomsinflytande... 23 Aktuellt arbete och analys... 24 Block 5- Alkohol, narkotika och tobak... 25 Alkohol... 25 Narkotika... 27
Rökning... 28 Aktuellt arbete och analys... 30 Diskussion... 32 Ohälsans uttryck ur ett genusperspektiv... 32 Delaktighet... 32 Det kommunala folkhälsoarbetet... 33 Fokus för framtiden... 33 Referenser... 34
Inledning Detta är en sammanställning och analys av hälsoläget för barn och unga i nordvästra Skåne, gjord utifrån folkhälsorapporten Barn och Unga i Skåne 2012 på uppdrag av nätverket Skåne Nordväst (SKNV). I nätverket ingår Helsingborg, Bjuv, Klippan, Landskrona, Örkelljunga, Åstorp, Höganäs, Ängelholm, Båstad, Perstorp och Svalöv. Folkhälsorapporten Barn och Unga i Skåne 2012 är baserad på en enkätundersökning om ungas livsvillkor och hälsa, som delas ut i årskurs 6, 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Undersökningen gjordes 2012 av Region Skåne i samarbete med förbundet Skåne. Sammanställningen innefattar 17 indikatorer som är utvalda av SKNV som mest intressanta att se till i sammanhanget. I sammanställningen presenteras också exempel på aktuellt arbete som görs i kommunerna samt en analys av resultaten och nuläget. Sammanställningen syftar till att ge en övergripande och mer tydlig bild av hälsoläget bland barn och unga i nordvästra Skåne. Förhoppningen är att den ska kunna verka som en grund för samverkan och effektivt förebyggande arbete i kommunerna. Genom att se till resultaten ur ett större perspektiv motverkas stuprörstänk vad gäller interventioner och samtidigt skapas förutsättningar för arbete över kommungränserna. Utifrån dokumentet är det även möjligt att göra jämförelser mellan kommunerna. Vi som skrivit sammanställningen på uppdrag av SKNV är studenter från Malmö Högskola som haft vår verksamhetsförlagda utbildning i Örkelljunga, Bjuv och Landskrona. 1
Bakgrund Folkhälsa behandlar det sammanlagda hälsoläget för befolkningen som lever på en specifik plats. Hälsa innefattar, enligt WHO, människans fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Hälsan i befolkningen kan ses som ett resultat av sociala förutsättningar, grundläggande levnadsförhållanden,livsstil och dagliga levnadsvanor. Exempel på faktorer som påverkar vår hälsa är social position, kön, arbete, bostad, utbildning, matvanor och ålder. Folkhälsoarbete innebär att på olika sättverka för att förhindra sjukdom och ohälsa men även att främja hälsa.för att förbättra folkhälsan och få till stånd en hållbar och positiv förändring måste vi därför se till de psykiska, fysiska och sociala delarna. Det är alltså viktigt att se bakom och före det sjuka eller friska i befolkningen.folkhälsan har en betydelse för individen men är minst lika viktig för samhällsutvecklingen. Genom en god hälsa skapas förutsättningar för arbetsförmåga, kreativitet och innovation och kan långsiktigt minska kostsamma sjukskrivningar och andra utgifter till följd av ohälsa. I folkhälsoarbetet är det av stor vikt att lägga fokus och satsa på barn och ungas hälsa då förhållanden tidigt i livet har en stor betydelse för utvecklingen senare i livet.flera undersökningar har visat att det psykiska välbefinnandet har försämrats hos unga människor. Den försämrade psykiska hälsan bland unga i Sverige syns tydligt i att sjukhusvård för depressioner och ångesttillstånd ökat kraftigt i åldersgruppen 15-24 år. Att ha kunskap om hälsans bestämningsfaktorer och hälsans fördelning i befolkningen är viktigt för att kunna skapa ett effektivt förebyggande folkhälsoarbete. Folkhälsa handlar också om hur hälsan är fördelad mellan olika individer och grupper.i folkhälsoarbetet eftersträvas en jämlik och likvärdig hälsa. Att aktivt arbeta med att utjämna skillnader i hälsa kan enkelt motiveras med att en samhällsgrupps ohälsa drar ner och påverkar den totala ohälsan i samhället. På så sätt vinner hela samhället på att förbättra en grupps hälsa, exempelvis ensamstående föräldrars eller barn och ungas hälsa.bilden nedan visar hälsansbestämningsfaktorer vilka alla utom ålder, kön och arv går att påverka och arbeta med för att skapa en ökad hälsa i befolkningen. 2
Figur 1, Källa: Nacka Barn och unga som målgrupp Barn och unga är en viktig och central målgrupp för både lokalt, regionalt och nationellt folkhälsoarbete. Trygga och goda uppväxtvillkor påverkar hälsan hos barn och unga idag men även hälsan för denna målgrupp under hela livet. Detta beror delvis på att flera beteenden och vanor grundläggs under uppväxtåren. Att skapa hälsofrämjande miljöer för barn och unga innefattar bland annat att se till att det finns en trygg och god skolmiljö, förutsättningar för goda levnadsvanor och välfungerande sociala relationer. Genom att skapa mer hälsofrämjande miljöer för barn och unga idag skapar vi även bättre utsikter för befolkningen och den framtida folkhälsan i nordvästra Skåne. Denna sammanställning över nordvästra Skånes kommuner bidrar till att vi får en ökad kunskap om livsvillkor, levnadsvanor, sociala faktorer och hälsa hos barn och unga i nordvästra Skåne. Den ökade kunskapen utgör en viktig grund för ett effektivt framtida folkhälsoarbete. Syftet och förhoppningen är att genom sammanställningen skapa ett lättillgängligt material som ger utrymme för samverkan över kommungränserna men som också stärker kunskapen och därmed hälsan i befolkningen. I sammanställningen kan vi se hur hälsan både skiljer sig och överensstämmer inom och mellan kommunerna i ett antal indikatorer. Vi kan även se hur Skåne nordväst skiljer sig på ett antal punkter i förhållande till regionen. Analys och kunskap måste nu mötas av ett effektivt folkhälsoarbete, där politiker och tjänstemän från olika förvaltningar samt den idéburna sektorn samverkar och undviker stuprörstänkande.flexibilitet och helhetsperspektiv är ledord i ett framtida arbetedär en aktiv dialog mellan kommunerna är grundläggande. 3
Svarsfrekvens I tabellerna presenteras svarsfrekvenserna för årskurs 6, 9 samt årskurs 2 i gymnasiet. Årskurs 6 Antal elever Antal svarande Svarsfrekvens(%) Bjuv 146 88 86 Båstad 98 88 90 Helsingborg 1310 1135 87 Höganäs 316 261 83 Klippan 170 155 91 Landskrona 363 313 86 Perstorp 75 65 87 Svalöv 187 133 71 Åstorp 169 135 80 Ängelholm 394 360 91 Örkelljunga 88 74 84 TOTALT 3316 2807 85,1 Årskurs 9 Antal elever Antal svarande Svarsfrekvens(%) Bjuv 164 124 76 Båstad 149 131 88 Helsingborg 1354 1140 84 Höganäs 293 247 84 Klippan 184 158 86 Landskrona 412 322 78 Perstorp 82 73 89 Svalöv 127 114 90 Åstorp 187 146 78 Ängelholm 464 395 85 Örkelljunga 115 105 91 TOTALT 3531 2955 84,5 Gymnasiet årskurs 2 Antal elever Antal svarande Svarsfrekvens(%) Bjuv Båstad 74 47 64 Helsingborg 2270 1668 73 Höganäs 118 95 81 Klippan 328 239 73 Landskrona 282 162 57 Perstorp 32 11 34 Svalöv 126 98 78 Åstorp 13 10 77 Ängelholm 548 396 72 Örkelljunga 87 70 80 4
TOTALT 3878 2796 68,9 5
Block 1- Självskattad hälsa och välbefinnande Under självskattad hälsa och välbefinnande presenteras resultaten från indikatorerna Allmäntillstånd, Framtidssyn, Självkänsla och Tillit. Först presenteras alla indikatorer och dess resultat från rapporten därefter görs en kort beskrivning av goda exempel på aktuellt arbete som sker i kommunerna i nordvästra Skåne. Allmäntillstånd Det finns flera olika faktorer som influerar individers upplevda allmäntillstånd såsom allergier, sjukdomar, psykiska och fysiska motgångar med mera. Individers uppfattning av deras eget välbefinnande påverkar även deras upplevda möjlighet att påverka sin egen livssituation. Jämförelse mellan kommuner Indikator Mår bra eller mycket bra rent allmänt (%) Åk 6 Åk 9 Åk 2 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Skåne 89,1 93,1 82 90,3 80,2 86,8 Skåne Nordväst 90,1 87,6 92,3 84,4 78,3 90,7 81,8 77,1 86,6 Bjuv 89,0 80,3 96,3 75,8 69,6 82,9 78,8 75,0 82,6 Båstad 92,1 87,5 95,9 84,2 74,6 93,9 85,7 83,7 87,8 Helsingborg 93,2 91,1 95,5 90,0 87,2 92,5 83,3 79,5 87,3 Höganäs 91,7 88,2 94,7 87,9 81,5 93,9 82,2 81,4 83,2 Klippan 90,4 90,8 90,1 87,6 85,2 89,8 79,7 72,6 85,9 Landskrona 90,7 87,7 93,5 89,1 85,1 94,7 84,4 83,4 85,5 Perstorp 83,6 83,3 83,9 81,4 67,6 97,0 83,9 70,0 96,9 Svalöv 90,3 89,2 91,3 86,7 84,9 88,5 79,3 67,7 92,6 Åstorp 95,1 91,2 98,5 87,6 82,6 92,6 77,1 72,5 81,3 Ängelholm 92,2 92,6 91,8 89,7 85,9 93,5 81,6 79,8 83,3 Örkelljunga 82,6 81,3 83,8 68,3 57,1 78,2 84,3 82,6 85,7 Resultat Allmäntillståndet i folkhälsorapporten anger elevernas självupplevda välbefinnande rent generellt. Överlag upplever flickorna att de mår sämre än pojkarna, där Örkelljunga utmärker sig speciellt i årskurs 9, där endast 57,1 procent av flickorna anser att deras välbefinnande är bra eller mycket bra. Även Bjuv och Perstorp ligger lägre än övriga kommuner i årskurs 6 och 9 bland båda könen. Generellt sett anger en mindre andel elever att de mår bra eller mycket bra ju äldre de blir. 6
Självkänsla Självkänsla handlar om de tankar individen har om sig själv och den hon är. Självkänslan betyder mycket för hur man väljer att leva sitt liv och därmed även för hälsan. Tillexempel så påverkar självkänslan individens risktagande och styrkan att stå emot grupptryck. Genom att satsa på att ge ungdomar och barn en bättre självkänsla satsar man även på en stabilare framtid där ungdomar är bättre rustade att klara livets gång. Jämförelse mellan kommuner Indikator Ofta nöjd med sig själv (%) Åk 6 Åk 9 År 2 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Skåne 58,3 74,7 46,5 72,5 46,9 68,8 Skåne Nordväst 63,3 55,0 70,6 56,9 43,1 71,0 56,6 43,5 69,5 Bjuv 67,6 50,7 81,5 48,3 34,6 63,8 53,7 36,8 71,2 Båstad 70,8 62,5 77,6 57,6 46,3 69,2 61,1 48,9 72,9 Helsingborg 67,7 60,5 75,2 63,5 49,4 76,6 58,2 44,9 71,6 Höganäs 67,8 55,5 78,0 60,4 48,1 71,1 54,9 45,5 64,9 Klippan 61,0 59,4 62,2 60,6 45,1 75,0 63,9 47,6 78,6 Landskrona 62,7 57,1 67,9 60,9 48,3 78,3 54,6 49,0 60,9 Perstorp 54,7 48,4 60,6 51,4 37,8 66,7 61,3 46,7 75,0 Svalöv 61,9 57,6 66,2 49,5 35,8 64,0 56,1 37,7 77,4 Åstorp 67,7 59,6 74,6 67,6 56,5 79,1 54,2 47,8 60,0 Ängelholm 66,3 58,0 73,6 58,8 45,7 71,9 52,5 39,7 63,5 Örkelljunga 48,5 35,5 59,5 47,1 26,5 65,5 52,5 33,3 67,9 Resultat Eleverna fick i enkäten svara på frågan Känner du dig nöjd med dig själv?i tabellen redovisas hur stor del av de svarande som oftast var nöjda med sig själva.den mest påtagliga skillnaden vad gäller svarsfrekvenserna kan ses mellan könen där pojkarna anser sig i högre utsträckning vara nöjda med sig själva. Andelen som oftast tycker de är nöjda med sig själva sjunker överlag ju äldre ungdomarna blir. Bland niorna i Örkelljunga kan en skillnad på cirka 30 procentenheter observeras mellan könen. Generellt över flera årskurser ligger Örkelljunga och Bjuv högt bland elever som inte känner sig nöjda med sig själva. Helsingborg och Åstorp är några av de kommuner som har en generellt högre frekvens av elever som känner sig nöjda. 7
Framtidssyn Det finns både inre och yttre faktorer som påverkar individers framtidssyn. En viktig inre faktor är individens egen tilltro till förmågan att kunna påverka sin framtid.exempel på yttre faktorerär samhällsstrukturer och möjligheten att få tillgång till exempelvis utbildning och arbete.att som ung inte ha en ljus framtidstro kan vara ett tecken på att individen lider av psykisk ohälsa. Därför är framtidssyn en viktig indikator som är relevant i folkhälsoarbetet. Jämförelse mellan kommuner Indikator Mycket eller ganska ljus framtidssyn (%) Åk 6 Åk 9 Åk 2 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Skåne 88,6 92,1 82,7 86,2 77,7 79,8 Skåne Nordväst 89,7 86,6 92,4 82,0 79,9 84,4 78,4 74,5 82,0 Bjuv 83,1 75,4 89,6 74,6 75,0 74,2 81,2 77,6 84,8 Båstad 95,3 92,1 97,9 85,0 81,4 88,9 87,0 84,8 89,1 Helsingborg 91,4 90,5 92,3 87,3 84,4 90,1 78,5 78,1 78,9 Höganäs 90,5 85,0 95,2 87,0 87,0 87,1 76,4 77,5 76,4 Klippan 90,9 89,1 92,4 86,4 82,4 90,4 86,5 81,0 91,4 Landskrona 90,3 92,2 88,4 88,6 87,1 90,7 73,0 74,5 71,2 Perstorp 93,7 93,5 93,8 76,2 72,2 81,5 78,7 65,5 90,6 Svalöv 89,2 85,7 92,5 81,1 81,6 80,5 68,8 60,7 78,4 Åstorp 94,2 94,5 93,9 80,9 77,0 85,2 73,6 71,6 75,3 Ängelholm 89,9 90,5 89,3 88,3 90,0 86,5 80,3 79,5 80,9 Örkelljunga 78,5 64,5 91,2 67,0 60,5 72,9 78,0 68,9 85,5 Resultat I folkhälsorapporten tillfrågades eleverna hur de ser på framtiden. Svaren varierar påtagligt mellan både kommun, kön och ålder. I Örkelljunga anser 91,2 procent av pojkarna i årskurs 6 att framtidsutsikterna är ganska, eller mycket, ljusa samtidigt som endast 64,5 procent av flickorna i samma årskurs antyder detsamma. Statistiken påvisar även att elever i Bjuv inte tycker att framtidsutsikterna är ljusa i årskurs 6 och 9 men förbättras under gymnasiet. I Båstad, Klippan och Helsingborg anser många av eleverna att framtiden är ljus eller mycket ljus. 8
Tillit Sociala relationer och tillit till andra människor påverkar våra levnadsvanor och vår hälsa. Tillit till andra människor är en viktig del av begreppet socialt kapital och kan även fungera som en indikator för tryggheten i samhället och omfattningen av sociala nätverk och relationer. Jämförelse mellan kommuner Indikator Låg tillit till andra människor (%) Åk 6 Åk 9 År 2 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Skåne 45,2 40,7 67,9 56,2 67,7 61,1 Skåne Nordväst 40,8 45,6 36,6 60,9 68,0 53,4 65,3 68,7 62,0 Bjuv 41,0 50,8 32,9 65,3 78,5 50,7 69,1 71,0 67,1 Båstad 42,7 52,5 34,7 53,4 59,1 47,7 60,8 60,4 61,2 Helsingborg 36,4 38,8 34,0 62,1 67,9 56,8 63,8 68,9 58,6 Höganäs 35,7 36,7 34,8 56,8 61,7 52,2 56,4 53,5 59,6 Klippan 37,7 41,5 34,6 64,7 67,5 62,1 70,9 73,0 69,0 Landskrona 39,1 43,7 34,9 63,8 68,9 56,6 74,6 75,3 73,7 Perstorp 47,6 51,6 43,8 68,6 81,1 54,5 68,9 76,7 61,3 Svalöv 28,0 27,3 28,8 54,9 57,7 52,0 64,3 68,9 59,3 Åstorp 46,7 50,9 43,1 55,1 65,2 44,8 76,9 79,7 74,3 Ängelholm 44,5 45,3 43,7 57,8 66,7 48,9 62,9 71,3 55,3 Örkelljunga 49,3 62,5 37,8 67,0 73,5 61,4 50,0 57,4 43,4 Resultat I Folkhälsoenkäten ställdes påståendet Man kan lita på de flesta människor. Svarsfrekvensen visar påtagliga skillnader mellan pojkar och flickor där flickors tillit är betydligt lägre i samtliga årskurser. Däremot skiljer det sig mellan årskurserna där den låga tilliten ökar mellan årskurserna. Örkelljunga ligger högt vad gäller låg tillit i åk 6 och 9, men är nämnvärt lägre i åk 2. Perstorp ligger även högt bland den låga tilliten i åk 6 och 9. Eleverna i Båstad svarade i både åk 9 och åk 2 att de i mindre utsträckning än andra kommuner har låg tillit. 9
Aktuellt arbete och analys Sammantaget för de indikatorer som rör den självskattade hälsan och välbefinnandet syns påtagliga skillnader mellan könen där flickor visar sig både ha en lägre självuppskattad framtidssyn, tillit, självkänsla och allmäntillstånd. Utifrån siffrorna för flickor finns det anledning att i förebyggande hänseende lägga fokus på flickors psykiska hälsa. Samtliga indikatorervisar även en försämring i takt med årskurserna där de äldre årskurserna uppvisar sämre siffror. I Klippan, Båstad och Ängelholm arbetar man på skolor och fritidsgårdar med metodprogrammet DISA som syftar till att förebygga stress och psykisk ohälsa hos flickor. Med tanke på det oroande läget för flickor kan DISA eller liknade projekt som riktar sig till flickor rekommenderas till övriga kommuner i Skåne Nordväst. I Klippan och Örkelljunga har även skolsköterskorna tjej- och killsnack för eleverna. I Ängelholm och Båstad finns också livskunskap på skolschemat. Många av kommunerna i Skåne Nordväst har hälsosamtal enskilt eller i grupp med eleverna. Detta medför en chans för skolpersonalen att få en djupare förståelse för hur eleverna mår. Det är även av stor vikt att eleverna har någon att vända sig till. I Bjuv är många på elevhälsan utbildade i Motiverande samtal (MI), vilket är en metod för att stärka individers motivation till förändring. I Ängelholm finns det ett projekt som innefattar mentorskap genom den Ideella organisationen Mentor, som finns till för ungdomar mellan 13-17 år. Tanken är att ungdomarna ska ha möjlighet till extra vuxenstöd genom till exempel olika aktiviteter som ligger i deras intresse. Riktade insatsermot riskgrupper har genomförts i Helsingborg och Landskrona genom projektet Preventivt arbete tillsammans (PART). Projektet riktar sig till familjehemsplacerade barn, barn i bidragsberoende familjer, nyanlända barn och barn med många vård- och stödinsatser och strävar efter att förbättra barnens framtidsutsikter genom förebyggande arbete och tidiga insatser. I Helsingborg arbetar man även med metoden SET (Social emotionell träning) som syftar till att bygga upp elevernas sociala och emotionella förmåga, motivation och empati. 10
Block 2- Levnadsvanor Under levnadsvanor presenteras resultaten från indikatorerna Övervikt och Fetma, Fysisk aktivitet samt Matvanor. Först presenteras alla indikatorer och dess resultat från rapporten och därefter görs en kort beskrivning av goda exempel på aktuellt arbete som sker i kommunerna i nordvästra Skåne. Övervikt och fetma Övervikt är ett tillstånd som uppstår när man äter mer än vad kroppen hinner förbränna. Detta tillstånd påverkar hälsan i negativ riktningoch riskerna för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, olika typer av cancerformer och belastningsskador ökar. Även livskvaliteten och den psykiska hälsan påverkas. I Sverige har vi de senaste decennierna sett en kraftig ökning av både övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Situationen är oroande då personer som lidit avfetma som barn riskerar en förkortad livslängd jämfört med de som varit normalviktiga som barn. Jämförelse mellan kommuner Indikator Övervikt (%) Åk 6 Åk 9 År 2 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Skåne 12,5 17,2 9,6 19,6 9,7 16,9 Skåne Nordväst 13,4 10,7 15,3 16,0 11,6 20,4 13,9 9,8 17,7 Bjuv 22,0 18,2 25,0 12,4 4,5 20,6 14,6 5,1 23,4 Båstad 10,1 8,6 11,4 13,8 11,1 16,1 13,3 9,1 17,4 Helsingborg 13,2 11,4 15,0 13,2 8,1 17,9 11,4 8,2 14,5 Höganäs 11,7 12,8 10,8 11,3 6,8 15,5 12,8 8,2 18,0 Klippan 16,8 15,7 17,7 23,2 18,7 27,5 9,7 5,3 13,4 Landskrona 17,8 17,5 18,0 14,0 9,1 20,3 14,7 12,8 16,8 Perstorp 4,1 0 8,3 25,8 23,5 28,1 18,3 13,8 22,6 Svalöv 12,5 12,5 16,1 17,5 14,3 20,8 17,0 15,1 18,9 Åstorp 7,8 7,8 7,8 16,4 17,7 15,2 14,7 9,5 19,2 Ängelholm 13,3 8,8 17,5 13,8 7,9 19,8 11,9 6,4 16,7 Örkelljunga 18,0 4,9 21,2 14,9 6,4 22,2 14,4 14,3 14,5 11
Jämförelse mellan kommuner Indikator Fetma (%) Åk 6 Åk 9 Åk 2 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Skåne 2,0 2,7 1,5 4,2 2,3 4,7 Skåne Nordväst 2,8 2,0 3,5 2,9 2,2 3,7 4,3 3,6 5,0 Bjuv 2,4 1,8 2,9 0,8 1,5 0,0 7,3 5,1 9,4 Båstad 2,5 2,9 2,3 3,4 3,7 3,2 1,1 0,0 2,2 Helsingborg 2,1 1,8 2,4 2,8 1,3 4,2 3,1 1,6 4,6 Höganäs 1,4 0,0 2,5 1,4 1,9 0,9 2,1 2,0 2,2 Klippan 3,5 2,0 4,8 1,3 0,0 2,5 4,8 3,5 6,0 Landskrona 3,1 1,5 4,7 2,2 0,6 4,2 4,0 4,3 3,8 Perstorp 4,1 4,0 4,2 3,0 5,9 0,0 6,7 6,9 6,5 Svalöv 0,9 0,0 1,8 9,3 2,0 16,7 0,9 1,9 0,0 Åstorp 4,9 7,8 2,0 2,3 3,2 1,5 8,1 6,3 9,6 Ängelholm 1,3 0,7 1,9 2,5 0,0 5,1 3,0 2,9 3,0 Örkelljunga 4,9 0,0 9,1 3,0 4,3 1,9 6,2 4,8 7,3 Resultat I folkhälsorapporten Barn och Unga 2012 fick eleverna svara på hur mycket de vägde och hur långa de var. BMI-måtten för årskurs 6 och 9 har beräknats med hänsyn till elevernas unga åldrar medan BMI för årskurs 2 har beräknats utifrån standard för vuxna. I årskurs 9 och 2 är dubbelt så många pojkar jämfört med flickor överviktiga. Bjuv och Landskrona ligger högt i årskurs 6 medan Perstorp och Åstorp har en mindre andel elever som är överviktiga. När det kommer till fetma ligger samma kommuner, Åstorp och Perstorp, dock högre än övriga kommuner vilket speciellt kan ses bland flickorna. Både övervikten och fetman skiljer sig nämnvärt mellan könen. Flera kommuner har inom detta område oroande resultat vilket redovisas i tabellerna. 12
Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet benämns som alla typer av aktiviteter som ökar energiomsättningen i kroppen. Det omfattar därmed allt från exempelvislagsport till promenader och dans. Fysisk aktivitet främjar en bättre hälsa både psykiskt och fysiskt och fungerar som en skyddsfaktor mot både övervikt och fetma, ångesttillstånd och depressioner. Att vara fysiskt inaktiv ökardäremot risken för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. För barn rekommenderas 60 minuters fysiskt aktivitet om dagen som bör omfatta både måttlig och hård aktivitet. Jämförelse mellan kommuner Indikator Fysisk aktivet per dag (%) Mindre än 30 minuter varje dag Åk 6 Åk 9 Åk 2 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Skåne 13,3 15,0 11,7 15,6 17,4 13,9 17,3 18,4 16,3 Skåne Nordväst 14,1 15,0 13,3 17,0 18,0 15,1 18,6 18,3 19,0 Bjuv 17,7 27,3 9,9 15,5 15,4 15,7 20,1 23,5 16,7 Båstad 10,1 12,5 8,2 15,9 15,2 16,7 18,6 14,6 22,4 Helsingborg 12,8 16,7 8,8 14,4 14,5 14,4 16,1 17,4 14,7 Höganäs 12,4 10,1 14,4 18,5 22,2 14,9 18,9 23,5 21,3 Klippan 19,3 12,3 25,0 12,7 13,8 11,8 21,2 17,7 21,2 Landskrona 13,3 15,4 11,4 14,2 16,3 11,5 19,4 22,7 15,7 Perstorp 12,5 19,4 6,1 29,0 29,7 28,1 14,8 13,3 16,1 Svalöv 16,3 9,1 23,2 15,5 17,0 14,0 15,7 14,5 17,0 Åstorp 17,5 18,5 16,7 14,2 15,9 12,3 15,4 13,0 17,6 Ängelholm 9,9 8,0 11,6 12,0 13,4 10,4 17,8 20,0 15,8 Örkelljunga 13,2 15,6 11,1 20,2 24,5 16,4 26,2 21,3 30,4 Resultat I folkhälsoenkäten tillfrågades eleverna hur mycket de i snitt rörde på sig varje dag. Tabellen visar både att flickorna överlag är mindre fysiskt aktiva jämfört med pojkarna och att fysisk inaktivitet ökar med åldern. I exempelvis Örkelljunga är det tydligt att den fysiska inaktiviteten ökar med åldern då 16,4 procent av pojkarna i årskurs 9 tränar mindre än 30 minuter varje dag vilket sedan ökar till mer än en tredjedel i årskurs 2. I Bjuv är skillnaden mellan könen påtaglig i årskurs 6 där andelen fysiskt aktiva skiljer sig markant. Resultaten skiljer sig överlag i flertalet kommuner mellan årskurserna. 13
Matvanor Goda matvanor handlar om regelbundna och varierade måltider och närings- och fiberrik kost. Goda matvanor och fysisk aktivitet är viktiga beståndsdelarna i arbetet med att förebygga ohälsa och förhindra antalet individer som drabbas av sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, och olika former av psykisk ohälsa. Personers matvanor påverkas av faktorer som pris, tillgänglighet samt kultur och andra vanor. Man vet dock att matvanor har tydliga kopplingar till socioekonomiska faktorer. Dåliga matvanor är vanligare hos personer med låg utbildningsnivå och inkomst. Jämförelse mellan kommuner Indikator Äter regelbundna måltider (%) Åk 6 Åk 9 Åk 2 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Skåne 47,9 55,6 32,2 45,1 29,3 38,8 Skåne Nordväst 51,8 44,4 58,3 36,8 32,1 42,0 33,9 27,0 40,6 Bjuv 46,6 37,9 53,8 36,6 30,3 43,5 29,3 25,4 33,3 Båstad 72,4 66,7 77,1 40,9 31,8 50,8 34,4 29,2 39,6 Helsingborg 49,3 45,7 53,1 42,3 37,6 46,8 33,6 29,5 38,1 Höganäs 51,7 40,4 61,2 44,3 37,7 50,4 37,8 31,4 45,1 Klippan 41,1 32,3 48,1 30,6 25,3 35,8 31,1 23,8 37,7 Landskrona 51,1 45,5 56,4 37,4 29,1 49,2 30,1 20,5 40,7 Perstorp 50,0 35,5 63,6 23,9 28,6 18,8 38,3 30,0 46,7 Svalöv 47,0 39,4 54,5 38,5 35,8 41,2 28,3 26,7 30,2 Åstorp 57,9 56,4 59,1 40,2 30,9 50,0 30,7 25,0 36,1 Ängelholm 55,1 51,5 58,2 41,6 35,8 47,5 36,5 32,2 40,3 Örkelljunga 47,8 36,7 56,8 29,0 30,4 27,8 42,6 23,4 59,3 Resultat I folkhälsoenkäten tillfrågades eleverna hur ofta de regelbundet åt frukost, lunch och middag. Samtliga elever i Skåne Nordväst äter mindre regelbundet ju äldre de blir, varav flickorna ligger på en lägre andel än pojkarna. I Perstorp är det endast 35,5 procent av flickorna i årskurs 6 som äter regelbundet till skillnad från pojkarna som ligger på 63,6 procent. Klippan påvisar ett lågt antal elever som äter regelbundet i alla årskurser, samtidigt som Höganäs och Ängelholm påvisar det motsatta. 14
Aktuellt arbete och analys Sammanfattningsvis påvisar tabellerna att flickorna är mindre fysiskt aktiva och äter mer oregelbundet, samtidigt som en större andel pojkar är överviktiga eller lider av fetma. Vad som kan utläsas från annan statistik i Folkhälsorapporten Barn och Unga i Skåne 2012 är att pojkar äter mer onyttig mat än flickorna, vilket kan vara en anledning till ett högt BMI. Det finns ett antal antagna kostpolicys och kostpolitiska program i Skåne Nordväst, som är till för att stärka kvalitén på maten i kommunerna. Ett stort fokus ligger även på densociala miljön i matsalen. Vissa skolor erbjuder även frukost under kortare lov. I en del av Skåne Nordvästs kommuner finns matråd, eller dylikt, som kan vara bra i frågan om elevens möjlighet att kunna påverka och tycka till huruvida mat och matsal behöver förbättras. I Bjuv pågår ett projekt där elever, som är i riskzonen för övervikt och fetma, identifieras genom hälsosamtal. Eleven blir erbjuden ett individuellt träningsupplägg med idrottsläraren, och rådgivning angående kost, motion och dylikt. Detta kan vara ett gott exempel för hur intresse och beteendeförändringar angående fysisk aktivitet och goda kostvanor kan komma till att öka i kommunerna. Vad gäller riktade insatser är fysisk aktivitet på recept [FaR] ett gott exempel. I Klippan finns den receptbelagda träningen tillgänglig för barn. FaR är ett recept på fysisk aktivitet, som delas ut av läkare, som baseras på individuella förutsättningar och önskemål. Många av kommunerna i Skåne Nordväst har utökat den fysiska aktiviteten i skolan. En av dem är Ängelholm som arbetar med projektet Aktivitet förebygger. Detta är ett projekt som innefattar obligatorisk föreningsverksamhet under skoltid, i årskurs 6 och 8. Målet är att skapa ett ökat intresse för organisationer och främja individens fysiska och psykiska hälsa. I övrigt anordnas temaveckor, kostföreläsningar och olika typer av träningsformer i varierande utsträckning runt om i Skåne Nordväst. 15
Block 3- Trygghet och trivsel Under trygghet och trivsel presenteras resultaten från indikatorerna Mobbning och trakasserier, Trivsel i skolan, Sex och samlevnad samt Studiestöd. Först presenteras alla indikatorer och dess resultat från rapporten och i slutet av blocket görs en kort beskrivning av goda exempel på aktuellt arbete som sker i kommunerna i nordvästra Skåne. Mobbning och trakasserier Mobbning och trakasserier innebär att en eller flera individer blir utsatta för kränkningar eller aggressiva handlingar av starkare angripare. Det är vanligt att det förekommer i skolan, via mobil eller internet. Forskning tyder på att barn som blir utsatta för mobbning har tre gånger högre risk att få minst två psykosomatiska symptom, som till exempel huvudvärk och depression. Mobbning och trakasserier är ofta starkt sammankopplat med låg självskattad hälsa och negativ framtidssyn. Skolans läroplan innefattar krav om att lärarna ska motverka all typ av mobbning och värna om att alla elever ska ha samma chans för utveckling och välbefinnande. Jämförelse mellan kommuner Indikator Blivit mobbad i skolan mer än en gång i månaden de senaste 12 månaderna(%) Åk 6 Åk 9 Åk 2 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Skåne 5,6 5,5 4,3 4,9 2,0 3,3 Skåne Nordväst 7,3 6,0 8,5 4,9 4,6 5,2 2,8 2,2 3,5 Bjuv 8,3 7,7 8,8 11,0 8,9 13,6 3,9 1,5 6,3 Båstad 8,1 5,0 10,9 4,8 6,2 3,3 2,2 0,0 4,3 Helsingborg 4,3 4,6 4,0 3,4 3,0 3,7 2,8 2,1 3,6 Höganäs 3,9 2,8 4,8 3,8 2,9 4,8 3,2 2,0 4,5 Klippan 9,1 6,2 11,5 5,6 5,1 6,2 3,0 4,8 1,4 Landskrona 7,3 8,4 6,2 4,1 4,7 3,3 3,2 4,0 2,4 Perstorp 3,2 3,3 3,1 5,8 8,1 3,1 1,8 0,0 3,4 Svalöv 6,2 6,3 6,1 3,8 7,5 0,0 5,4 5,0 5,9 Åstorp 10,3 11,5 9,2 2,4 1,5 3,4 2,2 3,0 1,4 Ängelholm 8,2 6,9 9,4 2,6 0,6 4,8 2,4 1,7 3,0 Örkelljunga 11,9 3,2 19,4 7,1 2,2 11,1 1,0 0,0 1,9 16
Jämförelse mellan kommuner Har under de senaste 12 månaderna, i skolan eller på fritiden, blivit utsatt för Indikator trakasserier eller kränkningar via mobiltelefon eller internet (%) Åk 6 Åk 9 År 2 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Skåne 6,5 3,4 7,1 5,1 5,5 5,4 Skåne Nordväst 5,2 6,2 4,3 7,3 9,0 5,5 6,1 5,8 6,2 Bjuv 6,1 6,0 6,3 11,5 15,2 7,2 8,3 10,4 6,2 Båstad 3,4 0,0 6,4 6,3 7,7 4,8 3,2 2,1 4,3 Helsingborg 4,1 5,9 2,2 3,7 2,6 4,7 4,9 3,8 6,1 Höganäs 5,1 7,4 3,2 7,1 7,5 6,7 4,3 3,0 5,7 Klippan 4,9 4,7 5,1 5,6 8,8 2,4 6,8 3,2 10,0 Landskrona 6,1 7,2 5,0 6,7 9,1 3,2 7,7 11,6 3,2 Perstorp 1,6 3,3 0,0 13,0 16,5 9,4 1,8 0,0 3,2 Svalöv 6,2 7,9 4,5 4,8 5,8 3,8 8,9 8,2 9,8 Åstorp 7,4 3,7 10,4 4,7 6,0 3,3 6,5 9,0 4,2 Ängelholm 6,1 8,6 3,8 6,0 8,3 3,6 7,2 5,7 8,5 Örkelljunga 6,2 13,3 0,0 11,1 11,1 11,1 7,0 6,7 7,3 Resultat I folkhälsorapporten ställdes frågan om elevenharblivit utsatt för mobbning i skolan mer än en gång under de senaste 12 månaderna. Det finns överlag stora skillnader mellan könen i alla årskurser. Ett exempel på detta är Örkelljunga där signifikanta skillnader kan ses mellan könen i både årskurs 6 och 9. Andelen flickor i årskurs 6 som exponeras för mobbning är 3,2 procent medan statistiken för pojkarna i samma åldersklass ligger på 19,4 procent. I folkhälsorapporten besvarades även frågan om elevenunder de senaste tolv månaderna blivit utsatt för trakasserier eller kränkningar via mobiltelefon eller internet. I Perstorp, Örkelljunga och Bjuv ären större andel elever utsatta för trakasserier eller kränkningar än resterande kommuner i årskurs 9. I Bjuv är även trakasserier och kränkningar via telefon och internet vanligare bland flickorna i årskurs 2 på gymnasiet(10,4%) än vad mobbning är i skolan i samma målgrupp(1,5 %). I Helsingborg anser en mindre andel elever att de blir utsatta för kränkningar och trakasserier jämfört med Skåne Nordvästsnittet. 17
Trivsel i skolan Att trivas är av stor betydelse för att utveckla sociala och emotionella färdigheter. Skolan är därför en viktig arena för barn och ungas hälsoutveckling. Om elever upplever otrygghet kan inlärning och prestationsförmågor försämras. Jämförelse mellan kommuner Indikator Trivs bra eller mycket bra i skolan (%) Åk 6 Åk 9 Åk 2 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Skåne 85,0 86,2 77,3 80,9 82,2 83,4 Skåne Nordväst 86,0 85,7 86,1 77,6 75,6 79,8 81,3 79,9 82,4 Bjuv 83,0 79,1 86,3 64,1 60,8 68,2 82,8 75,0 90,9 Båstad 89,9 90,0 89,8 70,0 69,7 70,3 79,8 85,4 73,9 Helsingborg 86,7 85,0 88,4 80,9 78,4 83,4 81,0 81,7 80,3 Höganäs 87,0 86,4 87,6 80,6 81,3 80,0 82,9 87,3 78,0 Klippan 76,0 81,5 71,6 78,3 77,2 79,3 82,8 77,8 87,3 Landskrona 86,0 85,9 86,1 84,6 85,4 83,5 79,2 83,7 74,1 Perstorp 84,1 80,6 87,5 78,3 67,6 90,6 75,8 70,0 81,3 Svalöv 91,0 86,4 95,6 79,0 81,1 76,9 79,8 73,3 87,0 Åstorp 90,0 90,0 89,2 83,2 77,9 88,9 75,9 70,6 80,0 Ängelholm 85,2 84,5 84,9 82,2 81,6 82,8 82,9 82,7 83,1 Örkelljunga 86,6 93,5 80,6 72,5 70,8 74,1 91,0 91,1 90,9 Resultat En av frågorna som besvarades i enkäten gälldehureleverna trivs i skolan. Generellt sett upplever eleverna att de trivs bäst i årskurs 6 och sämst i årskurs 9. Detta skiljer sig dock i Klippan där eleverna i årskurs 6 trivs i mindre utsträckning (76,0%). I Perstorp ärskillnaden påtaglig mellan könen då endast 67,6 procent av flickorna upplever att de trivs bra eller mycket bra, motsvarande 90,6 procent bland pojkarna i samma ålder. 18
Studiehjälp Tillvaron i skolan spelar en avgörande roll för barn och ungas psykiska hälsa. Att lyckas med skolresultaten är en viktig del. Barn med goda prestationer i skolan har generellt sett en bättre hälsa, både under uppväxten och senare i livet. Skolmisslyckanden har visat sig öka risken för psykisk ohälsa samt sämre självkänsla. Riskerna för utåtagerande beteende hör också samman med skolmisslyckanden.studiehjälp är därför en viktig indikator att lyfta fram och angeläget att arbeta med som förebyggande insats.studiehjälp omfattar stöd från både lärare och föräldrar. Jämförelse mellan kommuner Indikator Sällan eller nästan aldrig hjälp med studier (%) Åk 6 Åk 9 Åk 2 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Skåne 3,4 4,8 6,1 7,0 8,2 8,7 Skåne Nordväst 4,2 3,5 4,8 5,7 4,6 6,9 8,2 7,1 9,1 Bjuv 6,1 6,0 6,3 11,7 7,8 16,2 11,1 10,3 11,9 Båstad 4,7 7,7 2,2 4,1 4,7 3,4 6,5 4,3 8,5 Helsingborg 3,5 2,7 4,3 6,8 6,6 7,1 7,7 7,4 8,1 Höganäs 3,0 3,8 2,4 3,8 2,9 4,7 7,4 6,9 8,0 Klippan 5,6 3,2 7,4 5,7 6,4 5,1 5,4 9,8 1,4 Landskrona 4,2 3,9 4,4 4,9 5,7 3,9 6,2 3,4 9,5 Perstorp 4,8 3,2 6,3 6,1 2,9 9,7 5,1 7,1 3,2 Svalöv 2,3 0,0 4,5 2,9 3,8 2,0 7,2 4,9 10,0 Åstorp 5,0 0,0 9,2 4,1 1,5 7,0 13,9 14,7 13,0 Ängelholm 4,2 1,3 6,7 6,6 5,8 7,5 9,0 7,4 10,5 Örkelljunga 3,0 6,5 0,0 6,0 2,1 9,6 10,2 2,4 16,1 Resultat Samtliga årskurser ficksvara på frågan om hur ofta, de vid svårigheter, får hjälp med studierna. Tabellen visar andelen elever som upplever att desällan eller nästan aldrig får hjälp med studierna. Frågan baseras på studiehjälp i hemmet och i skolan.skillnader kan observeras mellan pojkar och flickor i samtliga årskurser där pojkar upplever sig i högre utsträckning sällan få hjälp med sina studier. I jämförelse med andra kommuner anser en högre andel elever i Bjuv att de sällan eller nästan aldrig får hjälp med sina studier. Bland både pojkar och flickor sjunker studiestödet i förhållande till årskurs,där man anser sig få minst stöd i årskurs 2.Värt att observera är även att statistiken för Åstorp ligger högt i årskurs 2. 19
Sex och samlevnad Sexualiteten är ett grundbehov som påverkar människors psykiska och fysiska hälsa. Under tonåren känner sig många osäkra över sin identitet och en viktig del av utvecklingen är att bli bekväm med sexualiteten. Det är därför viktigt att det finns någon eller någonstans för ungdomarna att vända sig med sina frågor och funderingar. Det är angeläget att det finns befintliga verksamheter som kan ge det stöd som behövs eftersom en sådan investering innebär en ökad fysiskt och psykisk hälsa hos befolkningen i ett viktigt skede i en individs utveckling. Jämförelse mellan kommuner Har någon att vända sig till för att prata om frågor kring Indikator sex och samlevnad(%) Åk 9 År 2 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Skåne 73,5 57,8 85,8 66,2 Skåne Nordväst 62,6 72,9 51,9 75,6 85,8 65,1 Bjuv 60,7 72,4 47,8 71,8 81,8 61,5 Båstad 62,3 78,8 45,3 73,9 87,2 60,0 Helsingborg 65,4 71,1 59,8 73,6 82,6 63,9 Höganäs 62,4 69,7 55,0 71,7 84,2 57,8 Klippan 62,2 73,7 51,3 73,5 80,6 67,1 Landskrona 66,8 75,7 54,7 76,1 84,1 66,7 Perstorp 60,4 69,2 50,0 80,0 86,2 74,2 Svalöv 71,4 77,4 65,4 83,8 96,6 69,2 Åstorp 62,3 76,1 47,6 70,7 82,6 59,2 Ängelholm 65,0 79,0 50,9 79,9 89,3 71,4 Örkelljunga 50,0 58,3 42,6 76,0 88,9 65,5 Resultat I folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012 ställdes frågan: Känner du att du har någon, eller någonstans, som du kan vända dig till för att få information eller prata fritt om sex, preventivmedel, sexuelltöverförbara sjukdomar eller liknande frågor?. Frågan ställdes endast till elever i årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet. Generellt sett är det stor skillnad mellan könen, fler flickor än pojkar upplever i markant större utsträckning att de har någon eller någonstans att vända sig till med dessa frågor.överlag kan man även se att andelarna ökar med åldern, fler elever i årskurs 2 anser att de har någon eller någonstans att vända sig till jämfört med årskurs 9.För både pojkar och flickor är det vanligast att vända sig till ungdomsmottagning och i andra hand en kompis. I Svalöv kännermånga av eleverna i både årskurs 9 och 2 på gymnasiet att de har någon att vända sig till, där andelen flickor på gymnasiet ligger på 96,6 procent. I Örkelljunga i årskurs 9 är det däremot endast 42,6 respektive 58,3 procent bland pojkarna och flickorna som upplever att de har någonstans att vända sig. 20
Aktuellt arbete och analys Pojkar blir i högre utsträckning mobbade i skolan medan flickor i högre utsträckning blir utsatta för trakasserier och kränkningar via mobiltelefon eller internet. Mobbning och trakasserier I flera kommuner arbetar man med mobbning och trakasserier utifrån skolan,som förväntas ha det övergripande ansvaret och ha konkreta utarbetade rutiner. Skolorna får ofta arbeta fritt med dessa frågor och välja den metod som man tycker är lämplig vilket vanligen brukarinkludera antimobbingplaner, antimobbingråd, antimobbinggrupper och likabehandlingsplaner.som man kan utläsa av materialet sker inget specifikt arbete kring trakasserier och kränkningar som sker genom sociala medier och mötesplatser på internet. Olika metoder för att arbeta med socialt och emotionellt lärande används i några kommuner, exempelvis Steg-vis i Klippan och SART i Ängelholm. Bjuv arbetar med influenser från Farstamodellen och Friends. Trivsel och studiestöd i skolan I de flesta kommuner ingår det i skolans verksamhet att erbjuda studiestöd och skapa trivsel i skolan. Skillnader i upplevelse av vilket studiestöd man får syns tydligast mellan könen där flickor i större utsträckning upplever att de får hjälp.de flesta skolor har elevråd där barnen har möjlighet att föra fram sina åsikter.landskrona arrangerar sommar- och lovskola vilket ger eleverna möjlighet att ta igen vad man har missat och få mer stöd i studierna. Fritidsgårdar erbjuder i vissa fall läxläsning exempelvis Åstorp kommun. Fritidsgårdar skulleförslagsvis i större utsträckning kunna fungera som studiestöd för unga. I Bjuv erbjuder Rädda barnen läxhjälp på vissa skolor som en extra insats. Sex och samlevnadsfrågor Av de tillfrågade eleverna svarade de flesta att man i första hand vänder sig till en ungdomsmottagning och i andra hand en kompis. Därför kan det i detta arbete vara centralt att se över vilka möjligheter det finns för ungdomar att vända sig just till en ungdomsmottagning eller liknande verksamhet. I några kommuner finns det ingen lokal verksamhet utan ungdomarna hänvisas att ta sig till en annan kommun för att besöka ungdomsmottagning.enligt läroplanen ska undervisning ske om sex- och samlevnad i alla skolor, men hur och i vilken utsträckning den sker är olika från skola till skola. Att efterfråga en gemensam policy eller plan kring detta för att stärka elevers kunskaper kan vara en god idé. Mer utmärkande arbete inom området har inte kommit fram i utredningen. Skillnaderna mellan pojkar och flickor här är ytterst relevant att uppmärksamma och arbeta vidare med. 21
Block 4- Socialt deltagande Under rubriken socialt deltagande presenteras resultaten för indikatorerna Föreningsaktivitet och Ungdomsinflytande. Först presenteras indikatorerna och dess resultat slutligen görs en kort beskrivning av goda exempel på aktuellt arbete som sker i kommunerna i nordvästra Skåne. Föreningsaktivitet Socialt deltagande innefattar en lång rad olika aktiviteter i samhället av både privat och offentlig natur. Vissa former av socialt deltagande och social interaktion som till exempel aktiviteter i sociala medier på internet och telefon har ökat dramatiskt under senare decennier, medan andra sociala aktiviteter som till exempel ideellt arbete i politiska partier minskat. Det finns ett stort antal studier som visar att sociala relationer har en hälsofrämjande effekt framförallt i form av sociala nätverk, socialt stöd, socialt deltagande, tillit och integrering. Jämförelse mellan kommuner Har under de senaste 12 månaderna varit med i någon förening, klubb eller Indikator organisation (%) Åk 6 Åk 9 Åk 2 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Skåne 64,8 74,4 59,0 67,3 55,2 61,7 Skåne Nordväst 67,9 63,5 71,7 59,8 55,9 64,2 58,5 52,7 64,2 Bjuv 63,0 62,1 63,8 60,1 48,7 72,9 53,3 45,5 60,9 Båstad 66,7 57,9 73,5 61,4 63,3 59,1 60,4 47,9 72,9 Helsingborg 69,0 61,9 76,5 61,9 56,5 66,8 54,6 51,1 58,1 Höganäs 74,8 73,8 75,6 63,6 58,9 68,2 65,6 61,8 69,5 Klippan 69,2 66,2 71,6 54,5 57,7 51,7 59,4 58,7 60,0 Landskrona 68,6 65,4 72,0 55,4 48,6 64,6 56,3 52,3 60,6 Perstorp 60,9 58,1 63,6 52,2 45,9 59,4 71,7 69,0 74,2 Svalöv 67,4 68,2 66,7 63,5 67,3 59,6 52,6 46,7 59,3 Åstorp 63,1 56,1 69,2 58,6 52,2 65,6 47,9 39,7 55,4 Ängelholm 79,2 77,6 80,7 73,8 70,4 77,2 63,3 59,8 66,3 Örkelljunga 64,7 51,6 75,5 53,3 44,9 60,7 58,4 46,8 68,5 Resultat I enkäten tillfrågades eleverna om de, under de senaste 12 månaderna, deltagit i en förening, klubb eller organisation. I Skåne Nordväst är pojkarna överlag mer föreningsaktiva än flickorna. Generellt sett minskar andelen föreningsaktiva mellan årskurserna där lägst delaktighet ses i årskurs två. Perstorp är dock utmärkande med en högre andel föreningsaktiva under gymnasiet än på mellanoch högstadiet. I Ängelholm och Höganäs finns ett mycket aktivt deltagande i samtliga årskurser. 22
Ungdomsinflytande FN:s Barnkonventionslår fast att barn ska få vara en aktiv del i samhället och att man som barn ska få göra sin röst hörd och få delaktighet och inflytande i saker som berör en själv. Ungdomsinflytande är kopplat till delaktighet i samhället vilket är viktigt ur hälsosynpunkt. Det är även viktigt beroende på att det är avgörande för vilken koppling och förtroende som individen sedan bildar sig om samhället. Jämförelse mellan kommuner Indikator Ungdomsinflytande(%) Åk 9 Åk 2 Totalt Totalt Skåne 19,0 15,0 Skåne Nordväst 15,5 15,4 Bjuv 13,0 11,9 Båstad 12,2 18,1 Helsingborg 17,5 17,1 Höganäs 30,8 20,8 Klippan 9,7 19,7 Landskrona 16,3 14,2 Perstorp 15,9 16,1 Svalöv 9,7 10,4 Åstorp 11,2 8,3 Ängelholm 17,5 15,6 Örkelljunga 16,3 16,8 Resultat I folkhälsorapporten tillfrågades eleverna hur stor möjlighet de hade att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. I tabellen redovisas hur många procent som anses sig ha ganska, eller mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter. I Skåne Nordväst är det knappt 15 procent av eleverna som anser att de har något ungdomsinflytande. Detta skiljer sig i Höganäs då andelen elever som tycker att de kan föra fram sina åsikter ligger på 30,8 procent i årskurs 9 och 20,8 procent i årskurs 2 på gymnasiet. I Svalöv och Åstorp är ungdomsinflytande sämre i båda årskurserna, där endast 8,3 procent av gymnasieeleverna i Åstorp anser sig ha inflytande. 23
Aktuellt arbete och analys I Skåne Nordväst är pojkarna överlag mer föreningsaktiva än flickorna medan delaktigheten sjunker med ökande ålder. I några kommuner förs dialog med föreningar för att sprida information om utbudet av aktiviteter. Några har även temadagar eller provapå-tillfällen kopplat till exempelvis skolloven. I Bjuv bedrivs ett projekt som heter Ungdomsintegrationsom är en satsning för att fånga upp vilka fritidssysselsättningar som ungdomar i kommunen vill ha.projektet har även till syfte att fånga upp de ungdomar som inte är aktiva i föreningslivet genom att erbjuda olika provapå-verksamheter. I Ängelholm bedrivs Aktivitet förebygger (AF) som är ett samarbete mellan skolan och olika föreningar som syftar till att ungdomar ska få testa olika aktiviteter. AF finansieras av Skåneidrotten och kommunen där det övergripande målet är att förbättra ungdomars fysiska och psykiska hälsa men även att ge ungdomarna möjlighet till sysselsättning och gemenskap. Ungdomsinflytandet är överlag lågt i Skåne Nordväst. Den vanligasteformen av ungdomsinflytande är elevråd på skolorna. Flera kommuner är intresserade av att starta ungdomsråd men det upplevs ofta problematiskt i och med svårigheter att väcka intresse hos både politiker och ungdomar. En metod för hur man ska gå tillväga efterfrågas. Höganäs har goda resultat både vad gäller föreningsaktivitet och ungdomsinflytande vilket kan ha ett samband med att kommunen har ett aktivt ungdomsråd. Höganäs Ungdomsråds (H.U.R.) uppgifter är bland annat att föra en dialog med kommunens politiker och tjänstemän för att få in ett ungdomsperspektiv i olika frågor och arbeta på ett kommunövergripande plan. 24
Block 5- Alkohol, narkotika och tobak Under alkohol, narkotika och tobak presenteras resultaten från indikatorerna Rökning, Daglig rökning, Intensivkonsumtion, Bjudvanor samt Narkotika. Först presenteras alla indikatorer och dess resultat och därefter görs en kort beskrivning av goda exempel på aktuellt arbete som sker i kommunerna i nordvästra Skåne. Alkohol En överdriven alkoholkonsumtion är den vanligaste formen av missbruk som finns i västvärlden. Vid en tidig alkoholdebut ökar risken för missbruk som kan påvisa mycket allvarliga hälsoeffekter, som till exempel depression, ångest och hjärt-och kärlsjukdomar. Det är inte heller ovanligt att individer som missbrukar alkohol även experimenterar med droger och har svårigheter i skolan. Forskning har visat på föräldrars betydelse för ungdomars alkoholdrickande. Exempelvis har man sett att ungdomar som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar också brukar alkohol i högre utsträckning än andra ungdomar. Föräldrars bjudvanor är präglade av attityder, normer och värderingar kopplade till alkoholanvändning. Jämförelse mellan kommuner Indikator Intensivkonsumtion någon gång/månad (%) Åk 9 Åk 2 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Skåne 15,1 16,6 34,4 44,7 Skåne Nordväst 17,0 15,0 18,9 39,9 33,1 45,6 Bjuv 15,1 12,8 17,6 30,8 28,8 32,8 Båstad 20,9 18,5 23,4 44,7 39,1 50,0 Helsingborg 14,0 11,9 15,9 36,5 32,8 40,4 Höganäs 11,8 8,3 15,3 33,3 33,0 33,0 Klippan 24,4 18,8 30,0 48,1 33,9 60,6 Landskrona 10,3 9,7 11,1 39,2 36,7 41,9 Perstorp 17,4 16,2 18,8 38,6 25,0 51,7 Svalöv 5,8 7,7 3,9 42,9 30,0 57,7 Åstorp 24,8 30,4 18,8 29,5 21,7 37,1 Ängelholm 20,2 20,1 20,2 48,0 36,3 48,0 Örkelljunga 22,1 10,2 32,7 47,6 46,8 48,2 25
Jämförelse mellan kommuner Indikator Bjuden på alkohol av sina föräldrar (%) Åk 9 Åk 2 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Skåne 43,6 39,0 63,0 58,9 Skåne Nordväst 45,4 47,6 42,9 41,3 43,0 39,5 Bjuv 44,9 49,4 40,0 47,7 50,0 45,3 Båstad 41,9 35,4 48,4 35,5 38,3 32,6 Helsingborg 39,6 42,5 36,9 35,9 38,0 33,7 Höganäs 38,8 39,8 37,8 31,6 37,3 25,5 Klippan 55,3 59,5 51,2 50,0 39,7 59,2 Landskrona 31,7 34,7 27,6 36,6 41,7 30,8 Perstorp 55,1 62,2 46,9 45,8 44,8 46,7 Svalöv 52,0 59,6 43,8 49,5 53,3 45,1 Åstorp 53,0 53,6 52,3 46,1 50,7 41,7 Ängelholm 35,6 37,2 33,9 39,4 41,9 37,2 Örkelljunga 51,5 50,0 52,7 36,6 37,0 36,4 Resultat I enkätundersökningen ställdes frågan hur ofta har du vid ett och samma tillfälle, under de senaste 12 månaderna, druckit alkohol motsvarande minst fyra burkar starköl eller fyra brukar starkcider/alkoläsk eller sex brukar folköl eller en hel flaska vin eller 25 cl sprit. Detta besvarades endast av elever i årskurs 9 och 2. Generellt sett dricker flickor mindre intensivt än pojkar, vilket skiljer sig i Åstorp där flickorna i årskurs 9 dricker påtagligt mer (30,4%) än pojkarna (18,8%). I Klippan är konsumtionen hög i både årskurs 9 och 2, medan de andra kommunerna skiftar övertid och mellan könen. Ungdomarna i Bjuv och Höganäs dricker överlag mindre intensivt i förhållande till Skåne Nordvästs andra kommuner. I rapporten har de tillfrågade även fått svara på frågan om de blivit bjudna av sina föräldrar på alkohol. Överlag syns tydliga skillnader mellan årskurs 9 och 2 med högre bjudvanor i årskurs 2. Det är även anmärkningsvärt att bjudvanorna generellt ligger högt i hela Skåne Nordväst för årskurs 2 (61,8 %). Bjudvanorna ligger högt i Klippan och Perstorp för årskurs 9 medan Bjuv och Svalöv ligger högst i årskurs 2. Skillnader syns även mellan pojkar och flickor där flickor överlag blir bjudna i högre utsträckning än pojkar i båda årskurserna. 26
Narkotika Narkotika kallas de illegala rusningsmedel som enligt narkotikastrafflagen är klassade som narkotika som till exempel kokain, cannabis och heroin. Sambanden mellan narkotika och hälsa är starka. Ett narkotikabruk ökar risken för både sjukdom, skador samt att dö i förtid. Dessutom ökar riskerna att utveckla psykosociala problem. Exempel på områden där tydliga samband kan ses är vid arbetslöshet, hemlöshet och kriminalitet. Då innehavandet, bruket och säljandet av narkotika är förbjudet blir det svårt att få en översyn på narkotikabruket i Sverige. Dock finns det tecken på att narkotikabruket bland unga, sett ur ett nationellt perspektiv, har ökat jämfört med 90-talet. Cannabis är exempel på preparat som ökar. Jämförelse mellan kommuner Har använt minst ett narkotikapreparat senaste 12 Indikator månaderna(%) Åk 9 Åk 2 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Skåne 5,3 7,8 10,7 16,9 Skåne Nordväst 5,5 4,9 6,0 10,6 7,2 13,8 Bjuv 8,8 7,7 10,1 9,9 4,5 15,4 Båstad 6,3 9,2 3,2 14,6 12,5 16,7 Helsingborg 6,5 4,3 8,7 11,5 9,1 14,1 Höganäs 7,4 5,6 9,3 8,3 7,9 8,7 Klippan 5,6 1,3 9,6 14,3 11,1 17,1 Landskrona 6,9 7,3 6,3 13,3 9,8 17,4 Perstorp 2,9 5,4 0,0 9,8 3,4 15,6 Svalöv 4,8 5,7 3,8 9,6 6,6 13 Åstorp 3,1 3,1 3,2 9,4 2,9 15,7 Ängelholm 2,0 2,8 1,2 9,4 7,4 11,2 Örkelljunga 7,0 2,1 11,3 6,1 4,4 7,4 Resultat I enkäten besvarade eleverna om de under de senaste 12 månaderna använt narkotika. Snittet i Skåne Nordväst tyder på att narkotika används i större utsträckning i årskurs 2. Det finns även påtagliga skillnader mellan könen då pojkarna står för en högre förbrukning än flickorna. I Landskrona, Klippan och Båstad är problemen påtagliga i årskurs 2 i förhållande till Skåne Nordvästs andra kommuner. I Klippan ökar användningen bland flickorna från endast 1,3 procent i årskurs 9 till 11,1 procent i årskurs 2. 27
Rökning Rökning är skadligt för hälsan eftersom risken att drabbas av bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och flera cancerformer är förhöjd hos rökare. Då många levnadsvanor och riskbeteenden etableras i uppväxten är det extra viktigt att arbeta med ungdomar som målgrupp. Hälsoriskerna med rökning är väldokumenterade och samhällets vinst av prevention stor. Jämförelse mellan kommuner Indikator Röker du? (%) Åk 6 Åk 9 År 2 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Skåne 1,7 1,9 18,8 16,2 34,3 33,2 Skåne Nordväst 1,4 1,5 1,4 16,0 16,9 15,1 31,0 29,6 32,3 Bjuv 2,7 3,0 2,5 17,7 20,5 14,5 31,6 29,4 33,8 Båstad 0,0 0,0 0,0 17,6 20,9 14,1 25,5 19,1 31,9 Helsingborg 1,8 2,3 1,4 16,5 17,5 15,6 32,5 34,0 30,9 Höganäs 0,8 0,0 1,5 19,0 17,8 20,2 30,3 37,6 22,3 Klippan 2,0 3,1 1,2 16,5 18,8 14,3 33,8 30,2 37,1 Landskrona 1,6 0,6 2,4 16,6 17,9 14,8 37,1 36,4 38,0 Perstorp 1,6 3,2 0,0 13,0 8,1 18,8 28,3 20,7 35,5 Svalöv 2,3 0,0 4,5 15,4 19,2 11,5 33,0 37,7 27,8 Åstorp 0,0 0,0 0,0 14,4 20,3 7,9 36,2 29,0 43,1 Ängelholm 1,2 0,6 1,6 12,8 14,2 11,3 25,3 24,2 26,2 Örkelljunga 1,5 3,2 0,0 16,8 10,4 22,6 28,4 27,7 29,1 28